JO genomförde i maj 2009 en inspektion vid bedrägerirotel Syd, en av de fyra särskilda enheter inom Stockholmspolisen som handlägger bedrägeriärenden. Sammanlagt granskades 1 168 ärenden. I så gott som samtliga fall kunde handläggningstiden starkt ifrågasättas och i cirka 90 procent av ärendena hade ingen åtgärd alls vidtagits under mer än ett års tid. Problemet med långa handläggningstider i bedrägeriärenden är inte begränsat till bedrägerirotel Syd utan gäller för hela myndigheten. Resultatet av den nu gjorda granskningen är det mest nedslående vad gäller bristerna i polisens brottsutredande verksamhet som jag har kommit i kontakt med under mina sex år som chefsjustitieombudsman. - År 2006 genomförde Stockholmspolisen en omorganisation för att komma till rätta med handläggningen av bedrägeriärendena men åtgärderna har visat sig vara helt otillräckliga. Antalet anmälda bedrägeribrott har visserligen under senare år ökat dramatiskt och efter inspektionen har polisen också vidtagit en rad åtgärder för att bemästra situationen. Sådana mer kraftfulla åtgärder borde dock ha vidtagits tidigare, inte minst i ljuset av tidigare kritik från min sida. Polismyndigheten och ytterst dess ledning förtjänar mycket allvarlig kritik för de brister som uppdagats.
Under flera års tid har jag vid ett mycket stort antal tillfällen tvingats rikta kritik mot polisen för långsam handläggning av kriminalärenden. Det slag av ärenden som kanske oftast drabbats av sådan kritik har rört utredningar om misstänkt bedrägeribrott. I många fall har kritikbesluten gällt brister i utredningen av sådana brott vid Stockholmspolisen och inte sällan har den kritik som uttalats varit av allvarlig karaktär.
Med bedrägeribrott avses i huvudsak brott enligt 9 kap. brottsbalken och bidragsbrottslagen (2007:612). De sist nämnda bedrägeribrotten utgörs av s.k. bidragsbrott, dvs. bedrägerier riktade mot de offentliga trygghetssystemen som t.ex. Försäkringskassan, arbetslöshetskassorna och Centrala Studiemedelsnämnden. Vid en bedrägerirotel brukar även utredas vissa brott enligt 10 kap. brottsbalken som t.ex. förskingring och trolöshet mot huvudman.
Hösten 2006 införde Stockholmspolisen en ny organisation för att handlägga bedrägeriärenden. I korthet innebar omorganisationen att sådana ärenden sammanfördes till fyra enheter i länet: bedrägerirotlarna Syd, City, Nord och en enhet inom länskriminalpolisen. Myndigheten har därefter i yttranden till JO i flera klagomålsärenden uppgett att erforderliga åtgärder har vidtagits i syfte att förbättra utredningsverksamheten inom myndigheten och att den nya organisationen ger bättre förutsättningar för ett mer effektivt och rättssäkert utredningsarbete.
Eftersom jag emellertid även efter omorganisationen vid upprepade tillfällen haft anledning att kritisera Stockholmspolisen för långa handläggningstider i bedrägeriärenden har jag med tiden kommit att ställa mig frågan om de genomförda förändringarna varit tillräckliga och om de verkligen fått avsedd effekt. Jag valde dock, med hänsyn till att det kan ta viss tid innan en ny organisation fungerar tillfredsställande, att avvakta med att närmare granska myndighetens hantering av denna ärendegrupp. Under våren 2009 fick jag återigen anledning att i några fall kritisera Stockholmspolisen för långa handläggningstider i bedrägeriärenden.
Mot denna bakgrund beslutade jag i maj 2009 att föranstalta om en närmare granskning av Stockholmspolisens handläggning av bedrägeriärenden genom att låta genomföra en inspektion vid en av de särskilda bedrägerirotlarna, bedrägerirotel Syd vid Södertörns polismästardistrikt. Byråchefen Erik Lindberg förordnades att verkställa inspektionen och syftet var att granska handläggningstiderna i de äldsta öppna bedrägeriärendena. Inspektionen ägde rum den 12-14 maj 2009.
I det protokoll som fördes vid inspektionen antecknades bl.a. följande.
Inspektionens omfattning
Enligt uppgift hade bedrägerirotel Syd den 30 april 2009 en balans om 4 570 ärenden. Inför inspektionen begärdes - utifrån rotelns ärendeförteckningslistor - fram samtliga ärenden, med något enstaka undantag, inkomna till roteln t.o.m. den 12 maj 2008, dvs. ärenden som hade kommit in till polisen minst ett år före inspektionens början. Det äldsta ärendet hade kommit in i juni 2004. Sammanlagt rörde det sig om 1 215 ärenden. - Ärenden inkomna det senaste året granskades alltså inte.
Vid inspektionen genomgicks sammanlagt 1 137 akter, varav 42 i och för sig hörde till roteln men av olika skäl ännu inte i kriminaldiariet hade överförts till enheten. Därutöver granskades ytterligare 31 ärenden på så sätt att ärendehistoriken i polisens datasystem DurTvå och RAR genomgicks. I övriga ärenden kunde någon granskning inte ske på grund av att arbete pågick i dem under inspektionsdagarna eller att akterna inte kunde lokaliseras. - Sammanlagt granskades 1 168 ärenden vid roteln. Av dessa ärenden låg i vart fall 886 ärenden i en s.k. outdelad balans (ärendena hade inte lottats på någon utredningsman).
Vid inspektionen överlämnades vissa handlingar till JO om bl.a. bedrägerirotelns redovisningsstatistik de senaste åren, balansläget och personalsituationen. Vidare hölls samtal om arbetssituationen vid roteln med polismästaren Jan-Olov Onshagen, kommissarien Michael Rystedt och inspektörerna Carina Nyberg, Eva Hansson och Maria Jänkälä.
Inspektionens resultat
Syftet med inspektionen var, som framgått, att närmare undersöka handläggningstiderna i de äldsta öppna bedrägeriärendena vid roteln. De granskade ärendena hade kommit till polismyndigheten under perioden juni 2004 - den 12 maj 2008.
Vid inspektionen noterades de ärenden i vilka inga aktiva utredningsåtgärder hade vidtagits från polisens sida under en period av minst sex månader och i vilka handläggningstiden därför kunde ifrågasättas. De noterade ärendena delades sedan i sin tur upp i olika grupper (halvårsvis) beroende på hur lång tid de hade legat obearbetade, från mellan sex månader och ett år till mellan fyra och ett halvt och fem år utan åtgärd. Det bör framhållas att av de sammanlagt granskade 1 168 ärendena var det endast 33 ärenden som undgick att hamna på listan över ärenden där handläggningstiden kunde ifrågasättas. Det bör också särskilt uppmärksammas att ett stort antal av de noterade ärendena var prioriterade; de avsåg s.k. bidragsbrott, dvs. bedrägerier riktade mot de offentliga trygghetssystemen som t.ex. Försäkringskassan och arbetslöshetskassor.
En annan iakttagelse var att merparten av de ärenden som var utlagda på utredningsmän var inkomna år 2007 eller senare medan det i den outdelade balansen fanns ett stort antal ärenden som var äldre. I detta sammanhang kan nämnas att i ett antal ärenden uppmärksammades att de anmälda brotten helt eller delvis hade preskriberats.
En sammanställning av iakttagelserna vid inspektionen framgår av bilagorna 1-2 (bilagorna här utelämnade, dessa finns tillgängliga på chefsJO:s kansli).
JO:s remissförfarande
Efter inspektionen remitterades ärendet till polismyndigheten för upplysningar och yttrande beträffande - orsaken till att ett mycket stort antal bedrägeriärenden vid bedrägerirotel Syd hade legat lång tid utan att några åtgärder har vidtagits i dem och - vilka åtgärder myndigheten kommer att vidta för att komma tillrätta med de långa handläggningstiderna och för att avarbeta ärendebalanserna samt för att allmänt förbättra arbetssituationen vid den aktuella bedrägeriroteln. Samtidigt anmodades polismyndigheten att även mera övergripande redovisa balansläget och arbetssituationen vid bedrägerirotlarna Nord och City samt liksom för motsvarande ärendegrupp vid länskriminalpolisen.
Polismyndigheten (länspolismästaren Carin Götblad) kom in med ett omfattande remissvar. I yttrandet lämnades, efter en inledning (avsnitt 1), en beskrivning av läget på länets bedrägerirotlar från starten fram till idag, inklusive utvecklingen för personalresurser samt statistikuppgifter (avsnitt 2). Därefter lämnades en redovisning av orsakerna till ärendebalanserna vid bedrägerirotel Syd (avsnitt 3) och vilka åtgärder som beslutats (avsnitt 4). Vidare redovisades de åtgärder som vidtagits på lokal nivå avseende handläggningen av ärenden vid respektive bedrägerirotel (avsnitt 5) och de åtgärder som myndigheten nu vidtagit för att åtgärda de problem som uppkommit med anledning av främst det ökade ärendeinflödet men även för den framtida utvecklingen av utredningsverksamheten (avsnitt 6). Slutligen lämnades polismyndighetens bedömning av det som kommit fram (avsnitt 7).
Polismyndighetens remissvar i dess helhet redovisas i bilaga 3. I det följande återges endast myndighetens bedömning (avsnitt 7).
Den främsta förklaringen till den balanssituation och arbetssituation som idag råder på de tre bedrägerirotlarna får anses vara det kraftigt ökade ärendeinflödet. Det ökade ärendeinflödet med den personalresurs man besitter vid rotlarna får till följd att ärenden prioriteras och därmed att bearbetningsbara ärenden läggs i balans. Vidare framkommer att vissa mycket stora bedrägeriärenden tar och har tagit mycket resurser i anspråk. Ärendena blir även mer komplexa och fakturabedrägerier och bedrägerier med användning av Internet ökar. Myndigheten har i yttrandet även pekat på att produktionen i myndigheten ökat de senaste åren, vilket är positivt.
Vidare kan också konstateras att balansläget och arbetssituationen vid de olika bedrägerirotlarna är olika. Polismyndigheten har dock funnit skäl att ta ett samlat grepp om bedrägerihanteringen i myndigheten och vidtar nu, som framgått ovan, ett antal kraftiga åtgärder på kort och lång sikt för att komma tillrätta med de långa handläggningstiderna och öka antalet uppklarade brott.
Polismyndigheten har beslutat om tillsättning av tre balanskommissioner med uppdrag att hantera ärenden som per den 1 juli 2009 är äldre än 6 månader. Balanskommissionerna ska inrättas senast den 1 oktober 2009 och ska vara klara med sitt arbete senast den 30 september 2010. Länspolismästaren har även beslutat om att skjuta till resurser för det ordinarie arbetet på bedrägerirotlarna. En särskild satsning på brottsförebyggande verksamhet mot bedrägeribrott har också beslutats. Vidare har myndigheten tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att göra en översyn av utredningsverksamheten i myndigheten, i syftet att korta handläggningstiderna och öka antalet uppklarade brott. Arbetsgruppen har haft sitt första sammanträde.
