https://www.jo.se/feed/jo-beslut-alla-sektorer Detta är ett RSS-flöde för de senast webbpublicerade JO-besluten sv https://www.jo.se/besluten/allvarlig-kritik-mot-kriminalvarden-anstalten-hall-for-att-ha-lyssnat-pa-samtal-mellan-intagna-via-signalanordningar-och-lagt-uppgifterna-till-grund-for-varningar/ 2026-06-30 00:00:00 Kriminalvårdspersonal vid anstalten Hall har via fast monterad signalanordning lyssnat på två samtal mellan intagna. Det ena samtalet har ägt rum i ett bostadsrum, det andra i ett gemensamhetsutrymme på en avdelning. Åtminstone två intagna har tilldelats varningar enligt fängelselagen för det som sagts under dessa samtal. I beslutet uttalar JO sig om intagnas rätt till privatliv i bostadsrum och gemensamhets utrymmen i anstalter samt om förutsättningarna för att begränsa intagnas fri- och rättigheter. https://www.jo.se/besluten/arbetsformedlingen-far-allvarligt-kritik-bl-a-for-att-myndighetens-mojligheter-att-motivera-sina-beslut-fortfarande-hindras-av-bristande-systemstod/ 2026-06-25 00:00:00 När Arbetsförmedlingen beslutade att återkalla AA:s anvisning till det arbetsmarknadspolitiska programmet jobb- och utvecklingsgarantin underrättades han om beslutet. På grund av begränsningar i myndighetens systemstöd fick beslutsmotiveringen inte plats i själva beslutshandlingen. En separat handling med den fullständiga motiveringen togs därför fram. Arbetsförmedlingen skickade därefter båda handlingarna via post till AA. Brevet kom dock i retur några dagar senare. När AA kontaktade myndigheten underrättade den honom om det fullständiga innehållet i beslutet via e-post. JO anser att Arbetsförmedlingen har brustit i sin hantering på flera sätt i samband med beslutet om att återkalla AA:s anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin, såväl avseende beslutsunderrättelse, dokumentation som beslutsmotivering. I beslutet uttalar JO att han ser mycket allvarligt på att det fortfarande finns teckenbegränsningar i Arbetsförmedlingens systemstöd trots den upprepade kritik som myndigheten tidigare har fått. Begränsningarna har inte något berättigat syfte. I stället ser JO tydliga och konkreta risker från rättssäkerhetssynpunkt med arbetssättet. Enligt JO är det helt oacceptabelt att Arbetsförmedlingens systemstöd begränsar myndighetens möjlighet att uppfylla motiveringsskyldigheten och andra grundläggande förvaltningsrättsliga krav. Slutligen gör JO vissa uttalanden om Arbetsförmedlingens skyldighet att bidra till JO:s granskning. JO skickar även en kopia av beslutet till regeringen för kännedom. https://www.jo.se/besluten/arbetsformedlingen-far-mycket-allvarlig-kritik-for-myndighetens-arbetssatt-att-i-vissa-arendetyper-ta-fram-tva-olika-versioner-av-samma-beslut/ 2026-06-25 00:00:00 Vid en inspektion av Arbetsförmedlingen i maj 2025 framkom att myndighetens beslut i flera ärendetyper finns i två olika versioner; en version som skickas till den enskilde och en intern version. JO beslutade mot den bakgrunden att i ett särskilt ärende göra en fördjupad granskning av Arbetsförmedlingens arbetssätt med flera beslutsversioner. Granskningen har riktat in sig på handläggningen i två av myndighetens systemstöd och de situationer där flera beslutsversioner förekommer i samma ärende. JO konstaterar att arbetssättet har lett till att myndigheten har åsidosatt ett flertal grundläggande förvaltningsrättsliga krav. Flera av de identifierade bristerna är allvarliga från rättssäkerhetssynpunkt och riskerar att påtagligt skada allmänhetens förtroende för Arbetsförmedlingen. I beslutet uttalar JO bl.a. att arbetssättet leder till betydande oklarheter angående vilken handling som utgör beslutsdokumentet och att de brister som framkommit är helt oacceptabla. JO gör också vissa kritiska uttalanden om att Arbetsförmedlingen över tid visat en bristande förmåga att bidra till JO:s granskningar av myndigheten, bl.a. genom att lämna in missvisande underlag till