    <rss version="2.0" >
        <channel>
            <title>JO - Riksdagens Ombudsmän - Beslut alla sektorer</title>
            <link>https://www.jo.se/feed/jo-beslut-alla-sektorer</link>
            <description>Detta är ett RSS-flöde för de senast webbpublicerade JO-besluten</description>
            <language>sv</language>

                            <item>
                    <title>Allvarlig kritik mot Kriminalvården, anstalten Norrtälje, för att ha dragit in många intagnas tillstånd till okontrollerade kontakter utan tillräcklig hänsyn till individuella omständigheter, m.m.</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/allvarlig-kritik-mot-kriminalvarden-anstalten-norrtalje-for-att-ha-dragit-in-manga-intagnas-tillstand-till-okontrollerade-kontakter-utan-tillracklig-hansyn-till-individuella-omstandigheter-m-m/</link>
                    <pubDate>2026-11-16 00:00:00</pubDate>
                    <description>JO har granskat anstalten Norrtäljes hantering av intagnas tillstånd till besök och elektronisk kommunikation med närstående. Granskningen inleddes efter att JO fått information som tydde på att anstalten närmast systematiskt dragit tillbaka en grupp intagnas möjlighet till obevakade besök och samtal via INTIK Play.  
Genom utredningen har det klarlagts att anstalten inledde en engångsinsats under sommaren 2025. Då gick man igenom samtliga intagnas besöks- och telefontillstånd och gjorde en förnyad riskbedömning av information som anstalten i vissa fall haft under lång tid. Alla intagna som bedömdes ha en &quot;tydlig nätverkskoppling&quot; blev av med sina tillstånd eller fick villkoren försämrade.  
Enligt JO:s mening har det här skett utan att anstalten i tillräcklig mån gjort individuella prövningar. De intagna hade inte heller fått möjlighet att yttra sig över beslutsunderlaget innan besluten fattades. JO bedömer att detta varit oförenligt med bl.a. grundläggande förvaltningsrättsliga principer. Anstalten Norrtälje får därför allvarlig kritik.
I beslutet uttalar sig JO även om förutsättningarna för att ändra intagnas besöks- och telefontillstånd när de omplacerats från en annan anstalt i samma säkerhetsklass.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Kritik mot Polismyndigheten för långsam handläggning av en förundersökning om penningtvättsbrott</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-polismyndigheten-for-langsam-handlaggning-av-en-forundersokning-om-penningtvattsbrott/</link>
                    <pubDate>2026-11-13 00:00:00</pubDate>
                    <description>I en förundersökning om penningtvättsbrott har Polismyndigheten under närmare sex år inte vidtagit några utredningsåtgärder trots att det funnits en misstänkt person i ärendet. JO konstaterar att passiviteten står i strid med rättegångsbalkens skyndsamhetsgrav och kritiserar Polismyndigheten för hur förundersökningen har hanterats.
JO har de senaste åren återkommande riktat kritik mot Polismyndigheten för långsam handläggning av förundersökningar gällande förmögenhetsbrott. Bristerna i Polismyndighetens utredningsverksamhet har enligt JO varit sådana att de har riskerat att allvarligt skada allmänhetens förtroende för myndigheten.
Den nu aktuella förundersökningen har inte avsett förmögenhetsbrott. I likhet med utredningarna i vissa tidigare ärenden hos JO har utredningen gällande penningtvättsbrott dock handlagts vid den sektion inom polisregionen som utreder bedrägerier.
De uppgifter som Polismyndigheten nu har lämnat tyder på att situationen har förbättrats jämfört med för några år sedan, vilket är positivt. JO betonar dock att det är mycket angeläget att Polismyndigheten fortsätter arbetet med att ytterligare korta handläggningstiderna för såväl utredningar om förmögenhetsbrott som andra brott där handläggningstiderna inte är tillfredsställande.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Kritik mot Polismyndigheten för långsam handläggning av en förundersökning om förmögenhetsbrott</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-polismyndigheten-for-langsam-handlaggning-av-en-forundersokning-om-formogenhetsbrott/</link>
                    <pubDate>2026-11-13 00:00:00</pubDate>
                    <description>I en förundersökning om förmögenhetsbrott har Polismyndigheten under fyra år inte vidtagit några utredningsåtgärder trots att det funnits en utpekad gärningsperson. Ärendet avslutades i oktober 2026 med motiveringen att brottet kommer att preskriberas i december 2026 och att det sannolikt inte kommer att hinna utredas och åtal väckas innan dess. JO konstaterar att passiviteten står i strid med rättegångsbalkens skyndsamhetskrav och kritiserar Polismyndigheten för hur förundersökningen har hanterats.