Polismyndigheten har också vidtagit åtgärder för uppföljning och redovisning av ärenden på myndighetsnivå genom en ny tjänsteföreskrift, TjF 181-A. Där föreskrivs att två årliga genomgångar och uppföljningar av oredovisade ärenden ska ske. En förteckning, med angivande av senast vidtagna åtgärd och orsak till varför ärendet är oredovisat ska i anslutning till varje uppföljningstillfälle redovisas för polischefen.
Utöver de åtgärder som vidtagits av polismyndigheten pågår samtidigt ett stort antal åtgärder vid respektive bedrägerirotel och polismästardistrikt, som närmare har beskrivits i avsnitt 5, för att effektivisera utredningsverksamheten och minska handläggningstiderna.
Med de vidtagna åtgärderna bedömer myndigheten att balansläget och arbetssituationen vid rotlarna kommer att förbättras, att handläggningstiden kommer att förkortas samt att antalet uppklarade brott ska öka.
Polismyndigheten kan slutligen konstatera att problemet med långa handläggningstider och balanser inom bedrägeribrott inte är ett specifikt problem för Polismyndigheten i Stockholms län utan är ett större problem som i vart fall berör de tre storstadsregionerna i Sverige. Problemet med den kraftiga ökningen av anmälda bedrägeribrott har på kort tid fått både regeringen och RPS att börja vidta åtgärder. Länspolismästaren har även tagit upp frågan om kravet om ökad polisiär synlighet och RPS krav om att 50 procent av Polisens resurstid ska bedrivas i yttre tjänst senast vid utgången av år 2010 med Rikspolischefen Bengt Svenson. Enligt myndighetens bedömning måste kravet läggas på längre sikt, då den ökning av antalet utbildade poliser som sker för att uppnå målet 20 000 poliser 2010 inte endast kan tillföras den yttre verksamheten utan också måste tillföras utredningsverksamheten.
Särskilt angående Bedrägerirotel Syd
Vid Bedrägerirotel Syd är handläggningstiden för äldre öppna ärenden - som framgår av JO:s inspektionsprotokoll - bekymmersam. Att resultatet av JO-inspektionen varit nedslående kan polismyndigheten endast instämma i. Orsakerna till den uppkomna situation är redovisade ovan och kan sammanfattas med ett antal sammanfallande omständigheter, dels stora balanser vid rotelns inrättande, dels rekryteringsproblem vid rotelns inrättande, dels en extrem ökning av ärendeinflödet, dels personalomsättning samtidigt som personalresursen inte ökat i motsvarande grad för att möta situationen.
Att det ökade ärendeinflödet de senaste åren krävt prioriteringar i arbetet på Bedrägerirotel Syd har tyvärr gett till följd den uppkomna situationen. Att som framgår av JO:s inspektion 886 st. ärenden som inte var utlagda på handläggare innehöll ett stort antal äldre ärenden är enligt polismyndigheten mycket beklagansvärt. Polismästardistriktet har ovan lämnat en förklaring till den uppkomna situationen men enligt myndighetens bedömning är det inte acceptabelt att gamla bearbetningsbara ärenden blivit liggande i balans under lång tid. Myndigheten har med stort allvar tagit till sig de uppgifter som JO redovisat i sitt inspektionsprotokoll och har därför med kraft nu satt in ett antal åtgärder för att snarast komma tillrätta med problemen och säkerställa att liknande situation inte uppkommer igen.
- - -
Polismyndigheten upplyste nyligen i ett annat klagomålsärende hos JO (dnr 5951-2009) att ärendebalanserna vid bedrägerirotlarna Syd, City och Nord har minskat från 15 866 öppna ärenden den 31 december 2008 till 7 677 öppna ärenden den 31 december 2009, dvs. en minskning med 8 189 ärenden.
Tidigare JO-kritik
Som jag redan inledningsvis framhållit har jag i ett mycket stort antal ärenden kritiserat polisen för långa handläggningstider i den brottsutredande verksamheten, framförallt i förundersökningar om s.k. vardagsbrott. Jag har därför tidigare vid flera tillfällen haft anledning att fästa statsmakternas uppmärksamhet på dessa brister i bl.a. polisens arbete, vilka iakttagits i samband med inspektioner och klagomålsärenden (se t.ex. JO 2008/09 s. 160 om oacceptabelt långa handläggningstider hos åklagare och polis, beslutet finns också tillgängligt på JO:s hemsida www.jo.se, dnr 2672-2008).
En typ av ärenden som ofta synes bli särskilt eftersatt är just bedrägeriärenden. Jag har t.ex. tidigare kritiserat både Polismyndigheten i Västra Götaland och Polismyndigheten i Östergötlands län för alltför långa handläggningstider i sådana ärenden (se dnr 2610-2008 och 455-2009, besluten finns tillgängliga på hemsidan).
Jag - liksom min företrädare chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh - har också vid upprepade tillfällen kritiserat Stockholmspolisen för långa handläggningstider i bedrägeriärenden. Även Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen har tidigare uppmärksammat polismyndighetens problem härvidlag med stora balanser och alltför långa handläggningstider (se granskningsrapporten av "äldre ärenden" vid bl.a. polismyndigheten som utkom i juni 2003, RÅ/RPS 1/03). Det konstaterades alltså redan då att otillräckliga polisresurser avsätts för utredningar av bedrägeribrott samt uttalades att "Bedrägeribrottssituationen väcker farhågor inför framtiden". Samma år, dvs. 2003, uppgav polismyndigheten i ett klagomålsärende hos JO att arbetssituationen vid dåvarande Citypolisens bedrägerigrupper var mycket ansträngd (se dnr 31-2003). Vid en uppföljning av JO:s kritikbeslut framkom att Citypolisens ärendebalans hade ökat markant under år 2003. Jag uttryckte därför i en skrivelse till polismyndigheten i februari 2004 min oro över förhållandet.
Kort tid därefter beslutade myndigheten att göra en översyn av utredningsverksamheten och, som redovisats i remissvaret, ledde detta så småningom till bl.a. de inledningsvis nämnda organisationsförändringarna år 2006 vad gäller hanteringen av bedrägeriärenden.
Det kan också nämnas att Rikspolisstyrelsen i en rapport år 2009 framhållit den besvärliga situationen vad gäller hanteringen av bedrägeriärenden (Inspektionsrapport 2009:5, se mer om rapporten i avsnitt 1 i bilaga 3).
Iakttagelser vid inspektionen i maj 2009
Vid inspektionen av bedrägerirotel Syd kunde konstateras att handläggningstiden i så gott som samtliga granskade ärenden, 1 168 stycken, starkt kunde ifrågasättas. Det kan nämnas att 463 ärenden hade legat helt utan åtgärd under mer än två års tid och att i så mycket som 1 064, eller cirka 90 procent av de granskade ärendena, hade inte någon åtgärd vidtagits under mer än ett års tid. Merparten av de obearbetade ärendena fanns i den s.k. outdelade balansen men i några av dem hade en utredningsman utsetts. (Att ett ärende finns i den outdelade balansen innebär att det lagts "på hög" i avvaktan på att en utredningsman ska få ansvar för, och kunna vidta åtgärder i, ärendet.) För vidare information om resultatet av granskningen hänvisas till bilagorna 1-2 (bilagorna här utelämnade, dessa finns tillgängliga på chefsJO:s kansli).
Det bör påpekas att granskningen vid inspektionen i huvudsak begränsades till de bedrägeriärenden som hade kommit in till polisen minst ett år tidigare, före den 12 maj 2008. Det innebär att det vid inspektionstillfället kan ha funnits betydligt fler ärenden - inkomna under t.ex. sommaren 2008 - i vilka handläggningstiden också hade kunnat ifrågasättas.
Vid inspektionen noterades också att merparten av de ärenden som var utlagda på utredningsmän var inkomna år 2007 eller senare medan det i den outdelade balansen fanns ett mycket stort antal ärenden som var äldre. Polismyndigheten har också i sitt yttrande hit uppgett att nya ärenden prioriterats före äldre ärenden, bl.a. om det misstänkta brottet bedömts som "mindre angeläget" liksom för att, när det gäller bidragsbrott, kunna samverka med andra myndigheter i utredningen. Prioriteringarna har enligt myndigheten inneburit att bearbetningsbara ärenden lagts i balans och att ärenden som tidigare lagts i balans inte kunnat avarbetas (avsnitt 3 i bilaga 3). Ett annat sätt att uttrycka effekterna av denna prioritering är, såvitt jag kan förstå, att när ett ärende väl hamnat i den outdelade balansen så är utsikterna för att det ska utredas inom rimlig tid i det närmaste obefintliga. En konsekvens av detta är i sin tur att de anmälda brotten riskerar att preskriberas. Att så hade skett i ett antal ärenden noterades också vid inspektionen.
Jag vill också framhålla att intrycket vid inspektionen var att en stor del av de granskade ärendena inte föreföll vara av särskilt komplicerat slag.
Av polismyndighetens yttrande framgår också att även övriga bedrägerirotlar inom myndigheten, inbegripet roteln vid länskriminalpolisen, har stora balanser av ärenden som legat obearbetade under lång tid. Problemet med alltför långa handläggningstider i bedrägeriärenden är således inte begränsat till bedrägerirotel Syd utan gäller för hela myndigheten.
Polismyndigheten har anfört att en kraftig ökning av antalet inkomna bedrägeriärenden utgör den grundläggande och huvudsakliga anledningen till den uppkomna balanssituationen. Myndigheten har även hänvisat till personalbrist samt till att bedrägeriärendena i vissa fall blir allt mer omfattande och komplicerade. Min egen erfarenhet är att problem av det nu aktuella slaget vanligtvis beror på en kombination av flera olika faktorer, t.ex. ökat ärendeinflöde, bristande resurser, otillräcklig kompetens hos utredningspersonalen, rekryteringssvårigheter, bristfälliga bevakningsrutiner, felaktiga prioriteringar och bristande ledning från chefers sida.
Oavsett orsakerna till den nu uppkomna situationen kan jag endast konstatera att handläggningen av de granskade kriminalärendena självfallet inte uppfyller det skyndsamhetskrav som lagts fast i 23 kap. 4 § rättegångsbalken. Jag vill också särskilt peka på att dröjsmål under en förundersökning kan bidra till att staten ådrar sig ansvar för brott mot de krav som ställs i artikel 6:1 i den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 3:e uppl. s. 267). Polismyndighetens handläggning av bedrägeriärendena är alltså helt oacceptabel.
