https://www.jo.se/feed/jo-beslut-allman-domstol Detta är att RSS-flöde för de senast webbpublicerade besluten som rör allmänna domstolar sv https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-en-radman-for-utformningen-av-forelagganden-till-en-overformyndarnamnd-aven-uttalanden-om-handlaggningen-av-sadana-arenden-om-godmanskap-och-forvaltarskap-dar-det-ar-svart-att-rekrytera-en/ 2026-06-11 00:00:00 Beslutet i korthet: I flera ärenden om anordnande av godmanskap vid Sundsvalls tingsrätt uppkom svårigheter att få fram förslag på god man med anledning av att överförmyndarnämnden inte lyckades att rekrytera en sådan. Tingsrätten förelade överförmyndarnämnden att fortsätta att försöka rekrytera en ställföreträdare för den enskilde, vilket ifrågasattes av nämnden. Överförmyndaren ska på begäran av rätten lämna förslag på god man eller förvaltare, om det inte finns särskilda skäl mot det. ChefsJO uttalar att det ytterst är domstolen som avgör om det finns särskilda skäl för överförmyndaren att avstå från att lämna ett förslag på ställföreträdare. Sundsvalls tingsrätt hade därför i och för sig rätt att förelägga överförmyndarnämnden att fortsätta att försöka rekrytera en ställföreträdare. Förelägganden till överförmyndarnämnden, som beslutades av den ansvariga rådmannen, avslutades med "I annat fall överväger tingsrätten att ta kontakt med Tillsynsmyndigheten". Inför ett sammanträde i ett av ärendena förelades överförmyndarnämnden att ta med sig en lista över kontaktuppgifter till presumtiva ställföreträdare. Det angavs vidare att tingsrätten, tillsammans med överförmyndarnämnden, skulle kontakta tänkbara ställföreträdare vid sammanträdet. Enligt chefsJO var föreläggandena i dessa delar olämpligt utformade, och den ansvariga rådmannen kritiseras för det. https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-gavle-tingsratt-for-bristfallig-och-langsam-handlaggning-av-ett-tvistemal/ 2026-05-22 00:00:00 Vid Gävle tingsrätt har det funnits brist på domare. ChefsJO har granskat handläggningen av två tvistemål vid tingsrätten. I det ena tvistemålet ställdes den planerade huvudförhandlingen in på grund av domarbrist. Målet blev sedan liggande sju månader innan det på nytt sattes ut till huvudförhandling. När målet avgjordes hade handläggningen pågått i omkring ett år och två månader. I beslutet gör chefsJO vissa uttalanden om en domstols skyldigheter inför och efter att en förhandling ställs in. ChefsJO anser att det är mycket bekymmersamt att huvudförhandlingar ställs in för att de inte kan bemannas. Han konstaterar att det efterföljande dröjsmålet i utsättningen ledde till att handläggningen drog ut på tiden, men finner inte anledning att uttala någon kritik mot tingsrätten. I det andra tvistemålet uppgick den sammanlagda handläggningstiden till omkring tre år och tre månader. Under handläggningen hade tingsrätten hållit tre sammanträden för muntlig förberedelse och två huvudförhandlingar hade ställts in. Det hade även förekommit en period om nio månader då till synes inga aktiva handläggningsåtgärder hade vidtagits. ChefsJO gör i beslutet bedömningen att tingsrätten brustit i sin skyldighet att driva förberedelsen i riktning mot ett snabbt avgörande. Tingsrätten kritiseras för den bristfälliga och långsamma handläggningen. Även lagmannen kritiseras för att han inte har agerat för att få målet avgjort med den skyndsamhet som krävts. https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-en-radman-vid-sundsvalls-tingsratt-for-drojsmal-med-att-halla-haktningsforhandling-aven-generella-uttalanden-om-tidsfristen-vid-utsattning-av-haktningsforhandlingar/ 2026-05-15 00:00:00 En tingsrätt tog, såsom beredskapsdomstol, emot häktningsframställningar i tre mål under en fredagseftermiddag. Tingsrätten satte under fredagen ut häktningsförhandlingar i målen till söndagen. Har en häktningsframställning gjorts ska rätten enligt 24 kap. 13 § första stycket rättegångsbalken utan dröjsmål hålla förhandling i häktningsfrågan. Förhandlingen får, enligt andra stycket, aldrig hållas