https://www.jo.se/feed/jo-beslut-allman-domstol Detta är att RSS-flöde för de senast webbpublicerade besluten som rör allmänna domstolar sv https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-goteborgs-tingsratt-for-att-inte-ha-iakttagit-skyndsamhetskravet-i-5-%c2%a7-lagen-om-tilltradesforbud-vid-idrottsevenemang-aven-generella-uttalanden-om-tillampningen-av-skyndsamhetskravet/ 2026-09-28 00:00:00 Enligt 5 § lagen om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang ska frågor om tillträdesförbud handläggas skyndsamt. Skyndsamhetskravet ska också iakttas om domstolen handlägger tillträdesförbudet gemensamt med ett brottmål. Detta innebär att det i vissa fall inte är möjligt att invänta brottmålsprocessen innan tillträdesförbudet prövas, trots att brottmålet kan ha betydelse för förbudsfrågan. ChefsJO anser att ett tillträdesförbud normalt sett ska ha prövats senast omkring ett par månader från det att begäran om prövning har kommit in till tingsrätten. Om ärendet om tillträdesförbud handläggs gemensamt med ett brottmål kan det ofrånkomligen komma att kräva viss ytterligare tid. Det bör dock inte finnas utrymme att låta prövningen sammantaget anstå mer än några få månader. Enligt chefsJO:s mening kan det, vid den helhetsbedömning som alltid bör göras, åtminstone i viss mån beaktas vilken tid på säsongen det är fråga om. I det fallet att tillträdesförbudet avser en idrott i vilken det är säsongsuppehåll, framstår det inte som fullt lika angeläget att förbudet blir lika skyndsamt prövat som i det fallet att det återstår lång tid av säsongen. I det aktuella fallet handlades ärendet om tillträdesförbud gemensamt med ett brottmål. Handläggningstiden uppgick till omkring fem månader. Enligt chefsJO var handläggningstiden inte förenlig med skyndsamhetskravet i 5 §. Tingsrätten kan därför inte undgå kritik. https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-varmlands-tingsratt-for-handlaggningen-av-en-fraga-om-entledigande-av-offentlig-forsvarare/ 2026-09-15 00:00:00 En offentlig försvarare informerade tingsrätten om att han skulle utträda ur Sveriges advokatsamfund. Tingsrätten meddelade försvararen att han kunde vara kvar som offentlig försvarare i målet. Domstolen gav senare försvararen tillstånd att sätta en annan person i sitt ställe. Den personen närvarade som försvarare vid ett sammanträde för bevisupptagning. Vid huvudförhandlingen aktualiserade tingsrätten på nytt frågan om entledigande av försvararen med anledning av utträdet ur advokatsamfundet. Försvararen kom också senare att entledigas. ChefsJO framhåller att en tilltalad som i ett sent skede av handläggningen av ett mål mister sin försvarare riskerar att hamna i ett sämre läge än om försvararbytet hade skett tidigare. Ett sent byte kan även leda till högre kostnader för staten vad gäller ersättning till försvararen. Det har inte framkommit att det vid huvudförhandlingen hade tillkommit några nya omständigheter i frågan om entledigande. Inget tyder på att förhållandena var sådana att det tidigare ställningstagandet framstod som uppenbart felaktigt. Enligt chefsJO har det därmed inte funnits tillräckliga skäl för tingsrätten att på nytt pröva frågan om försvararen kunde vara kvar som offentlig försvarare. ChefsJO finner också brister i tingsrättens dokumentation och utformningen av den anteckning som kom att expedieras som ett beslut om entledigande. Tingsrätten kritiseras för sin hantering av försvararfrågan. https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-attunda-tingsratt-for-bristfallig-underrattelse-till-kriminalvarden-om-havning-av-ett-haktningsbeslut/ 2026-09-07 00:00:00 Efter avslutad huvudförhandling i ett brottmål avkunnade Attunda tingsrätt beslut om att häva ett häktningsbeslut avseende den tilltalade i närvaro av bl.a. Kriminalvårdens transportpersonal. Ett skriftligt besked om saken skickades till häktet först en dryg timme senare. När den tilltalade på egen hand tog sig till häktet för att hämta ut sina tillhörigheter blev han