Jonny S. framförde i en anmälan till JO klagomål mot Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning i Stockholms kommun. Han anförde att han under 2006 blev utsatt för ett allvarligt hot och inte kunde bo kvar i sin lägenhet. Jonny S. var missnöjd med att han från stadsdelsförvaltningen inte hade fått "information om hur man ska gå tillväga i en sådan situation" som han hade hamnat i. Härutöver gjorde han gällande bl.a. att hans ansökningar om ekonomiskt bistånd hade "behandlats med stor fördröjning".
Inledningsvis inhämtade JO från stadsdelsförvaltningen de journalanteckningar (från och med juni 2006) som avsåg Jonny S. ansökningar om bistånd för hyresskulder. Spånga-Tensta stadsdelsnämnd anmodades därefter att inkomma med utredning och yttrande över vad som framfördes i Jonny S. anmälan till JO. Sociala delegationen vid stadsdelsnämnden överlämnade som sitt remissvar ett tjänsteutlåtande som hade upprättats vid stadsdelsförvaltningen. Till remissvaret fogades kopior av vissa handlingar i ärendet. I utlåtandet anfördes huvudsakligen följande.
/- - -/
Jonny S. ansökte om försörjningsstöd för juli månad 2006 06 08. Bistånd beviljades. Efter detta inkom två ansökningar om försörjningsstöd till stadsdelsförvaltningen daterade [2006] 07 20. Dessa ansökningar handlades som en ansökan och därmed utgick försörjningsstöd för augusti månad [2006]. Under semesterperioden hade personalen missat att den ena ansökan avsåg en extra ansökan om ytterligare hyra och el för juli månad på grund av förskingring, varför beslut fattades först 2007 01 09 om den ansökan. Vid kontakt med hyresvärden framkom det att hyran för juli 2006 var betalad. Jonny S. skriver i sin anmälan att han nekats ekonomiskt bistånd för november månad 2006 med anledning av att han erhållit överskjutande skatt. Jonny S. har inte fått avslag på sin ansökan om ekonomiskt bistånd för november månad 2006, dock är överskjutande skatt medräknat som inkomst och Jonny S. har fått kompletterande försörjningsstöd för november månad. Inkomsten hade ej räknats med tidigare under hela perioden som Jonny S. uppburit försörjningsstöd.
Jonny S. skriver i sin anmälan att han lämnat in en ansökan om två månaders hyresskuld 9 740 kronor. Ansökan inkom 2007 01 08 och avsåg hyresskuld om 9 544 kronor för juli och oktober 2006. Avslagsbeslut i ärendet fattades 2007 01 18. Det framkom att hyrorna för juli och oktober var betalda.
Jonny S. gjorde ytterligare en ansökan om hyresskulder [torde avse en ansökan om bistånd till hyresskulder för november och december 2006, som enligt en journalanteckning inkom den 3 april 2007; JO:s anmärkning]. I och med det begärde handläggande socialsekreterare i ett brev, svar på en rad frågor samt att Jonny S. skulle skriva in sig vid arbetsförmedlingen. Det framgår ej i personakten huruvida dessa frågor besvarats. Planeringen och uppföljningen drog ut på tiden av olika skäl såsom att möten blev inställda. Beslut om hyrorna kom inte att beslutas om förrän 2007 08 16 på grund av att handläggande socialsekreterare blev sjuk och ärendet tyvärr inte handlades utifrån hyresskulderna utan enbart det löpande försörjningsstödet och jourboenden. Efter en överklagan gällande beslutet omprövades det delvis och hyra för december 2006 beviljades.
2007 09 21 ansökte åter Jonny S. om hela sin hyresskuld som avsåg augusti, november och december hyra 2006 samt januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti samt september 2007. Ärendet beslutades av sociala delegationen i Spånga-Tensta [torde ha skett den 6 november 2007; JO:s anmärkning] och Jonny S. erhöll avslagsbeslut.
Jonny S. har haft sin lägenhet uthyrd till en andrahandshyresgäst och det är i Jonny S. intresse att ansvara för att hyra betalas in av andrahandshyresgästen. Handläggningen av hans ansökningar om hyresskuld har blivit fördröjda på ett inte helt acceptabelt sätt utifrån den praxis som gäller för handläggningstider av ansökningar.
Jonny S. skulle oavsett detta erhållit beslut om avslag då det är han som har ett avtal med andrahandshyresgästen om hur hyra ska erläggas och behovet måste ses som tillgodosett genom det. Vad det gäller information till Jonny S. om hur han skulle gå tillväga i en sådan situation som han hamnade i, kan inte enbart vara socialtjänstens sak. Han har utsatts för ett allvarligt hot och haft kontakt med åklagare och polis som bör kunna informera brottsoffer i större utsträckning än vad socialtjänsten har möjlighet till.