En kraftig ökning av antalet anmälda brott som orsak till balanserna
Myndigheten har, som nyss framhållits, särskilt betonat att bristerna när det gäller att utreda bedrägeribrott bottnar i det faktum att antalet anmälda sådana brott kraftigt har ökat under de senaste åren och då särskilt i Stockholmsregionen. Av myndighetens uppgifter framgår att under år 2007 kom det in sammanlagt 6 723 anmälningar till de tre stora bedrägerirotlarna (Nord, City och Syd), medan antalet under år 2008 ökade till 13 194 (se avsnitt 2.2 i bilaga 3). Brottsförebyggande rådets (BRÅ) nyss utgivna preliminära statistik för år 2009 visar också att anmälda bedrägeribrott fortsätter att öka kraftigt. I hela landet skedde under föregående år en ökning med cirka 11 procent. Enligt BRÅ har bedrägeribrotten under de senaste tio åren mer än fördubblats och den största ökningen har skett under de tre senaste åren.
Denna på senare tid markanta ökning av antalet anmälda bedrägeribrott har naturligtvis inneburit en ökad arbetsbelastning för polisen. Det gäller givetvis inte minst Stockholmspolisen som fått ta emot nästan dubbelt så många anmälningar till de tre stora bedrägerirotlarna år 2008 som året dessförinnan.
Man bör samtidigt hålla i minnet att bedrägeribrotten under lång tid synes ha utgjort en eftersatt grupp av kriminalärenden. Jag erinrar om den kritik som såväl jag som min företrädare tidigare riktat mot handläggningen av sådana ärenden liksom om Riksåklagarens och Rikspolisstyrelsens tidigare nämnda rapport i juni 2003. Det var rimligen också polismyndighetens insikt om problemen som föranledde de organisationsförändringar som skedde år 2006.
Det kan mot den bakgrunden hävdas att mer kraftfulla åtgärder för ett effektivare brottsutredande arbete borde ha vidtagits tidigare. När det gäller den nämnda samordningen i oktober 2006 av bedrägeriärenden till fyra enheter i länet har polismyndigheten pekat på en rad orsaker till att denna organisatoriska åtgärd åtminstone inledningsvis inte gav ett mera påtagligt resultat. Vad gäller bedrägerirotel Syd uppges bl.a. att enheten vid sitt bildande fick ta emot 1 573 anmälningar från övriga polismästardistrikt, hade svårigheter att rekrytera personal och fick anställa personal utan utredningserfarenhet. Dessutom medförde den ärendefördelningsplan som beslutats att även ärendetyper utan tydliga bedrägeriinslag fördes till roteln.
Det kan alltså, åtminstone nu i efterhand, konstateras att omorganisationen inte genomfördes på ett tillräckligt kraftfullt sätt och att de nya enheterna inte var rustade för att möta den kommande anstormningen av brottsanmälningar.
Politiska och polisiära prioriteringar
En förklaring till att utredningar av bedrägeribrott under flera år varit eftersatta är förmodligen det förhållandet att sådana brott, som polismyndigheten påpekat, inte varit föremål för någon prioritering från statsmakternas sida.
I regleringsbrev för år 2007 och 2008 har visserligen brott mot bidragsbrottslagen lyfts fram. Sådana brott har därför prioriterats hos polisen. Jag har naturligtvis inte någon invändning mot att anmälda bidragsbrott handläggs på ett effektivt och rättssäkert sätt. En berättigad följdfråga blir dock vilka effekter som denna satsning fått för polisens hantering av övriga bedrägeriärenden, t.ex. sådana som är riktade mot privatpersoner eller fåmansbolag. Det förefaller givet att en kraftig prioritering av bedrägerier riktade mot det allmänna kan, inom ramen för givna resurser, riskera förlänga handläggningstiden när det gäller bedrägerier riktade mot enskilda. Sådana följder uppstod, i vart fall kortsiktigt, enligt min uppfattning i samband med Göteborgspolisens satsning på att utreda bidragsbrott i särskild ordning (se ovan nämnt ärende, dnr 2610-2008).
Trots denna prioritering uppmärksammades vid inspektionen hos bedrägerirotel Syd att även ett stort antal bidragsbrottsärenden hade legat lång tid utan åtgärd (det fanns 231 sådana ärenden i den outdelade balansen, se bilaga 1, bilagan finns tillgänglig på chefsJO:s kansli).
Som framgår av remissvaret har regeringen visserligen också uppdragit åt Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket att gemensamt vidta åtgärder för att säkerställa effektiv samverkan och handläggning av s.k. mängdbrott till vilka bedrägeribrott oftast räknas (se avsnitt 1 i bilaga 3). De slag av mängdbrott som särskilt uppmärksammas såväl i Polisens planeringsförutsättningar för perioden 2010-2012 som i Stockholmspolisens verksamhetsplan för år 2010 är emellertid våld i offentlig miljö och tillgrepp genom inbrott.
På ett mera övergripande plan gäller att antalet poliser i Sverige ska öka för att vid kommande halvårsskifte uppgå till 20 000. Regeringen har i flera regleringsbrev, senast för år 2010, angett att den polisiära synligheten ska öka. Rikspolischefen har i Polisens planeringsförutsättningar för perioden 2010-2012 angett som sitt mål att hälften av allt polisarbete ska utföras i yttre verksamhet.
Polismyndigheten har i sitt yttrande hit anfört att länspolismästaren tagit upp frågan om kravet på ökad polisiär synlighet med rikspolischefen. Hon har som Stockholmspolisens uppfattning angett att kravet på att hälften av polisens resurstid ska bedrivas i yttre tjänst senast vid utgången av år 2010 måste "läggas på längre sikt", eftersom den resursförstärkning som sker genom en ökning av antalet utbildade poliser också måste tillföras utredningsverksamheten.
Jag har för egen del uttalat att jag naturligtvis inte har någon invändning mot att antalet poliser i yttre tjänst ökar, men samtidigt betonat att detta inte bör ske på bekostnad av den utredande - och för allmänheten inte fullt lika synliga - delen av polisens verksamhet. Min uppfattning är nämligen att även en väl fungerande utredningsverksamhet har en betydande brottsförebyggande effekt och därmed bidrar till tryggheten i samhället. En sådan verksamhet bidrar också till att stärka allmänhetens förtroende för polisen. Många människor får sin första kontakt med polisen i samband med att de utsätts för brott och det sätt på vilket en brottsanmälan handläggs blir ofta bestämmande för anmälarens fortsatta syn på polisen och rättssamhället. Detta är något som jag i stort sett dagligen kan iaktta i min tillsynsverksamhet.
Under senare tid vidtagna åtgärder
Som framgår av polismyndighetens yttrande hit har numera en rad åtgärder vidtagits för att försöka bemästra situationen. Åtgärderna avser till en del utredningsverksamheten i allmänhet men är också särskilt inriktade på bedrägerirotlarnas arbete. Såvitt gäller utredningsverksamheten i allmänhet rör det sig bl.a. om en ny tjänsteföreskrift enligt vilken genomgång och uppföljning av oredovisade kriminal- och trafikärenden ska ske två gånger per år. Jag har också tagit del av polismyndighetens nyligen publicerade rapport "Översyn av polismyndighetens utredningsverksamhet" där flera förslag till åtgärder som bedöms leda till kortare utredningstider och samtidigt öka antalet uppklarade brott lagts fram (rapport 2010-01-11, dnr AA 400-46363-2009).
När det särskilt gäller arbetet med bedrägeribrott bör de balanskommissioner som tillsatts för att handlägga äldre ärenden vara ett steg i rätt riktning för att rotlarna ska kunna komma ned till en mer hanterlig ärendebalans. Jag noterar också att ärendebalanserna vid bedrägerirotlarna Syd, City och Nord har minskat markant under föregående år, vilket givetvis är tillfredsställande. Länspolismästaren har också bl.a. beslutat att skjuta till resurser för det ordinarie arbetet vid bedrägerirotlarna. Det är självfallet viktigt att bedrägerirotlarna tilldelas sådana resurser att inte alltför stora balanser åter uppstår så snart balanskommissionerna avslutat sitt arbete.
Jag noterar vidare att rikspolischefen Bengt Svensson den 15 maj 2009 tillskrev samtliga länspolismästare och framhöll att det krävs en resultatförbättring för i första hand utredningsverksamheten samt uttalade att det är "angeläget att utifrån belastningsökningen öka resursinsatsen för utredning av bedrägeribrott m.m.".
Avslutande synpunkter
Bakom alla de drygt 1 100 ärenden som jag nu har granskat - och funnit att de handlagts alldeles för långsamt eller inte alls - finns privatpersoner, fåmansföretag, större företag och myndigheter som alla anser sig ha blivit utsatta för brott. I många fall har händelsen troligen fått svåra konsekvenser för den drabbade. Också att bli anklagad för att ha begått ett brott innebär givetvis en stor påfrestning och kan få betydande återverkningar i det dagliga livet för såväl den direkt drabbade som dennes anhöriga.
Det förhållandet att en brottsanmälan inte utreds utan endast ligger i balans år efter år är förödande för rättssäkerheten och för förtroendet för rättsväsendet. Det är därför av allra största vikt att utredningsverksamheten ges tillräckliga resurser. Jag kan visserligen inte bedöma om utredningsverksamhetens behov kan tillgodoses inom ramen för målet att hälften av allt polisarbete ska utföras i yttre tjänst, men konstaterar att länspolismästaren i Stockholm, som framgått, synes anse att det inte är möjligt.
Sammanfattningsvis tvingas jag konstatera att resultatet av den nu gjorda granskningen är det mest nedslående vad gäller bristerna i polisens brottsutredande verksamhet som jag har kommit i kontakt med under mina sex år som chefsjustitieombudsman. Inspektionen har på ett tydligt sätt åskådliggjort de mycket stora problem som polisen brottas med när det gäller att utreda anmälda bedrägeribrott inom rimlig tid. Den har även visat att de åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med den bekymmersamma situationen, i vart fall fram till inspektionstillfället, varit otillräckliga.
Jag vill särskilt framhålla att även om bedrägeribrott riktade mot enskilda intressen inte särskilt prioriterats från regeringens sida, ansvarar naturligtvis polismyndighetens ledning likväl för att verksamheten kan bedrivas med iakttagande av de krav som bl.a. rättegångsbalkens regler ställer. Det är länspolismästaren som enligt 3 § myndighetsförordningen (2007:515) bl.a. har att se till att verksamheten bedrivs effektivt och i enlighet med gällande rätt.
Polismyndigheten och ytterst dess ledning förtjänar därför mycket allvarlig kritik.
Jag välkomnar självfallet de åtgärder som polismyndigheten nu, efter JO:s inspektion, har vidtagit och utgår också från att myndigheten framdeles säkerställer att bedrägerirotlarna har de resurser som fordras för en effektiv och rättssäker utredningsverksamhet.
Mina iakttagelser i ärendet är av den arten att jag finner anledning att fästa Justitiedepartementets, justitieutskottets och Rikspolisstyrelsens uppmärksamhet på förhållandena genom att dit överlämna en kopia av detta beslut.
Till uppföljning av detta ärende önskar jag att polismyndigheten senast den 30 oktober 2010 lämnar en redogörelse för balansläget och arbetssituationen vid samtliga bedrägerirotlar per den 30 september 2010, vilket är den dag då de nu särskilt tillsatta balanskommissionerna avses senast vara klara med sitt arbete.
