Opcat – verksamhetsåret 2015/16

Övergripande redovisning av Opcat-enhetens verksamhet

Under de fem verksamhetsår som JO fullgjort uppgiften som nationellt besöksorgan enligt tilläggsprotokollet Opcat till FN:s tortyrkonvention har 134 inspektioner genomförts inom ramen för verksamheten. Ombudsmännen har beslutat att inleda 27 initiativärenden med anledning av inspektionerna.

Den särskilda Opcat-enhet som bistår ombudsmännen i uppdraget arbetar med att utveckla metoder för genomförande och uppföljning av det förebyggande arbetet och är fortsatt inriktad på att arbeta tematiskt. Under 2016 är enhetens tematiska fokus information om rättigheter till frihetsberövade personer. En utgångspunkt för detta arbete är tidigare beslut och uttalanden av JO, bl.a.  JO Renfors beslut av den 18 juni 2014 som rör om, när och hur intagna i polisarrest får information om sina rättigheter och verkställighetens innebörd (JO 2014/15 s. 104, dnr 2572-2013). Även de rekommendationer som lämnades efter besöket av Europarådets kommitté mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CPT) till Sverige 2015 utgör en del av JO:s arbete med att identifiera och följa riskmoment på platser där personer hålls frihetsberövade (CPT/Inf [2016] 1). 

Opcat-enheten har under verksamhetsåret genomfört flera utåtriktade aktiviteter. Framför allt kan här nämnas ett seminarium den 1 oktober 2015 för riksdagsledamöter, myndigheter och organisationer om  JO:s och andra aktörers erfarenheter från förebyggande arbete mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling. Intresset för seminariet var mycket stort och evenemanget har på ett positivt sätt lyft fram JO:s uppdrag som nationellt besöksorgan. 

Opcat-enheten har även internationella kontakter, och har bl.a. varit engagerad i ett regelbundet utbyte i sak- och metodfrågor med ombudsmannainstitutionerna i Danmark, Norge och Finland som alla, liksom JO, fullgör uppdraget som nationellt besöksorgan enligt Opcat.

Opcat-inspektioner under verksamhetsåret

Under det gångna verksamhetsåret genomfördes 18 inspektioner (varav sex på ansvarsområde 2, två på ansvarsområde 3 och tio på ansvarsområde 4). Antalet är färre än föregående år. Att antalet inspektioner varierar mellan verksamhetsåren beror på verksamhetens inriktning för året och valet av inspektionsobjekt. Under året har totalt 24 dagar tagits i anspråk för inspektioner. Sammansättningen på inspektionsteam har varierat och varit beroende av bl.a. institutionens storlek och eventuella säkerhetsklass. Majoriteten av inspektionerna har varit anmälda i förväg.

Opcat-verksamheten  var under 2015 inriktad på temat frihetsberövade kvinnor. I detta arbete har inspektioner av Kriminalvårdens kvinnoanstalter och av psykiatriska institutioner prioriterats. Resultatet kommer att redovisas i en särskild rapport. Kvinnoanstaltsinspektionerna föranledde chefsJO Fura att öppna tre initiativärenden.  Ärendena gäller möjligheten till differentiering av intagna, säkerhets- och riskbedömningar i samband med utevistelser och transporter samt situationen för intagna med medföljande barn och gravida intagna.

Under året genomfördes även flera uppföljningsinspektioner av institutioner där JO tidigare uttalat sig om behov av förändring, t.ex. häktet Östersund och arresten i Umeå (se nedan).

Kriminalvården

På uppdrag av chefsJO Fura inspekterade Opcat-enheten under verksamhetsåret tre av Kriminalvårdens häkten och en kvinnoanstalt.

Vid inspektionen av anstalten Ljustadalen konstaterades att anstalten hade en rutin som innebar att besökare till intagna i anstalten kroppsvisiterades utan att ett beslut grundat i en individuell bedömning fattats i det enskilda fallet. ChefsJO Fura påpekade att tidigare uttalanden hon gjort i denna fråga efter Opcat-inspektioner, bl.a. av Ljustadalen 2014, inte föranlett Kriminalvården att vidta några särskilda åtgärder, och uppmanade Kriminalvården att återkomma i saken. Denna uppmaning föranledde Kriminalvården att i en skrivelse redovisa en kartläggning myndigheten gjort av förekomsten av rutinmässiga visitationer av besökare och de åtgärder som är vidtagna och planerade för att komma tillrätta med bristerna (dnr 3458-2015).

Efter inspektion av häktet Östersund uttalade chefsJO Fura att hon inte fann skäl att ompröva sitt tidigare ställningstagande från 2013 om att lokalerna är direkt olämpliga för bedrivande av häktesverksamhet. ChefsJO Fura menade att oavsett om en plan för ett nytt häkte antas så ansåg hon att Kriminalvården måste upphöra med att placera häktade personer i nuvarande lokaler om inte omedelbara åtgärder vidtas. ChefsJO Fura uppmanade Kriminalvården att senast den 15 januari 2017 återkomma med en redogörelse för vilka åtgärder myndigheten vidtagit (dnr 872-2016).

Den psykiatriska tvångsvården och den rättspsykiatriska vården

Under verksamhetsåret inspekterades två psykiatriska kliniker, Regionsjukhuset Karsudden utanför Katrineholm och Brinkåsen utanför Vänersborg.

Vid inspektionen av Regionsjukhuset Karsudden kom det fram att sjukhuset valt att inte införa en allmän inpasseringskontroll, men att samtliga patienter som varit ute på egen hand eller som vistats i sjukhusets aktivitetshus ändå kroppsvisiterades när de kom tillbaka till avdelningen. JO Wiklund påminde om att beslut om kroppsvisitation i sådana fall måste fattas i det enskilda fallet innan visitationen genomförs och uttalade att hon förutsatte att kroppsvisitationer i fortsättningen sker i enlighet med regelsystemet. Vidare väcktes frågor kring hur sjukhusets praktiska hantering av långtidsavskilda patienter förhöll sig till gällande lagstiftning. JO Wiklund uttalade sig inte i sak men påpekade att det kan finnas skäl för JO att samlat återkomma till frågor om bl.a. avskiljning (dnr 6308-2015).

Polisens arrester och Migrationsverkets förvar

Under verksamhetsåret inspekterades nio arrester och ett förvar. Fem av arrestinspektionerna var uppföljningar av tidigare inspektioner (Umeå, Västerås, Östersund, Helsingborg och Sollentuna).

Vid inspektionen av arresten i Umeå konstaterade JO Renfors att det har gått mer än fyra år sedan JO uppmärksammade att arresten inte hade någon rastgård och att det inte heller fanns något annat arrangemang för att tillgodose de intagnas rätt till utomhusvistelse. JO Renfors uttalade att Polismyndigheten snarast måste ta fram en permanent lösning som tillgodoser de intagnas rätt till utomhusvistelse och att hon fortsatt ska följa frågan (dnr 3301-2015). JO Renfors uttalade efter inspektionen av arresten i Västerås att det inte är godtagbart att en arrest saknar rutiner som säkerställer att Polismyndighetens nya föreskrifter (PMFS 2015:7, FAP 102-1) om bl.a. överlämnandet av information om den intagnes rättigheter efterlevdes (dnr 6445-2015).

Med anledning av att förvarstagna vid Migrationsverkets förvarsenhet i Flen inte fick någon skriftlig information om sina rättigheter uttalade JO Renfors att denna brist bör åtgärdas omgående (dnr 843-2016).

Senast uppdaterad 2016-12-19