    <rss version="2.0" >
        <channel>
            <title>JO - Riksdagens Ombudsmän - Beslut alla sektorer</title>
            <link>https://www.jo.se/feed/jo-beslut-alla-sektorer</link>
            <description>Detta är ett RSS-flöde för de senast webbpublicerade JO-besluten</description>
            <language>sv</language>

                            <item>
                    <title>Kriminalvårdens ansvar att skydda intagna från risken att utsättas för sexuella övergrepp av medintagna</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/kriminalvardens-ansvar-att-skydda-intagna-fran-risken-att-utsattas-for-sexuella-overgrepp-av-medintagna/</link>
                    <pubDate>2026-10-27 00:00:00</pubDate>
                    <description>I samband med en inspektion av anstalten Skänninge i september 2025 uppmärksammades att personal hade dokumenterat en händelse som sexuella  trakasserier/övergrepp mellan två intagna placerade i samma cell. JO tog ett initiativ för att granska hur anstalten hade hanterat saken och begärde samtidigt att Kriminalvården skulle beskriva sitt arbete med de aktuella frågorna.  
Under 2024 genomförde JO ett antal inspektioner av häkten och anstalter för att undersöka vilka följder och risker dubbelbeläggningar inom Kriminalvården kan få för intagna. I de två efterföljande rapporterna rekommenderade JO bl.a. att Kriminalvården skulle säkerställa att det finns myndighetsgemensamma strategier och kunskap på alla nivåer om hur såväl sexuella handlingar mellan intagna som misstänkta sexuella övergrepp ska uppmärksammas och hanteras. Myndigheten har nu bekräftat att det inte finns någon särskild utbildning eller några anvisningar i dessa frågor, men sagt sig ha för avsikt att inleda ett arbete för att ta fram strategier eller rutiner utifrån JO:s rekommendationer i de nämnda rapporterna. JO anser att arbetet bör ges särskild prioritet. I detta sammanhang lyfter hon fram det faktum att Kriminalvården regelmässigt dubbelbelägger celler och att myndigheten har ett ansvar för att skydda intagna från faror för sin fysiska och sexuella integritet. 
Mot bakgrund av hur händelsen i anstalten Skänninge hade rapporterats och de konkreta iakttagelser som personalen gjort bedömer JO att dubbelbeläggningen skulle ha upphört omedelbart. Enligt JO bör nämligen en dubbelbeläggning avbrytas så snart det har uppstått misstankar om att en intagen har blivit eller kan komma att bli utsatt för ett sexuellt övergrepp av en medintagen. Anstalten borde också ha övervägt att polisanmäla saken. Även om det omedelbart efter de rapporterade iakttagelserna sattes in vissa insatser är JO kritisk till hur anstalten hanterade händelsen.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden i Karlshamns kommun kritiseras för långsam handläggning av en begäran om utlämnande av allmänna handlingar och för att ha röjt sekretessbelagda uppgifter genom att använda en bristfällig metod för maskering</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/omsorgs-och-arbetsmarknadsnamnden-i-karlshamns-kommun-kritiseras-for-langsam-handlaggning-av-en-begaran-om-utlamnande-av-allmanna-handlingar-och-for-att-ha-rojt-sekretessbelagda-uppgifter-genom-att-a/</link>
                    <pubDate>2026-10-23 00:00:00</pubDate>
                    <description>En enskild begärde att få kopior av vissa handlingar från Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden i Karlshamns kommun. Det tog drygt fem veckor innan nämnden lämnade ut handlingarna.
Vid sekretessprövningen av handlingarna bedömde nämnden att vissa uppgifter skulle vara sekretessbelagda i förhållande till den enskilde. Handlingarna maskerades genom att de sekretessbelagda uppgifterna täcktes över med Tipp-Ex. Därefter skulle handlingarna ha kopierats och kopiorna skickats till den enskilde. I stället skickade nämnden de handlingar som hade maskerats med Tipp-Ex. Den enskilde skrapade bort maskeringen och tog del av de sekretessbelagda uppgifterna.
