https://www.jo.se/feed/jo-beslut-alla-sektorer Detta är ett RSS-flöde för de senast webbpublicerade JO-besluten sv https://www.jo.se/besluten/an-en-gang-om-tidsfristerna-for-overforing-av-intagna-fran-hakte-till-anstalt-aven-uttalanden-om-kriminalvardens-uppdrag/ 2026-10-06 00:00:00 JO har än en gång granskat hur Kriminalvården upprätthåller tidsfristerna för att överföra intagna med verkställbara fängelsestraff från häkte till anstalt. I beslutet beskrivs både förhållandena generellt och hur det kan se ut i ett enskilt fall. Beläggningsläget är nu ännu mer ansträngt än när JO senast utredde frågorna. Fler verkställer fängelsestraff i häkte och fler får vänta mer än 30 dagar på att flyttas till anstalt. JO konstaterar bl.a. att så många som mer än en tredjedel av intagna som den 1 februari 2026 väntade på anstaltsplats hade väntat längre 30 dagar, trots att det inte finns några lagliga förutsättningar för detta. Situationen för män dömda för sexualbrott och för kvinnor är särskilt problematisk. Kriminalvården har utförligt redogjort för de åtgärder som vidtagits för att korta väntetiderna och att öka antalet anstaltsplatser. JO menar att det är angeläget att komma till rätta med problematiken, inte minst då det ingår i myndighetens uppdrag att bedriva en ambitiös kriminalvård som ska förena humanitet med högt ställda krav på säkerhet och effektivitet. Detta motverkas när en dömd person inte överförs till anstalt inom rimlig tid utan i stället blir kvar i häkte. Även om förhållandena är bekymmersamma har JO i dag avstyrkt ett nyligen presenterat förslag om att avskaffa tidsfristerna i strafftidslagen. I sitt remissyttrande över betänkandet utvecklar hon sin syn på saken och understryker att det inte är acceptabelt att lagregler som är motiverade av legalitets- och rättssäkerhetsskäl och dessutom är av avgörande betydelse för frihetsberövade personer avskaffas för att en förändrad kriminalpolitik medfört att de inte kan upprätthållas. Remissyttrandet finns att ta del av på JO:s hemsida (JO:s dnr R 43 2026). JO överlämnar en kopia av det här beslutet till riksdagen och regeringen för kännedom. https://www.jo.se/besluten/socialnamnden-i-vanersborgs-kommun-far-kritik-for-att-den-uppmanat-skolpersonal-att-stalla-fragor-till-ett-barn-med-anledning-av-en-orosanmalan-fran-skolan/ 2026-10-01 00:00:00 I juni 2025 mottog socialtjänsten en orosanmälan avseende ett barn som var åtta år gammalt. Samma dag kontaktade socialtjänsten barnets skola och bad rektorn att uppmana en specialpedagog att ställa frågor till barnet och sedan återkomma till socialtjänsten. Specialpedagogen kontaktade därefter socialtjänsten och informerade om att ett samtal med barnet hade genomförts samt vad barnet hade berättat. Nämnden inledde samma dag en utredning enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL. JO konstaterar att nämndens dokumentation av händelsen med styrka talar för att samtalet ägde rum innan utredningen hade inletts, dvs. under den s.k. förhandsbedömningen. Under sådana förhållanden hade ett samtycke från vårdnadshavarna krävts för att nämnden skulle få tala med barnet. Något samtycke fanns inte. Det fanns enligt JO därför inte heller förutsättningar för nämnden att uppmana skolpersonal att genomföra samtalet på nämndens uppdrag. Under JO:s utredning förde nämnden emellertid fram att samtalet hade ägt rum efter att utredningen hade inletts och att det därför enligt 11 kap 10 § tredje stycket SoL fanns rättsliga förutsättningar för att samtala med barnet utan vårdnadshavarens samtycke. JO framhåller att bestämmelsen inte ger uttryck för annat än att det är socialnämndens uppdrag att genomföra samtal med barn. Någon möjlighet för en nämnd att, på så sätt som skedde i förevarande fall, lämna över genomförandet