    <rss version="2.0" >
        <channel>
            <title>JO - Riksdagens Ombudsmän - Beslut alla sektorer</title>
            <link>https://www.jo.se/feed/jo-beslut-alla-sektorer</link>
            <description>Detta är ett RSS-flöde för de senast webbpublicerade JO-besluten</description>
            <language>sv</language>

                            <item>
                    <title>Kritik mot Kommunstyrelsen i Sollefteå kommun för att i strid med regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet ha lämnat över skriftligt material till den ena parten i en tvist mellan enskilda</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-kommunstyrelsen-i-solleftea-kommun-for-att-i-strid-med-regeringsformens-krav-pa-saklighet-och-opartiskhet-ha-lamnat-over-skriftligt-material-till-den-ena-parten-i-en-tvist-mellan-enskilda/</link>
                    <pubDate>2026-04-01 00:00:00</pubDate>
                    <description>En kommun tog kontakt med ett privat bolags juridiska ombud efter att ha fått del av en dom i ett tvistemål mellan bolaget och en enskild. Kommunen lämnade över ett mejl och en skrivelse till bolaget, som bolaget sedan åberopade i samband med att domen överklagades.
Den överlämnade skrivelsen får enligt JO förstås som att kommunen ifrågasatte den enskildes anspråk mot bolaget. Även om kommunen ansåg sig berörd av de förhållanden som domen gällde kan JO inte se att det var en uppgift för kommunen att engagera sig i tvisten mellan de enskilda parterna. Enligt JO kunde överlämnandet av materialet lätt uppfattas som att kommunen försåg bolaget med bevismaterial och därmed tog ställning för det. Åtgärden var dessutom ägnad att påverka den pågående civilrättsliga processen som kommunen inte var part i.
JO anser att överlämnandet av handlingarna stod i strid med regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet och kritiserar kommunstyrelsen för detta.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Allvarlig kritik mot Kriminalvården, anstalten Borås, för att ha använt tvångsåtgärder i uppenbar strid med proportionalitetsprincipen</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/allvarlig-kritik-mot-kriminalvarden-anstalten-boras-for-att-ha-anvant-tvangsatgarder-i-uppenbar-strid-med-proportionalitetsprincipen/</link>
                    <pubDate>2026-04-01 00:00:00</pubDate>
                    <description>Anstalten Borås avlyssnade ett telefonsamtal mellan en intagen och anhöriga till honom. Det uppstod då en misstanke om att det skulle överlämnas narkotika till honom vid ett besök samma dag. 
För att motverka risken för att otillåtna föremål förs in vid ett besök kan en anstalt besluta att kontrollera det, antingen genom att besöket övervakas av personal eller att det äger rum i ett särskilt besöksrum som omöjliggör överlämnande. Enligt fängelselagen får dessutom ett besök villkoras av att besökaren underkastar sig kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning. Ytterst kan besöket vägras. 
Anstalten använde inte någon av kontrollåtgärderna för att motverka risken för införsel av narkotika och ställde heller inte in besöket. I stället lät anstalten besöket ske obevakat samt höll därefter den intagne i avskildhet i mer än ett dygn för att genomföra en kroppsbesiktning av honom (tulltoalett) och kontrollera om narkotika hade förts in. Han var då placerad i en cell med begränsad utrustning och under ständig tillsyn av personal. 
JO konstaterar att anstaltens hantering riskerade införsel av narkotika och att man sedan använde mycket ingripande tvångsåtgärder mot den intagne. Handlandet var enligt JO i uppenbar strid med proportionalitetsprincipen och fullständigt oacceptabelt. Anstalten förtjänar därför allvarlig kritik.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Förnyad kritik mot Sahlgrenska Universitetssjukhuset för långsam handläggning av en begäran om att ta del av allmänna handlingar</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/fornyad-kritik-mot-sahlgrenska-universitetssjukhuset-for-langsam-handlaggning-av-en-begaran-om-att-ta-del-av-allmanna-handlingar/</link>
                    <pubDate>2026-03-30 00:00:00</pubDate>
                    <description>I februari 2025 kritiserades Sahlgrenska Universitetssjukhuset av chefsJO för långsam handläggning av framställningar om utlämnande av allmänna handlingar.
