https://www.jo.se/feed/jo-beslut-allman-domstol Detta är att RSS-flöde för de senast webbpublicerade besluten som rör allmänna domstolar sv https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-en-domare-for-bristande-saklighet-och-opartiskhet-i-ett-arende-om-forvaltarskap/ 2026-03-20 00:00:00 I ett ärende om anordnande av förvaltarskap vid Malmö tingsrätt uppkom svårigheter att komplettera utredningen med ett läkarintyg på grund av att den enskilde som ärendet gällde inte medverkade till att bli läkarundersökt. I ärendet hade tingsrätten interimistiskt anordnat förvaltarskap och utsett en förvaltare för den enskilde. Den ansvarige domaren förelade förvaltaren att inkomma med ett läkarintyg. I föreläggandet uttryckte domaren sig på ett sätt som uppfattades som att han ansåg att förvaltaren borde se till att en läkarundersökning genomfördes av den enskilde mot dennes vilja. ChefsJO uttalar att det måste betraktas som osäkert i vilken mån en förvaltare över huvud taget kan samtycka till läkarundersökningar för den enskildes räkning. I det här fallet gav föreläggandet felaktigt sken av att förvaltaren utan närmare överväganden och med långtgående medel kunde tvinga den enskilde till en läkarundersökning. Genom att utforma föreläggandet som han gjorde levde domaren inte upp till kravet på saklighet i 1 kap. 9 § regeringsformen. Domaren kritiseras även för bristande saklighet och opartiskhet beträffande utformningen av ett föreläggande till överförmyndarnämnden samt för vissa telefonkontakter i ärendet. https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-attunda-tingsratt-for-drojsmal-med-att-avgora-ett-tvistemal-utan-att-utfarda-stamning/ 2026-02-27 00:00:00 ChefsJO har granskat handläggningen av ett tvistemål vid Attunda tingsrätt. Av utredningen framgår att tingsrätten har bedömt käromålet som uppenbart ogrundat och avslagit det utan att utfärda stämning. ChefsJO uttalar att eftersom stämning bör utfärdas utan dröjsmål ligger det i sakens natur att en domstol så snart som möjligt bör bedöma om det finns förutsättningar att genast meddela dom i ett mål utan att stämning utfärdas. Även om detta ibland kan vara en svårbedömd fråga som kan kräva erfarenhet bör något längre dröjsmål med att avgöra målet på detta sätt inte kunna godtas. Handläggningen av målet pågick under cirka ett års tid och inga aktiva handläggningsåtgärder vidtogs under drygt tio månader. ChefsJO konstaterar att en så långsam och passiv handläggning givetvis inte är acceptabel och kritiserar tingsrätten för dröjsmålet. Under större delen av handläggningen var det en tingsfiskal som ansvarade för målet. ChefsJO gör vissa uttalanden rörande fördelningen av lednings- och arbetsuppgifter inom domstolen och understryker att det är av särskild vikt att domare under utbildning får det stöd och den hjälp som arbetsuppgifterna kräver och att arbetsuppgifterna alltid anpassas till den enskilde domarens erfarenhet. https://www.jo.se/besluten/till-foljd-av-en-synnerligen-anstrangd-bemannings-och-arbets-situation-har-tingsrattsdomare-undgatt-kritik-for-langsam-handlaggning/ 2025-12-03 00:00:00 ChefsJO har i sin granskning av två dispositiva tvistemål vid Hälsinglands tingsrätt funnit att handläggningen har varit både bristfällig och långsam. Tingsrätten har under 2024 haft en ordinarie rådman i tjänst och tre rådmanstjänster har stått vakanta. I början av det året drogs även de två fiskalstjänsterna in. Den dömande verksamheten har i stor utsträckning bedrivits av tillresta domare från en förstärkningsstyrka vid Domstolsverket. Mot bakgrund av det som kommit fram om bemannings- och arbetssituationen vid tingsrätten anser chefsJO att