av den åtgärden till en annan myndighet finns alltså inte. Vidare konstaterar JO att nämnden svårligen kan uppfylla sitt ansvar för hur ett barnsamtal genomförs om samtalet utförs av någon annan aktör och utan att företrädare för nämnden är närvarande. JO kritiserar nämnden för att den uppmanade skolpersonal att samtala med barnet utan att det fanns rättsliga förutsättningar för det. https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-kommunstyrelsen-i-nykvarns-kommun-for-bristfallig-dokumentation-aven-kritik-for-att-kommunstyrelsen-inte-har-uppfyllt-sin-skyldighet-att-bitrada-jo-i-en-utredning-och-agerat-i-strid-med-re/ 2026-09-30 00:00:00 En extern jurist lämnade en muntlig rapport till företrädare för kommunen efter att ha utrett uppgifter som bl.a. förekommit i visselblåsaranmälningar. Den muntliga rapporten dokumenterades inte av kommunen. I sina kontakter med JO lämnade kommunen motstridiga uppgifter om det inträffade, vilket ledde till att ytterligare utredningsåtgärder krävdes och att JO:s granskning fördröjdes. JO konstaterar att kommunen, genom sitt agerande, har kunnat ge intrycket av att försöka dölja omständigheter i ärendenas handläggning. Detta har medfört risk för förtroendeskada. Kommunstyrelsen kritiseras för den bristfälliga dokumentationen, för att den inte uppfyllt sin skyldighet att biträda JO i en utredning och för att den agerat i strid med regeringsformens krav på saklighet. https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-utbildningsnamnden-i-bastads-kommun-for-att-ett-beslut-om-utskrivning-fran-en-gymnasieskola-bl-a-saknat-information-om-hur-beslutet-kunde-overklagas/ 2026-09-30 00:00:00 Rektorn vid Akademi Båstad Gymnasium har beslutat att skriva ut en elev från skolan på grund av frånvaro. Beslutet saknade bl.a. information om hur det kunde överklagas. Varken skollagen eller gymnasieförordningen innehåller bestämmelser om överklagande vad gäller utskrivning från gymnasieskolan. Tre förvaltningsrätter har dock bedömt att denna typ av beslut får överklagas enligt förvaltningslagen. ChefsJO konstaterar att det i avsaknad av överrättspraxis i vart fall kan sägas vara osäkert om ett beslut om utskrivning från gymnasieskolan får överklagas och att det är angeläget att en beslutsmyndighet vid varje tvekan om överklagbarhet lämnar en underrättelse om hur ett beslut kan överklagas. Beslutet om utskrivning från gymnasieskolan borde därför ha innehållit en sådan underrättelse. https://www.jo.se/besluten/individ-och-familjeomsorgsnamnden-i-jonkopings-kommun-far-kritik-for-att-det-i-en-bilaga-till-ett-hyreskontrakt-har-tagits-in-ett-villkor-om-att-den-enskilde-ska-ta-emot-hembesok-fran-socialforvaltn/ 2026-09-30 00:00:00 Individ- och familjeomsorgsnämnden beviljade en man bistånd i form av ett s.k. bostadssocialt kontrakt. Därefter tecknade kommunens tekniska nämnd och mannen ett hyreskontrakt. Av kontraktets tilläggsbestämmelser framgick bl.a. att mannen förband sig att ta emot hembesök från socialförvaltningen inom ramen för uppföljningsverksamheten för bostadssociala kontrakt och att han kunde komma att sägas upp om bestämmelserna inte följs. I sin anmälan till JO uppgav mannen bl.a. att han upplevde att en tjänsteman hade sökt igenom hans bostad vid ett hembesök. En myndighet får inte utan vidare gå in i någons bostad. Socialtjänsten kan dock efter överenskommelse med den enskilde besöka honom eller henne för att genomföra eller följa upp en beviljad insats. JO har i flera tidigare beslut uttalat att ett samtycke till hembesök måste vara reellt. JO konstaterar att annat inte kommit fram genom utredningen än att mannen hade samtyckt till hembesöket som sådant. JO framhåller dock att ett samtycke till ett hembesök kan vara mer eller mindre omfattande. Nämnden