Jonny S. har upplevt att han blivit misstrodd över sin situation och ingen kontaktade åklagaren förrän i oktober. Under hela denna period har Jonny S. haft möjlighet till och har fått jourboende i avvaktan att hans bostadssituation kan lösas och kontakt med åklagaren har inte varit nödvändig för handläggningen av ärendet.
Jonny S. kommenterade remissvaret. Han fogade till sitt yttrande vissa handlingar.
Inledningsvis vill jag upplysa om att JO:s granskning främst avser en kontroll av att myndigheterna har följt de regler som gäller för förfarandet, dvs. att myndigheterna har agerat korrekt i formellt hänseende. JO kan inte ändra eller upphäva myndigheters beslut och brukar inte ta ställning till om beslut är riktiga i sak eller uttala sig om de bedömningar en myndighet har gjort i ett enskilt fall. De uttalanden som jag gör i detta beslut ska ses mot denna bakgrund.
Av anmälan och utredningen i övrigt framgår att omständigheterna var sådana att Jonny S., till följd av att han var utsatt för hot, inte kunde bo kvar i sin lägenhet. Han har gjort gällande att han inte fick tillräcklig information från stadsdelsförvaltningen om hur han skulle gå till väga i den uppkomna situationen.
I 5 kap. 11 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, finns en bestämmelse om att det till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Bestämmelsen fick sin nuvarande lydelse genom en ändring som trädde i kraft den 1 juli 2007. Tidigare angavs att socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Insatserna kan bestå av t.ex. hjälp att ordna en tillfällig bostad eller hjälp i form av rådgivning. Det går dock inte att generellt ange vilken hjälp som nämnden bör bistå med utan det måste göras en bedömning i varje enskilt fall. I detta sammanhang ska påpekas att om det föreligger ett hjälpbehov som den enskilde inte själv kan tillgodose eller få tillgodosett på annat sätt kan han eller hon enligt 4 kap. 1 § SoL ha rätt till bistånd av socialnämnden.
Jag har förståelse för att Jonny S. hade velat ha ytterligare stöd och information angående hur han skulle kunna ordna sitt boende långsiktigt. Han har dock av stadsdelsförvaltningen fått stöd och hjälp för att lösa sitt akuta behov av boende. Mot bakgrund av vad som har kommit fram anser jag mig inte ha underlag för att rikta någon kritik mot förvaltningen i denna del.
Jonny S. hyrde ut sin lägenhet i andra hand till en man som för egen del uppbar ekonomiskt bistånd till bostadskostnaden. Mannen synes emellertid inte ha betalat hyran till Jonny S. hyresvärd vilket fick till följd att Jonny S. har fått en betydande hyresskuld. Vad som har kommit fram vid utredningen ger mig inte anledning att lasta socialtjänsten för det inträffade. Nämnden har senare tagit ställning till om Jonny S. skulle ha rätt till bistånd för hyresskulden. Mot bakgrund av vad jag har anfört inledningsvis om ramarna för JO:s granskning uttalar jag mig inte om de bedömningar i sak som nämnden har gjort vid prövningen av Jonny S. ansökningar om bistånd till hyresskulder.
Det har däremot kommit fram att det finns vissa brister i nämndens handläggning av Jonny S. ansökningar om ekonomiskt bistånd.
I juli 2006 gav Jonny S. till förvaltningen in två ansökningar om ekonomiskt bistånd. Jonny S. beviljades då bistånd för augusti 2006. Enligt remissvaret behandlades av förbiseende inte den framställning som avsåg bostadskostnaden för juli 2006. När handläggaren av ärendet blev uppmärksammad på saken fattades ett formellt beslut i januari 2007 om att avslå ansökan. Det inträffade är givetvis inte tillfredsställande. Det synes emellertid vara fråga om ett rent misstag från handläggarens sida och jag finner inte skäl att ytterligare uppehålla mig vid saken.
Jag kan också konstatera att det tog lång tid innan nämnden prövade den ansökan om bistånd som Jonny S. gjorde i april 2007. Ett beslut med anledning av ansökan fattades den 16 augusti 2007. Att handläggningen drog ut på tiden beror delvis på omständigheter som förvaltningen inte har kunnat råda över. Som har anförts i remissvaret borde dock ett beslut ha kunnat fattas tidigare än vad som blev fallet.
Vad som i övrigt har förekommit föranleder inte något uttalande från min sida.
Med den kritik som uttalats ovan avslutas ärendet.
Senast uppdaterad: 2009-03-04
