Anmälan mot omsorgs- och socialförvaltningen, familjerätten, i Ljusdals kommun, angående handläggningen av ett ärende rörande godkännande av ett avtal om vårdnad; fråga om förvaltningen har kunnat makulera ett avtal efter att en av föräldrarna hade ändrat sig

Anmälan

I en anmälan till JO klagade Ulrika S. på en tjänsteman vid familjerätten inom omsorgs- och socialförvaltningen i Ljusdals kommun. Klagomålen gällde att tjänstemannen hade makulerat ett avtal om vårdnad om hennes son I., som hon och I:s far hade träffat. Hon framförde vidare önskemål om att få "någon form av upprättelse el. gottgörelse".

Utredning

Inledningsvis inhämtades omsorgs- och socialförvaltningens handlingar rörande det aktuella avtalet.

JO anmodade därefter Omsorgsnämnden i Ljusdals kommun att inkomma med utredning och yttrande över vad Ulrika S. hade framfört till JO. Nämnden avgav som sitt remissvar en skrivelse som hade upprättats av avdelningschefen Thomas Renshammar.

Ulrika S. kommenterade remissvaret. Hon kom därefter in med en kompletterande skrivelse och framförde synpunkter på familjerättens journalanteckningar.

Bedömning

Står ett barn under vårdnad av båda sina föräldrar eller en av dem, får de avtala att vårdnaden ska vara gemensam eller att en av dem ska ha vårdnaden om barnet. Avtalet ska gälla, om det är skriftligt och socialnämnden godkänner det (6 kap. 6 § första stycket föräldrabalken). Enligt 5 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453) ska föräldrar få hjälp av kommunen att träffa ett sådant avtal. Frågan om godkännande av sådana avtal prövas av socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört. Vid sin prövning av föräldrarnas avtal ska socialnämnden se till att frågan om vårdnad blir tillbörligt utredd. Utan hinder av sekretess enligt 7 kap. 4 § första stycket sekretesslagen (1980:100) är en annan socialnämnd, som har tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för frågans bedömning, skyldig att lämna sådana upplysningar på begäran av den nämnd som ska pröva avtalet (se 6 kap.

17 a § föräldrabalken).

Ett avtal angående vårdnaden om ett barn gäller först från och med den tidpunkt då det godkänts av socialnämnden. Fram till dess att avtalet har godkänts kan en förälder ändra sig och frånfalla överenskommelsen. Någon avtalsbundenhet i egentlig mening föreligger således inte.

____

Ulrika S. och I:s far besökte familjerätten i Ljusdals kommun den 20 november 2007. Vid mötet upprättade och undertecknade de ett avtal om att Ulrika S. ensam skulle ha vårdnaden om I. Följande dag, den 21 november 2007, uppmärksammade handläggaren vid familjerätten att I. inte var folkbokförd i Ljusdals kommun utan i Hudiksvalls kommun och att det därför var Social- och fritidsnämnden i Hudiksvalls kommun som skulle ta ställning till om avtalet skulle godkännas. Föräldrarna informerades om saken och fråga uppkom huruvida avtalet kunde skickas till socialtjänsten i Hudiksvalls kommun.

I en journalanteckning daterad den 27 november 2007, och som infördes den 29 februari 2008, antecknades bl.a. följande.

Kontakt tas igen med föräldrarna men J. (fadern; JO:s anm.) vill ej att avtalet skall skickas till Hudiksvall för godkännande då han ändrat sig gällande vårdnadsfrågan. Han vill ha fortsatt gemensam vårdnad. Ulrika vill att det ska översändas. Då en av föräldrarna motsatte sig ett överlämnande för godkännande av avtalet till annan kommun samt hade ändrat uppfattning om vårdnaden makulerades dokumentet.

Eftersom I. inte var folkbokförd i Ljusdals kommun kunde Omsorgsnämnden i Ljusdals kommun inte besluta i frågan om godkännande av avtalet.

Om en enskild av misstag vänt sig till fel myndighet, bör myndigheten enligt 4 § tredje stycket förvaltningslagen (1986:223) hjälpa honom till rätta. Om det rör sig om en felsänd handling, bör hjälpen i regel lämnas genom att myndigheten sänder handlingen vidare till rätt myndighet (se bl.a. Hellners/Malmqvist, Förvaltningslagen med kommentarer, 2 uppl., s. 79 f.).

Att avtalet hade upprättats och undertecknats i samband med ett möte vid familjerätten i Ljusdals kommun utgjorde i sig inte något hinder mot att vidarebefordra avtalet för prövning till behörig socialnämnd, i detta fall Social- och fritidsnämnden i Hudiksvalls kommun.

I förevarande fall hade dock fadern efter det att avtalet hade undertecknats tillkännagett att han hade ändrat sig och frånfallit överenskommelsen. Mot den bakgrunden skulle avtalet inte ha kunnat godkännas av Social- och fritidsnämnden i Hudiksvalls kommun. Jag kan därför inte se att familjerätten i Ljusdals kommun gjorde fel när handlingen inte vidarebefordrades dit.

Handläggaren vid familjerätten i Ljusdals kommun hade emellertid inte rätt att makulera avtalet. Avtalet utgjorde nämligen en allmän handling. En myndighet kan inte utan vidare förstöra en sådan handling. Omsorgsnämnden har också i remissvaret vidgått att ett fel begicks när avtalet makulerades och mot den bakgrunden finner jag inte skäl att ytterligare uppehålla mig vid saken.

När det gäller journalföringen vill jag rent allmänt framhålla vikten av att handläggningen av ett ärende dokumenteras fortlöpande och att dokumentationen av alla uppgifter som kan vara av betydelse för handläggningen bör ske utan oskäligt dröjsmål.

JO prövar inte frågor om skadestånd. Jag vidtar därför inte någon åtgärd i anledning av Ulrika S:s begäran om "upprättelse el. gottgörelse".

Med de ovan gjorda uttalandena avslutas ärendet.