Kritik mot polisen för att man inte har respekterat misstänktas rätt till försvarare vid förhör

JO Cecilia Renfors kritiserar polisen i tre ärenden där man inte har respekterat de misstänktas rätt till försvarare vid förhör. JO Cecilia Renfors konstaterar att deras rätt att försvara sig därmed har äventyrats.

JO Cecilia Renfors Fotograf: JOJO Cecilia Renfors

Två av ärendena handlar om förutsättningarna att hålla förhör med misstänkta utan försvarare närvarande. Det ena fallet avsåg en 15-åring som greps nattetid misstänkt för bl.a. försök till grov misshandel. I samband med gripandet hölls ett förhör med honom om händelsen utan att en försvarare var närvarande. I det andra fallet hölls ett ingående förhör med en person som var misstänkt för mordbrand utan att hans offentliga försvarare närvarade. Den misstänkte var själv skadad efter branden och förhöret hölls därför på sjukhus. Det kunde dessutom befaras att han inte var psykiskt stabil vid förhörstillfället. 

Enligt JO Cecilia Renfors är det uppenbart att de misstänkta skulle ha biträtts av försvarare vid förhören med hänsyn till dels de allvarliga brottsmisstankarna, dels den misstänktes ålder respektive personliga förhållanden. Förutsättningarna var sådana att förhören vid en objektiv bedömning inte borde ha hållits utan försvarare. I sådana fall får bedömningen av behovet av försvarare inte överlåtas på den misstänkte, eller hans eller hennes vårdnadshavare. Det är polis och åklagare som har det slutliga ansvaret för att en misstänkt får tillgång till försvarare när det behövs. 

– De brister som kommit fram i dessa ärenden är enligt min erfarenhet inte helt ovanliga. Jag har bl.a. vid inspektioner sett att det hållits omfattande förhör med misstänkta om relativt allvarlig brottslighet utan att försvarare närvarat. Det kan äventyra både den misstänktes rättigheter och förhörens bevisvärde säger JO Cecilia Renfors. 

– Jag har också tidigare noterat de problem som kan uppstå vid gripanden under kvälls- och nattetid, när det brådskar att hålla förhör och en offentlig försvarare behöver förordnas utanför kontorstid. Det finns ett behov att lösa den frågan, liksom tillgången till försvarare under kvällar och nätter säger  Cecilia Renfors vidare. 

Det tredje av de granskade ärendena avsåg polisens skyldighet att underrätta en misstänkts offentliga försvarare om att förhör ska hållas. Den misstänkte var häktad för ett flertal stölder och hade en offentlig försvarare. Den polis som var förhörsledare ansåg dock av olika skäl att det inte fanns tid att underrätta försvararen om förhöret. Även om den misstänkte gick med på att låta sig förhöras utan försvararen närvarande är detta enligt JO inte acceptabelt. 

– Att försvararen underrättas om tid och plats för förhör är nödvändigt för att försvararen ska kunna ta till vara den misstänktes rättigheter antingen genom att närvara vid förhöret eller i vart fall rådgöra med den misstänkte säger Cecilia Renfors. 

I besluten görs vissa uttalanden om förutsättningarna för misstänkta att avstå från försvarare. JO betonar bl.a. vikten av att information om rätten till försvarare lämnas på ett sådant sätt att den inte riskerar att uppfattas som en påtryckning på den misstänkte att avstå från sin rätt till försvarare. 

– Brottsmisstänktas rätt till försvarare är en grundläggande rättssäkerhetsfråga och det är viktigt att det i sådana frågor görs kvalificerade bedömningar och att de är sakliga. Jag kan konstatera att Åklagarmyndigheten arbetar aktivt med frågan och att EU:s försvarardirektiv ska genomföras i svensk rätt under hösten. Detta är naturligtvis positivt avslutar Cecilia Renfors. 

Kontakt: Föredragande Maria Ulfsdotter Klang, tel: 08-786 50 86, e-post: maria.klang@jo.se

Läs hela besluten

Senast uppdaterad 2016-06-17