    <rss version="2.0" >
        <channel>
            <title>JO - Riksdagens Ombudsmän - Beslut allmän domstol</title>
            <link>https://www.jo.se/feed/jo-beslut-allman-domstol</link>
            <description>Detta är att RSS-flöde för de senast webbpublicerade besluten som rör allmänna domstolar</description>
            <language>sv</language>

                            <item>
                    <title>Kritik mot Gävle tingsrätt för bristfällig och långsam handläggning av ett tvistemål</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-gavle-tingsratt-for-bristfallig-och-langsam-handlaggning-av-ett-tvistemal/</link>
                    <pubDate>2026-05-22 00:00:00</pubDate>
                    <description>Vid Gävle tingsrätt har det funnits brist på domare. ChefsJO har granskat handläggningen av två tvistemål vid tingsrätten.
I det ena tvistemålet ställdes den planerade huvudförhandlingen in på grund av domarbrist. Målet blev sedan liggande sju månader innan det  på nytt sattes ut till huvudförhandling. När målet avgjordes hade handläggningen pågått i omkring ett år och två månader. I beslutet gör chefsJO vissa uttalanden om en domstols skyldigheter inför och efter att en förhandling ställs in. ChefsJO anser att det är mycket bekymmersamt att huvudförhandlingar ställs in för att de inte kan bemannas. Han konstaterar att det efterföljande dröjsmålet i utsättningen ledde till att handläggningen drog ut på tiden, men finner inte anledning att uttala någon kritik mot tingsrätten.
I det andra tvistemålet uppgick den sammanlagda handläggningstiden till omkring tre år och tre månader. Under handläggningen hade tingsrätten hållit tre sammanträden för muntlig förberedelse och två huvudförhandlingar hade ställts in. Det hade även förekommit en period om nio månader då till synes inga aktiva handläggningsåtgärder hade vidtagits. ChefsJO gör i beslutet bedömningen att tingsrätten brustit i sin skyldighet att driva förberedelsen i riktning mot ett snabbt avgörande. Tingsrätten kritiseras för den bristfälliga och långsamma handläggningen. Även lagmannen kritiseras för att han inte har agerat för att få målet avgjort med den skyndsamhet som krävts.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Kritik mot en rådman vid Sundsvalls tingsrätt för dröjsmål med att hålla häktningsförhandling. Även generella uttalanden om tidsfristen vid utsättning av häktningsförhandlingar</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-en-radman-vid-sundsvalls-tingsratt-for-drojsmal-med-att-halla-haktningsforhandling-aven-generella-uttalanden-om-tidsfristen-vid-utsattning-av-haktningsforhandlingar/</link>
                    <pubDate>2026-05-15 00:00:00</pubDate>
                    <description>En tingsrätt tog, såsom beredskapsdomstol, emot häktningsframställningar i tre mål under en fredagseftermiddag. Tingsrätten satte under fredagen ut häktningsförhandlingar i målen till söndagen.
Har en häktningsframställning gjorts ska rätten enligt 24 kap. 13 § första stycket rättegångsbalken utan dröjsmål hålla förhandling i häktningsfrågan. Förhandlingen får, enligt andra stycket, aldrig hållas senare än fyra dygn efter frihetsberövandet.
Enligt chefsJO ska en förhandling i häktningsfrågan äga rum så snart som möjligt efter det att häktningsframställan har kommit in. I normalfallet torde detta innebära att förhandlingen bör hållas samma dag som framställan kom in eller dagen efter. Om det finns något beaktansvärt skäl såsom önskemål om en viss försvarare, svårigheter att få tag på en fullgod tolk eller genomförandet av en längre transport borde det regelmässigt finnas utrymme att dröja ytterligare med förhandlingen, under förutsättning att fyradygnsfristen iakttas. Enligt chefsJO:s mening finns det emellertid inte utrymme att tillmäta kostnader, eller vad som är praktiskt för domstolen, någon avgörande betydelse.
I det aktuella fallet undersökte tingsrätten inte möjligheten att hålla förhandlingarna på lördagen och någon konkret omständighet till varför förhandlingarna inte kunde hållas då har inte redovisats. Det har inte heller kommit fram något beaktansvärt skäl att i stället hålla förhandlingarna på söndagen. Vid dessa förhållanden kan tingsrätten enligt chefsJO inte anses ha satt ut häktningsförhandlingarna utan dröjsmål. ChefsJO ser allvarligt på detta och anser att den ansvariga rådmannen förtjänar kritik.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Kritik mot en domare för bristande saklighet och opartiskhet i ett ärende om förvaltarskap</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-en-domare-for-bristande-saklighet-och-opartiskhet-i-ett-arende-om-forvaltarskap/</link>
                    <pubDate>2026-03-20 00:00:00</pubDate>
                    <description>I ett ärende om anordnande av förvaltarskap vid Malmö tingsrätt uppkom svårigheter att komplettera utredningen med ett läkarintyg på grund av att den enskilde som ärendet gällde inte medverkade till att bli läkarundersökt. I ärendet hade tingsrätten interimistiskt anordnat förvaltarskap och utsett en förvaltare för den enskilde. Den ansvarige domaren förelade förvaltaren att inkomma med ett läkarintyg. I föreläggandet uttryckte domaren sig på ett sätt som uppfattades som att han ansåg att förvaltaren borde se till att en läkarundersökning genomfördes av den enskilde mot dennes vilja.