behöver därför säkerställa att det finns samtycke från den enskilde inte bara till att ett hembesök får genomföras, utan också till hur det genomförs. Ett hembesök är en integritetskänslig åtgärd och nämnden måste i varje enskilt fall överväga bl.a. behovet av hembesök. JO uttalar vidare att villkoret om hembesök inte är giltigt eftersom det är mer långtgående än vad som följer av bestämmelserna i 12 kap. jordabalken. Nämnden har tidigare fått kritik av JO för att ett sådant villkor tagits in i en bilaga till ett hyreskontrakt. Nämnden kritiseras för att samma villkor fortfarande används. https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-goteborgs-tingsratt-for-att-inte-ha-iakttagit-skyndsamhetskravet-i-5-%c2%a7-lagen-om-tilltradesforbud-vid-idrottsevenemang-aven-generella-uttalanden-om-tillampningen-av-skyndsamhetskravet/ 2026-09-28 00:00:00 Enligt 5 § lagen om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang ska frågor om tillträdesförbud handläggas skyndsamt. Skyndsamhetskravet ska också iakttas om domstolen handlägger tillträdesförbudet gemensamt med ett brottmål. Detta innebär att det i vissa fall inte är möjligt att invänta brottmålsprocessen innan tillträdesförbudet prövas, trots att brottmålet kan ha betydelse för förbudsfrågan. ChefsJO anser att ett tillträdesförbud normalt sett ska ha prövats senast omkring ett par månader från det att begäran om prövning har kommit in till tingsrätten. Om ärendet om tillträdesförbud handläggs gemensamt med ett brottmål kan det ofrånkomligen komma att kräva viss ytterligare tid. Det bör dock inte finnas utrymme att låta prövningen sammantaget anstå mer än några få månader. Enligt chefsJO:s mening kan det, vid den helhetsbedömning som alltid bör göras, åtminstone i viss mån beaktas vilken tid på säsongen det är fråga om. I det fallet att tillträdesförbudet avser en idrott i vilken det är säsongsuppehåll, framstår det inte som fullt lika angeläget att förbudet blir lika skyndsamt prövat som i det fallet att det återstår lång tid av säsongen. I det aktuella fallet handlades ärendet om tillträdesförbud gemensamt med ett brottmål. Handläggningstiden uppgick till omkring fem månader. Enligt chefsJO var handläggningstiden inte förenlig med skyndsamhetskravet i 5 §. Tingsrätten kan därför inte undgå kritik. https://www.jo.se/besluten/allvarlig-kritik-mot-kriminalvarden-anstalten-viskan-for-att-en-intagen-placerades-i-en-steril-cell-utan-att-det-fanns-forutsattningar-for-det-och-for-att-han-var-avskild-for-lange/ 2026-09-17 00:00:00 En intagen hade enligt anstalten Viskan uttalat ett hot eller annars uttryckt sig på ett olämpligt sätt mot personal. Fem dagar senare avskildes han av säkerhetsskäl. JO är tveksam till att det varit nödvändigt och proportionerligt. De första två dagarna i avskildhet placerades den intagne även i en cell utan annan utrustning än en madrass på golvet, men JO kan inte se att det vid den aktuella tidpunkten förelåg en sådan risk för att den intagne skulle allvarligt skada sig själv eller annan att det fanns anledning att placera honom i en steril cell. För henne framstår det mer som att anstalten vidtog åtgärden som en form av bestraffning. Om så var fallet är det fullständigt oacceptabelt. Vidare anser JO att avskildheten borde ha upphört senast i samband med att Kriminalvårdens huvudkontor upphävde anstaltens beslut om varning och inte först två dagar senare. Sammantaget förtjänar anstalten Viskan allvarlig kritik för att den intagne var placerad i en steril cell utan att det fanns förutsättningar för det och för att avskildheten inte avslutades tidigare. Anstalten kritiseras också för att skälen till placeringen i en cell med begränsad utrustning inte