Elisabeth Ahlstedt har tillsammans med T.F. barnen A., född 1997, och E., född 1999.
I en dom den 17 mars 2005 förordnade Stockholms tingsrätt att Elisabeth Ahlstedt ensam skulle ha vårdnaden om A. och E.
I juli 2005 väckte Elisabeth Ahlstedt talan mot T.F. vid Stockholms tingsrätt och yrkade att det umgänge som T.F. hade med barnen skulle begränsas. T.F. yrkade i målet att han skulle tillerkännas ensam vårdnad om barnen. I en dom den 4 januari 2007 lämnade tingsrätten T.F:s yrkande angående vårdnaden utan bifall och förordnade om umgänge på visst sätt mellan barnen och T.F.
T.F. överklagade domen till Svea hovrätt som i dom den 18 juni 2007 förordnade att T. F. skulle ha ensam vårdnad om A. Hovrätten erinrade om att vårdnaden om E. fortfarande skulle tillkomma Elisabeth Ahlstedt ensam. Vidare förordnades att A. och E. skulle ha rätt till umgänge på visst sätt med den förälder som inte var vårdnadshavare.
Den 5 oktober 2006 inledde Socialnämnden i Norbergs kommun utredningar enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) beträffande A. och E. Genom beslut den 4 april 2007 beviljades familjen bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänslagen (2001:453) i form av dels familjebehandling för modern tillsammans med barnen, dels kontaktperson vid hämtning och lämning av barnen vid deras umgänge T.F.
I anmälningar, som kom in till JO den 20 april 2008 och den 5 maj 2008, framförde Elisabeth Ahlstedt klagomål mot socialtjänsten i Norbergs kommun angående handläggningen av ärenden rörande hennes barn A. och E. Hon begärde att JO skulle granska socialförvaltningens handläggning från och med hennes första kontakt med socialtjänsten 2005. När det gällde socialförvaltningens agerande efter april 2007 anförde hon i huvudsak följande.
Vid ett möte den 3 maj 2007 med utredaren begärde Elisabeth Ahlstedt att socialtjänsten skulle avvakta med de beviljade insatserna enligt beslutet den 4 april 2007 till efter det att processen i hovrätten hade avslutats. De kom överens om att utredaren skulle kontakta henne i augusti. Efter mötet i maj 2007 har ingen från Norbergs kommun kontaktat henne för att diskutera de beslutade insatserna eller ett eventuellt avslut av ärendet.
Elisabeth Ahlstedt framförde även klagomål mot ett bolag, Epikur Konsult HB.
Till anmälningarna fogades vissa handlingar.
Från socialförvaltningen i Norbergs kommun hämtades vissa handlingar in och granskades.
Socialnämnden i Norbergs kommun anmodades därefter att inkomma med utredning och yttrande över vad som hade anförts i anmälan beträffande handläggningen efter april 2007. Socialnämnden beslutade att som sitt remissvar lämna ett yttrande undertecknat av Ulla-Karin Alnebo, avdelningschef vid individ- och familjeomsorgen, och Ulrika Persson, mottagningssekreterare vid barn, ungdom och familj. I yttrandet anfördes följande.
080420 anmälde Elisabeth Ahlstedt upplevda brister i handläggningen av utredningar och insatser gällande hennes barn, A. och E. Anmälan riktade sig dels direkt mot socialtjänsten i Norbergs kommun och dels mot det av socialtjänsten inhyrda företaget Epikur.
080506 begärde JO journalhandlingar i ärendet vilket handlades av tf avdelningschef Inger Pettersson och sändes 080520.
080829 inkommer från JO begäran om utredning och yttrande gällande nämndens handläggning av ärendet efter april 2007. Då tidigare handläggare inte längre är anställd i kommunen handläggs begäran av undertecknade.
Vår utredning bygger på det aktmaterial som tidigare kommunicerats med JO och som återfinns i vårt databaserade dokumentationssystem, Procapita. Detta system bygger på att för varje inledd utredning skapas en mapp där dokumentation gällande utredningen noteras. När utredningen avslutas stängs den mappen och om insatser föreslås och verkställs skapas en ny mapp för dokumentationen kring detta. När insatserna av någon anledning avslutas skall också den mappen stängas. Av någon anledning har mappen för dokumentation kring verkställighet av stödinsatser inte stängts då modern valde att avsluta dessa. Viss dokumentation som rätteligen borde finnas i mappen för utredningen, som inleddes jml § 11:1 SoL, med anledning av detta, återfinns därför felaktigt i mappen för verkställighet.
Av aktmaterialet sammantaget från båda mapparna framkommer att utredningar gällande båda barnen kommunicerades och rättades i enlighet med synpunkter från modern under april -07. De avslutades därefter med förslag om insatser till modern i form av familjebehandling samt kontaktperson vid hämtning och lämning. Insatser enligt förslag beviljades sedan också av dåvarande avdelningschefen.