ChefsJO uttalar att det måste betraktas som osäkert i vilken mån en förvaltare över huvud taget kan samtycka till läkarundersökningar för den enskildes räkning. I det här fallet gav föreläggandet felaktigt sken av att förvaltaren utan närmare överväganden och med långtgående medel kunde tvinga den enskilde till en läkarundersökning. Genom att utforma föreläggandet som han gjorde levde domaren inte upp till kravet på saklighet i 1 kap. 9 § regeringsformen.
Domaren kritiseras även för bristande saklighet och opartiskhet beträffande utformningen av ett föreläggande till överförmyndarnämnden samt för vissa telefonkontakter i ärendet.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Kritik mot Attunda tingsrätt för dröjsmål med att avgöra ett tvistemål utan att utfärda stämning</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-attunda-tingsratt-for-drojsmal-med-att-avgora-ett-tvistemal-utan-att-utfarda-stamning/</link>
                    <pubDate>2026-02-27 00:00:00</pubDate>
                    <description>ChefsJO har granskat handläggningen av ett tvistemål vid Attunda tingsrätt. Av utredningen framgår att tingsrätten har bedömt käromålet som uppenbart ogrundat och avslagit det utan att utfärda stämning.
ChefsJO uttalar att eftersom stämning bör utfärdas utan dröjsmål ligger det i sakens natur att en domstol så snart som möjligt bör bedöma om det finns förutsättningar att genast meddela dom i ett mål utan att stämning utfärdas. Även om detta ibland kan vara en svårbedömd fråga som kan kräva erfarenhet bör något längre dröjsmål med att avgöra målet på detta sätt inte kunna godtas.
Handläggningen av målet pågick under cirka ett års tid och inga aktiva handläggningsåtgärder vidtogs under drygt tio månader. ChefsJO konstaterar att en så långsam och passiv handläggning givetvis inte är acceptabel och kritiserar tingsrätten för dröjsmålet.
Under större delen av handläggningen var det en tingsfiskal som ansvarade för målet. ChefsJO gör vissa uttalanden rörande fördelningen av lednings- och arbetsuppgifter inom domstolen och understryker att det är av särskild vikt att domare under utbildning får det stöd och den hjälp som arbetsuppgifterna kräver och att arbetsuppgifterna alltid anpassas till den enskilde domarens erfarenhet.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Till följd av en synnerligen ansträngd bemannings- och arbets-situation har tingsrättsdomare undgått kritik för långsam handläggning</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/till-foljd-av-en-synnerligen-anstrangd-bemannings-och-arbets-situation-har-tingsrattsdomare-undgatt-kritik-for-langsam-handlaggning/</link>
                    <pubDate>2025-12-03 00:00:00</pubDate>
                    <description>ChefsJO har i sin granskning av två dispositiva tvistemål vid Hälsinglands tingsrätt funnit att handläggningen har varit både bristfällig och långsam.
Tingsrätten har under 2024 haft en ordinarie rådman i tjänst och tre rådmanstjänster har stått vakanta. I början av det året drogs även de två fiskalstjänsterna in. Den dömande verksamheten har i stor utsträckning bedrivits av tillresta domare från en förstärkningsstyrka vid Domstolsverket.
Mot bakgrund av det som kommit fram om bemannings- och arbetssituationen vid tingsrätten anser chefsJO att förhållandena har varit sådana att det har varit mycket svårt, närmast ogörligt, för domarna att i varje enskilt mål kunna leva upp till de krav som kan ställas på handläggningen.
Tingsrätten har haft tre olika domstolschefer under den aktuella perioden. Det mycket ansträngda bemannings- och arbetsläget har inneburit att den som för tillfället varit domstolschef har haft stora svårigheter att agera och vidta åtgärder när ett mål inte kunnat avgöras inom rimlig tid.
ChefsJO är kritisk till hur de två tvistemålen har handlagts men har med hänsyn till det som kommit fram om situationen vid domstolen likväl inte funnit anledning att rikta kritik mot någon befattningshavare som står under hans tillsyn.
ChefsJO konstaterar att situationen vid tingsrätten är mycket bekymmersam och skickar en kopia av beslutet till bl.a. regeringen och Domstolsverket för kännedom.</description>
                </item>
                </channel>
    </rss>
    