Roger C. och Pia V. har tillsammans dottern C., som är född 1990. Roger C. har ensam vårdnaden om C. Sedan år 2004 vårdas C. med stöd av 2 § LVU. Hon är placerad hos familjen Anette W. och Magnus N.
I en anmälan till JO klagade Pia V. på Socialnämnden i Hörby kommun. Hon gjorde gällande bl.a. att socialnämnden inte hade tagit en framställning från C. i juni 2006 om att vården enligt LVU skulle upphöra "på allvar". Hon anförde därvid att enligt 36 § LVU har C. haft rätt att begära att vården enligt LVU skulle upphöra.
Efter remiss ingav socialnämndens arbetsutskott till JO ett omfattande remissvar. I detta anfördes i huvudsak följande när det gällde C:s framställning.
Det hänvisas till § 36 LVU i anmälan gjord av Pia V. I kommentarer till lagtext står beskrivet syftet med den unges rätt att höra och också att företrädas av offentligt biträde. Det finns också ett brev skrivet av advokat H. bilagt från JO, i vilket det skrivs att C. uttryckligt uppdragit åt advokat H. att översända en skriftlig begäran om upphörande av vården jml LVU. Brevet är besvarat med hänvisning till att det endast är fadern som har rätten att begära upphörande av pågående vård utifrån att han är ensam vårdnadshavare.
Handläggarna följer upp detta vid ett möte med C. 2006-06-30. C. får då information om att om hon inte ska bo kvar i familjehemmet så är det en flytt hem till pappa som blir aktuell då det är han som är vårdnadshavare. Härefter framgår inte att C. uttalat önskemål om att vården ska upphöra.
- - -
Efter vad UT själv kan se i det som är gjort eller inte är gjort från socialnämndens sida skulle socialnämnden möjligen tagit upp utredning utifrån C:s uttalande om upphörande av vård samt tillskrivit Länsrätten angående begäran om att utse / förordna offentligt biträde som fått i uppgift att företräda C. Eftersom det ej framgår att C. själv uttalat detta igen till handläggarna utgår UT från att de uppfattat det som att C. ändrat sin inställning i frågan om fortsatt vård eller ej.
Lennart H. yttrade sig över nämndens remissvar på uppdrag av Pia V.
Jag har haft tillgång till socialförvaltningens journalanteckningar beträffande C. för tiden från den 14 juni 2006 till den 21 november 2006 och underlaget för nämndens övervägande enligt 13 § LVU av vården under hösten 2006.
Den 14 juni 2006 kom det till socialförvaltningen i Hörby kommun in en skrivelse från advokaten Lennart H. till vilken han hade fogat en skrivelse från C. Lennart H. uppgav att han gav in C:s skrivelse till förvaltningen på hennes uttryckliga uppdrag. C. anförde i sin skrivelse bl.a. följande.
Jag mår inte bra att bo hos W. . Jag kräver att få komma hem till mamma. Jag kräver att LVUn på mig .. upphör därför att jag inte får den uppmärksamhet av familjen W. som jag kräver.
I ett svar till Lennart H. den 27 juni 2006 anförde familjehemssekreteraren Marianne Brogren följande.
Angående skrivelse daterad 060613 till Socialnämnden i Hörby
Vårdnadshavaren Roger C. är informerad om innehållet i Ditt brev. Som ensam vårdnadshavare är det endast han som kan begära upphöra av vården enl LVU. Uppföljning av innehållet i C:s brev kommer att ske snarast.
______________
I mål och ärenden enligt LVU har barnet ställning av part. Barn under 15 år måste företrädas av sina vårdnadshavare. Barn som har fyllt 15 år har däremot, enligt 36 § första stycket LVU, rätt att själva föra sin talan och är således, vid sidan av sina vårdnadshavare, processbehöriga. Om den unge begär att vården skall upphöra ankommer det således på nämnden att fatta ett beslut i frågan om vården skall bestå. Den unge kan överklaga beslutet om det går honom eller henne emot.
Lennart H. anförde i sin skrivelse till socialnämnden att han gav in C:s handling till socialförvaltningen på C:s uttryckliga uppdrag. C:s skrivelse måste anses innefatta en begäran om att vården med stöd av LVU skulle upphöra. Med den utgångspunkten har nämnden haft att fatta ett beslut med anledning av den framställning som C. hade gjort. Tjänstemän från förvaltningen träffade C. i familjehemmet den 30 juni 2006 och diskuterade då bl.a. hennes förhållanden där. Nämnden har i sitt remissvar inte gjort gällande att C. då uttryckligen återkallade sin framställning. Inte heller journalanteckningen från mötet ger vid handen att C. gjorde så. Snarare framstår det som oklart vilken inställning hon hade vid den tidpunkten i frågan om fortsatt vård.
C. hade visserligen tidigare under vårdtiden vid olika tillfällen lämnat varierande besked om bl.a. var hon ville bo. Vidare framgår av utredningen att C. inte hade den mognadsgrad som ungdomar i hennes ålder förväntas ha. Även om omständigheterna i detta fall har varit något speciella har detta dock inte inneburit att nämnden har kunnat underlåta att pröva hennes framställning om att vården enligt LVU skulle upphöra. Eftersom handläggningen gällt en fråga om tvångsvård är det allvarligt att framställningen inte besvarades genom ett formellt beslut.
Vad som i övrigt har förekommit föranleder inte något uttalande från min sida.
Jag finner skäl att sända en kopia av detta beslut för kännedom till Länsstyrelsen i Skåne län, som har tillsyn över socialtjänsten i länet.
Med den kritik som innefattas i det ovan anförda avslutas ärendet.
Senast uppdaterad: 2007-12-07