070611 meddelade fadern att föräldrarna nu nått en överenskommelse om att vårdnaden om A. skulle tillfalla honom och att A. snarast skulle flytta till honom. Fadern uppgav också i samtalet att han hade för avsikt att söka samtalskontakt för A.
070719 inkom dom från hovrätten där det framgick att föräldrarna ingått en frivillig överenskommelse gällande vårdnaden om barnen. Vårdnaden om E. skulle fortsatt tillfalla modern och vårdnaden om A. skulle tillfalla fadern. I domen reglerades också umgänget och formerna för detta gällande t.ex. hämtning och lämning detaljerat.
Några ytterligare kontakter med eller kring familjen finns inte noterade utan både utredningen och den i datasystemet felaktigt pågående verkställigheten avslutades. Då den aktuella handläggaren och avdelningschefen inte längre arbetar inom kommunen är anledningarna till detta svårutredda. En gissning kan vara att den uteblivna verkställigheten av besluten till viss del hänger samman med det modern själv uppger i anmälan gällande hennes önskan om att avvakta med insatser till efter dom från hovrätten. Den föreslagna kontaktpersonsinsatsen vid hämtning och lämning nämndes inte i den detaljerade uppgörelse som låg till grund för hovrättens dom vilket kan ha tolkats som att behov av detta inte förelåg.
Då A. flyttade från kommunen och Elisabeth, som det föreslagna biståndet riktades till, inte längre var vårdnadshavare blev avslutande av det ärendet korrekt så vitt vi kan bedöma. Handläggaren borde dock självklart ha informerat Elisabeth om detta. Möjligen kan man också ifrågasätta huruvida socialtjänsten borde ha meddelat socialtjänsten i A:s nya hemkommun att det eventuellt förelåg behov av insatser. Detta är dock en bedömning som är svår att göra i efterhand.
När det gäller E. är bristerna i handläggningen mer uppenbara. Socialtjänsten måste självfallet ha rutiner för att följa upp beviljade men ännu inte verkställda insatser, detta oavsett vad vårdnadshavaren uppgett som skäl till att avvakta med verkställighet.
- - -
Nämnden har under många år brottats med en hög personalomsättning både på lednings- och handläggarnivå inom framförallt individ- och familjeomsorgen. Man har på grund av sjukskrivningar och andra vakanser tvingats till otillfredsställande lösningar genom t.ex. bemanningsföretag. Detta har fått allvarliga konsekvenser för den viktiga kontinuiteten i handläggningen av ärenden.
Från 1 oktober 2008 är individ- och familjeomsorgen fullt bemannad med tillsvidareanställd personal. Bedömningen är att vi nu har tillräckligt med resurser för att kunna höja kvalitén i utredningar och insatser.
Nämnden beklagar de uppkomna bristerna i handläggningen som på intet sätt är försvarbara och de svårigheter de medfört för de inblandade. Arbetet med korrekt handläggning och dokumentation intensifieras nu än mer för att säkerställa att liknande misstag inte begås igen.
Elisabeth Ahlstedt fick tillfälle att yttra sig över remissvaret.
JO:s huvuduppgift är att granska att myndigheter följer lagar och andra författningar i sin verksamhet. Det är i princip bara myndigheter och deras anställda som står under JO:s tillsyn. Jag tar därför inte upp Elisabeth Ahlstedts klagomål rörande Epikur Konsult HB till prövning.
När det gäller socialförvaltningens handläggning efter april 2007 vill jag anföra följande.
I samband med att barnavårdsutredningarna avslutades i april 2007 beviljades familjen bistånd i form av dels familjebehandling, dels kontaktperson vid hämtning och lämning av barnen i samband med deras umgänge med T.F. Elisabeth Ahlstedt begärde vid ett möte den 3 maj 2007 med socialförvaltningen att förvaltningen skulle avvakta med att verkställa de beslutade insatserna till efter hovrättens kommande dom i målet angående vårdnaden om och umgänget med barnen. Jag har inte någon invändning mot att förvaltningen på hennes begäran sköt upp verkställigheten. Efter att hovrätten hade meddelat dom den 18 juni 2007 torde i och för sig beslutet om bistånd i den del det avsåg A. ha förlorat sin aktualitet. Förvaltningen borde givetvis ha klargjort det för Elisabeth Ahlstedt. Förvaltningen borde också ha frågat hur hon ställde sig till det övriga bistånd som förvaltningen hade beviljat i april 2007. Att frågan om verkställighet av beslutet kom att "rinna ut i sanden" är inte tillfredsställande. Nämnden har medgett att handläggningen i dessa delar har brustit, och jag finner inte skäl att ytterligare uppehålla mig vid saken.
Vad Elisabeth Ahlstedt anfört angående socialförvaltningens handläggning före april 2007 ger inte anledning till något uttalande från min sida.
Ärendet avslutas med den kritik som innefattas i det ovan anförda.
Senast uppdaterad: 2010-02-01