I detta beslut riktar chefsJO på nytt kritik mot Sahlgrenska Universitetssjukhuset för långsam handläggning av en sådan framställan. Handläggningstiden i ärendet uppgick till nästan fyra månader.
Av utredningen framgår att handläggningstiderna för utlämnandeframställningar vid myndigheten har ökat markant under 2025. ChefsJO konstaterar att denna utveckling är bekymmersam och högst otillfredsställande. Han understryker vikten av att myndighetens arbete för att nå kortare handläggningstider ger resultat och avser att följa utvecklingen inom myndigheten.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Allvarlig kritik mot Kronofogdemyndigheten för bl.a. bristande service och bristfälliga beslutsmotiveringar</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/allvarlig-kritik-mot-kronofogdemyndigheten-for-bl-a-bristande-service-och-bristfalliga-beslutsmotiveringar/</link>
                    <pubDate>2026-03-25 00:00:00</pubDate>
                    <description>En samfällighetsförening ansökte vid flera tillfällen om betalningsföreläggande av obetalda medlemsavgifter. Kronofogdemyndigheten, som bedömde att ansökningarna inte kunde tas upp till prövning inom ramen för betalningsföreläggandeprocessen, överlämnade ärendena till Verkställighetsavdelningen. 
Utredningen visar att handläggningen av ärendena i flera avseenden har varit bristfällig. Vid kontakter med myndigheten gav handläggare felaktig information till sökanden. De beslut som fattades saknade klargörande motiveringar. Vidare registrerades inte inkomna handlingar i tid. 
JO konstaterar att Kronofogdemyndigheten upprepade gånger har brustit i sin serviceskyldighet. Handläggningen av ärendena uppvisar enligt JO stora brister, vilket har gått ut över sökandens möjligheter att tillvarata sin rätt. JO bedömer att bristerna beror både på enskilda misstag, bristfälliga rutiner och - i vissa avseenden - att myndigheten inte har följt sina egna rutiner. Sammantaget anser JO att det inträffade medför att myndigheten förtjänar allvarlig kritik.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Arbetsförmedlingen kritiseras för bl.a. bristande tillgänglighet och service vid handläggningen av ett ärende som gäller en person med funktionsnedsättning</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/arbetsformedlingen-kritiseras-for-bl-a-bristande-tillganglighet-och-service-vid-handlaggningen-av-ett-arende-som-galler-en-person-med-funktionsnedsattning/</link>
                    <pubDate>2026-03-24 00:00:00</pubDate>
                    <description>En kvinna anmälde sig som arbetssökande i maj 2023. Vid det inledande planeringssamtalet angav hon att hon har funktionsnedsättningar, något Arbetsförmedlingen hade kännedom om sedan tidigare inskrivningsperioder. Efter 24 veckors kötid, vilket JO konstaterar är ett långt dröjsmål, ägde ett möte med ett av myndighetens bedömningsteam rum och ett antal funktionsnedsättningskoder registrerades. Bedömningsteamet rekommenderade i första hand att kvinnan skulle delta i en tjänst för arbetssökande med ohälsa eller funktionsnedsättningar. Efter en tid kontaktades kvinnan av Arbetsförmedlingen och erbjöds en annan tjänst som hon påbörjade. Hon påpekade samtidigt att hon trodde att hon skulle få börja den tjänst som bedömningsteamet hade rekommenderat. 
Efter det hörde kvinnan av sig till Arbetsförmedlingen vid upprepade tillfällen för att be om möten och uttrycka sitt behov av stöd. Hennes önskemål och frågeställningar bemöttes i väldigt begränsad utsträckning. I stället hänvisades hon vidare inom myndigheten utan att någon tog ett ansvar för att följa upp kontakten på ett tillfredsställande sätt. JO konstaterar att Arbetsförmedlingens hantering fördröjde kvinnans möjligheter att få det stöd och de insatser hon behövde och uttalar att det är fråga om oacceptabla brister.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Skatteverket kritiseras för att myndigheten lämnar missvisande information till enskilda angående hanteringen av underrättelser om felaktig folkbokföring</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/skatteverket-kritiseras-for-att-myndigheten-lamnar-missvisande-information-till-enskilda-angaende-hanteringen-av-underrattelser-om-felaktig-folkbokforing/</link>
                    <pubDate>2026-03-23 00:00:00</pubDate>
                    <description>AA lämnade en underrättelse till Skatteverket om att BB var felaktigt folkbokförd på hennes adress. Några månader senare inträffade en sprängning i fastighetens port som troligen var riktad mot BB. Skatteverket åtgärdade då omedelbart BB:s felaktiga folkbokföring. ChefsJO ansåg att det inte fanns skäl att kritisera myndigheten för hanteringen av AA:s underrättelse.
