Hoppa till innehållet på sidan
« Tillbaka till sökresultat
Beslutsdatum: 2008-03-18
Diarienummer: 1898-2007
Justitieombudsmannen Kerstin André

Anmälan mot Länsstyrelsen i Gävleborgs län angående handläggningen av ett tillsynsärende och mot Socialnämnden i Gävle kommun angående bristande insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453), m.m.

Bakgrund

C.V. framförde i skrivelser, som inkom till JO den 31 mars och den 1 april 2004, klagomål mot Socialnämnden i Gävle kommun (JO:s ärende med dnr 1374-2004). Klagomålen avsåg bl.a. att nämnden inte skulle ha följt vad Länsrätten i Gävleborgs län hade förordnat i en dom den 12 mars 2004 (mål nr 734-03 E) och att C.V. inte efter ett överfall i september 2003 hade fått tillbaka den kontaktfamilj som hon hade beviljats i juli 2003. Med anledning av C.V:s anmälan inhämtades upplysningar per telefon från socialdirektören Christina Markstedt, Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Det framkom därvid att länsstyrelsen hade ett pågående tillsynsärende (dnr 701-13728-03) beträffande vissa av de frågor som C.V. hade tagit upp i sina skrivelser till JO.

JO beslutade den 28 april 2004 dels att inte inleda någon utredning av de frågor som var föremål för länsstyrelsens prövning i det pågående tillsynsärendet, dels att, med stöd av 18 § lagen (1985:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän, till länsstyrelsen överlämna frågorna om att socialnämnden inte skulle ha följt vad länsrätten hade förordnat i den ifrågavarande domen och att C.V. inte hade fått tillbaka kontaktfamiljen.

Länsstyrelsen meddelade beslut i tillsynsärendet den 31 maj 2005.

Anmälan

I en skrivelse, som inkom till JO den 27 april 2007, riktade C.V. kritik i olika hänseenden mot hur Länsstyrelsen i Gävleborgs län hade handlagt det ovan angivna tillsynsärendet.

C.V. anförde i huvudsak följande. Länsstyrelsens utredning var beträffande vissa av klagomålen bristfällig och en del klagomål hade över huvud taget inte behandlats. Länsstyrelsen hade också avslutat granskningen av ärendet utan att dessförinnan i alla delar ha kommunicerat med henne det som hade kommit fram under utredningen. Detta hade medfört att länsstyrelsens beslut i vissa hänseenden grundade sig på felaktiga uppgifter. Länsstyrelsen hade fortfarande inte tagit ställning till hennes klagomål att Socialnämnden i Gävle kommun inte skulle ha följt vad länsrätten hade förordnat i domen den 12 mars 2004.

C.V. hemställde även att JO skulle utreda de delar av hennes klagomål mot socialtjänsten i Gävle som enligt henne inte hade utretts eller var bristfälligt utredda av länsstyrelsen.

C.V. inkom till JO med kompletteringar av anmälan den 30 april och den 12 juli 2007.

Utredning

Föredraganden inhämtade upplysningar per telefon från socialdirektören Christina Markstedt, Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Jag tog också del av Länsstyrelsens i Gävleborgs län beslut och en tjänsteanteckning, daterad den 9 mars 2005, i det ifrågavarande tillsynsärendet samt Länsrättens i Gävleborgs län dom den 12 mars 2004. Vidare infordrade jag från socialtjänsten i Gävle (biståndsenheten) en kopia av journalanteckningarna gällande C.V. för tiden mellan den 10 juni 2003 och den 8 februari 2005.

Enhetschefen Wolther Planck vid angivna biståndsenhet lämnade i en missivskrivelse, daterad den 27 juni 2007, vissa kompletterande upplysningar till de från biståndsenheten inhämtade handlingarna.

Jag har vid avgörandet haft tillgång till akterna i JO:s ärenden med dnr 1374-2004, 5214-2004 och 2879-2005.

Bedömning

JO överlämnade genom beslutet den 28 april 2004, med stöd av 18 § i instruktionen för Riksdagens ombudsmän, till länsstyrelsen den del av C.V:s anmälan som avsåg att Socialnämnden i Gävle kommun inte skulle ha följt vad Länsrätten i Gävleborgs län hade förordnat i domen den 12 mars 2004 och att C.V. inte hade fått tillbaka kontaktfamiljen. Christina Markstedt har uppgett att länsstyrelsen vid kontakt med socialtjänsten dels fått besked om att de frågor som länsrätten hade återförvisat till nämnden för ny handläggning hade omprövats, dels att C.V. var beviljad bistånd till kontaktfamilj mellan den 1 juli 2003 och den 31 augusti 2004 samt att länsstyrelsen mot den bakgrunden inte fann skäl att utreda frågorna ytterligare.

Jag har inte någon invändning mot den bedömning som länsstyrelsen gjorde i nu berörda delar. Vad som kom fram i frågan vid länsstyrelsens kontakt med socialtjänsten och den bedömning som länsstyrelsen härefter gjorde borde däremot ha redovisats i beslutet den 31 maj 2005. Christina Markstedt har medgett att det hade varit lämpligt att så hade skett. Jag lämnar saken med det gjorda påpekandet.

När det gäller C.V:s klagomål mot att hon inte har fått del av all utredning i länsstyrelsens ärende vill jag anföra följande.

Av 17 § förvaltningslagen (1986:223) framgår att ett ärende i normalfallet inte får avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom själv och han har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild.

Länsstyrelsens ärende avsåg tillsyn enligt 13 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453) och har således inte innefattat myndighetsutövning. C.V. har därför inte haft ställning av part i länsstyrelsens tillsynsärende. Detta innebär att bestämmelsen i 17 § förvaltningslagen om kommunicering inte var tillämplig vid ärendets handläggning hos länsstyrelsen. C.V:s klagomål mot länsstyrelsen för att den skulle ha brustit i sin kommunikationsplikt leder därför inte till någon kritik från min sida.

Vad sedan gäller det som C.V. har anfört om att länsstyrelsen inte har utrett samtliga de klagomål som hon har framfört dit mot socialtjänsten i Gävle vill jag säga följande.

Det finns inte någon författningsbestämmelse som ålägger en länsstyrelse att inleda en tillsynsutredning. En länsstyrelse har mot den bakgrunden en betydande frihet att själv bestämma om och hur en granskning ska utföras med anledning av anförda klagomål. Huruvida en tillsynsutredning ska inledas eller inte bygger därför ytterst på en bedömning utifrån förhållandena i det enskilda fallet. I bedömningsfrågor kan man ha skilda uppfattningar utan att någon av dem behöver vara felaktig. JO är återhållsam med att uttala sig i sådana frågor. Det som har kommit fram i ärendet ger mig inte skäl att frångå den angivna principen för JO:s granskning.

Vad som i övrigt har förekommit i ärendet föranleder inte någon åtgärd eller något uttalande från min sida.

---------

Ärendet avslutas med det ovan gjorda påpekandet angående länsstyrelsens beslut.

« Tillbaka till sökresultat

Senast uppdaterad: 2008-03-19