JO - Riksdagens Ombudsmän - Beslut polis https://www.jo.se/feed/jo-beslut-polis Detta är att RSS-flöde för de senast webbpublicerade besluten som rör polisen sv Polismyndigheten har utan stöd i författning lämnat ut uppgifter om personer som bedömts ha kopplingar till kriminella gäng i syfte att förhindra dem från att besöka vissa krogar (den s.k. kroglistan) https://www.jo.se/besluten/polismyndigheten-har-utan-stod-i-forfattning-lamnat-ut-uppgifter-om-personer-som-bedomts-ha-kopplingar-till-kriminella-gang-i-syfte-att-forhindra-dem-fran-att-besoka-vissa-krogar-den-s-k-kroglistan/ 2024-03-20 00:00:00 Inom lokalpolisområde Medelpad togs det fram en lista över personer som bedömdes vara involverade i brottslig verksamhet kopplad till kriminella nätverk inom polisområdet. Listan och information om personerna lämnades vid ett möte över till företrädare för ett antal krogar i syfte att förhindra personerna från att besöka krogarna. De uppgifter som lämnades ut kom från Polismyndighetens underrättelseverksamhet och omfattades av sekretess. JO konstaterar att utlämnandet saknade stöd i sekretesslagstiftningen. Enligt JO var det inte heller förenligt med rätten att röra sig fritt enligt bl.a. regeringsformen och rätten till respekt för privatlivet i Europakonventionen. JO ser allvarligt på det som kommit fram och kritiserar Polismyndigheten för det inträffade. En polischef har genom att kritisera en anställd som skrivit en debattartikel i Polistidningen kränkt den anställdes yttrandefrihet https://www.jo.se/besluten/en-polischef-har-genom-att-kritisera-en-anstalld-som-skrivit-en-debattartikel-i-polistidningen-krankt-den-anstalldes-yttrandefrihet/ 2024-02-22 00:00:00 En anställd vid Polismyndigheten kallades till ett s.k. medvetandegörande samtal. Enligt Polismyndigheten är syftet med ett sådant samtal att ta reda på orsakerna till misskötsamhet och tydliggöra vilka krav som ställs på ett framtida agerande från medarbetarens sida. En av punkterna som togs upp vid samtalet var en debattartikel i Polistidningen som den anställde hade skrivit. Med utgångspunkt i Polismyndighetens beskrivning av ett medvetandegörande samtal får enligt JO det som tas upp vid ett sådant samtal typiskt sett ses som en tillrättavisning. Utrymmet att i samtalet ta upp frågor med anledning av att en anställd använt sin yttrandefrihet är ytterst begränsat. Vid mötet uttryckte sig lokalpolisområdeschefen på olika sätt negativt om att den anställde hade skrivit artikeln. Enligt JO gick dessa uttalanden längre än vad som är tillåtet och får ses som en överträdelse av repressalieförbudet i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Lokalpolisområdeschefen kritiseras för detta. I en utredning om mord har polisen inte fört in ett utpekande av gärningsmannen i förundersökningen https://www.jo.se/besluten/i-en-utredning-om-mord-har-polisen-inte-fort-in-ett-utpekande-av-garningsmannen-i-forundersokningen/ 2024-01-22 00:00:00 En kväll sommaren 2021 begicks ett mord i Luleå och en förundersökning inleddes. Under natten kontaktades polisen av en person som berättade att han varit vittne till mordet. I samband med att en polispatrull hämtade personen till förhör berättade han vem gärningsmannen var, men uppgav att han inte vågade stå för uppgiften i ett förhör. Utpekandet dokumenterades av den anledningen inte i förundersökningen, utan som ett s.k. underrättelseuppslag. Av förundersökningen kom i stället att framgå att utpekandet skedde först vid ett förhör en knapp månad senare. Detta fick till följd att varken den utpekade mannen, som sedermera dömdes för mordet, eller den åklagare som tog över som undersökningsledare, fick reda på hur det ursprungliga utpekandet hade gått till. I fråga om vad som ska dokumenteras i en förundersökning