JO. Myndigheten har även brustit i att fullgöra sin grundlagsreglerade skyldighet att lämna de upplysningar och yttranden som en ombudsman begär. JO anser att Arbetsförmedlingen sammantaget förtjänar mycket allvarlig kritik för det som har kommit fram i ärendet. JO skickar en kopia av beslutet till regeringen för kännedom. https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-kustbevakningen-for-att-en-salivprovtagning-s-k-topsning-genomfordes-trots-att-det-inte-var-proportionerligt-aven-uttalanden-om-forutsattningarna-for-en-sadan-provtagning-nar-det-ar-fra/ 2026-06-24 00:00:00 Kustbevakningen genomförde en kroppsbesiktning genom salivprovtagning (s.k. topsning) på en man som misstänktes för brott mot fiskelagen. Han hade tillsammans med sin tioåriga son fiskat med ett handhållet redskap inom ett område där detta under perioder var förbjudet. Även om fängelse ingår i straffskalan är normalpåföljden för ett sådant brott låga dagsböter. Tidigare gällde att topsning i syfte att registrera en misstänkts dna-profil fick ske om fängelse kunde följa på brottet, dvs. om påföljden i det enskilda fallet kunde förväntas bli annan än böter. Efter en lagändring i juli 2025 - som bl.a. syftade till att öka antalet provtagningar och registreringar - är det tillräckligt att fängelse ingår i straffskalan för det aktuella brottet. Av förarbetena framgår dock att det bör krävas någon tillkommande omständighet som motiverar provtagningen i de fall det är fråga om ett lindrigt brott där påföljden normalt är böter. Enligt vad som anges i förarbetena kan det, när det gäller vissa brott av lindrigt slag, vara motiverat att ta ett prov vid exempelvis återfall i brott eller vid kopplingar till organiserad brottslighet. Lagstiftarens avsikt med ändringen har alltså inte varit att provtagning ska utföras slentrianmässigt så snart lagens ordalydelse i och för sig medger detta. I det här fallet fanns det inte några tillkommande omständigheter som kunde motivera provtagningen och enligt chefsJO:s mening är det uppenbart att det inte var den här typen av situation som den utökade möjligheten till provtagning var avsedd att träffa. Enligt chefsJO kan det inte anses ha varit proportionerligt av Kustbevakningen att genomföra provtagningen och det har alltså saknats rättsliga förutsättningar för genomförandet av denna. Kustbevakningen förtjänar därför kritik. https://www.jo.se/besluten/socialnamnden-i-pajala-kommun-far-allvarlig-kritik-for-bl-a-langsam-handlaggning-av-en-ansokan-om-utokning-av-personlig-assistans-enligt-lss/ 2026-06-24 00:00:00 En vårdnadshavare ansökte i februari 2025 om utökning av personlig assistans för sin son enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Socialnämnden i Pajala kommun meddelade beslut i ärendet efter drygt tio månader. JO konstaterar att handläggningstiden varit alldeles för lång. Vidare konstaterar JO att dokumentationen i pojkens ärende är bristfällig. Det framgår exempelvis inte när den aktuella ansökan gjordes. Dokumentationsbristerna gör att det är svårt att följa handläggningen av ärendet. Bristerna har även försvårat JO:s granskning. Nämnden borde med anledning av tidsutdräkten i ärendet ha lämnat en underrättelse om väsentlig försening enligt 11 § förvaltningslagen (2017:900), FL. JO uttalar vidare att när pojkens vårdnadshavare begärde att ärendet skulle avgöras inom en månad borde nämnden, inom ramen för sin serviceskyldighet, ha informerat honom om att en begäran enligt 12 § FL om att ärendet ska avgöras måste vara skriftlig. Sammantaget anser JO att nämnden förtjänar allvarlig kritik för bristerna i handläggningen av ärendet. JO understryker också allvaret i att han i två tidigare beslut har riktat allvarlig kritik mot nämnden för brister i hanteringen av pojkens LSS ärenden. I beslutet konstaterar JO också att nämnden inte har levt upp till sin skyldighet enligt 13 kap. 6 § regeringsformen att biträda JO i en