Omsorgsstyrelsens socialutskott i Avesta kommun beslutade i november 2007 att bevilja B.G. bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) i form av placering av B.G:s son S., född 1995, i HVB-hemmet Stationen. Vid ett sammanträde den 25 november 2008 fattade utskottet följande beslut (§ 168).
Av förvaltningen den 19 november 2008 avgivet övervägande enligt 6 kap. 8 § socialtjänstlagen, SoL, om fortsatt vård avseende S., [.], föredras.
Beslut
- Bistånd beviljas enligt 4 kap. 1 § SoL med fortsatt placering vid HVB-hemmet Stationen, Gagnef, längst t o m den 28 februari 2009.
B.G. framförde i en anmälan, som kom in till JO i februari 2009, klagomål mot socialutskottet angående beslutet som fattats den 25 november 2008. Hon anförde följande. Beslutet kan inte vara korrekt. Socialutskottet fattade ett beslut under övervägande. Varken hon, hennes son eller HVB-hemmet informerades eller bjöds in till mötet. - B.G. hade till sin anmälan fogat bl.a. en kopia av beslutet.
Muntliga uppgifter togs in från omsorgsförvaltningen och vissa handlingar inhämtades, varvid framkom bl.a. följande.
I ovan nämnda s.k. övervägande (undertecknat av ärendets handläggare den 19 november 2008) som utgjorde underlag till utskottets beslut den 25 november 2008 hade anförts bl.a. följande.
/ - - - /
AKTUELL FRÅGA
Övervägande av vården enligt 6 kap. 8 § Socialtjänstlagen (SoL).
/ - - - /
BAKGRUND
/ - - - /
[I ett samtal den 17 september 2007] framkommer att modern ser ett behov av placering av S. eftersom hon inte längre hanterar situationen med S. Utredning enligt 11 kap. 1 § Socialtjänstlagen (SoL) inleds samma dag. Utredningen visar på ett stort behov av att bryta S. negativa utveckling och att det är nödvändigt att detta sker på HVB-hem med en intensiv behandling under ca ett år. Behandlingen bedöms sedan behöva fortsätta i familjehem. Omsorgsstyrelsens socialutskott beslutar 2007-11-27 att bevilja bistånd enligt 4 kap. 1 § Socialtjänstlagen (SoL) i form av placering på HVB-hemmet Stationen i Gagnef. Beslutet verkställs 2007-11-29.
/ - - - /
UTREDARENS BEDÖMNING
S. har ett stort behov av struktur i vardagen och behöver få tillgång till någon vuxen som sätter klara gränser för vad som är acceptabelt för en trettonårig pojke. S. behöver uthålliga vuxna som kan bemöta hans behov. / . / S. har genom sin placering på Stationen fått hjälp med detta från trygga och stabila vuxna som kan ge den trygghet och förutsägbarhet som han är i behov av. S. har fått stabila ramar och regler vilket han behöver garanteras för att kunna fortsätta att utvecklas i en positiv riktning. / . / Utredaren gör bedömningen att S. behöver fortsatt kvalificerad hjälp i form av placering på Stationen. Det bedöms att S. behov bäst tillgodoses på en institution. Bedömningen är att ett familjehem i dagsläget inte klarar av att bemöta, hålla och stå kvar i den förändringsprocess som är nödvändig för att nå en fortsatt positiv utveckling för S. Detta då modern mycket starkt motsätter sig en familjehemsplacering. Utredaren bedömer att det är mycket viktigt att ha med sig modern i vården. / . / Planeringen är att S. ska kunna flytta hem alternativt till familjehem under våren 2009.
VÅRDPLAN
- S. skall vara fortsatt placerad på HVB-hemmet Stationen i Gagnef under ytterligare en period på högst 6 månader.
/ - - - /
SAMTYCKE
B.G. samtycker till fortsatt placering på Stationen men säger nej till fortsatt placering i familjehem.
FÖRSLAG TILL BESLUT
- attövervägandet läggs till handlingarna.
I en skrivelse som kom in till förvaltningen den 22 december 2008 anförde B.G. bl.a. följande.
Härmed överklagar jag beslutet om att inte bevilja S. fortsatt behandling på HVB-hem. Det skulle skada honom om han måste byta skola mitt i terminen. /. /
Den 16 januari 2009 inkom till förvaltningen ytterligare en överklagandeskrivelse som var undertecknad av B.G.
