Anmälan mot Individ- och familjeomsorgsnämnden i Trelleborgs kommun angående underlåtenhet att överväga överflyttning av vårdnaden avseende ett barn som hade varit placerat i samma familjehem under tre år, m.m.

Anmälan m.m.

E., född 2001, familjehemsplacerades kort tid efter sin födelse. Han placerades i december 2002 hos makarna N. Han bodde kvar där till den 9 juli 2007 då placeringen upphörde och han flyttade hem till sin far.

I en anmälan till JO framförde L.N. klagomål mot Individ- och familjeomsorgs-nämnden i Trelleborgs kommun. Han anförde dels att nämnden i strid med

6 kap. 8 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, underlåtit att pröva om det fanns skäl för överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 § föräldrabalken, dels att verkställigheten av beslutet om att vården enligt SoL skulle upphöra skedde på ett inhumant sätt.

Utredning

Inledningsvis inhämtades handlingar i barnavårdsärendet rörande E. från Individ- och familjeomsorgsnämnden i Trelleborgs kommun.

Därefter anmodades nämnden att inkomma med utredning och yttrande avseende frågan om övervägande av vårdnadsöverflyttning enligt 6 kap. 8 § SoL.

Individ- och familjeomsorgsnämnden beslutade om följande remissvar.

JO har bett individ- och familjeomsorgsnämnden i Trelleborg om att göra en utredning och yttra sig över handläggningen såvitt avser överväganden av vårdnadsöverflyttning av E. Ansvarig socialsekreterare har med anledning härav utrett frågan.

Tillvägagångssättet har varit en genomgång av journalanteckningar som finns i ärendet samt personlig kontakt med två tidigare ansvariga socialsekreterare. En av dessa var ansvarig socialsekreterare vid den tidpunkt då E. varit familjehemsplacerad i 3 år och ett övervägande om vårdnadsöverflyttning enligt 6:8 § SoL borde gjorts för första gången. Vid denna kontakt framkom att diskussioner om vårdnadsöverflyttning har förts, både vid den tidpunkt då E. hade varit placerad i 3 år och även kontinuerligt därefter, senast vid möte med familjehemmet den 3 maj 2007.

Bedömningen från socialtjänstens sida har hela tiden varit att det inte vore till E:s bästa att genomföra en vårdnadsöverflyttning. Detta med anledning av att man ansåg E:s föräldrar besitta en förändringspotential som på sikt kunde innebära en möjlighet att E. skulle kunna växa upp tillsammans med någon av sina biologiska föräldrar.

Dessvärre har dessa diskussioner inte dokumenterats mer än som journalanteckningar i familjehemmets akt och inte heller anmälts till nämnden så som lagen föreskriver.

Bedömning

JO:s granskning är av rättslig art och avser främst en kontroll av att myndigheterna har följt de regler som gäller för förfarandet, dvs. att ärendet har handlagts korrekt i formellt hänseende. JO brukar således inte ta ställning till om ett beslut är riktigt i sak.

Familjehemsplaceringen hos makarna N. upphörde uppenbarligen snabbare än vad som var avsett. Jag har tagit del av förvaltningens journalanteckningar rörande de bedömningar som nämnden gjorde i denna del. Det ligger i sakens natur att man kan diskutera om nämndens agerande var det bästa möjliga. Mot bakgrund av det ovan anförda finner jag dock inte skäl att uttala mig i denna del.

Jag övergår till handläggningen av frågan om överflyttning av vårdnaden.

Socialnämnden ska enligt 5 kap. 1 § SoL verka bl.a. för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Nämnden ska i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet.

Vård av barn och ungdomar utanför det egna hemmet kan ges på frivillig grund med stöd av bestämmelserna i SoL. Under vissa förutsättningar kan barnet beredas vård utan samtycke. Bestämmelser om tvångsvård finns i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).

Har ett barn stadigvarande vårdats och fostrats i ett annat enskilt hem än föräldrahemmet och är det uppenbart att det är bäst för barnet att det rådande förhållandet får bestå och att vårdnaden flyttas över till den eller dem som har tagit emot barnet eller någon av dem, ska rätten utse denne eller dessa att såsom särskilt förordnade vårdnadshavare utöva vårdnaden om barnet (6 kap. 8 § föräldrabalken).

I 6 kap. 8 § andra stycket SoL anges att när barnet har varit placerat i samma familjehem under tre år från det att placeringen verkställdes, ska socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 § föräldrabalken. En motsvarande bestämmelse finns i 13 § sista stycket LVU. Det ankommer på den tjänsteman vid förvaltningen som handlägger ärendet att anmäla frågan till nämnden.

Eftersom E. hade varit placerad hos makarna N. sedan december 2002 skulle nämnden i december 2005 ha övervägt om det fanns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden. Det framgår av remissyttrandet att tjänstemän vid nämndens förvaltning har diskuterat vårdnadsfrågan. De diskussionerna har dokumenterats i familjehemmets akt. Jag vill påpeka att dokumentationen av de samtal som förts borde ha gjorts i barnets akt. Mer anmärkningsvärt är att nämnden inte för sin del övervägde frågan om överflyttning av vårdnaden. Detta synes bero på att förvaltningen inte har anmält saken dit. Det ska understrykas att nämnden har en lagstadgad skyldighet att överväga om det finns skäl för överflyttning av vårdnaden. Ställningstagandet i den frågan har av lagstiftaren bedömts vara av sådan vikt att det bör förbehållas nämnden. Den omständigheten att tjänstemän vid förvaltningen anser att vårdnaden inte ska flyttas över får således inte innebära att saken inte hänskjuts till nämnden. Handläggningen kan inte undgå kritik för brister i denna del, och jag förutsätter att nämnden verkar för att det tillskapas sådana rutiner att nämnden i fortsättningen kan uppfylla den skyldighet som åvilar den enligt bestämmelsen i 6 kap. 8 § SoL.

Ärendet avslutas.