https://www.jo.se/feed/jo-beslut-allman-domstol Detta är att RSS-flöde för de senast webbpublicerade besluten som rör allmänna domstolar sv https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-varmlands-tingsratt-for-handlaggningen-av-en-fraga-om-entledigande-av-offentlig-forsvarare/ 2026-09-15 00:00:00 En offentlig försvarare informerade tingsrätten om att han skulle utträda ur Sveriges advokatsamfund. Tingsrätten meddelade försvararen att han kunde vara kvar som offentlig försvarare i målet. Domstolen gav senare försvararen tillstånd att sätta en annan person i sitt ställe. Den personen närvarade som försvarare vid ett sammanträde för bevisupptagning. Vid huvudförhandlingen aktualiserade tingsrätten på nytt frågan om entledigande av försvararen med anledning av utträdet ur advokatsamfundet. Försvararen kom också senare att entledigas. ChefsJO framhåller att en tilltalad som i ett sent skede av handläggningen av ett mål mister sin försvarare riskerar att hamna i ett sämre läge än om försvararbytet hade skett tidigare. Ett sent byte kan även leda till högre kostnader för staten vad gäller ersättning till försvararen. Det har inte framkommit att det vid huvudförhandlingen hade tillkommit några nya omständigheter i frågan om entledigande. Inget tyder på att förhållandena var sådana att det tidigare ställningstagandet framstod som uppenbart felaktigt. Enligt chefsJO har det därmed inte funnits tillräckliga skäl för tingsrätten att på nytt pröva frågan om försvararen kunde vara kvar som offentlig försvarare. ChefsJO finner också brister i tingsrättens dokumentation och utformningen av den anteckning som kom att expedieras som ett beslut om entledigande. Tingsrätten kritiseras för sin hantering av försvararfrågan. https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-attunda-tingsratt-for-bristfallig-underrattelse-till-kriminalvarden-om-havning-av-ett-haktningsbeslut/ 2026-09-07 00:00:00 Efter avslutad huvudförhandling i ett brottmål avkunnade Attunda tingsrätt beslut om att häva ett häktningsbeslut avseende den tilltalade i närvaro av bl.a. Kriminalvårdens transportpersonal. Ett skriftligt besked om saken skickades till häktet först en dryg timme senare. När den tilltalade på egen hand tog sig till häktet för att hämta ut sina tillhörigheter blev han kvarhållen där i väntan på klargörande i frågan om han var fortsatt häktad. ChefsJO framhåller att en underrättelse om hävning av ett beslut om frihetsberövande måste ske på ett sätt som, så långt möjligt, motverkar missförstånd som kan leda till att en person hålls felaktigt frihetsberövad. När ett beslut om att häva ett beslut om frihetsberövande avkunnas i samband med en förhandling är det enligt chefsJO en lämplig ordning att direkt i samband med förhandlingen skicka ett elektroniskt meddelande till Kriminalvården och säkerställa att meddelandet har mottagits eller att lämna ett skriftligt besked till den personal från Kriminalvården som närvarat vid förhandlingen. Tingsrätten kritiseras för den bristfälliga underrättelsen till Kriminalvården. https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-en-radman-for-utformningen-av-forelagganden-till-en-overformyndarnamnd-aven-uttalanden-om-handlaggningen-av-sadana-arenden-om-godmanskap-och-forvaltarskap-dar-det-ar-svart-att-rekrytera-en/ 2026-06-11 00:00:00 Beslutet i korthet: I flera ärenden om anordnande av godmanskap vid Sundsvalls tingsrätt uppkom svårigheter att få fram förslag på god man med anledning av att överförmyndarnämnden inte lyckades att rekrytera en sådan. Tingsrätten förelade överförmyndarnämnden att fortsätta att försöka rekrytera en ställföreträdare för den enskilde, vilket ifrågasattes av nämnden. Överförmyndaren ska på begäran av rätten lämna förslag på god man eller förvaltare, om det inte finns särskilda skäl mot det. ChefsJO uttalar att det ytterst är domstolen som avgör om det finns särskilda skäl för överförmyndaren att avstå från att lämna ett förslag på ställföreträdare. Sundsvalls tingsrätt hade därför i och för sig rätt att förelägga överförmyndarnämnden att fortsätta att försöka rekrytera