Omsorgsstyrelsens socialutskott beslutade den 27 januari 2009 att bevilja bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen med fortsatt placering vid HVB-hemmet Stationen till och med den 15 juni 2009. Av protokollsutdraget framgår att B.G. samt en föreståndare för Stationen var närvarande vid sammanträdet. Som underlag till beslutet fanns ett yttrande från omsorgsförvaltningen, undertecknat av resultatenhetschefen Carina Johansson. Utskottet föreslogs besluta "att vidhålla tidigare fattat beslut" samt "att hemställa att länsrätten lämnar besvären utan bifall".
Omsorgsstyrelsen anmodades att inkomma med utredning och yttrande beträffande vad som anfördes i anmälan. I remissen ställdes fyra särskilda frågor vilka framgår av redovisningen av svaret nedan. Omsorgsstyrelsens socialutskott lämnade som sitt remissvar in ett av Carina Johansson undertecknat yttrande av följande lydelse.
Begäran om yttrande gällande tidsbegränsat beslut jml 4 kap. 1 § SoL, S.
1. Kände B.G. till att det i samband med övervägandet enligt 6 kap. 8 § SoL, i november 2008 skulle fattas ett beslut enligt 4 kap. 1 § SoL om att insatsen eventuellt skulle begränsas i tiden?
Svar: B.G. har skrivit på en vårdplan där det framgår att placering på institution gäller cirka ett år och att vården sedan ska fortgå i familjehem. Styrelsen har uppdragit till socialsekreterare och familjebehandlare att verka för att vården ska övergå i kvalificerat familjehem där S. behov bäst tillgodoses och under lång tid.
2. Fick B.G. del av utredningen innan nämndens beslut?
Svar: B.G. fick inte ta del av det övervägande som gick upp i slutet på november. Anledningen till detta är att det inte skulle vara något nytt beslut utan att övervägandet skulle läggas till handlingarna. Ett sådant övervägande behöver inte kommuniceras eller delges.
3. Gav nämnden B.G. möjlighet att enligt 11 kap. 9 § SoL närvara vid nämndsammanträdet?
Svar: Nämnden upplyser alltid om möjlighet att deltaga vid sammanträde om handläggande socialsekreterare föreslår beslut mot den enskildes vilja. Då handläggande socialsekreterare för S. i sitt övervägande jml 6 kap. 8 § SoL föreslagit fortsatt vård i ytterligare 6 månader utgick ingen inbjudan till Birgitta.
4. Hur har överklagandet av beslutet handlagts?
Svar: Överklagan från B.G. inkommer 081222. B.G. kompletterar överklagan 081229 och 090116. Resultatenhetschef skriver yttrande till nämnden som underlag för beslut om omprövning eller vidhållande av beslut. Omsorgsstyrelsen (socialnämnden) i Avesta kommun har i delegationsförteckning beslutat att delegat i ursprungsbeslut, i detta fall Omsorgsstyrelsens arbetsutskott, äger rätt att ompröva eller vidhålla tidigare fattat beslut. B.G. meddelas 090116 om tid för Omsorgsstyrelsens arbetsutskotts sammanträde. B.G. frågar om föreståndare från Stationen får deltaga tillsammans med henne vilket han medges. B.G. delges yttrandet 090119. Omsorgsstyrelsens arbetsutskott sammanträder 090127. Arbetsutskottet är det direkt påföljande sammanträdet efter det att B.G. inlämnat sin överklagan. B.G. ansöker muntligen på arbetsutskott om fortsatt vård tills S. gått ut skolan sommaren 2009. Omsorgsstyrelsens arbetsutskott beslutar 090127 att ompröva tidigare fattat beslut och bevilja bistånd till fortsatt vård jml 4 kap. 1 § SoL till och med 15 juni 2009. Avgörande för Omsorgsstyrelsens omprövning av beslut har varit S. behov av kontinuitet i skolan fram till sommarlovet 2009.
Omsorgsstyrelsens inställning till beslut om tidsbegränsad vård redovisas i bifogat yttrande [bilagan utesluten här; JO:s anmärkning].
B.G. kommenterade remissvaret och angav därvid bl.a. att hon ansåg att handläggningen av överklagandet skedde utan anmärkning. - B.G. gav även in en handling.
Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har, enligt 4 kap. 1 § första stycket socialtjänstlagen, rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Enligt tredje stycket samma paragraf ska den enskilde genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.
Med "livsföring i övrigt" avses bl.a. vård- och behandlingsinsatser utanför det egna hemmet.
I 6 kap. 1 § socialtjänstlagen föreskrivs följande. Socialnämnden ska sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende. Socialnämnden ansvarar för att den som genom nämndens försorg har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård. Vården bör utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön.
Vårdas ett barn med stöd av socialtjänstlagen i ett annat hem än det egna, ska socialnämnden, enligt 6 kap. 8 § första stycket socialtjänstlagen, minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs.
Enligt 11 kap. 8 § första stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden, i ärenden hos nämnden som avser myndighetsutövning mot någon enskild, tillämpa bl.a. följande bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223):
- 14 § första stycket om en parts rätt att meddela sig muntligen, och
- 16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter.
Den som enligt vad som sägs i 8 § ska ges tillfälle att yttra sig enligt 17 § förvaltningslagen har, enligt 11 kap. 9 § socialtjänstlagen, rätt att få företräde inför nämnden, om inte särskilda skäl föranleder annat. Den som ges tillfälle att yttra sig ska underrättas om sin rätt att få företräde inför nämnden.
I 17 § förvaltningslagen föreskrivs följande. Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan att så har skett, bl.a. om avgörandet inte går parten emot.
Av 24 och 25 §§ förvaltningslagen framgår bl.a. följande. Den myndighet som har meddelat ett beslut som överklagas ska pröva om överklagandeskrivelsen har kommit in i rätt tid. Om myndigheten inte avvisar skrivelsen som för sent inkommen ska myndigheten överlämna skrivelsen och övriga handlingar i ärendet till den myndighet som ska pröva överklagandet.
I förvaltningslagen finns inte någon bestämmelse om inom vilken tid ett överklagande ska överlämnas till överinstansen. Det ligger i sakens natur att överlämnandet måste ske utan dröjsmål. Tiden bör i normalfallet inte överstiga en vecka.
I 27 § förvaltningslagen föreskrivs bl.a. följande angående en myndighets omprövning av vissa beslut. Finner en myndighet att ett beslut, som den har meddelat som första instans, är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ska myndigheten ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part. Skyldigheten gäller även om beslutet överklagas, såvida inte klaganden begär att beslutet tills vidare inte ska gälla (inhibition).
Enligt 28 § förfaller ett överklagande av myndighetens beslut om myndigheten själv ändrar beslutet så som klaganden begär. I så fall tillämpas inte 24 och 25 §§. Ändrar myndigheten beslutet på annat sätt än klaganden begär, ska överklagandet anses omfatta det nya beslutet, om inte avvisning ska ske enligt 24 §.
Jag vill inledningsvis framhålla att JO:s granskning främst avser en kontroll av att myndigheterna har följt de regler som gäller för förfarandet, dvs. att myndigheterna har agerat korrekt i formellt hänseende. JO kan inte ändra eller upphäva myndigheters beslut och brukar inte ta ställning till om beslut är riktiga i sak eller uttala sig om de bedömningar en myndighet har gjort i ett enskilt fall. De uttalanden som jag gör i det följande ska ses mot denna bakgrund.
Det aktuella fallet avser placering av en pojke i ett s.k. HVB-hem i enlighet med bestämmelserna i socialtjänstlagen. I ett sådant fall, till skillnad från vid vissa placeringar med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, finns det inga formella krav på att vården regelbundet ska omprövas genom beslut av nämnden. Att nämnden ändå har ett särskilt ansvar för barn som är frivilligt placerade utanför hemmet kommer dock till uttryck i bl.a. bestämmelsen i 6 kap. 8 § socialtjänstlagen om skyldighet för nämnden att var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs. Det ankommer därvid på den tjänsteman som svarar för ärendet att till nämnden återkommande rapportera hur vården har bedrivits och hur barnets och vårdnadshavarnas förhållanden har utvecklat sig.
Övervägandet innebär inte att det hos nämnden uppkommer ett ärende som ska leda till ett formellt beslut som går att överklaga. Bestämmelsen om kommunikation i 17 § förvaltningslagen är därför inte tillämplig på handläggningen av övervägandet. Inte heller har den enskilde rätt till företräde inför nämnden i samband med övervägandet. Nämnden har inte ens någon skyldighet att i efterhand underrätta den enskilde om att nämnden har övervägt vården.