Ärendet avslutas.
- - -
Bilagorna 1 och 2 är här utelämnade, dessa finns tillgängliga på chefsJO:s kansli.
Justitieombudsmannen (JO) har anmodat Polismyndigheten i Stockholms län att lämna uppgifter om dels orsaken till att ett mycket stort antal bedrägeriärenden vid Bedrägerirotel Syd har legat lång tid utan att några åtgärder har vidtagits i dem, dels vilka åtgärder myndigheten kommer att vidta för att komma tillrätta med de långa handläggningstiderna, avarbeta ärendebalanserna samt för att allmänt förbättra arbetssituationen vid Bedrägerirotel Syd, dels redovisa balansläget och arbetssituationen vid Bedrägerirotel Nord och City samt vid Länskriminalpolisavdelningen. Myndigheten ska vidare redovisa sin bedömning av det som kommit fram.
I yttrandet lämnas, efter en inledning, en beskrivning av läget på länets bedrägerirotlar från starten fram till idag, inklusive utvecklingen för personalresurser, som följs av vissa statistikuppgifter. I avsnitt 3 lämnas en redovisning av orsakerna till ärendebalanserna vid Bedrägerirotel Syd. I avsnitt 4 redovisar myndigheten vilka åtgärder som beslutats. Avsnitt 5 innehåller en redovisning över de åtgärder som vidtagits på lokal nivå avseende handläggningen av ärenden vid respektive bedrägerirotel. I avsnitt 6 redovisas de åtgärder som myndigheten nu vidtagit för att åtgärda de problem som uppkommit med anledning av främst det ökade ärendeinflödet men även för den framtida utvecklingen av utredningsverksamheten. Avsnitt 7 innehåller avslutningsvis en redovisning av myndighetens bedömning av det som kommit fram.
Inledning
Brottsutvecklingen i Sverige av anmälda bedrägerier har de senaste åren visat en kraftig ökning. Av Brottsförebyggande rådets (BRÅ) statistik framgår att ökningen under år 2008 var 39 procent jämfört med år 2007. Ökningen hänför sig enligt BRÅ i stor utsträckning till datorbedrägerier, bedrägerier med hjälp av Internet och bluffakturor, samtliga som tillsammans med bidragsbrott utgör relativt nya brottstyper. Antalet anmälda bedrägeribrott i riket uppgick år 2008 till 108 000, vilket var en ökning med 30 000 brott jämfört med år 2007. Motsvarande siffror för Stockholms län var en ökning med 53 procent år 2008. För innevarande år fortgår ökningen, såväl på nationell nivå som för Stockholms län.
Enligt BRÅ:s statistik har bedrägeribrotten i Sverige den senaste tioårsperioden ökat med 136 procent och den största ökningen har skett de senaste två åren, dvs. år 2007 och 2008 (diagram över ökningen har här utelämnats; JO:s anm.)
Bedrägeribrott är inte föremål för någon prioritering i de dokument som styr Polisens verksamhet, med undantag för brott enligt bidragsbrottslagen (2007:612). I regleringsbrevet för Polisen för år 2007 anges följande om bidragsbrott: "Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Försäkringskassan skall tillsammans redovisa de åtgärder som har vidtagits i enlighet med den i maj 2006 beslutade gemensamma strategin för att bekämpa bidragsbedrägerier. Redovisningen skall innehålla en samlad beskrivning och analys av åtgärderna och resultatet av dessa. Redovisningen skall lämnas senast den 1 oktober 2007." I motsvarande regleringsbrev för år 2008 anges följande om bidragsbrott: "Rikspolisstyrelsen ska efter samråd med Åklagarmyndigheten redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att bekämpa brott enligt bidragsbrottslagen samt resultatet av dessa. Av redovisningen ska framgå hur Rikspolisstyrelsen har samverkat med berörda myndigheter." Regleringsbreven innehåller i övrigt inte några skrivningar som berör bedrägerier. Regleringsbrevet för år 2009 innehåller inte några särskilda prioriteringar avseende bidragsbrott.
Rikspolisstyrelsen (RPS) har nyligen presenterat en rapport om polismyndigheternas handläggning av bedrägeriärenden - Inspektionsrapport 2009:5, Inspektion av Polismyndigheternas handläggning av bedrägeriärenden. I rapporten redovisas en fördjupad granskning av fyra polismyndigheter - Polismyndigheterna i Stockholms län, Västra Götalands län, Skåne län och Västmanlands län. Inriktningen på granskningen har varit på myndigheternas effektivitet och därvid uppmärksammas produktivitet, balanser med äldre ärenden samt beslutsgrund i de ärenden som skrivs av. I rapporten pekas bl.a. på den kraftiga brottsutvecklingen av bedrägeribrott samt även den omfattande JO-kritik som förekommit om långa handläggningstider avseende brottsutredningar. Om den fråga som nu är aktuell framgår enligt rapporten att balanssituationen är besvärande i samtliga granskade storstadsenheter (se a.a. s. 7). I denna del anförs följande i rapporten: " Det finns skäl för berörda polismyndigheter att överväga en förstärkt utredningsinsats som nedbringar balanser till en rationell nivå och därefter resurssäkra så att denna nivå kan upprätthållas. En sådan åtgärd skulle ge den personal som avdelas för bedrägeriutredningar de förutsättningar de hittills har saknat att i ökande utsträckning arbeta med färska ärenden." (a.a. s 7).
Rikspolischefen Bengt Svenson har i brev den 15 maj 2009 till landets samtliga länspolismästare om Polisens resultat för första tertialet 2009 anfört att bedrägeribrotten har ökat rejält på några år och att det är angeläget att utifrån belastningsökningen öka resursinsatsen för utredning av bedrägeribrott m.m.
Regeringen har i beslut den 7 maj 2009 (dnr Ju2009/3950/Å) gett uppdrag åt RPS, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket att gemensamt vidta åtgärder för att säkerställa effektiv samverkan och handläggning av mängdbrott. Med mängdbrott avses enligt beslutet brott för vilka förundersökning enligt gällande regler leds av en polismyndighet. Enligt RPS föreskrifter och allmänna råd (RPSFS 2009:11, FAP 403-5) faller bedrägeribrott inom området för brott vilka förundersökning leds av polismyndighet.
Redan inledningsvis kan således konstateras att anmälda bedrägeribrott visat en kraftig ökning de senaste åren och att balanssituationen är ett problem för de tre storstadsregionerna. Detta har fått regeringen och RPS att vidta åtgärder. Det uppkomna problemet åskådliggörs också av den omfattande JO-kritiken mot långa handläggningstider avseende brottsutredningar.
I yttrandet lämnas i avsnitt 3 en förklaring till att ett stort antal ärenden blivit liggande en lång tid vid Bedrägerirotel Syd utan att åtgärder vidtagits i dem. Redan inledningsvis kan anges att det enligt myndighetens uppfattning inte är acceptabelt att gamla bearbetningsbara ärenden blivit liggande i balans under lång tid.
Som kommer att redovisas nedan vidtar nu polismyndigheten ett antal kraftiga åtgärder på kort och lång sikt för att komma tillrätta med de långa handläggningstiderna och för att öka antalet uppklarade brott. Tre balanskommissioner - en för varje bedrägerirotel - har tillsatts med uppdrag att hantera ärenden som per den 1 juli 2009 är äldre än sex månader. Balanskommissionerna ska vara klara med sitt arbete senast den 30 september 2010. För det ordinarie arbetet på bedrägerirotlarna har länspolismästaren beslutat om resursförstärkning. En särskild satsning på brottsförebyggande verksamhet mot bedrägeribrott har också beslutats. Vidare har tillsatts en arbetsgrupp med uppdrag att göra en översyn av utredningsverksamheten i myndigheten. Syftet är att korta handläggningstiderna och öka antalet uppklarade brott. Arbetsgruppen har haft sitt första sammanträde. Mandaten för arbetsgruppen är brett och omfattar organisationsfrågor, arbets- och utredningsmetodik m.m. I uppdraget ingår också att belysa det brottsförebyggande arbetets betydelse. Länspolismästaren har även kallat till ett möte med samtliga chefer för myndighetens kriminalenheter där bl.a. frågor om organisation och förutsättningar för bedrivande av utredningsverksamheten inom myndigheten togs upp till diskussion. Med de vidtagna åtgärderna bedömer myndigheten att balansläget och arbetssituationen vid rotlarna kommer att förbättras, att handläggningstiden kommer att förkortas samt att antalet uppklarade brott ska öka.
1.1 Bakgrund
Polismyndigheten tillsatte den 9 februari 2004 två utredningar med uppdrag att göra en översyn av utredningsverksamheten inom myndigheten för att få en effektivare och bättre samordnad verksamhet. I uppdraget ingick att finna metoder, strukturer eller organisationsformer för att öka antalet personer som lagförs för brott. Uppdraget redovisades för länspolismästaren den 25 november 2004 i form av två rapporter. Rapporterna innehöll 57 förslag (nedan "57-punktsprogrammet") på verktyg och åtgärder att vidta för att få effektivare brottsutredningsverksamhet och en ökning av antalet lagförda för brott, vilka samtliga beslutades genomföras. Ett förslag var en samordning av bedrägeriärenden till färre platser i länet. Efter intern beredning beslutade myndigheten den 14 februari 2006 att inrätta enheter för utredning av bedrägeribrott vid Norrorts, City och Södertörns polismästardistrikt och Länskriminalpolisavdelningen.
En utvärdering av den nya organisationen redovisades den 31 oktober 2007. Den påtalade det ökade ärendeinflödet, komplexiteten i aktuella ärenden, behovet av gemensamma enheter för samordning av ärenden och behovet av en tydlig ärendefördelningsplan för vilka ärenden som ska handläggas vid Länskriminalpolisavdelningen respektive de olika bedrägerirotlarna. Utvärderingen konstaterade även att den resursfördelning som gjordes till rotlarna och som avsåg utredande personal kommit att tolkas som resursfördelning till roteln som helhet, dvs. inklusive administrativ personal. Utvärderingen av verksamheten har bl.a. lett till inrättande av samordningsenheter, revidering av myndighetens tjänsteföreskrift 127-G om ärendefördelning och tillskott av personal till samtliga bedrägerirotlar m.m. Med anledning av ytterligare åtgärder som vidtagits och nu planeras beträffande handläggningen av bedrägeriärenden inom myndigheten kommer denna att förändras, utvecklas och effektiviseras ytterligare, vilket närmare beskrivs under avsnitt 6 nedan.