senare än fyra dygn efter frihetsberövandet. Enligt chefsJO ska en förhandling i häktningsfrågan äga rum så snart som möjligt efter det att häktningsframställan har kommit in. I normalfallet torde detta innebära att förhandlingen bör hållas samma dag som framställan kom in eller dagen efter. Om det finns något beaktansvärt skäl såsom önskemål om en viss försvarare, svårigheter att få tag på en fullgod tolk eller genomförandet av en längre transport borde det regelmässigt finnas utrymme att dröja ytterligare med förhandlingen, under förutsättning att fyradygnsfristen iakttas. Enligt chefsJO:s mening finns det emellertid inte utrymme att tillmäta kostnader, eller vad som är praktiskt för domstolen, någon avgörande betydelse. I det aktuella fallet undersökte tingsrätten inte möjligheten att hålla förhandlingarna på lördagen och någon konkret omständighet till varför förhandlingarna inte kunde hållas då har inte redovisats. Det har inte heller kommit fram något beaktansvärt skäl att i stället hålla förhandlingarna på söndagen. Vid dessa förhållanden kan tingsrätten enligt chefsJO inte anses ha satt ut häktningsförhandlingarna utan dröjsmål. ChefsJO ser allvarligt på detta och anser att den ansvariga rådmannen förtjänar kritik. https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-en-domare-for-bristande-saklighet-och-opartiskhet-i-ett-arende-om-forvaltarskap/ 2026-03-20 00:00:00 I ett ärende om anordnande av förvaltarskap vid Malmö tingsrätt uppkom svårigheter att komplettera utredningen med ett läkarintyg på grund av att den enskilde som ärendet gällde inte medverkade till att bli läkarundersökt. I ärendet hade tingsrätten interimistiskt anordnat förvaltarskap och utsett en förvaltare för den enskilde. Den ansvarige domaren förelade förvaltaren att inkomma med ett läkarintyg. I föreläggandet uttryckte domaren sig på ett sätt som uppfattades som att han ansåg att förvaltaren borde se till att en läkarundersökning genomfördes av den enskilde mot dennes vilja. ChefsJO uttalar att det måste betraktas som osäkert i vilken mån en förvaltare över huvud taget kan samtycka till läkarundersökningar för den enskildes räkning. I det här fallet gav föreläggandet felaktigt sken av att förvaltaren utan närmare överväganden och med långtgående medel kunde tvinga den enskilde till en läkarundersökning. Genom att utforma föreläggandet som han gjorde levde domaren inte upp till kravet på saklighet i 1 kap. 9 § regeringsformen. Domaren kritiseras även för bristande saklighet och opartiskhet beträffande utformningen av ett föreläggande till överförmyndarnämnden samt för vissa telefonkontakter i ärendet. https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-attunda-tingsratt-for-drojsmal-med-att-avgora-ett-tvistemal-utan-att-utfarda-stamning/ 2026-02-27 00:00:00 ChefsJO har granskat handläggningen av ett tvistemål vid Attunda tingsrätt. Av utredningen framgår att tingsrätten har bedömt käromålet som uppenbart ogrundat och avslagit det utan att utfärda stämning. ChefsJO uttalar att eftersom stämning bör utfärdas utan dröjsmål ligger det i sakens natur att en domstol så snart som möjligt bör bedöma om det finns förutsättningar att genast meddela dom i ett mål utan att stämning utfärdas. Även om detta ibland kan vara en svårbedömd fråga som kan kräva erfarenhet bör något längre dröjsmål med att avgöra målet på detta sätt inte kunna godtas. Handläggningen av målet pågick under cirka ett års tid och inga aktiva handläggningsåtgärder vidtogs under drygt tio månader. ChefsJO konstaterar att en så långsam och passiv handläggning givetvis inte är acceptabel och kritiserar tingsrätten för dröjsmålet. Under större delen av handläggningen var det en tingsfiskal som ansvarade för målet. ChefsJO gör vissa uttalanden rörande fördelningen av lednings- och arbetsuppgifter inom domstolen och understryker att det är av särskild vikt att domare under utbildning får det stöd och den hjälp som arbetsuppgifterna kräver och att arbetsuppgifterna alltid anpassas till den enskilde domarens erfarenhet.