JO har undersökt hur socialtjänsten beaktar barnets bästa i ärenden om umgängesbegränsning

Enligt JO måste socialtjänsten bli bättre på att dokumentera de analyser som ligger till grund för bedömningen av barnets bästa. Om analyserna inte finns med som en del av beslutet är det svårt att veta om barnets bästa verkligen beaktats, uttalar JO.

Bild på JO Thomas Norling Fotograf: JOJO Thomas Norling (foto: Pernille Tofte)

JO har undersökt hur socialtjänsten handlägger ärenden om umgängesbegränsning enligt 14 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Enligt den bestämmelsen får socialnämnden, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med vården, besluta om begränsningar i umgänget mellan barnet och vårdnadshavaren. I undersökningen har JO granskat ärenden om umgängesbegränsning vid sex socialnämnder.

Vad som är bäst för barnet ska vara avgörande vid beslut enligt LVU. De inspekterade nämnderna uppgav själva att barnets bästa beaktas i handläggningen, och att principen är avgörande när de fattar beslut om umgängesbegränsning. JO:s granskning visar dock att det alltför ofta saknades konkreta bedömningar och resonemang i besluten om vad som i ett enskilt fall är barnets bästa.

– Det är inte bra att nämndernas arbete med principen om barnets bästa inte avspeglas tydligare i de granskade besluten och jag är förvånad över att nämnderna i så få beslut förde ett resonemang om barnets bästa. I de fall någon bedömning om barnets bästa inte kom till uttryck i besluten kan jag konstatera att de enskilda barnen inte alls var synliggjorda i ärendena, vilket jag ser med stort allvar på, säger JO Thomas Norling.

Barnet ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter och inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad.

JO:s granskning visar dock att alla barn inte fick möjlighet att komma till tals. I de ärenden barnen fick komma till tals framgick det sällan av de granskade besluten vilken betydelse nämnden tillmätt barnets åsikter i umgängesfrågan.

– Umgänget mellan ett barn och hans eller hennes vårdnadshavare är till för barnet, och vad som är barnets bästa ska vara avgörande. Vad barnet har för inställning till kontakten med sina vårdnadshavare är därför av stor betydelse. Att ta reda på hur barnet vill att umgänget med vårdnadshavaren ska se ut och göra barnet delaktig i planeringen av umgänget är av avgörande betydelse för att kunna bedöma vad som i ett enskilt fall är förenligt med barnets bästa, avslutar JO Thomas Norling.

För mer information kontakta byråchefen Anna Flodin, 08-786 40 73 eller områdesansvarige föredraganden Anders Malmkvist, 08- 786 50 91.

Läs hela undersökningen

Senast uppdaterad 2022-06-28