Ärendeutveckling och personalresurs 2006-2009
2.1 Allmän redogörelse av arbetssituation 2006-2009
2.1.1 Bedrägerirotel Nord
Bedrägerirotel Nord startade sin verksamhet den 1 oktober 2006 med uppgift att utreda bedrägeri- och förskingrings brott inom Norrort, Västerort och Roslagens polismästardistrikt. Bedrägeribrott inom området för Gränspolisavdelningen (Arlanda) hanteras lokalt. Vid starten överfördes drygt 1200 ärenden till roteln från polismästardistrikten. Idag har Bedrägerirotel Nord 101 st. öppna ärenden med inskrivningsdatum före 1 oktober 2006, varav 5 st. är fördelade på handläggare, resterande 96 st. ärenden ligger i balans. Övriga ärenden har avslutats i samband med särskild insats våren 2008 samt vid andra tillfällen.
Ärendeinflödet har under tiden oktober 2006 - april 2009 ökat i omfattning men även i komplexitet. Under 2007 fick Bedrägerirotel Nord in totalt 2 119 st. anmälningar, 2008 var motsvarande siffra 5 025 st. Ökningen av ärenden gäller alla brottstyper men störst ökning sker inom området för datorbedrägerier, fakturabedrägerier och bidragsbrott. Antalet anmälningar om brott mot Försäkringskassan fördubblades år 2008 jämfört med 2007. Mycket tyder på att ökningen kommer att fortsätta. Personer som tidigare var aktiva inom andra brottskategorier, t.ex. våldsbrott, har nu lämnat denna brottslighet och försörjer sig i stället helt eller delvis genom olika typer av bedrägeribrott. Även ungdomars bedrägerier blir alltmer förslagna och avancerade, vilket är synnerligen oroande.
Andelen svårutredda och komplexa ärenden har ökat under det senaste året. Orsaken till ökningen är att brottsligheten ändrat form (t.ex. datorbedrägerier). Länskriminalpolisavdelningen utreder inte heller denna typ av brott i samma utsträckning som tidigare. Bedrägerirotel Nord kan på ett bra sätt hantera de mindre komplexa samt de mest omfattande och avancerade utredningarna. De problem som finns rör dock övriga ärenden, där förundersökningsledare tvingas till hårda prioriteringar med följd att ärenden balanseras och många målsägare blir missnöjda.
När Bedrägerirotel Nord startade sin verksamhet i oktober 2006 var den personella numerären 16 medarbetare (en rotelchef, en gruppchef, en administrativ resurs samt 13 utredare). Från september 2008 förstärktes roteln med ytterligare en utredare och rekrytering av ytterligare en utredare pågår. Ingen medarbetare har lämnat roteln sedan starten 2006, varför kompetensen nu är hög. Kompetensbrist finns dock inom IT-området, ett område som blir alltmer aktuellt i denna typ av ärenden.
Från november 2008 och januari 2009 finns två förundersökningsledare vid samordningssektionen i Norrort som har till uppgift att samordna bedrägeriärenden i Bedrägerirotel Nords ansvarsområde. Sammanlagt arbetar idag 20 personer med bedrägeriärenden vid Bedrägerirotel Nord.
2.1.2 Bedrägerirotel City
Ärendeinflödet till Bedrägerirotel City har ökat markant sedan 2007. Under 2007 fick roteln in 1 811 st. anmälningar, 2008 var motsvarande siffra 3 482 st. Under hösten 2008 ökade plötsligt antalet anmälda fakturabedrägerier och inom loppet av några månader inkom drygt 4 000 st. anmälningar som tog i anspråk en stor del av rotelns resurser, vilket inte kunnat förutses.
Det totala ärendeinflödet av bedrägeriärenden till City polismästardistrikt är dock betydligt större än vad som kan redovisas beträffande Bedrägerirotel City då polismästardistriktet tar emot ett mycket stort antal bedrägeriärenden som inte ska handläggas vid polismästardistriktet. Andelen ärenden som inkommer utan anknytning till polismästardistriktet geografiska upptagningsområde uppgår uppskattningsvis till cirka 40 %. Dessa ärenden utgörs t.ex. av ärenden som inkommer från Polisens Kontaktcenter (PKC). PKC är ett nationellt kontaktcenter beslutat och inrättat av Rikspolisstyrelsen som nu finns på sju orter i Sverige, istället för som tidigare i varje polismyndighet. Inrättande av ett nationellt kontaktcenter innebär att upptagning av anmälan från en person som anmäler brott kan ske var som helst i landet, t.ex. om en person i Stockholms län anmäler ett bedrägeri kan anmälan tas upp av PKC i Falkenberg. PKC skickar anmälningar till polismästardistriktet för bedömning av om förundersökning ska inledas eller inte, oavsett om brottsforum är inom polismästardistriktets ansvarsområde eller inte. Det medför en betydande belastning på polismästardistriktets bedrägerisamordningsenhet.
City polismästardistrikt får också ta emot ett stort antal anmälningar från PKC i vilka det anges "oklart brottsforum". Många ärenden lämnas även över till polismästardistriktet utan närmare granskning av forumfrågan då många större företag har huvudkontor i Stockholm. Vid t.ex. anmälningar om fakturabedrägeri har i övervägande del av fallen heller inte gjorts någon efterforskning i Bolagsregistret var företaget har sitt säte. Även anmälningar med brottsforum "Okänt över Internet" eller där det i anmälan anges ett telefonnummer med riktnummer 08 överlämnas till Stockholm och City polismästardistrikt. Ovanstående frågor har tagits upp med PKC och en viss förbättring har kunnat noteras.
Även övriga polismyndigheter överlämnar vissa ärenden till City polismästardistrikt innan brottsforum är fastställt. Ibland bestäms forum utifrån målsägandens bostadsadress, vilket är felaktigt. Försäkringskassan, olika A-kassor m.m. skickar i vissa fall anmälningar till Stockholm och City polismästardistrikt på grund av att myndigheterna har sina huvudkontor belägna här, trots att den person som namngivits eller är skäligen misstänkt är folkbokförd på annan ort. Bedrägerirotel City har aktivt påpekat detta för berörda myndigheter.
Bedrägeriärendena är till sin karaktär mer omfattande och svårare att avsluta polisiärt än många andra brott. Det beror främst på att bevisningen oftast knyts till handlingar i ärendet. Bedrägerirotel City har även en större andel ärenden med frihetsberövade personer jämfört med övriga bedrägerirotlar, vilket innebär mindre möjligheter att aktivt prioritera ärenden.
När Bedrägerirotel City startade sin verksamhet i oktober 2006 var den personella numerären 24 medarbetare men redan i november 2006 hade denna minskat till 21 medarbetare. Den 1 juni 2009 var 21 personer placerade på roteln (en rotelchef, två gruppchefer, en förundersökningsledare utan personalansvar, 11 polisiära utredare, tre civila utredare och tre assistenter), exkl. nyanställda polisassistenter som roterar på roteln (PA-roterare). För närvarande pågår rekrytering av två utredare (ett vikariat, en ersätter en assistent). Personalrörligheten på roteln har varit relativt stor, bl.a. beroende på att EBM aktivt har rekryterat utredare från roteln.
Från våren 2009 finns sex förundersökningsledare för samordning av bedrägeriärenden i City polismästardistrikt. Förundersökningsledarna ska enbart handlägga bedrägeriärenden och öka kvaliteten på ärendena i initialskedet. Inberäknat samordningen av bedrägeriärenden arbetar idag 27 personer med bedrägeriutredningar vid Bedrägerirotel City.
2.1.3 Bedrägerirotel Syd
Bedrägerirotel Syd fick vid starten i oktober 2006 överta ett stort antal ärenden från Söderort, Nacka, Södertörn och Södertälje polismästardistrikt. Vid utgången av 2006 hade sammanlagt 1 573 st. anmälningar överförts till roteln från polismästardistrikten. Roteln har genomfört ett flertal förändringar av utredningsverksamheten vilket dock inte, på grund av den kraftiga ökningen av antalet nyinkomna ärenden, har medfört att balanserna har kunnat minska i avsedd utsträckning. Under 2007 fick roteln in totalt 2 793 st. anmälningar, 2008 var motsvarande siffra 4 687 st.
År 2007 gjordes efter påpekanden viss ändring av ärendefördelningsplanen för bedrägerirotlarna, vilket dock inte medfört någon reell minskning i ärendeinflödet.Inkomna ärenden blir mer komplexa och antalet fakturabedrägerier och bedrägerier med användande av Internet (t.ex. olika annonssajter) ökar markant. Även den geografiska spridningen av bedrägeribrotten inom landet men även internationellt ökar. Det ökade ärendeinflödet medför att prioriteringar måste göras, varför bearbetningsbara utredningar läggs i balans.
Södertörns polismästardistrikt hade inledningsvis svårigheter att rekrytera personal till Bedrägerirotel Syd och endast 16 av 20 tjänster kunde tillsättas. Personalen saknade även i vissa fall erfarenhet på området för utredning av bedrägeribrott. På grund av lokalbrist placerades roteln i en tillfällig barackbyggnad där roteln fortfarande ligger. Från och med den 1 januari 2008 tillfördes roteln ytterligare fyra utredare.Den 1 januari 2009 inrättades en särskild samordningsfunktion vid roteln som består av tre förundersökningsledare. Vid roteln (inklusive samordningsenheten) arbetar nu två assistenter, sex förundersökningsledare och 19 utredare, dvs. sammanlagt 27 personer, varav tre på deltid. Två av utredarna är särskilt avdelade för utredningsåtgärder i yttre tjänst, som t.ex. husrannsakningar och hämtning till förhör. Tre utredare, varav en på deltid, är särskilt avdelade för att utreda bidragsbrott.
2.1.4 Bedrägeriutredningar vid Länskriminalpolisavdelningen
Inflödet av ärenden till roteln har minskat under våren 2009. En brottskategori som ökat i antal och omfattning är begäran om internationell rättshjälp. Flera stora bedrägeriärenden (ett 80-tal anmälningar) kommer att redovisas före juli månads utgång, vilket kommer att minska antalet öppna ärenden.
På Länskriminalpolisavdelningens strategiska sektionhandläggs, förutom miljö- och it-relaterad brottslighet, brott mot 8-10 och 14 kap brottsbalken (BrB). På den strategiska sektionen arbetar 40 personer, varav 35 utredare. 18 utredare är särskilt avdelade att bl.a. utreda bedrägeribrott. Av dessa är för närvarande två kommenderade till andra projekt och en är tjänstledig för provande av annan tjänst. Av de 18 utredare som arbetar med bl.a. bedrägeribrott arbetar fem utredare med investeringsbedrägerier, en brottstyp som breder ut sig både nationellt och internationellt.
2.2 Ärendeutveckling - statistikuppgifter 2006-2009
2.2.1 Bedrägerirotel Nord
Inkomna ärenden Bedrägerirotel Nord
2007: 2 119 st.
2008: 5 025 st.
Öppna ärenden - per den 30 april 2009
Antal öppna ärenden: 4 240 st.
Antal öppna ärenden äldre än 6 mån: 769 st.
Antal öppna ärenden äldre än 1 år: 404 st.
Antal öppna ärenden äldre än 2 år: 152 st.
