I en anmälan till JO klagade Rusen Canpolat, som är ordförande i föreningen Terrafem i Malmö, på hur Socialnämnden i Örkelljunga kommun hade handlagt ett ärende angående N.N:s barn, A., född 2004, och B., född 2006. Hon gjorde gällande att tjänstemän vid nämndens förvaltning hade nekat N.N. att få ha umgänge med sina barn och att det vid handläggningen av ärendet angående barnen hade förekommit flera fel och brister.
JO lånade från socialförvaltningen i Örkelljunga kommun in journalanteckningarna för tiden från den 18 december 2006 till den 31 augusti 2007 rörande barnen och utredningar, bl.a. en s.k. barnavårdsutredning som hade avslutats den 3 maj 2007. Därefter remitterade JO Rusen Canpolats anmälan till Socialnämnden i Örkelljunga för utredning och yttrande. Nämndens arbetsutskott beslutade att som sitt remissvar lämna en skrivelse som hade upprättats av förvaltningschefen Christer Unosson. I skrivelsen anfördes följande.
Avseende nekande av umgänge
Enligt utredning från Fyns Amts Familjecenter i Danmark - framgår att det råder LVU-förhållanden hos modern. Eftersom LVU-förhållanden föreligger, handläggs ärendet av barn- och ungdomsgruppen i Örkelljunga kommun som inleder en barnavårdsutredning jml 11 kap. 1 § SoL. Ärendet är sålunda inte en vårdnadsutredning hos familjerätten.
I februari 2007 svarar socialtjänsten, via e-mail, på frågor som moderns kontakt i Danmark, Ulla Bendsen, ställt angående moderns umgänge med sina barn. Modern får information om att hon får vända sig till domstol i Danmark där vårdnadstvist gällande barnen pågår.
070514 uppger fadern för socialtjänsten att han inte anser det vara lämpligt för barnen att träffa sin mamma för umgänge.
070626 uppger fadern för socialtjänsten att han inte vill att barnen ska träffa mamma just nu för umgänge. Faderns motivering till detta är att båda barnen behöver lugn och ro samt stabilitet i nuläget. Samma dag gör socialtjänsten bedömningen "att A.och hans lillasysterB.är i behov av trygghet och stabilitet i vardagen. Båda barnen har varit med om stora förändringar och har på olika sätt varit utsatta.Inuläget är det viktigt att barnen inte blir mer utsatta för förändringar och oro än vad som är nödvändigt och detta för att de ska må bra. Då socialtjänstens handläggare träffade barnens mamma 070614, så är handläggarnas bedömning att mammai samtalet hade lite fokus på A. och hans lillasysterB.och mycket mer fokus på sig själv och relationen till barnens pappa." (utdrag ur journal, 070626) 070626 samtalar socialtjänsten med personal på Terrafem i Malmö för att informera modern om att fadern anser att barnen inte just nu ska ha umgänge med modern. Modern får information om socialtjänstens bedömning och bedömningen skickas skriftligt till modern samma dag.
070724 skickar socialtjänsten brev till modern där socialtjänsten avvisar hennes ansökan om kontaktperson för umgänge med sina barn. Socialtjänsten hänvisar även till den bedömning som gjordes gällande barnen, 070626.
Avseende brister rörande hanteringen av ärendet
Socialtjänsten ställer sig frågande till vilka ord och uttryck i utredningarna samt journalanteckningarna gällande barnen som modern uppfattar nedvärderande och kränkande, eftersom dessa ord och uttryck ej har specificerats av modern.
061220 försöker socialtjänsten nå modern via Kriscenter i Danmark, där hon befinner sig, för att informera henne om att utredningarna gällande barnen har inletts 061218. Socialtjänsten lyckas ej nå modern.
061227 skriver socialtjänsten brev till modern där hon informeras om utredningarna gällande barnen.
070221 svarar socialtjänsten, via e-mail, på frågor som moderns kontakt i Danmark, Ulla Bendsen, ställt angående moderns umgänge med sina barn. Modern får information om att hon får vända sig till domstol där vårdnadstvist gällande barnen pågår.
Avseende brister vad gäller rätten till insyn
070522 inkommer begäran från modern att ta del utav handlingar gällande barnen. Samma dag skickar socialtjänsten svar till modern att begäran mottagits och att socialtjänsten ämnar gå igenom handlingarna och skicka dem till henne.
Fadern delges utredningarna med beslut 070529. 070530 delges modern, via fax, sammanfattning, bedömning och beslut gällande utredningarna. Resterande innehåll i utredningarna samt övriga handlingar skickas per post 070531, efter det att de sekretesskyddats. I samband med detta bokar socialtjänsten en tid tillsammans med modern för att gå igenom utredningen. 070614 samtalar socialtjänsten med modern i Malmö med hjälp av tolk. Modern får ytterligare kopior på båda utredningarna gällande barnen.