dokumenterades. https://www.jo.se/besluten/omsorgsnamnden-i-uppsala-kommun-far-kritik-for-bristande-verkstallighet-av-ett-beslut-enligt-lss-om-insats-i-form-av-bostad-med-sarskild-service-for-vuxna/ 2026-09-15 00:00:00 I maj 2022 beviljades en enskild insatsen bostad med särskild service för vuxna enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Beslutet verkställdes inte förrän i januari 2024 då den enskilde flyttade till ett boende som nämnden hade erbjudit. Den enskilde lämnade boendet och flyttade hem till sina föräldrar i maj 2024. Därefter verkställdes beslutet om boendeinsats, som gällde till och med den 31 maj 2025, inte på nytt. I beslutet konstaterar JO att den enskilde i två långa perioder under beslutets giltighetstid stod utan den boendeinsats som nämnden hade beviljat honom. Även om nämnden under den tiden beviljade den enskilde andra insatser enligt LSS, är det inte tillräckligt och förändrar inte det faktum att han under lång tid stod utan den boendeinsats som han hade rätt till. JO understryker att beslut om insatser enligt LSS gäller omedelbart. Nämnden måste vidta effektiva åtgärder i syfte att så snart som möjligt kunna verkställa beslutet. Nämnden kritiseras för den bristande verkställigheten. JO avser att följa upp frågan om hur nämnden förmår verkställa sina beslut om bl.a. boendeinsatser enligt LSS inom ramen för den inspektion av nämnden som kommer att genomföras den 22-24 september 2026. https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-varmlands-tingsratt-for-handlaggningen-av-en-fraga-om-entledigande-av-offentlig-forsvarare/ 2026-09-15 00:00:00 En offentlig försvarare informerade tingsrätten om att han skulle utträda ur Sveriges advokatsamfund. Tingsrätten meddelade försvararen att han kunde vara kvar som offentlig försvarare i målet. Domstolen gav senare försvararen tillstånd att sätta en annan person i sitt ställe. Den personen närvarade som försvarare vid ett sammanträde för bevisupptagning. Vid huvudförhandlingen aktualiserade tingsrätten på nytt frågan om entledigande av försvararen med anledning av utträdet ur advokatsamfundet. Försvararen kom också senare att entledigas. ChefsJO framhåller att en tilltalad som i ett sent skede av handläggningen av ett mål mister sin försvarare riskerar att hamna i ett sämre läge än om försvararbytet hade skett tidigare. Ett sent byte kan även leda till högre kostnader för staten vad gäller ersättning till försvararen. Det har inte framkommit att det vid huvudförhandlingen hade tillkommit några nya omständigheter i frågan om entledigande. Inget tyder på att förhållandena var sådana att det tidigare ställningstagandet framstod som uppenbart felaktigt. Enligt chefsJO har det därmed inte funnits tillräckliga skäl för tingsrätten att på nytt pröva frågan om försvararen kunde vara kvar som offentlig försvarare. ChefsJO finner också brister i tingsrättens dokumentation och utformningen av den anteckning som kom att expedieras som ett beslut om entledigande. Tingsrätten kritiseras för sin hantering av försvararfrågan. https://www.jo.se/besluten/allvarlig-kritik-mot-kronofogdemyndigheten-for-drojsmal-med-delgivningsatgarder-i-ett-mal-om-betalningsforelaggande/ 2026-09-09 00:00:00 JO har tidigare kritiserat Kronofogdemyndigheten för både långsam handläggning av mål om betalningsföreläggande och dröjsmål med delgivningsåtgärder. Utredningen i det nu aktuella ärendet visar att det dröjde två år från ansökan till utslag. Handläggningstiden kunde härledas till bristande delgivningsåtgärder och ett uppehåll i handläggningen varade 14 månader. Kronofogdemyndigheten får allvarlig kritik. JO understryker återigen myndighetens ansvar för att driva målen framåt, inte minst genom ett aktivt delgivningsarbete, så att den summariska processen blir så snabb, enkel och billig som lagstiftaren avsett.