JO har de senaste åren återkommande riktat kritik mot Polismyndigheten för långsam handläggning av förundersökningar gällande förmögenhetsbrott. Bristerna i Polismyndighetens utredningsverksamhet har enligt JO varit sådana att de har riskerat att allvarligt skada allmänhetens förtroende för myndigheten.
De uppgifter som Polismyndigheten nu har lämnat tyder på att situationen har förbättrats jämfört med för några år sedan, vilket är positivt. JO betonar dock att det är mycket angeläget att Polismyndigheten fortsätter arbetet med att ytterligare korta handläggningstiderna för utredningar om förmögenhetsbrott.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Än en gång om försämringar för intagna på Kriminalvårdens säkerhetsavdelningar på grund av personalbrist</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/an-en-gang-om-forsamringar-for-intagna-pa-kriminalvardens-sakerhetsavdelningar-pa-grund-av-personalbrist/</link>
                    <pubDate>2026-11-09 00:00:00</pubDate>
                    <description>I februari 2026 uttalade sig JO om de utökade inlåsningstiderna för dygnsvilan på säkerhetsavdelningarna vid anstalterna Saltvik, Hall samt Kumla och var då delvis kritisk till hur anstalterna hade motverkat de negativa effekterna av avskildheterna. Efter en förnyad granskning av förhållandena konstaterar JO nu att bl.a. personalbrist har lett till ytterligare försämringar för intagna på de aktuella avdelningarna. 
Enligt Kriminalvården bör kompensatoriska åtgärder i första hand avse bl.a. kontakter med omvärlden. JO håller med om det och lyfter fram som en betydelsefull åtgärd att intagna får ha sådana kontakter i större utsträckning, genom t.ex. telefonsamtal till anhöriga. I utredningen har det emellertid visat sig att tiden för telefonsamtal halve rades redan i januari 2026, vilket motiverades av bl.a. att det är resurskrävande att avlyssna samtalen och personalbrist. Den kontakt som intagna på säkerhets avdelningarna tidigare haft med omvärlden har alltså inskränkts i hög grad. JO anser att det är mycket bekymmersamt. 
En utökad tid för avskildhet och en halvering av tiden för telefonsamtal är enligt JO var för sig långtgående åtgärder med påtagliga konsekvenser. Sedan en tid gäller således bägge på säkerhetsavdelningarna. Till detta kommer att tillvaron för de intagna där redan är mycket kringskuren. Mot denna bakgrund har JO svårt att se att Kriminalvården uppfyller sitt uppdrag att verkställa fängelsestraff på ett sätt som är humant på enheterna. Avslutningsvis framhåller JO hur angeläget det är att myndigheten snarast kommer till rätta med personalbristen och dessutom får förutsättningar att bedriva en ambitiös kriminalvård som förenar nödvändiga säkerhetsaspekter med de krav på proportionalitet som också gäller i verksamheten.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Kritik mot Åklagarmyndigheten för långsam handläggning av en begäran om utlämnande av allmän handling. Även uttalanden om myndighetens ansvar för handläggningen av en sådan begäran samt vikten av en omsorgsfull prövning</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-aklagarmyndigheten-for-langsam-handlaggning-av-en-begaran-om-utlamnande-av-allman-handling-aven-uttalanden-om-myndighetens-ansvar-for-handlaggningen-av-en-sadan-begaran-samt-vikten-av-en-o/</link>
                    <pubDate>2026-11-09 00:00:00</pubDate>
                    <description>Åklagarmyndigheten får kritik för att ett ärende om rätt att få ta del av en allmän handling inte handlades i enlighet med tryckfrihetsförordningens skyndsamhetskrav. JO uttalar vidare att den långa handläggningstiden tycks vara ett resultat av en serie av åtgärder som i varierande grad inte har varit förenliga med grundläggande rättssäkerhetskrav. I beslutet framhålls att ansvaret för att handlägga ärendet och verkställa beslutet åligger myndigheten och att det inte är godtagbart att hänvisa den enskilde till att kontakta en annan enhet inom samma myndighet med sin begäran. JO gör också vissa uttalanden om vikten av en omsorgsfull prövning.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Allvarlig kritik mot Inspektionen för vård och omsorg för långsam handläggning av tillsynsärenden som resulterat i en anmälan om återkallelse av läkarlegitimation</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/allvarlig-kritik-mot-inspektionen-for-vard-och-omsorg-for-langsam-handlaggning-av-tillsynsarenden-som-resulterat-i-en-anmalan-om-aterkallelse-av-lakarlegitimation/</link>
                    <pubDate>2026-11-09 00:00:00</pubDate>
                    <description>ChefsJO har på eget initiativ granskat IVO:s handläggning av ärenden där myndigheten anmält till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) att det finns skäl för beslut om återkallelse av läkarlegitimation.