070626 inkommer begäran per telefon, via Terrafem i Malmö, från modern att få kopia på det brev hon skickat, 070111, till socialtjänsten. I samtalet bestäms att socialtjänsten skickar kopia på brevet samt kopia på journalanteckningar till modern. Samma dag skickas handlingarna till modern.
070802 samt 071003 efterfrågar modern, per telefon, information från socialtjänsten gällande barnens mående och situation i övrigt. Socialtjänsten ger modern den information hon efterfrågar.
071012 begär modern samtliga handlingar gällande barnen, fr.o.m. 070601. 071015 skickar socialtjänsten de begärda handlingarna.
Avseende nekande av tolk
8 § Förvaltningslagen reglerar om myndigheten vid behov bör anlita tolk. Denna paragraf i förvaltningslagen reglerar också om myndigheten behöver översätta skriftlig information.
Modern har vid flertalet tillfällen varit i kontakt med socialtjänsten och blivit hörd, dels via personal på Kriscenter och Terrafem, dels själv. Då modern själv tagit kontakt, t.ex. 071210, med socialtjänsten så har handläggaren och modern kunnat kommunicera på engelska. Dessutom har socialtjänsten träffat modern för samtal i Malmö vid ett tillfälle med hjälp av tolk. Vid det tillfället fick modern stort utrymme att beskriva sin situation och sina upplevelser.
Socialnämnden gjorde den bedömningen efter att beaktat tillämpliga regler att behovet av översättning inte förelåg, eftersom vi hade tillräcklig kunskap om kvinnans situation efter kontakt och information från myndigheterna i Danmark, där barnen var tvångsomhändertagna.
Utredningen delges modern via fax och med post i slutet av maj 2007 och en genomgång av utredningen ägde rum i juni, då tolk anlitades. Vid ett senare tillfälle har kvinnan kunnat göra sin röst hörd genom att kommunicera på engelska. Dessutom har kvinnojouren Terrafem och personal på Kriscenter i Danmark varit henne behjälpliga.
Avseende objektivitet och opartiskhet
Socialtjänsten har haft mer kontakt med fadern än med modern, då barnen är bosatta hos fadern. I anmälan till JO uppger modern att hon blivit ignorerad vad gäller hennes rätt till sina barn. 070221 informerade socialtjänsten om att hon får vända sig till domstol gällande vårdnaden om barnen.
Avseende brott mot tystnadsplikt
Enligt 11:2 SoL har socialtjänsten rätt att konsultera sakkunniga och i övrigt ta de kontakter som behövs för att kunna göra en bedömning av barnets behov av insatser. Det innebär att socialtjänsten vid sådana konsultationer, om det är nödvändigt, med stöd av 1:5 § SekrL kan lämna ut uppgifter som annars är sekretesskyddade.
Kontakten med försäkringskassan i Malmö togs efter att fadern kontaktat handläggaren om att försäkringskassan ville ha bekräftat av oss att barnen var skrivna och bosatta hos fadern för att barnbidraget skulle kunna utbetalas till rätt person.
Rusen Canpolat yttrade sig över remissvaret.
Det kan inledningsvis konstateras att den s.k. barnavårdsutredning som socialnämnden utförde inte avsåg frågan om vem av föräldrarna som barnen skulle bo hos eller vilket umgänge som barnen skulle ha med N.N. Utredningen var inriktad på att klarlägga om det på grund av förhållandena hos fadern, där barnen vistades, fanns skäl för socialtjänsten att vidta några åtgärder beträffande barnen. Det ligger därför i sakens natur att utredningen fokuserades på faderns situation. Någon anledning att rikta kritik mot nämnden för att den inte närmare klarlade N.N:s förhållanden och hur barnen hade haft det hos henne när de bodde där finns därför inte.
Även om nämnden inte primärt har haft att utreda N.N:s förhållanden har nämnden givetvis haft att höra N.N. under arbetet med utredningen eftersom hon kunde bidra med viktiga uppgifter. Av utredningen framgår att förvaltningen vid några samtal med N.N. inte använde tolk eftersom handläggarna ansåg att det fungerade bra att tala med henne på engelska. Jag har inte underlag för att hävda att förvaltningen borde ha anlitat tolk vid alla tillfällen när man har talat med N.N.
Under utredningsarbetet skickade N.N. ett brev som var skrivet på hennes modersmål till socialförvaltningen. Det brevet översattes inte. En myndighet bör emellertid ordna med översättning i förvaltningsärenden av brev som kommer från någon som inte behärskar svenska språket (prop. 1985/86:80 s. 27 f.). Förvaltningen borde därför ha kontaktat N.N. för att ta reda på vad brevet gällde och då även övervägt om det fanns skäl för att översätta brevet. Att förvaltningen inte synes ha diskuterat frågan om översättning med N.N. är inte tillfredsställande.
Eventuellt har Rusen Canpolat i sin anmälan avsett en utredning inför ett s.k. snabbyttrande som socialförvaltningen i Örkelljunga kommun i september 2007 lämnade till Helsingborgs tingsrätt i ett mål angående vårdnaden om barnen. Under utarbetandet av snabbyttrandet hade förvaltningen inte någon kontakt med N.N.