Cirka 250 st. av de anmälningar som är äldre än 6 månader är fördelade på handläggare eller hanteras i Bedrägerirotel Nords förkallningssystem. Resterande ärenden (drygt 500 st. anmälningar) balanseras och antalet ärenden som balanseras ökar sakta, med hänsyn till ärendeinflödet.
Antal slutredovisade ärenden (förundersökningsprotokoll, FUP, redovisas särskilt)
2007: 1 998 st., varav 429 st. FUP
2008: 2 368 st., varav 417 st. FUP
Bedrägerirotel Nord har sedan roteln inrättades, utöver brottsförebyggande åtgärder, vidtagit åtgärder för att öka antalet ärenden som överlämnas till åklagare, bl.a. genom utseende av särskilda utredare för bidragsbrott, placerat två förundersökningsledare på polismästardistriktets samordningssektion som enbart ska arbeta med bedrägeriärenden och särskilda förkallningsdagar m.m. Antalet slutredovisade ärenden och förundersökningar som överlämnas till åklagare har ökat sedan roteln startade år 2006.
2007: 1 811 st.
2008: 3 482 st.
Öppna ärenden - per den 30 april 2009
Antal öppna ärenden: 4 028 st.
Antal öppna ärenden äldre än 6 mån.: 2 943 st. (Per den 1 juni 2009)
Antal öppna ärenden äldre än 1 år: 1 065 st. (Per den 1 juni 2009)
Antal öppna ärenden äldre än 2 år: 549 st. (Per den 1 juni 2009)
Antal slutredovisade ärenden
2007: 1 142 st., varav 281 st. FUP
2008: 4 053 st., varav 363 st. FUP
Bedrägerirotel City har liksom Bedrägerirotel Nord vidtagit åtgärder för att öka antalet ärenden som överlämnas till åklagare. Roteln har bl.a. tillsatt en särskild förundersökningsledare med ansvar för inkommande ärenden och rotelns ärendebalans och tillsatt en särskild utredningsgrupp för utredning av fakturabedrägerier m.m. Antalet slutredovisade ärenden och förundersökningar som överlämnas till åklagare har i likhet med vad som redovisats beträffande Bedrägerirotel Nord ökat sedan roteln startade år 2006.
2.2.3 Bedrägerirotel Syd
Inkomna ärenden Bedrägerirotel Syd
2007: 2 793 st.
2008: 4 687 st.
Öppna ärenden - per den 30 april 2009
Antal öppna ärenden: 4 643 st.
Antal öppna ärenden äldre än 6 mån.: 2 108 st.
Antal öppna ärenden äldre än 1 år: 1 226 st.
Antal öppna ärenden äldre än 2 år: 555 st. (Per den 10 juni 2009)
Antal slutredovisade ärenden
2007: 1 646 st., varav 320 st. FUP
2008: 3 850 st., varav 560 st. FUP
Även Bedrägerirotel Syd har aktivt vidtagit åtgärder för att öka antalet ärenden som överlämnas till åklagare. Roteln har bl.a. tillsatt särskilda utredare att arbeta med de prioriterade bidragsbrotten och ökat antalet förundersökningsledare som i en samordningsenhet bedriver aktiv ledning i inledningsskedet av en utredning. Antalet slutredovisade ärenden och förundersökningar som överlämnas till åklagare har, i likhet med vad som redovisats beträffande övriga bedrägerirotlar, ökat sedan roteln startade år 2006.
2.2.4 Bedrägeriutredningar vid Länskriminalpolisavdelningen
Per den 30 april 2009
Antal öppna ärenden: 283 st.
Antal öppna ärenden äldre än 6 mån.: 264 st.
Antal öppna ärenden äldre än 1 år: 183 st.
Antal öppna ärenden äldre än 2 år: 52 st.
Antal slutredovisade ärenden
2007: 384 st., varav 169 st. FUP
2008: 394 st., varav 188 st. FUP
Balanser vid Bedrägerirotel Syd - orsaker
Arbetet vid Bedrägerirotel Syd kom redan inledningsvis att kantas av svårigheter dels då roteln inte kunde rekrytera beslutat antal utredare, dels då roteln fick ta över sammanlagt 1 573 st. anmälningar från övriga polismästardistrikt. Vidare saknade de personer som rekryterades i vissa fall utredningserfarenhet och endast några få personer hade erfarenhet av bedrägeri- eller förskingringsbrott. Förundersökningsledarna hade heller inte genomgått den kvalificerade förundersökningsledarutbildningen. De ärenden som överfördes till roteln var redan när de överfördes s.k. gamla ärenden och ett större antal var ofullständiga, dåligt beredda och svåra att utreda vilket kom att kräva mycket resurser. En stor del av rotelns personal togs även i inledningsskedet i anspråk för utredning av ett grovt bedrägeri som kom att pågå under sex månader. Därtill kommer att personalrörligheten inledningsvis var hög.
Den ärendefördelningsplan, som styrde vilka ärenden som skulle handläggas vid bedrägerirotlarna, var inledningsvis alltför omfattande och för många ärendetyper omfattades, t.ex. snatterier där förfalskade s.k. LMA-kort uppvisats vilken senare kom att tas bort under 2007. Ärendena strömmade in till Bedrägerirotel Syd och kvalitén på de överlämnade ärendena varierade. En inte obetydlig andel av ärendena har efter beredning visat sig ha brottsforum utanför rotelns ansvarsområde.
Flera av de arbetsmetoder som användes initialt visade sig senare vara ineffektiva, t.ex. att fördela bidragsbrott på samtliga handläggare. Bedrägerirotel Syd införde Västmanlandsmodellen 2007, med särskilt utsedda utredare som handlade bidragsbrott. Vid införandet krävdes att nya ärenden prioriterades före gamla för att personalen skulle kunna delta i gemensamma projekt med åklagare och Försäkringskassan och ge återkoppling på upprättade anmälningar till Försäkringskassans handläggare. Genom införandet av Västmanlandsmodellen kunde roteln efterhand uppfylla polismyndighetens uppsatta mål för bidragsbrott.
Den 1 augusti 2008 övergick ansvaret för ledning av förundersökning rörande bidragsbrott från åklagare till polismyndighet. I samband med övergången överlämnade Åklagarmyndigheten samtliga ärenden för vilka åklagare tidigare varit förundersökningsledare till polismyndigheten och Bedrägerirotel Syd. Antalet ärenden var omfattande och krävde omfattande resurser för att kunna tas om hand, vilket drabbade den övriga verksamheten. Motsvarande situation uppstod för Bedrägerirotel Nord och City. Prioriteringen av bidragsbrott från Åklagarmyndighetens sida har sedan övergången av förundersökningsledarskapet varit låg.
En nödvändig gemensam brottsamordningsfunktion för bedrägeriärenden infördes i januari 2009. Inrättandet har lett till en jämnare kvalité och även en ökning av kvaliteten på ärendena i initialskedet, vilket underlättar den fortsatta handläggningen för utredaren.
Det underlag som tagits fram inom polismästardistriktet visar en kraftig ökning av antalet inkomna bedrägeriärenden de senaste åren, vilket utgör den grundläggande och huvudsakliga anledningen till den nuvarande balanssituationen.
Ytterligare en förklaring är att de enskilda ärendena som sådana blir mer komplexa och resurskrävande. I dessa delar ökar antalet fakturabedrägerier och bedrägerier med användande av Internet. Även andelen brott med större geografisk spridning inom landet men även internationellt ökar. Som exempel utreder Bedrägerirotel Syd sedan våren 2008 ett ärende som omfattar drygt 1 200 st. anmälningar, vilket tagit i anspråk stora resurser.
På grund av det kraftigt ökade inflödet av ärenden till Bedrägerirotel Syd måste rotelns förundersökningsledare, med hänsyn till den personalresurs som finns tillgänglig, göra prioriteringar. De ärenden som prioriteras är ärenden med frihetsberövade personer, seriebrottslighet eller brott mot skyddsvärda personer (handikappade, yngre eller äldre personer), brott med stora ekonomiska värden samt bidragsbrott. Nya ärenden har även prioriterats före äldre ärenden om brottet bedömts mindre angeläget eller att misstankegraden inte når upp till nivån minst skäligen misstänkt. Införandet av Västmanlandsmodellen har också medfört att nya ärenden prioriteras före äldre, för att kunna delta i samverkan med andra myndigheter rörande dessa frågor. Prioriteringarna har inneburit att bearbetningsbara ärenden lagts i balans och ärenden som tidigare lagts i balans kan inte avarbetas.
Avarbetning av ärendebalanser, uppföljning och rapportering m.m.
Mot bakgrund av ärendebalanserna vid de tre bedrägerirotlarna har polismyndigheten beslutat om kraftfulla åtgärder. Tre balanskommissioner för avarbetning av balansärenden har tillsatts. Vidare har en ny tjänsteföreskrift tagits fram för säkerställande av uppföljning och rapportering. Myndigheten har också tillsammans med Åklagarmyndigheten vidtagit åtgärder mot de mest brottsaktiva inom bedrägeribrott i länet. Samtliga vidtagna åtgärder beskrivs närmare nedan.
4.1 Balanskommissioner för äldre ärenden
Polismyndigheten har beslutat om tillsättning av tre balanskommissioner för avarbetning av de ärendebalanser som uppkommit vid Bedrägerirotel Nord, City respektive Syd. Beslutet bifogas (här utelämnad; JO:s anm.). Balanskommissionerna ska inrättas senast den 1 oktober 2009 och lyda direkt under ledningen i respektive polismästardistrikt. De ska arbeta med ärenden som per den 1 juli 2009 är äldre än sex månader. Chefen för Norrort, City respektive Södertörns polismästardistrikt ska varannan månad redovisa resultatet av balanskommissionens arbete till den funktionsansvarige för ansvarsområdet kriminalpolisverksamhet. Balanskommissionernas arbete ska vara avslutat senast den 30 september 2010, men kan efter särskild begäran förlängas.
Polismyndigheten har fört en särskild diskussion med Åklagarmyndigheten rörande Åklagarmyndighetens medverkan i ovan nämna balanskommissioner, en medverkan som polismyndigheten efterfrågar och ser som nödvändig för verksamheten och som även till viss del utgörs av verksamhet för vilket Åklagarmyndigheten ansvarar. Polismyndigheten har därvid lämnat en hemställan till Åklagarmyndigheten om bidrag till balanskommissionernas arbete och i övrigt prioritering av ärenden om utredning rörande bedrägeribrott.
4.2 Ny tjänsteföreskrift - TjF 2009:07, 181-A, uppföljning och rapportering
Polischefen har genom tjänsteföreskrift av den 26 maj 2009 beslutat om uppföljning samt redovisning av oredovisade kriminal- och trafikärenden (K- och T-ärenden). I tjänsteföreskriften, bilaga 2, föreskrivs att chef för polismästardistrikt och avdelning där utredningsverksamhet sker ansvarar för att den 1 juni (30 juni år 2009) och den 1 december varje år med en genomgång följa upp samtliga oredovisade K- och T-ärenden äldre än sex månader. Vid genomgången ska en förteckning över samtliga ärenden äldre än sex månader upprättas. I förteckningen ska för varje ärende särskilt anges den senaste vidtagna åtgärden samt orsak till varför ärendet är oredovisat.