Det anförs i remissvaret att B.G. har skrivit på "en vårdplan där det framgår att placering på institution gäller cirka ett år". Det har dock inte gjorts gällande att nämndens beslut om bistånd i november 2007 var tidsbegränsat. Genom att i samband med "övervägandet" fatta ett beslut om att biståndet till placeringen skulle pågå till längst den 28 februari 2009 har nämnden således ändrat det tidigare beslutet om bistånd i sak. I sammanhanget bör noteras att B.G:s inställning till vården, som den redovisades i utredningen inför nämndsammanträdet, måste tolkas som att hon ansåg att S. tills vidare skulle vara kvar på HVB Stationen.
Utredningen som låg till grund för nämndens beslut byggde inte enbart på uppgifter som B.G. och S. hade lämnat utan handläggaren hade även inhämtat uppgifter från HVB-hemmet. Det har därför enligt huvudregeln i 17 § förvaltningslagen förelegat skyldighet för utskottet att låta B.G. ta del av och yttra sig över dessa uppgifter innan nämnden fattade sitt beslut. Nämnden har även varit skyldig att ge B.G. möjlighet till företräde inför nämnden. Detta har inte skett.
Det mest anmärkningsvärda beträffande handläggningen i detta fall är dock, som jag ser det, något så grundläggande som att B.G. över huvud taget inte visste om att biståndsfrågan skulle tas upp till prövning och att insatsen därmed riskerade att begränsas i tiden.
Omsorgsstyrelsen förtjänar kritik för handläggningen.
Den skyldighet för nämnden, som följer av 27 § förvaltningslagen, att i vissa fall ändra ett beslut förutsätter att beslutet är uppenbart oriktigt. Detta innebär att oriktigheten ska kunna konstateras enkelt, dvs. utan någon mera ingående granskning av ärendet. För det fall frågan om att eventuellt ändra ett beslut kommer upp med anledning av att beslutet överklagas, torde prövningen i normalfallet inte behöva göras mer ingående än att den grundar sig på en genomläsning av överklagandet och beslutet. Utgångspunkten måste vara att ställningstagandet ska kunna ske inom en vecka eftersom ärendet inom den tiden bör vidarebefordras till överinstansen om beslutet inte ändras så som klaganden begär. Samma krav på skyndsamhet i handläggningen gäller förstås om en myndighet regelmässigt vill ta upp överklaganden till omprövning utan att 27 § förvaltningslagen i och för sig är tillämplig.
I det här aktuella fallet fick förvaltningen den 22 december 2008 in ett överklagande från B.G. med ett yrkande om att, som det får förstås, bistånd i form av placering av S. på HVB Stationen skulle beviljas åtminstone under vårterminen 2009. Omsorgsstyrelsens socialutskott ändrade den 27 januari 2009 sitt tidigare beslut i enlighet med detta yrkande och ärendet överlämnades följaktligen inte till domstolen. Mot bakgrund av resultatet av utskottets prövning i detta fall, och då B.G. har uppgett sig vara nöjd med hur överklagandet hanterades, har jag inte anledning att rikta någon kritik mot handläggningen i denna del.
I remissvaret har inte berörts att förvaltningens förslag inför sammanträdet i januari 2009 var att det överklagade beslutet inte skulle ändras. Om utskottet hade följt förslaget hade domstolens prövning av B.G:s överklagande således onödigtvis fördröjts i ca en månad. Som jag har uppfattat det tas ärenden som överklagas regelmässigt upp till förnyad prövning inom nämnden, på samma nivå som det överklagade beslutet har fattats, innan ärendena vidarebefordras till domstol. Jag har inte funnit anledning att genom närmare utredningsåtgärder klargöra vilka rutiner som tillämpas inom omsorgsstyrelsen. Jag vill emellertid, i enlighet med vad jag ovan anfört, understryka att det inte är lämpligt om en myndighet har sådana rutiner att det i normala fall tar mer än en vecka innan överklaganden överlämnas till överinstansen.
_______________________
Med dessa delvis kritiska uttalanden avslutas ärendet.
Senast uppdaterad: 2010-06-28