förhållandena har varit sådana att det har varit mycket svårt, närmast ogörligt, för domarna att i varje enskilt mål kunna leva upp till de krav som kan ställas på handläggningen. Tingsrätten har haft tre olika domstolschefer under den aktuella perioden. Det mycket ansträngda bemannings- och arbetsläget har inneburit att den som för tillfället varit domstolschef har haft stora svårigheter att agera och vidta åtgärder när ett mål inte kunnat avgöras inom rimlig tid. ChefsJO är kritisk till hur de två tvistemålen har handlagts men har med hänsyn till det som kommit fram om situationen vid domstolen likväl inte funnit anledning att rikta kritik mot någon befattningshavare som står under hans tillsyn. ChefsJO konstaterar att situationen vid tingsrätten är mycket bekymmersam och skickar en kopia av beslutet till bl.a. regeringen och Domstolsverket för kännedom. https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-gota-hovratt-for-bl-a-bristande-dokumentation-nar-utomstaende-tillats-narvara-vid-huvudforhandling-inom-stangda-dorrar-aven-uttalanden-om-tillampningen-av-5-kap-3-%c2%a7-andra-meningen-r/ 2025-12-02 00:00:00 En domstolsförhandling får under vissa förutsättningar hållas inom stängda dörrar. Om det finns särskilda skäl får rättens ordförande enligt 5 kap. 3 § andra meningen rättegångsbalken låta personer som inte är knutna till domstolen närvara vid en sådan förhandling. I det aktuella målet, som rörde bl.a. en våldtäkt, tilläts en vuxen tilltalads mamma och syster att närvara vid en förhandling inom stängda dörrar i hovrätten. Av handlingarna i målet framgick inte varför denna närvaro tilläts. Målsäganden, som inte närvarade i hovrätten, upplevde det som förnedrande att den tilltalades anhöriga fick se inspelningarna av förhöret med henne från tingsrätten. ChefsJO konstaterar att det sällan finns skäl att upprätthålla sekretessen mot personer vars närvaro medges av den som sekretessen ska skydda. När han eller hon inte samtycker till att andra närvarar bör det enligt chefsJO krävas att närvaron kan antas vara till nytta för förhandlingens genomförande för att särskilda skäl ska anses föreligga. Vidare kan det dessutom finnas anledning att göra en avvägning mellan intresset för sekretess respektive intresset för andras närvaro. ChefsJO anser att det kan diskuteras om det i det här fallet har funnits sådana skäl som krävs för att tillåta närvaro av andra. Eftersom det ytterst rör sig om en bedömningsfråga föranleder hovrättens agerande i denna del dock ingen kritik. Däremot anser chefsJO att hovrätten förtjänar kritik för den bristfälliga dokumentationen och avsaknaden av beslutsskäl. https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-uppsala-tingsratt-for-hanteringen-av-uppgifter-om-ett-vittne-med-skyddad-folkbokforing/ 2025-10-17 00:00:00 Ett vittne i ett brottmål underrättade tingsrätten om att hon hade skyddade personuppgifter. Klagomålet till JO handlar om att vittnets namn och arbetsplats trots det angavs i domen. Uppgiften om att vittnet hade skyddade personuppgifter dokumenterades inte av tingsrätten och fördes inte vidare till målets ansvariga domare. Detta ledde till att vittnets arbetsplats kom att anges i domen utan att några överväganden gjordes om huruvida uppgiften omfattades av sekretess. Tingsrätten kritiseras för detta. Det fanns däremot inte någon tillämplig sekretessbestämmelse avseende namnet. Enligt chefsJO måste en domstol ha rutiner för vilka åtgärder som ska vidtas när det framkommer information om att ett vittne, en part eller någon annan har skyddade personuppgifter. Sådana rutiner ska säkerställa att informationen dokumenteras och når fram till den som behöver den.