Ärenden med särskilda tidsfrister och ärenden med unga gärningsmän och unga brottsoffer ska särskilt anges. Vid genomgången ska särskilt beaktas att ingen felaktig hantering skett eller att någon enskilds rättsäkerhet åsidosatts.
Upprättad förteckning ska senast den 15 juni (15 augusti 2009) respektive 15 december varje år redovisas till polischefen. Vidare ska berörd chef för polismästardistrikt eller avdelning, vid kritik från JO, Justitiekanslern (JK), Rikspolisstyrelsen (RPS) eller annan tillsynsmyndighet, inom en månad till polischefen redovisa vilka åtgärder som vidtagits med anledning av kritiken.
4.3 Riktad åtgärd mot brottsaktiva
Genom vidtagna undersökningar inom polismyndigheten har framkommit att ett begränsat antal personer förekommer som delaktiga i ett mycket stort antal av myndighetens öppna bedrägeriärenden. Efter dialog och samråd med Åklagarmyndigheten har beslut fattats om att särskilda åtgärder från och med den 25 maj 2009 ska riktas mot de personer som är mest brottsaktiva inom området för bedrägeribrott. Detta för att säkerställa att lagföring för begångna brott sker och för att förhindra fortsatt brottslighet. Åtgärden har lett till att ett antal personer har frihetsberövats, då utredningarna uteslutande rör fråga om bedrägerier, grovt brott.
Åtgärder med anledning av långa handläggningstider
Polismyndigheten och polismästardistrikten har från det att verksamheten med särskilda bedrägerirotlar inrättades löpande vidtagit, och vidtar alltjämt, ett stort antal åtgärder för att effektivisera utredningsverksamheten och minska handläggningstiderna. Nedan lämnas en beskrivning över de åtgärder som vidtagits vid respektive bedrägerirotel och avslutningsvis åtgärder som vidtagits av polismyndigheten.
Polismästardistrikten
5.1. Gemensamt uppdrag mellan Bedrägerirotel Nord, City, Syd och Länskriminalpolisavdelningen
Cheferna för länets bedrägerirotlar har fått i uppdrag att genomlysa ärendehantering och arbetsmetoder vid Bedrägerirotel Nord, City och Syd. Utredningen lämnade sin redovisning den 9 februari 2009 och flertalet av de åtgärder som utredningen föreslog har vidtagits vid de olika bedrägerirotlarna.
5.2. Bedrägerirotel Nord
5.2.1 Förundersökningsledning
Bedrägerirotel Nord har sedan mars 2009 en förundersökningsledare med ansvar för särskilda insatser, avarbetningsprojekt, mål i verksamhetsplan m.m. För att snabbt kunna utreda brott har roteln ett eget förkallningssystem, en beredningsfunktion, särskilda förkallningsdagar, planlagda utredningsinsatser och individuppföljning m.m. En del av de förbättringsförslag som identifierades av den genomlysning som nämnts under 5.1. ovan har redan genomförts på roteln.
5.2.2 Information och utbildning
Bedrägerirotel Nord har vidtagit arbete för att tillsammans med t.ex. Försäkringskassan, a-kassor, kommuner och försäkringsbolag förbättra underlaget i anmälningar och genom olika åtgärder minska ärendeinflödet. Vilka framgångsfaktorer som finns beträffande utredningar om bedrägeribrott mot kommuner har även behandlats i polismästarens chefssamråd med uppgift för kommunerna att utse kvalitetsgranskare i dessa ärenden.
5.2.3 Övrigt
Bedrägerirotel Nord ser utvecklingspotential på roteln för att komma tillrätta med de långa handläggningstiderna. Roteln kommer efter sommaren att påbörja ett arbete för att identifiera ytterligare framgångsfaktorer enligt exempelvis Polisens Nationella Utredningskoncept (PNU).
5.3 Bedrägerirotel City
5.3.1 Utredning
City polismästardistrikt har tillsatt en utredning för genomlysning av ärendeprocessen kring bedrägeribrott vid polismästardistriktet. Utredningen beräknas vara klar vid årsskiftet 2009/2010. Bedrägerirotel City kommer under hösten 2009 att utse vissa handläggare att under en angiven tid endast utreda bidragsbrott.
5.3.2 Åtagandeplan
City polismästardistrikt har upprättat en åtagandeplan för handläggning och hantering av ärenden på bedrägeriroteln (2009). Åtagandeplanen innehåller fem delar, bl.a. att två PA-roterare (nyutbildade polisassistenter som gör utbildningstid på kriminalrotel) ska placeras på roteln, rekrytering av fler bedrägerisamordnare, att biträde ska lämnas från andra utredningsrotlar samt att fem utredare ska ges i uppdrag att arbeta med att minska balanser (se punkt 5.3.4).
5.3.3 Särskild utredningsresurs och "Snabbspårsystem"
City polismästardistrikt har tillsatt en särskild utredningsresurs bestående av fem personer som handlägger fakturabedrägerier. Utredningsresursen har ett särskilt metodutvecklingsansvar och ska utveckla nya metoder, genomlysa verksamheten och presentera förslag på åtgärder för att förbättra balanssituationen. Gruppen kommer under hösten 2009 att i första hand bearbeta rotelns äldre ärenden. Den 1 april 2009 startades genom tillämpning av PNU ett system för snabbare handläggning av ärenden på Bedrägerirotel City. Genom förkallning hålls två förhör per dag i ett rullande schema där alla utredare på roteln är involverade. Syftet med systemet är bl.a. att hålla fler förhör, slutredovisa fler ärenden och få en tidig kontakt med målsägande. De ärenden som omfattas är ärenden av den kategori som tidigare inte var prioriterade och som ofta kan avslutas med relativt få utredningsåtgärder. Ett resultat av "Snabbspårsystemet" är att färre ärenden läggs i balans. Under sommaren 2009 kommer roteln göra en genomgång av hela balansen för att identifiera ärenden som kan avslutas i "Snabbspåret".
5.3.4 Brottsförebyggande arbete
Bedrägerirotel City arbetar aktivt med brottsförebyggande frågor beträffande bedrägeriärenden, t.ex. genom föredrag och möten med externa samverkanspartners, mediekontakter i samband med nya brottstrender och kontakter och utbildningsinsatser gentemot chefer och säkerhetsansvariga vid företag, banker och postkontor. I det dagliga arbetet bedrivs även ett brottsförebyggande arbete i kontakten med parterna i de ärenden som utreds. City polismästardistrikt kommer under juni 2009 att redovisa utvecklingen av det brottsförebyggande arbetet mot bedrägeribrott inom Polismyndigheten i Stockholms län med förslag om nya sätt att bedriva brottsförebyggande arbete, ny organisationsmodell för samordningsenheterna samt förslag om interna och externa samarbetspartners att ingå i en brottsförebyggande grupp mot bedrägeribrott i Stockholms län.
5.3.5 LEAN-utbildning
Under 2009 har City polismästardistrikt satsat på en utbildning för metodutveckling av processer, s.k. LEAN-utbildning, med externt konsultstöd. Syftet är att effektivisera ärendeprocesserna och stimulera medarbetarna till kreativa lösningar för att korta genomströmningstiderna. Verksamhetsmål följs upp individuellt såväl på rotel-, grupp- som individnivå. Det administrativa stödet till utredarna utvecklas kontinuerligt så att utredarna kan renodla sina huvudarbetsuppgifter.
5.3.6 Övrigt
Inom City polismästardistrikt pågår även diskussioner om ytterligare omfördelning inom distriktet av dels personal i syfte att bilda ytterligare en utredningsgrupp, dels ärenden från Bedrägerirotel City till t.ex. joursektioner.
5.4 Bedrägerirotel Syd
Vid Södertörns polismästardistrikt har tagits fram ett förslag till åtgärdsprogram med anledning av utredningsläget för bedrägeriärenden. Av åtgärdsprogrammet framgår bl.a. följande åtgärder.
5.4.1 Inventering
Bedrägerirotel Syd kommer att genomföra en inventering av öppna ärenden äldre än sex månader. Syftet med inventeringen är att identifiera ärenden där den enskildes rättssäkerhet har åsidosatts eller annan felaktig hantering skett. Om ett sådant ärende identifieras ska detta prioriteras. Inventeringen ska vara genomförd senast 15 augusti 2009 och redovisas till chefen för kriminalavdelningen.
5.4.2 Förtydliga Polisens Utredningskoncept (PNU)
Valda delar av PNU ska aktualiseras och uppdateras fortlöpande inom polismästardistriktet. Tydlig ledning, styrning och uppföljning, förkortade beslutsled, få överlämnanden, förbättrad samordning och beredning av ärenden samt åtgärder för att säkerställa att personalen har rätt kompetens ska särskilt beaktas. Insatser mot grov organiserad brottslighet där gärningsmän på felaktig grund uppburit ersättning från t.ex. Försäkringskassan kommer att utvecklas. Vidtagna åtgärder ska redovisas till polischefen och polismästaren en gång per år.
5.4.3 Förbättra arbetsmiljön
Den fysiska arbetsmiljön kommer på sikt att förbättras. Bedrägerirotel Syd är i dag fortfarande placerad i tillfälliga baracker som inte är ändamålsenliga för utredningsverksamheten. Polismyndighetens och polismästardistriktets lokalansvarige kommer att se över frågan om ändamålsenliga lokaler.
5.4.4 Förbättrade preskriptionsrutiner
Ett uppföljningssystem kommer att tas fram för att säkerställa kontrollen av ärenden som riskerar att preskriberas.
5.4.5 Utveckla Västmanlandsmodellen
Västmanlandsmodellen är en förebild och ska ligga till grund för ytterligare metodutveckling och samverkan med aktuella samarbetspartners. I denna del kommer samverkan med t.ex. socialtjänsten att utvecklas.
5.4.6 Bevakning av ärenden
Inom polismästardistriktet finns en bevakning av ärenden på individ-, grupp- och rotelnivå. Anledning finns dock att utveckla bevakning av ärenden bland annat genom att enhetschefer involveras i större utsträckning.
5.4.7 Ny organisation
Bedrägerirotel Syd är indelad i två utredningsgrupper med två gruppchefer och en mindre samordningsfunktion bestående av tre förundersökningsledare. När roteln erhåller ett resurstillskott kan en effektivare och mer produktiv organisation erhållas genom att roteln delas in i tre utredningsgrupper, varav en ska arbeta med s.k. bidragsbrott. Vidare kan en fjärde grupp inrättas som ska innehålla funktionen för samordning och brottsförebyggande verksamhet m.m.