JO kritiserar nämnden för såväl den långsamma handläggningen av begäran om utlämnande av handlingar som för att ha röjt sekretessbelagda uppgifter genom den bristfälliga maskeringen.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Två chefer vid Vård- och omsorgsnämnden i Köpings kommun får kritik för att ha bemött en enskild på ett sätt som strider mot kravet på saklighet. Nämnden får kritik bl.a. för att ha skickat uppgifter som omfattades av sekretess till en utomstående person</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/tva-chefer-vid-vard-och-omsorgsnamnden-i-kopings-kommun-far-kritik-for-att-ha-bemott-en-enskild-pa-ett-satt-som-strider-mot-kravet-pa-saklighet-namnden-far-kritik-bl-a-for-att-ha-skickat-uppgifter/</link>
                    <pubDate>2026-10-20 00:00:00</pubDate>
                    <description>Två chefer vid nämnden har i e-postmeddelanden till en enskild uttryckt sig på ett sätt som strider mot kravet på saklighet i 1 kap. 9 § regeringsformen, RF. En av cheferna uppgav bl.a. att anledningen till att den enskilde inte fick några svar var att hon hade &quot;en skev verklighetsuppfattning&quot; och att det hon förde fram tagit fäste i hennes &quot;märkliga hjärna&quot;. JO konstaterar att beskrivningen var nedlåtande och närmast hade karaktären av personangrepp. Den andra chefen uttryckte sig på ett sätt som inte var professionellt och inte heller relevant för den fråga som myndigheten hade att hantera i den aktuella situationen. JO kritiserar cheferna för att formuleringarna inte varit förenliga med RF:s krav på saklighet.
I beslutet kritiserar JO även nämnden för att den skickat uppgifter som omfattades av sekretess till en utomstående person och för att inte ha levt upp till serviceskyldigheten.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Kritik mot Kriminalvården, transportavdelningen och häktet Beateberg, för att utan lagstöd ha verkställt ett beslut om förvar</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-kriminalvarden-transportavdelningen-och-haktet-beateberg-for-att-utan-lagstod-ha-verkstallt-ett-beslut-om-forvar/</link>
                    <pubDate>2026-10-20 00:00:00</pubDate>
                    <description>En person som var häktad i ett brottmål omfattades även av ett beslut om förvar enligt utlänningslagen, meddelat av Polismyndigheten. Efter avslutad huvudförhandling i brottmålet hävde tingsrätten häktningen. Närvarande kriminalvårdspersonal verkställde då på eget bevåg förvarsbeslutet och förde tillbaka personen till häktet, trots att det inte fanns någon begäran från Polismyndigheten om hjälp med att verkställa beslutet (begäran om handräckning) eller något beslut från Migrationsverket om att personen skulle vara placerad i häkte. Först cirka två och en halv timme efter återkomsten till häktet skickade Migrationsverket ett sådant beslut dit. Både transportavdelningen och häktet får kritik för att således ha hållit personen frihetsberövad utan lagstöd. 
JO understryker att det är av synnerlig vikt att alla som hanterar frihetsberövade personer är väl insatta i regleringen och iakttar största noggrannhet. Det aktuella fallet visar enligt hennes mening att Kriminalvården behöver vidta åtgärder för att säkerställa att såväl regelverket som dess interna styrande dokument är kända och tillämpas korrekt inom hela myndigheten.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Kritik mot en tjänsteman vid Kriminalvården, häktet Kronoberg, för att ha uttryckt sig i strid med regeringsformens krav på saklighet</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-en-tjansteman-vid-kriminalvarden-haktet-kronoberg-for-att-ha-uttryckt-sig-i-strid-med-regeringsformens-krav-pa-saklighet/</link>
                    <pubDate>2026-10-20 00:00:00</pubDate>
                    <description>En advokat har i egenskap av ombud och offentlig försvarare för en intagen i häktet Kronoberg skickat ett e-postmeddelande till häktet med frågor om ett beslut. I häktets svar till advokaten följde ett internt e-postmeddelande med där en handläggare i häktet uttryckte att han tyckte att advokaten hade agerat olämpligt med tanke på vad hennes klient satt häktad för. 
JO uttalar att handläggarens e-postmeddelande ger klart intryck av att han förmedlade en personlig och irrelevant åsikt om den person som advokaten var ombud för samt att det på rent objektiva grunder går att invända mot formuleringen. Enligt JO är det inträffade inte acceptabelt och handläggaren kritiseras för att ha formulerat sig på ett sätt som strider mot regeringsformens krav på saklighet.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Inspektionen för vård och omsorg får kritik för långsam handläggning av två tillståndsärenden och för att inte ha lämnat underrättelser om väsentlig försening i ärendena</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/inspektionen-for-vard-och-omsorg-far-kritik-for-langsam-handlaggning-av-tva-tillstandsarenden-och-for-att-inte-ha-lamnat-underrattelser-om-vasentlig-forsening-i-arendena/</link>
                    <pubDate>2026-10-16 00:00:00</pubDate>
                    <description>Två personer klagade i anmälningar till JO på Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att deras tillståndsärenden handlagts långsamt. Det ena ärendet handlade om tillstånd att bedriva verksamhet i form av skyddat boende enligt den då gällande socialtjänstlagen (2001:453) och det andra ärendet om tillstånd att bedriva verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Handläggningstiden i respektive ärende kom att uppgå till cirka ett år och fyra månader och det förekom även perioder av passivitet i handläggningen. JO konstaterar att handläggningstiderna har klart överstigit vad som är rimligt och acceptabelt. IVO kritiseras för den långsamma handläggningen av tillståndsärendena. JO uttalar även att IVO med anledning av tidsutdräkten i ärendena borde ha lämnat underrättelser om väsentlig försening enligt 11 § förvaltningslagen (2017:900). IVO kritiseras för att underrättelser inte lämnades.