Enligt Skatteverket krävs för att myndigheten ska utreda en underrättelse från en enskild att denne uppgett sig ha besvär till följd av den felaktiga folkbokföringen. Om en sådan uppgift inte lämnas skickar Skatteverket endast ut en påminnelse till den felaktigt folkbokförde att göra en flyttanmälan och avslutar sedan ärendet.
ChefsJO har bl.a. granskat vilken information som ges till enskilda som lämnar en underrättelse om felaktig folkbokföring. ChefsJO konstaterar att Skatteverket inte informerar enskilda uppgiftslämnare om att ärenden i princip alltid avslutas direkt i de fall den enskilde inte har gett uttryck för att han eller hon har besvär till följd av den felaktiga folkbokföringen. Enligt chefsJO ger den information som lämnas intryck av att myndigheten alltid utreder den
felaktiga folkbokföringen, vilket inte är korrekt. ChefsJO bedömer att den information som lämnas till enskilda är missvisande och kritiserar Skatteverket för detta.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Uttalanden om vilka krav som bör ställas på dokumentationen av ett beslut om husrannsakan enligt rättegångsbalken</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/uttalanden-om-vilka-krav-som-bor-stallas-pa-dokumentationen-av-ett-beslut-om-husrannsakan-enligt-rattegangsbalken/</link>
                    <pubDate>2026-03-20 00:00:00</pubDate>
                    <description>JO har på eget initiativ utrett vilka krav som bör ställas på dokumentationen av ett beslut om husrannsakan enligt rättegångsbalken. Utgångspunkten för utredningen har ytterst varit enskildas intresse av att bli behandlade på ett lagenligt och i övrigt rättssäkert sätt samt att ge tillräckliga förutsättningar för en efterhandskontroll av t.ex. JO.
JO konstaterar att det av beslutet om husrannsakan, eller i vart fall av myndighetens handlingar i ärendet, ska framgå de omständigheter som beslutsfattaren lagt till grund för sin bedömning, t.ex. vad som föranlett att en viss person är skäligen misstänkt för ett brott. Om beslutsfattaren lägger någon ytterligare omständighet till grund för beslutet, som inte framgår av handlingarna i ärendet, måste det antecknas.
En särskild fråga är enligt JO i vilken mån beslutsfattarens närmare överväganden om huruvida det funnits förutsättningar för husrannsakan behöver redovisas. JO uttalar att frågan får avgöras med hänsyn till hur situationen ter sig i det enskilda fallet. Typiskt sett bör överväganden dokumenteras när husrannsakan ska göras hos någon som inte är misstänkt för brottet, när ett barnperspektiv behöver anläggas eller när proportionalitetshänsyn av något annat skäl är särskilt framträdande.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Uttalanden om vilka krav som bör ställas på dokumentationen av ett beslut om hämtning till förhör</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/uttalanden-om-vilka-krav-som-bor-stallas-pa-dokumentationen-av-ett-beslut-om-hamtning-till-forhor/</link>
                    <pubDate>2026-03-20 00:00:00</pubDate>
                    <description>JO har på eget initiativ utrett vilka krav som bör ställas på dokumentationen av ett beslut om hämtning till förhör. Utgångspunkten för utredningen har ytterst varit enskildas intresse av att bli behandlade på ett lagenligt och i övrigt rättssäkert sätt samt att ge tillräckliga förutsättningar för en efterhandskontroll av t.ex. JO.
