I en anmälan, som kom in till JO den 17 februari 2010, framförde Lena M. klagomål mot socialförvaltningen i Östersunds kommun. Hon var missnöjd med förvaltningens handläggning av ett ärende om bistånd till hennes dotter Caroline M. Lena M. anförde bl.a. att förvaltningen "kommunicerar ej beslut som går min dotter emot" och att dottern inte fått ut handlingar som hon hade begärt att få ta del av.
Föredraganden hos JO inhämtade upplysningar per telefon från socialsekreteraren Erica Stenudd vid socialförvaltningen i Östersunds kommun. Enligt en upprättad tjänsteanteckning uppgav Erica Stenudd följande.
Caroline M. besökte förvaltningen den 27 januari 2010. I receptionen talade Caroline M. med en manlig receptionist och gjorde där en framställning om att få ut alla journalanteckningar beträffande hennes ärende. Då receptionisten inte kunde hjälpa Caroline M. med att få ut handlingarna och då hon själv vid denna tidpunkt var upptagen, skickade receptionisten ett meddelande till henne om att hon skulle kontakta Caroline M. Samma dag ringde hon upp Caroline M. Caroline M. begärde i samtalets början att hon skulle få ut alla journalanteckningar rörande hennes ärende, men under samtalets gång begränsade hon sin framställning till att endast avse ett avslagsbeslut den 26 januari 2010 beträffande bistånd till del av hyra samt de sist gjorda journalanteckningarna. Avslagsbeslutet hade meddelats muntligen den 26 januari 2010, men på grund av en ansträngd arbetssituation kom beslutet att upprättas i skriftlig form först den 24 februari 2010. Den 24 februari 2010 kontaktade hon Caroline M. för att få bekräftat att Caroline M., i enlighet med tidigare telefonsamtal, endast ville ha del av avslagsbeslutet samt de sist gjorda journalanteckningarna. Hon erbjöd dock Caroline M. att få del av alla journalanteckningar, vilket Caroline M. då uppgav sig vilja ha och samma dag skickades beslutet från den 26 januari 2010 och alla journalanteckningar till Caroline M. Beslutet den 26 januari skulle, givetvis även utan en framställning, ha skickats ut till Caroline M. eftersom avslagsbeslut samt besvärshänvisning alltid skickas ut till de biståndssökande. Hon är medveten om att handläggningen beträffande Caroline M:s utlämnandeframställning har dröjt och inte hanterats med den skyndsamhet som lagen kräver samt beklagar det inträffade.
Handläggaren beslutade den 26 januari 2010 att avslå Caroline M:s ansökan om bistånd till del av hyra. Caroline M. underrättades om beslutet samma dag. Beslutet borde givetvis ha upprättats i skriftlig form och sänts till Caroline M. i samband med att beslutet fattades. Att det dröjde ända fram till den 24 februari 2010 innan beslutet upprättades är givetvis inte tillfredsställande.
Den 27 januari 2010 begärde Caroline M. att få ta del av bl.a. vissa journalanteckningar. De synes ha skickats till henne först i slutet av februari 2010.
Grundläggande bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Enligt 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen ska en allmän handling som får lämnas ut på begäran genast eller så snart det är möjligt på stället utan avgift tillhandahållas den som önskar ta del av handlingen. Av 2 kap. 13 § tryckfrihetsförordningen framgår att den som önskar ta del av en allmän handling även har rätt att mot fastställd avgift få en avskrift eller en kopia av handlingen till den del den får lämnas ut. En begäran om att få en avskrift eller en kopia av en allmän handling ska behandlas skyndsamt.
Som framgår av utredningen tog det för lång tid innan journalanteckningarna skickades till Caroline M. Handläggningstiden står i strid med det grundlagsfästa skyndsamhetskravet. Jag utgår från att det är fråga om en engångsföreteelse och finner därför inte skäl att ytterligare utreda saken utan nöjer mig med den kritik som ligger i det nu anförda.
Vad Lena M. har anfört i övrigt ger inte anledning till något uttalande från min sida.
Ärendet avslutas.
Senast uppdaterad: 2010-03-10
