Beslut i initiativärende angående placering av intagna på säkerhetsavdelning

ChefsJO Elisabet Fura har under det senaste året inom ramen för ett särskilt upplagt initiativärende utrett frågan om Kriminalvårdens handläggning av placering av intagna på landets säkerhetsavdelningar.

Kriminalvården har möjlighet att placera intagna på s.k. säkerhetsavdelning för att förhindra rymning, fritagning eller att de intagna fortsätter med allvarlig brottslig verksamhet under anstaltsvistelsen. På en säkerhetsavdelning är kontrollen av de intagna omfattande och placeringen ska enligt lag omprövas en gång i månaden.

– I samband med de inspektioner jag och mina medarbetare har gjort vid säkerhetsavdelningarna och utifrån en del anmälningar som vi har fått in, har det framkommit att de råder ett utbrett missnöje bland de intagna över hur Kriminalvården motiverar placeringarna och hur de hanterar omprövningsärendena. Därför beslutade jag för ungefär ett år sedan att inleda en granskning av detta och den är nu avslutad, säger chefsJO Elisabet Fura. 

ChefsJO konstaterar att Kriminalvården behöver ett mer transparent och för den intagne mer begripligt system när det gäller placeringsbesluten. Man måste tydligt redovisa varifrån olika uppgifter i besluten hämtats och vilken betydelse uppgifterna haft för bedömningen. 

– Det är viktigt att den intagne förstår skälen till placeringsbesluten för att denne ska kunna genomföra det förändringsarbete som i de flesta fall är nödvändigt för att den intagne ska kunna påverka placeringen. Den ingripande åtgärd det innebär att placera en intagen på säkerhetsavdelning gör också att Kriminalvårdens motiveringsskyldighet i dessa fall är betydligt högre än i många andra beslut, säger chefsJO Elisabet Fura.

I ett antal fall konstateras att Kriminalvården åberopat risken för fortsatt misskötsamhet som skäl till att de intagna placerats på säkerhetsavdelning. Denna omständighet kan inte ligga till grund för en sådan placering. I de aktuella fallen har dock även andra omständigheter åberopats så felaktigheten har enligt Kriminalvården inte påverkat något i sak.

– Som ett led i granskningen skickades ett antal frågor till Kriminalvården – frågor som säkert kan ha uppfattats som kritiska. I en del massmedier har man tyvärr missuppfattat frågornas funktion och rapporterat att jag skulle ha uttalat att vissa placeringar på säkerhetsavdelningarna inte skulle vara lagliga. Något sådant uttalande har jag emellertid inte gjort. Även om Kriminalvården har gjort gällande att felaktigheterna inte har haft någon betydelse för besluten, vill jag framhålla att det är mycket olämpligt att Kriminalvården åberopat en felaktig grund för att vidta en så ingripande åtgärd, fortsätter chefsJO Elisabet Fura.

När det gäller omprövningsbesluten måste Kriminalvården redovisa tillkommande omständigheter i förhållande till det initiala beslutet, analysera betydelsen av dessa och varför – om myndigheten väljer att inte ändra beslutet – de inte är tillräckliga för att påverka det initiala beslutet. 

– Med tanke på att det är varaktiga förhållanden som lett fram till placeringen har jag förståelse för att det i de första omprövningsbesluten som regel inte finns några nya omständigheter eller bedömningar att redovisa. Emellertid är det viktigt att denna period inte blir för lång. Omprövningsbesluten bör fungera som en utvärdering av den intagnes vistelse på säkerhetsavdelningen, med hjälp av vilken den intagne ska kunna förstå vilka åtgärder denne kan vidta för att påverka sin situation. Av den anledningen måste Kriminalvården se till så att myndigheten inte i det närmaste slentrianmässigt använder sig av samma beslutsmotivering månad efter månad.  Jag tycker mig ha sett sådana tendenser och det riskerar att undergräva systemets trovärdighet, säger chefsJO Elisabet Fura.

Läs hela beslutet

Senast uppdaterad 2014-05-22