JO följer upp placeringar på säkerhetsavdelning

I en uppföljning av Kriminalvårdens handläggning av ärenden om placering av intagna på säkerhetsavdelning finner JO att åtgärder har vidtagits för att öka rättssäkerheten, men också att det finns saker att förbättra.

Bild på chefsJO Elisabet Fura Fotograf: Pernille TofteChefsJO Elisabet Fura

I ett tidigare ärende utredde JO Kriminalvårdens handläggning av ärenden om placering av intagna på anstalternas säkerhetsavdelningar. I Kriminalvårdens yttrande nämndes då att det inletts en översyn av hanteringen av dessa ärenden och myndigheten kunde nu vid uppföljningen presentera en färdig processbeskrivning.

– Min uppfattning är att det har funnits ett behov av att se över processen med placering av intagna på säkerhetsavdelning för att skapa ett rättssäkert, förutsebart och begripligt system. Jag välkomnar därför att myndigheten nu har slutfört detta arbete, säger chefsJO Elisabet Fura.

JO lämnar inga synpunkter på detaljnivå av processbeskrivningen, men är positiv till utformningen på ett övergripande plan.

– Enligt min bedömning kommer processbeskrivningen – rätt tillämpad – att stärka de intagnas rättssäkerhet men även bidra till en ökad förutsebarhet. Viktiga är de fördjupade riskbedömningar som kommer att ske med jämna mellanrum, säger Elisabet Fura.

En placering på säkerhetsavdelning ska omprövas varje månad. I det tidigare ärendet uppmärksammade JO att omprövningsbesluten var intetsägande och att Kriminalvården i stort sett bara konstaterade att det inte fanns anledning att ändra det ursprungliga beslutet om placering. 

– Min företrädare, chefsJO Cecilia Nordenfelt, hade redan 2011 påtalat att Kriminalvården borde se över utformningen av dessa beslut. Eftersom jag i min tidigare granskning inte kunde se någon märkbar förbättring fann jag skäl att ge Kriminalvården mer handfasta rekommendationer om hur myndigheten kunde gå till väga för att öka beslutens tydlighet, säger Elisabet Fura. 

– Trots att det enligt min mening inte krävs allt för stora insatser för att genomföra de förändringar jag ansett nödvändiga, måste jag tyvärr återigen konstatera att det inte har skett någon förbättring i denna fråga. Det gör mig förvånad. De analyser och bedömningar som jag efterlyst finns inte i de ständigt återkommande, kortfattade rader som utgör Kriminalvårdens omprövningsbeslut och för det får myndigheten kritik, avslutar Elisabet Fura.

Läs mer

Senast uppdaterad 2016-02-29