5.5 Bedrägeriutredningar vid Länskriminalpolisavdelningen
5.5.1 Balansgrupp
Länskriminalpolisavdelningen kommer att tillsätta en balansgrupp som under hösten 2009 kommer att arbeta med rotelns äldre ärenden.
Polismyndigheten
Polismyndigheten har inom ramen för PNU och i syfte att öka effektiviteten och förbättra samordningen av utredningsverksamheten inom myndigheten vidtagit ett flertal åtgärder för att utreda om det finns någon metod, organisationsform eller struktur som är mer effektiv inom utredningsverksamheten. En kort beskrivning av vidtagna åtgärder lämnas i punktform nedan:
1) "57-punktsprogrammet"
Polismyndigheten beslutade den 4 februari 2005 om att genomföra "57-punktsprogrammet", ett resultat av två utredningar som tillsatts år 2004 för att se över utredningsverksamheten inom myndigheten.
2) Bedrägerirotlar
Polischefen beslutade 2006-02-14 att inrätta bedrägerirotlar i City, Syd och Nord, ett förslag som härrörde från de utredningar som genomfördes 2004, som nämnts ovan.
3) Översyn
En översyn gjordes av utredningsverksamheten efter införande av "57-punktsprogrammet" med de 57 förbättringsförslagen. Redovisning lämnades i april 2007.
4) Utvärdering
En utvärdering av bedrägeriorganisationen i polismyndigheten i Stockholms län vidtogs efter ett år med verksamheten. Redovisning lämnades den 31 oktober 2007. Förstärkning har skett inför budgetåren 2008 och 2009.
5) Samordningsenheter
Polismyndigheten inrättar samordningsenheter för bedrägeriärenden vid City, Södertörns och Norrorts polismästardistrikt (2008-07-02).
6) Funktionsansvarig
Polismyndigheten har inrättat en tjänst vid myndighetsledningen med funktionsansvar för utrednings- och lagföringsfrågor.
Nu vidtagna och planerade fortsatta åtgärder från polismyndigheten med anledning av långa handläggningstider, ärendebalanser samt arbetssituationen vid bedrägerirotlarna
Polismyndigheten bedriver löpande arbete för att utveckla bl.a. arbetsmetoder och organisation i syfte att effektivisera och förbättra utredningsverksamheten inom myndigheten. Myndigheten ser mycket allvarligt på den situation som nu föreligger inom myndigheten med stora ärendebalanser inom utredningsverksamheten avseende bedrägeribrott. Mot bakgrund av det rådande balansläget och det kraftigt ökade inflödet av ärenden som kan ses inom området för bedrägeribrott har myndigheten beslutat att vidta åtgärder för att komma till rätta med situationen, både på kort och på lång sikt, vilka närmare kommer att utvecklas nedan.
6.1. Beslut om att sammankalla en arbetsgrupp
Polischefen har beslutat att sammankalla en arbetsgrupp med uppdrag att föreslå åtgärder för att effektivisera och följa upp utredningsverksamheten inom polismyndigheten, både på myndighets- och lokal nivå. Syftet är att korta handläggningstiden för all utredningsverksamhet inom myndigheten och att öka antalet uppklarade brott. Uppdraget omfattar såväl organisations-, metod-, utbildnings-, resurs- och uppföljningsfrågor. I arbetsgruppen deltar en representant för Åklagarmyndigheten. Utredningen ska lämna en delredovisning till polischefen den 15 oktober 2009 med de förslag som direkt kan genomföras och slutredovisning ska lämnas den 1 december 2009. Arbetsgruppen har haft sitt första möte den 16 juni 2009. Myndighetens beslut och direktiv för arbetets bedrivande bifogas, bilaga 3.
6.2. Tillskjuta resurser för utredning av bedrägeriärenden
För att långsiktigt säkerställa bedrägerirotlarnas bemanning har länspolismästaren beslutat att, utöver tillsättning av ovan nämnda balanskommissioner, tillskjuta resurser för utredning av bedrägeriärenden vid Bedrägerirotel Nord, Syd respektive City. Resursförstärkningen ska användas för hantering av det ökade ärendeinflödet, för att säkerställa att den löpande verksamheten kan fortgå vid sidan av det arbete som bedrivs av balanskommissionerna för att undvika att nya balanser arbetas upp. Myndigheten har lämnat uppdrag till polismästardistrikten att påbörja rekrytering av personal. Frågan om att skjuta till resurser kommer vidare att behandlas av arbetsgruppen inom ramen för nu tillsatt utredning som beskrivs i avsnitt 6.1 ovan.
6.3 Särskild brottsförebyggande insats
Polismyndigheten har beslutat om en särskild satsning på brottsförebyggande arbete mot bedrägeribrott inom polismästardistrikten. Enligt beslutet ansvarar chefen för polismästardistrikt att brottsförebyggande arbete mot bedrägeribrott startas vid respektive polismästardistrikts brottsförebyggande funktion och att samordning sker med angränsande polismästardistrikt. Samarbete ska även ske med respektive bedrägerirotel och de beslutade balanskommissionerna. Uppföljning och rapportering sker genom att redovisning lämnas till myndighetens funktionsansvarig för brottsförebyggande verksamhet. Kopia av beslutet bifogas, bilaga 4.
6.4 Förstärkning av polisassistenter
Polismyndigheten har beslutat att alla nyanställda polisassistenter, som en del i den introduktion som erhålls vid anställning vid myndigheten, under en period ska tjänstgöra inom utredningsverksamheten. Beslutet bifogas, bilaga 5.
6.5 Blivande inspektörer
Polismyndigheten förbereder ett beslut innebärande att det, för erhållande av titel som inspektör, ställs krav om att alla polisassistent under en period om minst sex månader ska ha tjänstgjort inom utredningsverksamheten.
Bedömning
JO har slutligen hemställt om polismyndighetens bedömning av vad som kommit fram. Myndigheten får härvid framföra följande.
Den främsta förklaringen till den balanssituation och arbetssituation som idag råder på de tre bedrägerirotlarna får anses vara det kraftigt ökade ärendeinflödet. Det ökade ärendeinflödet med den personalresurs man besitter vid rotlarna får till följd att ärenden prioriteras och därmed att bearbetningsbara ärenden läggs i balans. Vidare framkommer att vissa mycket stora bedrägeriärenden tar och har tagit mycket resurser i anspråk. Ärendena blir även mer komplexa och fakturabedrägerier och bedrägerier med användning av Internet ökar. Myndigheten har i yttrandet även pekat på att produktionen i myndigheten ökat de senaste åren, vilket är positivt.
Vidare kan också konstateras att balansläget och arbetssituationen vid de olika bedrägerirotlarna är, som framgått ovan, olika. Polismyndigheten har dock funnit skäl att ta ett samlat grepp om bedrägerihanteringen i myndigheten och vidtar nu, som framgått ovan, ett antal kraftiga åtgärder på kort och lång sikt för att komma tillrätta med de långa handläggningstiderna och öka antalet uppklarade brott.
Polismyndigheten har beslutat om tillsättning av tre balanskommissioner med uppdrag att hantera ärenden som per den 1 juli 2009 är äldre än 6 månader. Balanskommissionerna ska inrättas senast den 1 oktober 2009 och ska vara klara med sitt arbete senast den 30 september 2010. Länspolismästaren har även beslutat om att skjuta till resurser för det ordinarie arbetet på bedrägerirotlarna. En särskild satsning på brottsförebyggande verksamhet mot bedrägeribrott har också beslutats. Vidare har myndigheten tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att göra en översyn av utredningsverksamheten i myndigheten, i syftet att korta handläggningstiderna och öka antalet uppklarade brott. Arbetsgruppen har haft sitt första sammanträde.
Polismyndigheten har också vidtagit åtgärder för uppföljning och redovisning av ärenden på myndighetsnivå genom en ny tjänsteföreskrift, TjF 181-A. Där föreskrivs att två årliga genomgångar och uppföljningar av oredovisade ärenden ska ske. En förteckning, med angivande av senast vidtagna åtgärd och orsak till varför ärendet är oredovisat ska i anslutning till varje uppföljningstillfälle redovisas för polischefen.
Utöver de åtgärder som vidtagits av polismyndigheten pågår samtidigt ett stort antal åtgärder vid respektive bedrägerirotel och polismästardistrikt, som närmare har beskrivits i avsnitt 5 ovan, för att effektivisera utredningsverksamheten och minska handläggningstiderna.
Med de vidtagna åtgärderna bedömer myndigheten att balansläget och arbetssituationen vid rotlarna kommer att förbättras, att handläggningstiden kommer att förkortas samt att antalet uppklarade brott ska öka.
Polismyndigheten kan slutligen konstatera att problemet med långa handläggningstider och balanser inom bedrägeribrott inte är ett specifikt problem för Polismyndigheten i Stockholms län utan är ett större problem som i vart fall berör de tre storstadsregionerna i Sverige. Problemet med den kraftiga ökningen av anmälda bedrägeribrott har på kort tid fått både regeringen och RPS att börja vidta åtgärder. Länspolismästaren har även tagit upp frågan om kravet om ökad polisiär synlighet och RPS krav om att 50 procent av Polisens resurstid ska bedrivas i yttre tjänst senast vid utgången av år 2010 med Rikspolischefen Bengt Svenson. Enligt myndighetens bedömning måste kravet läggas på längre sikt, då den ökning av antalet utbildade poliser som sker för att uppnå målet 20 000 poliser 2010 inte endast kan tillföras den yttre verksamheten utan också måste tillföras utredningsverksamheten.
Särskilt angående Bedrägerirotel Syd
Vid Bedrägerirotel Syd är handläggningstiden för äldre öppna ärenden - som framgår av JO:s inspektionsprotokoll - bekymmersam. Att resultatet av JO-inspektionen varit nedslående kan polismyndigheten endast instämma i. Orsakerna till den uppkomna situation är redovisade ovan och kan sammanfattas med ett antal sammanfallande omständigheter, dels stora balanser vid rotelns inrättande, dels rekryteringsproblem vid rotelns inrättande, dels en extrem ökning av ärendeinflödet, dels personalomsättning samtidigt som personalresursen inte ökat i motsvarande grad för att möta situationen.
Att det ökade ärendeinflödet de senaste åren krävt prioriteringar i arbetet på Bedrägerirotel Syd har tyvärr gett till följd den uppkomna situationen. Att som framgår av JO:s inspektion 886 st. ärenden som inte var utlagda på handläggare innehöll ett stort antal äldre ärenden är enligt polismyndigheten mycket beklagansvärt. Polismästardistriktet har ovan lämnat en förklaring till den uppkomna situationen men enligt myndighetens bedömning är det inte acceptabelt att gamla bearbetningsbara ärenden blivit liggande i balans under lång tid. Myndigheten har med stort allvar tagit till sig de uppgifter som JO redovisat i sitt inspektionsprotokoll och har därför med kraft nu satt in ett antal åtgärder för att snarast komma tillrätta med problemen och säkerställa att liknande situation inte uppkommer igen.
Senast uppdaterad: 2010-02-16