JO har i flera tidigare beslut kritiserat IVO för långsam handläggning av olika typer av ärenden. JO framhåller i beslutet att IVO måste se till att komma tillrätta med de långa handläggningstiderna och uttalar även att han avser att följa upp detta i sin tillsyn</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Arbetsförmedlingen får allvarlig kritik bl.a. för brister i systemstödet och för att utan författningsstöd ha beslutat att återkalla en enskilds deltagande i ett program och därigenom orsakat att den enskilde gått miste om ersättning</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/arbetsformedlingen-far-allvarlig-kritik-bl-a-for-brister-i-systemstodet-och-for-att-utan-forfattningsstod-ha-beslutat-att-aterkalla-en-enskilds-deltagande-i-ett-program-och-darigenom-orsakat-att-den/</link>
                    <pubDate>2026-10-15 00:00:00</pubDate>
                    <description>En kvinna var anvisad till ett arbetsmarknadspolitiskt program och en insats inom programmet. Anvisningarna gällde för en viss tid. Vid ett möte med Arbetsförmedlingen kom kvinnan och myndigheten fram till att hennes program och insats skulle förlängas. På grund av utformningen av myndighetens systemstöd måste Arbetsförmedlingen inför en förlängning fatta beslut i två olika system. Av misstag fattade dock Arbetsförmedlingen i det här fallet bara ett av de två besluten. När myndigheten upptäckte detta blev kvinnan tvungen att omedelbart avbryta sin insats på grund av vad Arbetsförmedlingen kallade för &quot;oavsiktliga handläggningsfel&quot; och det fattade beslutet återkallades.
Arbetsförmedlingens systemstöd är även utformat så att nya beslut inte kan fattas för retroaktiv tid. Besluten börjar i stället att gälla cirka två veckor från beslutsdagen. Kvinnan blev därför utan anvisning och därmed aktivitetsstöd under cirka två veckor från återkallelsen fram till att de nya besluten började att gälla. Beslutet att återkalla programanvisningen fattades även i form av en journalanteckning som inte skickades till kvinnan. Arbetsförmedlingen har i sitt yttrande till JO framfört att myndighetens beslut saknat stöd i rättsordningen, men hänvisat till systemstödets begränsningar.
JO konstaterar att det är mycket allvarligt och ytterst anmärkningsvärt att myndigheten inte anser sig kunna upprätthålla legalitetsprincipen på grund av hur systemstödet är utformat. JO uttalar även att om ett system inte medger att nödvändiga beslut kan fattas, måste myndigheten givetvis hitta andra lösningar som undanröjer problemet. Vidare understryker JO vikten av att en myndighet har klart för sig vad för slags beslut den fattar och att den överväger vilken information som den enskilde behöver för att kunna förstå beslutet och dess konsekvenser.
Arbetsförmedlingen får allvarlig kritik för hanteringen av kvinnans ärende.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Kritik mot Kronofogdemyndigheten för dröjsmål med att inleda en förnyad tillgångsutredning i ett utsökningsmål som handlades tills vidare</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-kronofogdemyndigheten-for-drojsmal-med-att-inleda-en-fornyad-tillgangsutredning-i-ett-utsokningsmal-som-handlades-tills-vidare/</link>
                    <pubDate>2026-10-14 00:00:00</pubDate>
                    <description>Kronofogdemyndigheten får kritik för långsam handläggning av en förnyad tillgångsutredning i ett utsökningsmål som handlades tills vidare. I ärendet hade Kronofogdemyndigheten i början av februari 2023 underrättat en borgenär om att en ny tillgångsutredning var planerad i februari 2025 och satte en bevakningstid på målet om två år. En ny tillgångsutredning kom sedan att genomföras först i oktober 2025 och bestod enbart av en maskinell registerforskning. 