en ställföreträdare. Förelägganden till överförmyndarnämnden, som beslutades av den ansvariga rådmannen, avslutades med "I annat fall överväger tingsrätten att ta kontakt med Tillsynsmyndigheten". Inför ett sammanträde i ett av ärendena förelades överförmyndarnämnden att ta med sig en lista över kontaktuppgifter till presumtiva ställföreträdare. Det angavs vidare att tingsrätten, tillsammans med överförmyndarnämnden, skulle kontakta tänkbara ställföreträdare vid sammanträdet. Enligt chefsJO var föreläggandena i dessa delar olämpligt utformade, och den ansvariga rådmannen kritiseras för det. https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-gavle-tingsratt-for-bristfallig-och-langsam-handlaggning-av-ett-tvistemal/ 2026-05-22 00:00:00 Vid Gävle tingsrätt har det funnits brist på domare. ChefsJO har granskat handläggningen av två tvistemål vid tingsrätten. I det ena tvistemålet ställdes den planerade huvudförhandlingen in på grund av domarbrist. Målet blev sedan liggande sju månader innan det på nytt sattes ut till huvudförhandling. När målet avgjordes hade handläggningen pågått i omkring ett år och två månader. I beslutet gör chefsJO vissa uttalanden om en domstols skyldigheter inför och efter att en förhandling ställs in. ChefsJO anser att det är mycket bekymmersamt att huvudförhandlingar ställs in för att de inte kan bemannas. Han konstaterar att det efterföljande dröjsmålet i utsättningen ledde till att handläggningen drog ut på tiden, men finner inte anledning att uttala någon kritik mot tingsrätten. I det andra tvistemålet uppgick den sammanlagda handläggningstiden till omkring tre år och tre månader. Under handläggningen hade tingsrätten hållit tre sammanträden för muntlig förberedelse och två huvudförhandlingar hade ställts in. Det hade även förekommit en period om nio månader då till synes inga aktiva handläggningsåtgärder hade vidtagits. ChefsJO gör i beslutet bedömningen att tingsrätten brustit i sin skyldighet att driva förberedelsen i riktning mot ett snabbt avgörande. Tingsrätten kritiseras för den bristfälliga och långsamma handläggningen. Även lagmannen kritiseras för att han inte har agerat för att få målet avgjort med den skyndsamhet som krävts. https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-en-radman-vid-sundsvalls-tingsratt-for-drojsmal-med-att-halla-haktningsforhandling-aven-generella-uttalanden-om-tidsfristen-vid-utsattning-av-haktningsforhandlingar/ 2026-05-15 00:00:00 En tingsrätt tog, såsom beredskapsdomstol, emot häktningsframställningar i tre mål under en fredagseftermiddag. Tingsrätten satte under fredagen ut häktningsförhandlingar i målen till söndagen. Har en häktningsframställning gjorts ska rätten enligt 24 kap. 13 § första stycket rättegångsbalken utan dröjsmål hålla förhandling i häktningsfrågan. Förhandlingen får, enligt andra stycket, aldrig hållas senare än fyra dygn efter frihetsberövandet. Enligt chefsJO ska en förhandling i häktningsfrågan äga rum så snart som möjligt efter det att häktningsframställan har kommit in. I normalfallet torde detta innebära att förhandlingen bör hållas samma dag som framställan kom in eller dagen efter. Om det finns något beaktansvärt skäl såsom önskemål om en viss försvarare, svårigheter att få tag på en fullgod tolk eller genomförandet av en längre transport borde det regelmässigt finnas utrymme att dröja ytterligare med förhandlingen, under förutsättning att fyradygnsfristen iakttas. Enligt chefsJO:s mening finns det emellertid inte utrymme att tillmäta kostnader, eller vad som är praktiskt för domstolen, någon avgörande betydelse. I det aktuella fallet undersökte tingsrätten inte möjligheten att hålla förhandlingarna på lördagen och någon konkret omständighet till varför förhandlingarna inte kunde hållas då har inte redovisats. Det har inte heller kommit fram något beaktansvärt skäl att i stället hålla förhandlingarna på söndagen. Vid dessa förhållanden kan tingsrätten enligt chefsJO inte anses ha satt ut häktningsförhandlingarna utan dröjsmål. ChefsJO ser allvarligt på detta och anser att den ansvariga rådmannen förtjänar kritik.