kan det enligt JO uppstå gränsdragningsfrågor exempelvis när det gäller uppgifter som härrör från underrättelseverksamhet och det får utifrån rådande rättsliga reglering från fall till fall bedömas hur en viss uppgift ska dokumenteras. Kravet på objektivitet och att förundersökningsprotokollet ska ge en trogen bild av vad som kommit fram av betydelse för målet, bör vara vägledande vid bedömningen. I detta fall hade en förundersökning inletts när gärningsmannen pekades ut och personen som lämnade uppgiften hade hämtats av polis för att höras om sina iakttagelser vid brottet. Utpekandet kunde ha en central betydelse för brottsutredningen. Mot den bakgrunden fanns det enligt JO inte förutsättningar att underlåta att dokumentera utpekandet i förundersökningen endast av den anledningen att personen uppgav att han inte skulle komma att stå för uppgiften i förhör. JO konstaterar alltså att uppgiften om utpekandet borde ha dokumenterats i förundersökningen. På det sättet hade det också säkerställts att åklagaren hade fått kännedom om den. Polismyndigheten kritiseras för det inträffade. JO anser att utredningen inte är tillräcklig för att göra några uttalanden om den ansvarige åklagarens agerande. En åklagare har nekat en advokat som var privat försvarare att få kontakt med den misstänkte med hänvisning till att advokaten inte var förordnad till offentlig försvarare https://www.jo.se/besluten/en-aklagare-har-nekat-en-advokat-som-var-privat-forsvarare-att-fa-kontakt-med-den-misstankte-med-hanvisning-till-att-advokaten-inte-var-forordnad-till-offentlig-forsvarare/ 2023-12-07 00:00:00 En advokat sökte i egenskap av privat försvarare kontakt med sin klient som befann sig i en polisarrest misstänkt för brott. En åklagare nekade kontakten med hänvisning till att advokaten inte var förordnad till offentlig försvarare. En misstänkts rätt till kontakt med sin försvarare är absolut och gäller både för offentliga försvarare och för privata försvarare, om den privata försvararen uppfyller de krav som ställs i 21 kap. 5 § första stycket rättegångsbalken för att utses till offentlig försvarare. Det har inte förts fram att advokaten inte uppfyllde dessa krav. Åklagaren kritiseras för att han nekade kontakten med hänvisning till att advokaten inte var förordnad till offentlig försvarare. Den polis som var delaktig i det aktuella ingripandet mot klienten och som var i kontakt med advokaten den aktuella kvällen kritiseras för att ha ställt frågor till advokaten som inte var förenliga med det s.k. enrumsprivilegiet samt för att ha frågat klienten om sådant som rörde förundersökningen utanför ett regelrätt förhör. Arrestpersonal har nekat en offentlig försvarare att få kontakt med den misstänkte med hänvisning till att ett försvararförordnande inte fanns tillgängligt https://www.jo.se/besluten/arrestpersonal-har-nekat-en-offentlig-forsvarare-att-fa-kontakt-med-den-misstankte-med-hanvisning-till-att-ett-forsvararforordnande-inte-fanns-tillgangligt/ 2023-12-07 00:00:00 beslutet behandlar JO flera frågor av både principiell och praktisk innebörd vad gäller rätten till kontakt mellan en person som är frihetsberövad som gripen eller anhållen och hans eller hennes försvarare. Vad gäller det granskade fallet kritiseras Polismyndigheten för att ha nekat en kontakt mellan en anhållen och hans offentliga försvarare enbart med hänvisning till att ett försvararförordnande inte fanns tillgängligt för arrestpersonalen. JO uttalar sig också om vikten av att det hos rättsväsendets myndigheter finns fungerande rutiner för expediering och mottagande av förordnanden av offentliga försvarare. Enligt JO bör Polismyndigheten ta initiativ till en översyn av nuvarande rutiner. Arbetet kan lämpligen involvera även Åklagarmyndigheten och Domstolsverket.