    <rss version="2.0" >
        <channel>
            <title>JO - Riksdagens Ombudsmän - Beslut tryck- och yttrandefrihet</title>
            <link>https://www.jo.se/feed/jo-beslut-tryck-yttrandefrihet</link>
            <description>Detta är att RSS-flöde för de senast webbpublicerade besluten som rör tryck-och yttrandefrihet</description>
            <language>sv</language>

                            <item>
                    <title>Stöd- och omsorgsnämnden i Lerums kommun får kritik för att ha installerat ett digitalt lås på ytterdörren till en fastighet utan att ha hämtat in samtycke till åtgärden från en kvinna som samägde fastigheten och även bodde där</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/stod-och-omsorgsnamnden-i-lerums-kommun-far-kritik-for-att-ha-installerat-ett-digitalt-las-pa-ytterdorren-till-en-fastighet-utan-att-ha-hamtat-in-samtycke-till-atgarden-fran-en-kvinna-som-samagde-fas/</link>
                    <pubDate>2026-10-28 00:00:00</pubDate>
                    <description>En man bodde tillsammans med sin före detta maka i ett hus som de ägde tillsammans. Mannen hade hemtjänst och beviljades även en insats i form av trygghetslarm. Stöd- och omsorgsnämnden i Lerums kommun installerade därefter ett digitalt lås på husets ytterdörr för att socialtjänstens personal skulle kunna komma in i bostaden. Nämnden kontaktade inte den före detta makan före installationen av det digitala låset. 
När en fastighet ägs gemensamt av flera personer krävs som huvudregel samtliga delägares samtycke för förfogande över fastigheten eller för åtgärder avseende förvaltningen av fastigheten. Det finns inte någon bestämmelse som ger socialtjänsten en ensidig rätt att vidta åtgärder på en fastighet som ägs av enskilda. Nämnden kan emellertid med fastighetsägarnas samtycke vidta en åtgärd som den i ärendet aktuella, dvs. installera ett digitalt lås. 
Eftersom mannen ägde fastigheten tillsammans med sin före detta maka behövdes hennes samtycke för att nämnden skulle kunna installera det digitala låset. Nämnden borde alltså ha hämtat in hennes samtycke innan installationen genomfördes. Nämnden får kritik för hanteringen.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Kriminalvårdens ansvar att skydda intagna från risken att utsättas för sexuella övergrepp av medintagna</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/kriminalvardens-ansvar-att-skydda-intagna-fran-risken-att-utsattas-for-sexuella-overgrepp-av-medintagna/</link>
                    <pubDate>2026-10-27 00:00:00</pubDate>
                    <description>I samband med en inspektion av anstalten Skänninge i september 2025 uppmärksammades att personal hade dokumenterat en händelse som sexuella  trakasserier/övergrepp mellan två intagna placerade i samma cell. JO tog ett initiativ för att granska hur anstalten hade hanterat saken och begärde samtidigt att Kriminalvården skulle beskriva sitt arbete med de aktuella frågorna.  
Under 2024 genomförde JO ett antal inspektioner av häkten och anstalter för att undersöka vilka följder och risker dubbelbeläggningar inom Kriminalvården kan få för intagna. I de två efterföljande rapporterna rekommenderade JO bl.a. att Kriminalvården skulle säkerställa att det finns myndighetsgemensamma strategier och kunskap på alla nivåer om hur såväl sexuella handlingar mellan intagna som misstänkta sexuella övergrepp ska uppmärksammas och hanteras. Myndigheten har nu bekräftat att det inte finns någon särskild utbildning eller några anvisningar i dessa frågor, men sagt sig ha för avsikt att inleda ett arbete för att ta fram strategier eller rutiner utifrån JO:s rekommendationer i de nämnda rapporterna. JO anser att arbetet bör ges särskild prioritet. I detta sammanhang lyfter hon fram det faktum att Kriminalvården regelmässigt dubbelbelägger celler och att myndigheten har ett ansvar för att skydda intagna från faror för sin fysiska och sexuella integritet. 