Av de handlingar som jag har lånat in från socialförvaltningen i Örkelljunga kommun framgår att N.N. i juli 2007 väckte talan vid Helsingborgs tingsrätt angående vårdnaden om barnen. Tingsrätten begärde den 21 augusti 2007 med stöd av 6 kap. 20 § andra stycket föräldrabalken att Socialnämnden i Örkelljunga kommun i målet skulle komma in med upplysningar eftersom tingsrätten avsåg att fatta ett interimistiskt beslut.
Med anledning av framställningen kontaktade handläggaren vid socialförvaltningen Helsingborgs tingsrätt. Kontakten med tingsrätten togs med anledning av att modern vid tillfället synes ha bott i Malmö. I en journalanteckning noterades följande.
Ringer TR med förfrågan om begäran om yttrande också har skickats till Malmö. Sekr. lovar undersöka saken och ombesörja detta.
Enligt journalanteckningarna hörde tingsrätten därefter inte av sig. Handläggaren vid socialförvaltningen torde därför ha utgått från att socialtjänsten i Malmö skulle lämna uppgifter angående N.N. Mot den bakgrunden finner jag inte skäl att göra något uttalande med anledning av att handläggaren inte inför lämnandet av upplysningar till tingsrätten hade någon kontakt med N.N.
Under första halvåret 2007 fördes en diskussion om huruvida socialförvaltningen i Örkelljunga kommun skulle hjälpa N.N. att få träffa barnen. Barnen vistades vid den aktuella tidpunkten hos fadern som hade flyttat till Sverige.
En allmän utgångspunkt är att det är föräldrarna själva som bestämmer i frågor rörande barnets umgänge med en förälder som barnet inte bor hos. Om föräldrarna inte kommer överens får ytterst domstol bestämma om umgänget. Socialnämnden kan bistå föräldrarna på olika sätt för att hjälpa dem att träffa en överenskommelse om umgänget. Socialförvaltningen har inte någon möjlighet att tvinga en förälder att gå med på ett umgänge utan förvaltningens arbete i de frågorna bygger på samverkan med föräldrarna. Socialtjänsten ska verka för att umgänge kommer till stånd endast om ett umgänge bedöms vara förenligt med barnens bästa.
Barnens far motsatte sig umgänge mellan barnen och N.N. Efter de kontakter som socialförvaltningen hade med föräldrarna synes förvaltningen ha ansett att det fanns frågetecken rörande lämpligheten av ett umgänge mellan barnen och N.N. Förvaltningen valde därför att inte aktivt verka för ett umgänge utan hänvisade N.N. till möjligheten att föra talan om umgänge vid domstol. JO är återhållsam med att anlägga synpunkter på de bedömningar som myndigheter har gjort i ett enskilt ärende. Mot bakgrund av vad nämnden i sitt remissvar har anfört rörande förvaltningens överväganden när det gällde umgänget finner jag inte skäl att göra något närmare uttalande i saken.
Inom socialtjänsten gäller en sträng sekretess för uppgifter som rör en enskilds personliga förhållanden. Förenklat uttryckt kan socialtjänsten inte utan den enskildes samtycke för en utomstående röja en uppgift som omfattas av sekretess. Som nämnden har anfört i sitt yttrande får dock socialnämnden under arbetet med en s.k. barnavårdsutredning inhämta uppgifter från utomstående. En förutsättning för att kunna göra det är som regel att handläggaren då lämnar ut uppgifter om t.ex. att en utredning har inletts och vad syftet med inhämtandet av uppgifter är. Stöd för att röja sådana uppgifter finns i 10 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400); jfr 1 kap. 5 § i den förutvarande sekretesslagen (1980:100). Enligt den bestämmelsen utgör sekretess inte hinder mot att en uppgift lämnas ut, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet.
Det är en grannlaga uppgift att bedöma vilka uppgifter som en handläggare behöver lämna ut för att nämnden ska kunna fullgöra sin verksamhet. Såvitt utredningen ger vid handen kan det ifrågasättas om handläggaren vid något tillfälle har lämnat ut uppgifter som hon inte borde ha gjort. Omständigheterna är emellertid inte sådana att jag har funnit skäl att närmare utreda saken. Jag nöjer mig med att rent allmänt erinra om vikten av att en tjänsteman inom socialtjänsten iakttar sin tystnadsplikt. Även om det i ett visst fall finns ett lagstöd för att lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess till en utomstående bör handläggaren vinnlägga sig om att vara återhållsam med att röja känsliga uppgifter.
________________
Vad som i övrigt har förekommit föranleder inte någon kommentar från min sida.
Med den kritik som uttalats när det gäller översättningen av N.N:s brev till socialförvaltningen avslutas ärendet.
Senast uppdaterad: 2009-09-22