utredning. JO gör denna dag även uttalanden med anledning av en inspektion som han genomförde hos nämnden den 14-16 april 2026. Vid inspektionen granskades bl.a. handläggningen av LSS-ärenden. https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-en-rektor-for-att-en-kommunal-forskola-genomforde-en-aktivitet-s-k-pridetag-som-kunde-ge-barns-vardnadshavare-uppfattningen-att-barnen-tvingades-att-delta-i-en-meningsyttring/ 2026-06-24 00:00:00 En kommunal förskola anordnade en temavecka om pride som bl.a. fokuserade på mänskliga rättigheter. Temaveckan innefattade även en aktivitet på förskolans utegård som beskrevs som ett pridetåg. ChefsJO konstaterar att barn i förskola ska få undervisning om sådana grundläggande värderingar som förskolan fokuserade på under temaveckan. Fråga är dock om den nämnda aktiviteten var förenlig med förbudet mot att det allmänna tvingar någon att delta i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring (2 kap. 2 § regeringsformen). Enligt chefsJO har barnen inte uppnått en sådan ålder att de kan förutsättas ha någon egentlig egen mening i de frågor som förskolan fokuserade på under veckan. Huruvida de själva valde att delta i aktiviteten har därmed ingen avgörande betydelse för frågan om de ska anses ha tvingats att delta eller inte. Eftersom barnens deltagande inte heller hade gjorts beroende av vårdnadshavarnas samtycke, och det är tänkbart att vårdnadshavare ogärna ville skilja ut sig från mängden genom att vägra låta sina barn delta, anser chefsJO att barnen får anses ha tvingats att delta. Förskolan lämnade ingen information till vårdnadshavarna om att aktiviteten, trots dess utformning, inte skulle ha varit avsedd som en meningsyttring. Enligt chefsJO borde förskolan ha insett att vårdnadshavare kunde komma att få intrycket att barnen tvingades delta i en sådan. Det är angeläget att det allmänna inte agerar på ett sätt som kan ge det intrycket. Enligt chefsJO kan förskolans rektor därför inte undgå kritik för att aktiviteten genomfördes. Avslutningsvis konstaterar chefsJO att eventuella liknande framtida aktiviteter också löper risk att komma i konflikt med samma grundlagsbestämmelse, och det även om vårdnadshavarnas medgivande inhämtas. Det beror på att förskolan genom att begära besked från vårdnadshavarna kan komma att göra intrång i dessas rätt enligt bestämmelsen att slippa ge till känna sin åskådning i politiska och andra frågor. Enligt chefsJO bör förskolan därför undvika att anordna aktiviteter för barnen som kan uppfattas som demonstrationer eller andra meningsyttringar. https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-lunds-universitet-for-bristande-hansyn-till-kraven-pa-proportionalitet-och-diskretion-nar-universitetet-under-en-utredning-av-uppgivna-trakasserier-kontaktade-polismyndigheten-som-ocksa-va/ 2026-06-17 00:00:00 Lunds universitet inledde en utredning av uppgivna trakasserier efter att ha fått uppgifter om en obehaglig och hotfull situation i samband med undervisningen på en viss utbildning. Enligt uppgifterna hade en student - som var delvis tjänstledig polis - ställt obehagliga frågor och uppträtt som att han övervakade andra studenter. Det påstods att vissa studenter kände sig otrygga och hotade. Enligt universitetet var det nödvändigt för utredningen att få klarhet i om det skedde någon polisiär verksamhet i universitetets lokaler. Universitetet kontaktade därför Polismyndigheten och det hölls även ett möte med myndigheten där det klargjordes att så inte var fallet. Kontakten med Polismyndigheten togs innan den student som klagomålen avsåg kontaktades. I det disciplinärende som inleddes med anledning av det inträffade friades studenten helt. Enligt chefsJO har det ålegat universitetet att överväga om en kontakt med Polismyndigheten var förenlig med den s.k. proportionalitetsprincipen och skyldigheten att agera med den diskretion som krävs i en situation som den aktuella, särskilt