ChefsJO granskade elva ärenden där IVO under 2025 hade gjort en anmälan till HSAN. Ärendena hade en handläggningstid mellan ca ett år och nio månader och fem år och nio månader. ChefsJO anser att handläggningstiden i tio av ärendena har överskridit vad som kan anses rimligt och acceptabelt. Det förekom perioder av passivitet i handläggningen och ansvarig handläggare byttes ut vid upprepade tillfällen i åtta av ärendena. IVO gjorde i anmälan till HSAN bedömningen att de berörda läkarna hade varit grovt oskickliga och med hänsyn till att läkarna kunde fortsätta att arbeta under IVO:s handläggning har dröjsmålet ökat risken bl.a. för att fler patienter skulle få undermålig vård. Med hänsyn till antalet ärenden och till att handläggningstiderna har medfört risker för patienterna riktar chefsJO allvarlig kritik mot IVO för den långsamma och passiva handläggningen.
IVO redogjorde i sitt yttrande till JO för olika åtgärder som myndigheten vidtagit för att komma till rätta med de långa handläggningstiderna och förde fram att avsikten är att vidta ytterligare åtgärder. ChefsJO framhåller att det är viktigt att IVO förvissar sig om att dessa åtgärder får effekt. Det är enligt chefsJO uppenbart att IVO inte klarar av att leva upp till kravet på en snabb och effektiv handläggning vad gäller den aktuella ärendetypen. Den rådande situationen kan få allvarliga konsekvenser för patientsäkerheten. ChefsJO ser även en risk för att handläggningstidernas längd kan skada allmänhetens förtroende för myndigheten och lämnar över en kopia av detta beslut till regeringen för kännedom.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Kritik mot Socialnämnden i Timrå kommun bl.a. för att inte i tid ha beslutat om att förlänga utredningstiden beträffande en s.k. barnutredning</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-socialnamnden-i-timra-kommun-bl-a-for-att-inte-i-tid-ha-beslutat-om-att-forlanga-utredningstiden-betraffande-en-s-k-barnutredning/</link>
                    <pubDate>2026-11-06 00:00:00</pubDate>
                    <description>En s.k. barnutredning ska bedrivas skyndsamt och enligt huvudregeln vara slutförd inom fyra månader från det att den inleddes. Utredningstiden får emellertid förlängas om det finns särskilda skäl. Enligt JO måste det i ett beslut om att utöka utredningstiden anges vilka de särskilda skälen för förlängningen är. Vidare måste det tydligt anges vilka åtgärder som återstår innan utredningen kan vara slutförd. JO konstaterar att nämndens beslut saknade sådana uppgifter. Nämnden fattade två förlängningsbeslut och det andra fattades långt efter det att tiden i det tidigare beslutet hade löpt ut. JO ifrågasätter inte nämndens uppgift om att utredningen var aktiv under det ett år och åtta månader som den pågick. Att nämnden dels inte fattade förlängningsbeslut på ett korrekt sätt, dels i besluten inte tydligt angav vilka det särskilda skälen var och vilket utredningsarbete som återstod, gör enligt JO att det i efterhand inte är möjligt att bedöma om utredningen bedrivits med den effektivitet som kan krävs. Socialnämnden kritiseras för detta.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>En handläggare vid Socialnämnden i Lycksele kommun får kritik för hur hon uttryckt sig i kontakten med en enskild. Även kritik mot nämnden för bristande service och tillgänglighet</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/en-handlaggare-vid-socialnamnden-i-lycksele-kommun-far-kritik-for-hur-hon-uttryckt-sig-i-kontakten-med-en-enskild-aven-kritik-mot-namnden-for-bristande-service-och-tillganglighet/</link>
                    <pubDate>2026-11-05 00:00:00</pubDate>
                    <description>En handläggare vid nämnden har i e-postmeddelanden till en enskild uttryckt sig på ett sätt som strider mot kravet på saklighet i 1 kap. 9 § regeringsformen, RF. JO konstaterar i sitt beslut att handläggaren genomgående formulerade sig hårt och moraliserande och att vissa av formuleringarna i meddelandena var både skuldbeläggande och tillrättavisande. I kontakten med den enskilde använde sig handläggaren även av skiljetecken på ett osakligt sätt. Enligt JO var bemötandet olämpligt och inte förenligt med RF:s krav på saklighet, varför handläggaren inte kan undgå kritik för sitt agerande. 