JO konstaterar att det av beslutet om hämtning till förhör, eller i vart fall av myndighetens handlingar i ärendet, ska framgå de omständigheter som beslutsfattaren lagt till grund för sin bedömning, t.ex. vad som föranlett att det skäligen kunde befaras att förhörspersonen inte skulle följa en kallelse eller att han eller hon med anledning av en kallelse skulle försvåra utredningen. Om beslutsfattaren lägger någon ytterligare omständighet till grund för beslutet, som inte framgår av handlingarna i ärendet, måste det antecknas.
En särskild fråga är enligt JO i vilken mån beslutsfattarens närmare överväganden om huruvida det funnits förutsättningar för att hämta en person till förhör behöver redovisas. JO uttalar att frågan får avgöras med hänsyn till hur situationen ter sig i det enskilda fallet. Typiskt sett bör överväganden dokumenteras när hämtningen gäller en person som inte är misstänkt för brott, när ett barnperspektiv behöver anläggas eller när proportionalitetshänsyn av något annat skäl är särskilt framträdande.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Initiativärende mot Polismyndigheten om gripna och anhållna barn som hålls i förvar i polisarrest</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/initiativarende-mot-polismyndigheten-om-gripna-och-anhallna-barn-som-halls-i-forvar-i-polisarrest/</link>
                    <pubDate>2026-03-20 00:00:00</pubDate>
                    <description>Barn som är gripna eller anhållna får hållas i förvar i polisarrest endast om det är absolut nödvändigt (6 a § lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare). På JO:s uppdrag inspekterades under 2021-2023 fem polisarrester med fokus på vilket genomslag som bestämmelsen fått. JO konstaterade att det fanns arrester där barn regelmässigt hölls i förvar i arrestcell och att det fanns regionala skillnader i hur bestämmelsen efterlevdes.
För att följa upp frågan om barn i arrest har JO på eget initiativ granskat tio polisarrester i olika delar av landet avseende en period om ett år. JO konstaterar att det alltjämt föreligger tydliga skillnader mellan polisregionerna i hur gripna eller anhållna barn hålls frihetsberövade. JO:s samlade bild är att flera arrestverksamheter, framför allt på grund av bemannings- och lokalsituationen, inte har förutsättningar att leva upp till lagens krav.
JO uttalar att det är mycket angeläget att Polismyndigheten med kraft fortsätter det påbörjade arbetet med att begränsa användning av arrestcell och placering av barn i andra utrymmen i arrestmiljön. Myndigheten behöver säkerställa att lagens krav möts i samtliga arrestverksamheter. Det finns enligt JO anledning att skicka en kopia av beslutet för kännedom till regeringen.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Kritik mot en domare för bristande saklighet och opartiskhet i ett ärende om förvaltarskap</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-en-domare-for-bristande-saklighet-och-opartiskhet-i-ett-arende-om-forvaltarskap/</link>
                    <pubDate>2026-03-20 00:00:00</pubDate>
                    <description>I ett ärende om anordnande av förvaltarskap vid Malmö tingsrätt uppkom svårigheter att komplettera utredningen med ett läkarintyg på grund av att den enskilde som ärendet gällde inte medverkade till att bli läkarundersökt. I ärendet hade tingsrätten interimistiskt anordnat förvaltarskap och utsett en förvaltare för den enskilde. Den ansvarige domaren förelade förvaltaren att inkomma med ett läkarintyg. I föreläggandet uttryckte domaren sig på ett sätt som uppfattades som att han ansåg att förvaltaren borde se till att en läkarundersökning genomfördes av den enskilde mot dennes vilja.
ChefsJO uttalar att det måste betraktas som osäkert i vilken mån en förvaltare över huvud taget kan samtycka till läkarundersökningar för den enskildes räkning. I det här fallet gav föreläggandet felaktigt sken av att förvaltaren utan närmare överväganden och med långtgående medel kunde tvinga den enskilde till en läkarundersökning. Genom att utforma föreläggandet som han gjorde levde domaren inte upp till kravet på saklighet i 1 kap. 9 § regeringsformen.
Domaren kritiseras även för bristande saklighet och opartiskhet beträffande utformningen av ett föreläggande till överförmyndarnämnden samt för vissa telefonkontakter i ärendet.</description>
                </item>
                </channel>
    </rss>
    