då Polismyndigheten även var den anklagade studentens arbetsgivare. För det fall att universitetet t.ex. önskade utreda om studenten hade agerat i tjänsten har det inte framkommit några skäl till varför universitetet inte kunde ha frågat honom om detta innan man övervägde att kontakta Polismyndigheten. Det har inte heller framkommit om universitetet beaktade de olägenheter en kontakt med Polismyndigheten kunde komma att få för studenten eller övervägde några mindre ingripande åtgärder. Annat har inte framkommit än att det borde ha varit möjligt att utreda förekomsten av polisiär verksamhet utan att nämna studenten. Enligt chefsJO har det under aktuella förhållanden inte varit förenligt med kraven på proportionalitet och diskretion att kontakta Polismyndigheten. Universitetet kritiseras för detta. ChefsJO gör även vissa uttalanden rörande universitetets dokumentationsskyldighet och ansvar för studenters studiemiljö. https://www.jo.se/besluten/uttalanden-om-mojligheten-att-stanga-forskolor-och-fritidshem-med-anledning-av-personalens-planering-eller-kompetensutveckling/ 2026-06-17 00:00:00 Enligt skollagen ska barn erbjudas förskola och fritidshem i den omfattning som det behövs med hänsyn till bl.a. föräldrarnas förvärvsarbete. En kommun avsåg att stänga förskolor och fritidshem för kompetensutveckling i sex dagar under ett läsår. ChefsJO konstaterar att avsikten med regleringen i skollagen måste vara att kommunen som utgångspunkt ska erbjuda förskole- eller fritidshemsverksamhet vid den enhet där barnet är placerat och inskolat. Den möjlighet som framgår av förarbetena att hålla en sådan verksamhet stängd under enstaka dagar för personalplanering eller liknande bör tolkas restriktivt. ChefsJO anser att det inte kan anses förenligt med regleringen i skollagen att stänga en förskola eller fritidshem för planerings- eller kompetensutvecklingsinsatser för personalen under fler än fyra dagar per år. https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-en-polis-for-att-inte-ha-dokumenterat-att-kroppskamera-anvants-i-samband-med-ett-ingripande/ 2026-06-15 00:00:00 En polis dokumenterade inte att han hade aktiverat sin kroppskamera i samband med ett ingripande mot en person. Som en konsekvens raderades videomaterialet automatiskt efter en förutbestämd tid. JO kritiserar polisen för att kroppskameraanvändningen inte dokumenterades. JO framhåller att korrekt dokumentation är av vikt bl.a. för upprätthållandet av allmänhetens förtroende för rättsväsendet. https://www.jo.se/besluten/uttalanden-om-fragor-kring-beslutsfattande-hos-aklagarmyndigheten-vid-granskning-av-en-frihetsberovad-persons-brevforsandelser/ 2026-06-15 00:00:00 En person som var häktad med restriktioner, innefattande bl.a. inskränkningar i rätten att sända och ta emot försändelser, förde i en anmälan till JO fram klagomål om handläggningen av hans brev. Av handlingar som JO hämtade in från Åklagarmyndigheten framgick att en beredningsjurist vid åklagarkammaren hade undertecknat besluten om huruvida brevförsändelserna fick avsändas. Detta gällde även i de fall den häktade hade nekats att skicka breven. En åklagare får i och för sig uppdra åt en anställd vid myndigheten att verkställa s.k. brevgranskning men det är endast åklagaren som får besluta om att en försändelse inte får avsändas. Den ansvariga åklagaren har i JO:s utredning uppgett att beredningsjuristen, i de fall brevförsändelserna hölls kvar, hade stämt av frågan med henne. JO har inte funnit anledning att ifrågasätta den uppgiften. Dock framhåller JO vikten av att dokumentationen i ett ärende avspeglar hur beslutsfattandet i realiteten har gått till och att det inte får råda någon tvekan om vem som har fattat ett beslut. Detta gäller särskilt i ett fall där den enskildes grundläggande fri- och rättigheter är föremål för inskränkning. JO är kritisk till att åklagaren inte säkerställde att dokumentationen uppfyllde dessa krav.