I beslutet kritiseras även nämnden för att den återkommande uppmanade en enskild att upphöra med att kontakta nämnden via e- ost. Nämnden hänvisade i stället till att kontakt bara fick ske per telefon eller genom fysiska brev, vilket enligt JO inte är acceptabelt.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Uttalanden angående Skatteverkets hantering av underrättelser från enskilda om att personer är felaktigt folkbokförda i deras bostad</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/uttalanden-angaende-skatteverkets-hantering-av-underrattelser-fran-enskilda-om-att-personer-ar-felaktigt-folkbokforda-i-deras-bostad/</link>
                    <pubDate>2026-11-05 00:00:00</pubDate>
                    <description>Underrättelser från enskilda om att andra personer är felaktigt folkbokförda i deras bostad utreds i princip endast om det framgår att de har besvär till följd av felet. Övriga underrättelser hanteras i regel genom att Skatteverket skickar en påminnelse till den som är felaktigt folkbokförd att göra en flyttanmälan varefter ärendet avslutas.
Vid upprepade tillfällen under närmare sex års tid lämnade en anmälare underrättelser till Skatteverket om att en person var felaktigt folkbokförd i hans bostad. Eftersom det inte uttryckligen framgick av underrättelserna att felet orsakade besvär dröjde det innan myndigheten utredde den felaktiga folkbokföringen. ChefsJO anser att Skatteverket borde ha prioriterat anmälarens underrättelser för utredning i ett tidigare skede och kritiserar myndigheten för att detta inte gjordes.
ChefsJO har nyligen kritiserat Skatteverket för att myndigheten lämnar missvisande information till enskilda om myndighetens hantering av underrättelser om felaktig folkbokföring och finner skäl att på nytt understryka vikten av att den information som lämnas till enskilda är tydlig och korrekt. ChefsJO skickar en kopia av beslutet till regeringen för kännedom.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Stöd- och omsorgsnämnden i Lerums kommun får kritik för att ha installerat ett digitalt lås på ytterdörren till en fastighet utan att ha hämtat in samtycke till åtgärden från en kvinna som samägde fastigheten och även bodde där</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/stod-och-omsorgsnamnden-i-lerums-kommun-far-kritik-for-att-ha-installerat-ett-digitalt-las-pa-ytterdorren-till-en-fastighet-utan-att-ha-hamtat-in-samtycke-till-atgarden-fran-en-kvinna-som-samagde-fas/</link>
                    <pubDate>2026-10-28 00:00:00</pubDate>
                    <description>En man bodde tillsammans med sin före detta maka i ett hus som de ägde tillsammans. Mannen hade hemtjänst och beviljades även en insats i form av trygghetslarm. Stöd- och omsorgsnämnden i Lerums kommun installerade därefter ett digitalt lås på husets ytterdörr för att socialtjänstens personal skulle kunna komma in i bostaden. Nämnden kontaktade inte den före detta makan före installationen av det digitala låset. 
När en fastighet ägs gemensamt av flera personer krävs som huvudregel samtliga delägares samtycke för förfogande över fastigheten eller för åtgärder avseende förvaltningen av fastigheten. Det finns inte någon bestämmelse som ger socialtjänsten en ensidig rätt att vidta åtgärder på en fastighet som ägs av enskilda. Nämnden kan emellertid med fastighetsägarnas samtycke vidta en åtgärd som den i ärendet aktuella, dvs. installera ett digitalt lås. 
Eftersom mannen ägde fastigheten tillsammans med sin före detta maka behövdes hennes samtycke för att nämnden skulle kunna installera det digitala låset. Nämnden borde alltså ha hämtat in hennes samtycke innan installationen genomfördes. Nämnden får kritik för hanteringen.</description>
                </item>
                </channel>
    </rss>
    