Intagna drabbas vid platsbrist

Under våren har brist på platser i flera häkten och en allmän platsbrist i landets fängelser orsakat överbeläggning. Det har lett till negativa konsekvenser för de intagna, konstaterar JO efter att ha genomfört en inspektionsserie.

Bild på chefsJO Elisabeth Rynning. Foto: Pernille Tofte Fotograf: JOChefsJO Elisabeth Rynning (foto: Pernille Tofte)

Efter att media rapporterat om platsbrist i Kriminalvårdens häkten beslutade chefsJO Elisabeth Rynning att genomföra en granskning av beläggningssituationen. Under april och maj inspekterades åtta häkten och riksmottagningen i anstalten Kumla. Samtliga inspektioner visade på en ansträngd platssituation med tidvis en beläggning på över 100 procent. Vid överbeläggning har häktena använt bl.a. besöksrum och isoleringsceller för placering av intagna och det förekommer att intagna delar cell. Platsbristen har medfört att Kriminalvården behövt flytta intagna mellan olika häkten.

– Förflyttningarna påverkar de häktades möjligheter till kontakt med anhöriga, deras tillgång till mediciner och det har även kommit fram att ständiga flyttar skapar oro hos de intagna. I ett par fall har svårt sjuka eller skadade intagna förflyttats upprepade gånger, säger chefsJO Elisabeth Rynning.

Intagna har vid dubbelbeläggning behövt dela cell med toalett utan dörr, vilket de har upplevt som jobbigt. De har även haft synpunkter på bristfällig ventilation och att det är varmt i cellerna. I samtalen har intagna i häkten berättat att tiden går fortare när de delar cell, men att det samtidigt är ansträngande att dela på ett begränsat utrymme (som regel 8 till 10 m²) 24 timmar om dygnet.

– Häktena har hanterat det ansträngda läget på olika sätt, konstaterar chefsJO Elisabeth Rynning, och pekar på att vissa häkten stängt för intag medan andra inte har gjort det. Vidare finns det skillnader i på vilket sätt celler dubbelbeläggs. Vissa häkten låter de intagna sova på madrasser på golvet, medan andra häkten har installerat fasta sängar. Det är även skillnader i hur många extrautrymmen som häktena använder för beläggning.

Det har vid JO:s inspektioner blivit tydligt att platsbristen i Kriminalvårdens anstalter med högre säkerhetsklass var och är en viktig orsak till att intagna blivit kvar i häkte. När JO inspekterade riksmottagningen i anstalten Kumla hade det nyligen skett en kraftig utökning av kapaciteten. På kort tid har antalet platser nära nog fördubblats, bl.a. genom att celler dubbelbeläggs utifrån principen att de sist inskrivna får dela cell. Många av de intagna har berättat att de känner en oro och rädsla över att behöva dela cell med en okänd person. Det finns exempel där en intagen dömd för ekonomisk brottslighet placerats tillsammans med en intagen dömd för mycket allvarlig våldsbrottslighet.

– En fråga till Kriminalvården är vilka andra åtgärder som myndigheten vidtar för att förbättra platssituationen i kriminalvårdsanstalter, säger chefsJO Elisabeth Rynning. Jag noterar att Kriminalvården har för avsikt att utöka antalet platser bl.a. genom dubbelbeläggning. Av den anledningen har Kriminalvården tillfrågats om när myndigheten bedömer att den kan tillgodose platsbehovet genom ordinarie häktes- och anstaltsplatser, avslutar hon.

JO har idag skickat samtliga protokoll till Kriminalvården och bett myndigheten att yttra sig över ett antal frågor. Kriminalvården ska svara senast den 2 september 2019.

För mer information kontakta biträdande enhetschefen Karl Lorentzon, tel. 08-786 58 53.

Läs samtliga protokoll

Senast uppdaterad 2019-06-11