Mot bakgrund av hur händelsen i anstalten Skänninge hade rapporterats och de konkreta iakttagelser som personalen gjort bedömer JO att dubbelbeläggningen skulle ha upphört omedelbart. Enligt JO bör nämligen en dubbelbeläggning avbrytas så snart det har uppstått misstankar om att en intagen har blivit eller kan komma att bli utsatt för ett sexuellt övergrepp av en medintagen. Anstalten borde också ha övervägt att polisanmäla saken. Även om det omedelbart efter de rapporterade iakttagelserna sattes in vissa insatser är JO kritisk till hur anstalten hanterade händelsen.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden i Karlshamns kommun kritiseras för långsam handläggning av en begäran om utlämnande av allmänna handlingar och för att ha röjt sekretessbelagda uppgifter genom att använda en bristfällig metod för maskering</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/omsorgs-och-arbetsmarknadsnamnden-i-karlshamns-kommun-kritiseras-for-langsam-handlaggning-av-en-begaran-om-utlamnande-av-allmanna-handlingar-och-for-att-ha-rojt-sekretessbelagda-uppgifter-genom-att-a/</link>
                    <pubDate>2026-10-23 00:00:00</pubDate>
                    <description>En enskild begärde att få kopior av vissa handlingar från Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden i Karlshamns kommun. Det tog drygt fem veckor innan nämnden lämnade ut handlingarna.
Vid sekretessprövningen av handlingarna bedömde nämnden att vissa uppgifter skulle vara sekretessbelagda i förhållande till den enskilde. Handlingarna maskerades genom att de sekretessbelagda uppgifterna täcktes över med Tipp-Ex. Därefter skulle handlingarna ha kopierats och kopiorna skickats till den enskilde. I stället skickade nämnden de handlingar som hade maskerats med Tipp-Ex. Den enskilde skrapade bort maskeringen och tog del av de sekretessbelagda uppgifterna.
JO kritiserar nämnden för såväl den långsamma handläggningen av begäran om utlämnande av handlingar som för att ha röjt sekretessbelagda uppgifter genom den bristfälliga maskeringen.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Två chefer vid Vård- och omsorgsnämnden i Köpings kommun får kritik för att ha bemött en enskild på ett sätt som strider mot kravet på saklighet. Nämnden får kritik bl.a. för att ha skickat uppgifter som omfattades av sekretess till en utomstående person</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/tva-chefer-vid-vard-och-omsorgsnamnden-i-kopings-kommun-far-kritik-for-att-ha-bemott-en-enskild-pa-ett-satt-som-strider-mot-kravet-pa-saklighet-namnden-far-kritik-bl-a-for-att-ha-skickat-uppgifter/</link>
                    <pubDate>2026-10-20 00:00:00</pubDate>
                    <description>Två chefer vid nämnden har i e-postmeddelanden till en enskild uttryckt sig på ett sätt som strider mot kravet på saklighet i 1 kap. 9 § regeringsformen, RF. En av cheferna uppgav bl.a. att anledningen till att den enskilde inte fick några svar var att hon hade &quot;en skev verklighetsuppfattning&quot; och att det hon förde fram tagit fäste i hennes &quot;märkliga hjärna&quot;. JO konstaterar att beskrivningen var nedlåtande och närmast hade karaktären av personangrepp. Den andra chefen uttryckte sig på ett sätt som inte var professionellt och inte heller relevant för den fråga som myndigheten hade att hantera i den aktuella situationen. JO kritiserar cheferna för att formuleringarna inte varit förenliga med RF:s krav på saklighet.
I beslutet kritiserar JO även nämnden för att den skickat uppgifter som omfattades av sekretess till en utomstående person och för att inte ha levt upp till serviceskyldigheten.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Kritik mot Kriminalvården, transportavdelningen och häktet Beateberg, för att utan lagstöd ha verkställt ett beslut om förvar</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-kriminalvarden-transportavdelningen-och-haktet-beateberg-for-att-utan-lagstod-ha-verkstallt-ett-beslut-om-forvar/</link>
                    <pubDate>2026-10-20 00:00:00</pubDate>
                    <description>En person som var häktad i ett brottmål omfattades även av ett beslut om förvar enligt utlänningslagen, meddelat av Polismyndigheten. Efter avslutad huvudförhandling i brottmålet hävde tingsrätten häktningen. Närvarande kriminalvårdspersonal verkställde då på eget bevåg förvarsbeslutet och förde tillbaka personen till häktet, trots att det inte fanns någon begäran från Polismyndigheten om hjälp med att verkställa beslutet (begäran om handräckning) eller något beslut från Migrationsverket om att personen skulle vara placerad i häkte. Först cirka två och en halv timme efter återkomsten till häktet skickade Migrationsverket ett sådant beslut dit. Både transportavdelningen och häktet får kritik för att således ha hållit personen frihetsberövad utan lagstöd. 
JO understryker att det är av synnerlig vikt att alla som hanterar frihetsberövade personer är väl insatta i regleringen och iakttar största noggrannhet. Det aktuella fallet visar enligt hennes mening att Kriminalvården behöver vidta åtgärder för att säkerställa att såväl regelverket som dess interna styrande dokument är kända och tillämpas korrekt inom hela myndigheten.</description>
                </item>
                </channel>
    </rss>
    