Frågor & svar

Här presenterar vi svar på vanliga frågor som kommer till JO.

JO-anmälan: Får jag vara anonym när jag anmäler?
Nej. Anonyma anmälningar utreds normalt inte.
JO-anmälan: Går det få besked om det är någon idé att skicka in en anmälan?
JO kan inte lämna förhandsbesked om hur en eventuell anmälan skulle komma att bedömas. Om man vill ha JO:s syn på en myndighets handläggning måste man göra en anmälan.
JO-anmälan: Kan man anmäla gamla händelser?
En anmälan ska i princip inte gälla förhållanden som ligger mer än två år tillbaka i tiden (den s.k. tvåårsregeln). Anmälningar som avser äldre händelser avskrivs vanligen direkt.
JO-anmälan: Kostar det något att göra en anmälan?
Nej, det är gratis.
JO-anmälan: Räcker det att jag anger mitt ärendes dnr hos den anmälda myndigheten i min anmälan eller vill ni att jag skickar med alla handlingar?
Ja, det räcker med eventuellt diarie- eller ärendenummer hos den berörda myndigheten.
JO-anmälan: Ska anmälan vara skriftlig?
Ja, grundregeln är att en JO-anmälan bör vara skriftlig.
JO-anmälan: Skickar JO ut mottagningsbekräftelse?
Nej. Gör man anmälan via vårt anmälningsformulär på webbplatsen så kan man kryssa i att man vill ha en kopia av sin anmälan per e-post.
JO-anmälan: Vem får läsa min anmälan?
En anmälan, och eventuella bilagor till anmälan, blir allmänna handlingar i och med att handlingarna kommer in till JO. Det innebär att vem som helst har rätt att ta del av handlingarna om uppgifterna inte ska hållas hemliga enligt offentlighets- och sekretesslagen.
JO-anmälan: Vem kan anmäla?
Vem som helst kan lämna in en JO-anmälan, man behöver inte vara svensk medborgare eller bo i Sverige. Man behöver inte heller ha uppnått en viss ålder för att få klaga. Det man klagar på behöver inte röra en själv.
JO-anmälan: Vilka kan man anmäla?
Man kan anmäla statliga myndigheter (inklusive domstolar), kommunala och landstingskommunala myndigheter, tjänstemän vid statliga, kommunala och landstingskommunala myndigheter och andra som är anförtrodda myndighetsutövning (myndighetsutövning innebär en myndighets utövande av rätt att bestämma om en förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller något annat jämförbart förhållande).
JO-anmälan: Vilka kan man inte anmäla?
JO ska övervaka att den offentliga makten utövas i enlighet med lagar och regler. JO:s uppdrag är att granska myndigheterna – inte privata företag eller förtroendevalda politiker. Några exempel på sådana man inte kan klaga på hos JO är regeringen och enskilda statsråd, riksdagens ledamöter, ledamöter av kommun- respektive landstingsfullmäktige, justitieombudsmännen, justitiekanslern (JK), statliga bolag och stiftelser eller kommunala bolag och stiftelser (om klagomålet inte gäller handläggningen av en begäran om att få ut allmänna handlingar från bolaget eller stiftelsen), massmedier, banker, försäkringsbolag, advokater och privatpraktiserande läkare.
JO-beslut: Kan jag överklaga JO:s beslut?
Nej. JO:s beslut går inte att överklaga.
JO-beslut: Kan JO ändra en myndighets beslut eller en dom?
Nej. Är man missnöjd med en dom eller ett beslut kan man i regel överklaga till högre instans inom viss tid som anges i domen eller beslutet.
JO-beslut: Var hittar jag äldre ämbetsberättelser?
Ämbetsberättelser som är äldre än 1996/97 finns inte tillgängliga på webbplatsen. På riksdagens webbplats finns inskannade ämbetsberättelser från perioden 1971–1989/90. Den som vill ta del av äldre ämbetsberättelser kan vända sig till bibliotek. Enstaka, efterfrågade, äldre beslut kan dock vara inlagda i samlingen av JO-beslut på webbplatsen. Den som vill läsa beslut som inte finns publicerade på webbplatsen kan kontakta JO:s registrator.
JO-beslut: Varför kan jag inte hitta alla JO-beslut?
Huvudsyftet med att webbpublicera JO-beslut är att ge vägledning i hur lagen bör tolkas – att skapa praxis. På webbplatsen publiceras därför inte alla beslut utan endast de som bedöms vara av särskilt intresse. I beslutssamlingen på webbplatsen finns utvalda beslut från år 2000 och framåt, plus enstaka beslut från tidigare år.