JO uttalar att redan en bevakningstid om två år är relativt lång sett till att det under den tiden finns ett stort utrymme för förändringar i en gäldenärs ekonomiska förhållanden. Enligt JO finns det emellertid inte skäl att ifrågasätta att det i en del mål kan vara befogat. JO konstaterar dock att det måste finnas en reell möjlighet för sökanden att bedöma om det är motiverat att låta ansökan ligga kvar och att en ny tillgångs¬utredning därför inte bör väsentligen fördröjas efter det datum som Kronofogdemyndigheten angett till sökanden. Utifrån detta och då den tillgångsutredning som målet avsåg inte var av komplicerad art kan Kronofogdemyndigheten inte undgå kritik för att inga åtgärder vidtogs på över åtta månader från det att bevakningstiden om två år hade löpt ut.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Kritik mot Kriminalvården, anstalten Sagsjön, bl.a. för att ha beviljat telefontillstånd utan att samtycke till kontakt lämnats och för brister i utredningen av barnets bästa. Även uttalanden bl.a. om vem som bör kontaktas när barnets bästa utreds.</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-kriminalvarden-anstalten-sagsjon-bl-a-for-att-ha-beviljat-telefontillstand-utan-att-samtycke-till-kontakt-lamnats-och-for-brister-i-utredningen-av-barnets-basta-aven-uttalanden-bl-a-om/</link>
                    <pubDate>2026-10-14 00:00:00</pubDate>
                    <description>En intagen har i två beslut beviljats tillstånd till telefonkontakt med sitt barn. I båda dessa ärenden och i ett ärende om permission där den intagna skulle träffa barnet finns det antingen inte någon dokumenterad utredning av barnets bästa eller så har utredningen varit bristfällig. Barnets särskilt förordnade vårdnadshavare har inte känt till ärendena eller kontakterna mellan den intagna och barnet. 
I beslutet kritiserar JO anstalten Sagsjön för att ha beviljat telefontillstånd utan att samtycke till kontakten har lämnats och för att ett av besluten har utformats i strid med bestämmelsen om samtycke. Anstalten får också kritik för bristfälliga utredningar av barnets bästa. JO uttalar sig även om från vem samtycke bör hämtas in när ett telefontillstånd rör barn, vem som bör kontaktas vid utredningen av barnets bästa och i vilka situationer en vårdnadshavare bör kontaktas i ärendehandläggning som rör barn.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Än en gång om tidsfristerna för överföring av intagna från häkte till anstalt. Även uttalanden om Kriminalvårdens uppdrag</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/an-en-gang-om-tidsfristerna-for-overforing-av-intagna-fran-hakte-till-anstalt-aven-uttalanden-om-kriminalvardens-uppdrag/</link>
                    <pubDate>2026-10-06 00:00:00</pubDate>
                    <description>JO har än en gång granskat hur Kriminalvården upprätthåller tidsfristerna för att överföra intagna med verkställbara fängelsestraff från häkte till anstalt. I beslutet beskrivs både förhållandena generellt och hur det kan se ut i ett enskilt fall. 
Beläggningsläget är nu ännu mer ansträngt än när JO senast utredde frågorna. Fler verkställer fängelsestraff i häkte och fler får vänta mer än 30 dagar på att flyttas till anstalt. JO konstaterar bl.a. att så många som mer än en tredjedel av intagna som den 1 februari 2026 väntade på anstaltsplats hade väntat längre 30 dagar, trots att det inte finns några lagliga förutsättningar för detta. Situationen för män dömda för sexualbrott och för kvinnor är särskilt problematisk. 
Kriminalvården har utförligt redogjort för de åtgärder som vidtagits för att korta väntetiderna och att öka antalet anstaltsplatser. JO menar att det är angeläget att komma till rätta med problematiken, inte minst då det ingår i myndighetens uppdrag att bedriva en ambitiös kriminalvård som ska förena humanitet med högt ställda krav på säkerhet och effektivitet. Detta motverkas när en dömd person inte överförs till anstalt inom rimlig tid utan i stället blir kvar i häkte. 
Även om förhållandena är bekymmersamma har JO i dag avstyrkt ett nyligen presenterat förslag om att avskaffa tidsfristerna i strafftidslagen. I sitt remissyttrande över betänkandet utvecklar hon sin syn på saken och understryker att det inte är acceptabelt att lagregler som är motiverade av legalitets- och rättssäkerhetsskäl och dessutom är av avgörande betydelse för frihetsberövade personer avskaffas för att en förändrad kriminalpolitik medfört att de inte kan upprätthållas. Remissyttrandet finns att ta del av på JO:s hemsida (JO:s dnr R 43 2026). 
JO överlämnar en kopia av det här beslutet till riksdagen och regeringen för kännedom.</description>
                </item>
                </channel>
    </rss>
    