kvarhållen där i väntan på klargörande i frågan om han var fortsatt häktad. ChefsJO framhåller att en underrättelse om hävning av ett beslut om frihetsberövande måste ske på ett sätt som, så långt möjligt, motverkar missförstånd som kan leda till att en person hålls felaktigt frihetsberövad. När ett beslut om att häva ett beslut om frihetsberövande avkunnas i samband med en förhandling är det enligt chefsJO en lämplig ordning att direkt i samband med förhandlingen skicka ett elektroniskt meddelande till Kriminalvården och säkerställa att meddelandet har mottagits eller att lämna ett skriftligt besked till den personal från Kriminalvården som närvarat vid förhandlingen. Tingsrätten kritiseras för den bristfälliga underrättelsen till Kriminalvården. https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-en-radman-for-utformningen-av-forelagganden-till-en-overformyndarnamnd-aven-uttalanden-om-handlaggningen-av-sadana-arenden-om-godmanskap-och-forvaltarskap-dar-det-ar-svart-att-rekrytera-en/ 2026-06-11 00:00:00 Beslutet i korthet: I flera ärenden om anordnande av godmanskap vid Sundsvalls tingsrätt uppkom svårigheter att få fram förslag på god man med anledning av att överförmyndarnämnden inte lyckades att rekrytera en sådan. Tingsrätten förelade överförmyndarnämnden att fortsätta att försöka rekrytera en ställföreträdare för den enskilde, vilket ifrågasattes av nämnden. Överförmyndaren ska på begäran av rätten lämna förslag på god man eller förvaltare, om det inte finns särskilda skäl mot det. ChefsJO uttalar att det ytterst är domstolen som avgör om det finns särskilda skäl för överförmyndaren att avstå från att lämna ett förslag på ställföreträdare. Sundsvalls tingsrätt hade därför i och för sig rätt att förelägga överförmyndarnämnden att fortsätta att försöka rekrytera en ställföreträdare. Förelägganden till överförmyndarnämnden, som beslutades av den ansvariga rådmannen, avslutades med "I annat fall överväger tingsrätten att ta kontakt med Tillsynsmyndigheten". Inför ett sammanträde i ett av ärendena förelades överförmyndarnämnden att ta med sig en lista över kontaktuppgifter till presumtiva ställföreträdare. Det angavs vidare att tingsrätten, tillsammans med överförmyndarnämnden, skulle kontakta tänkbara ställföreträdare vid sammanträdet. Enligt chefsJO var föreläggandena i dessa delar olämpligt utformade, och den ansvariga rådmannen kritiseras för det. https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-gavle-tingsratt-for-bristfallig-och-langsam-handlaggning-av-ett-tvistemal/ 2026-05-22 00:00:00 Vid Gävle tingsrätt har det funnits brist på domare. ChefsJO har granskat handläggningen av två tvistemål vid tingsrätten. I det ena tvistemålet ställdes den planerade huvudförhandlingen in på grund av domarbrist. Målet blev sedan liggande sju månader innan det på nytt sattes ut till huvudförhandling. När målet avgjordes hade handläggningen pågått i omkring ett år och två månader. I beslutet gör chefsJO vissa uttalanden om en domstols skyldigheter inför och efter att en förhandling ställs in. ChefsJO anser att det är mycket bekymmersamt att huvudförhandlingar ställs in för att de inte kan bemannas. Han konstaterar att det efterföljande dröjsmålet i utsättningen ledde till att handläggningen drog ut på tiden, men finner inte anledning att uttala någon kritik mot tingsrätten. I det andra tvistemålet uppgick den sammanlagda handläggningstiden till omkring tre år och tre månader. Under handläggningen hade tingsrätten hållit tre sammanträden för muntlig förberedelse och två huvudförhandlingar hade ställts in. Det hade även förekommit en period om nio månader då till synes inga aktiva handläggningsåtgärder hade vidtagits. ChefsJO gör i beslutet bedömningen att tingsrätten brustit i sin skyldighet att driva förberedelsen i riktning mot ett snabbt avgörande. Tingsrätten kritiseras för den bristfälliga och långsamma handläggningen. Även lagmannen kritiseras för att han inte har agerat för att få målet avgjort med den skyndsamhet som krävts.