JO - Riksdagens Ombudsmän - Beslut försvaret https://www.jo.se/feed/jo-beslut-forsvaret Detta är ett RSS-flöde för de senast webbpublicerade JO-besluten som rör försvaret sv Frågan om totalförsvarspliktiga i strid med regeringsformen har tvingats att ge till känna sin åskådning i politiskt hänseende m.m. https://www.jo.se/besluten/fragan-om-totalforsvarspliktiga-i-strid-med-regeringsformen-har-tvingats-att-ge-till-kanna-sin-askadning-i-politiskt-hanseende-m-m/ 2022-05-30 00:00:00 I Plikt- och prövningsverkets mönstringsunderlag ställdes bl.a. frågorna om den totalförsvarspliktige tycker att det är viktigt att Sverige har ett försvar och om det är bra att vi har värnplikt så att vi har möjlighet att försvara Sverige och varandra. Den totalförsvarspliktige är skyldig att besvara frågorna sanningsenligt. I beslutet behandlar chefsJO frågan om de totalförsvarspliktiga genom att besvara frågorna har tvingats att ge till känna sin åskådning i politiskt hänseende i strid med 2 kap. 2 § regeringsformen. ChefsJO resonerar kring vad som avses med begreppet åskådning i politiskt hänseende och kommer till slutsatsen att begreppet närmast är liktydigt med en persons uppfattning eller åsikter i politiska frågor. Enligt honom är svaren på frågorna uttryck för en åskådning i politiskt hänseende. Det betyder att de som har svarat på enkäten har tvingats att ge till känna sin åskådning i politiskt hänseende i strid med den nyss nämnda bestämmelsen. ChefsJO gör också vissa uttalanden om tolkningen av begreppet personliga förhållanden i 2 kap. 1 § lagen om totalförsvarsplikt. Fråga om det har funnits rättsligt stöd för ett regemente att isolera värnpliktiga med hänsyn till risk för smittspridning av covid-19 https://www.jo.se/besluten/fraga-om-det-har-funnits-rattsligt-stod-for-ett-regemente-att-isolera-varnpliktiga-med-hansyn-till-risk-for-smittspridning-av-covid-19/ 2022-05-11 00:00:00 När flera värnpliktiga i en pluton vid Livgardet konstaterades smittade av covid-19 beslutade regementet att isolera samtliga av plutonens värnpliktiga, även de utan sjukdomssymtom. De värnpliktiga placerades i enkelrum i ett elevhem och anvisades att stanna där under flera dagar. Någon fysisk aktivitet erbjöds inte. Försvarsmakten anförde att det fanns stöd för åtgärden i lagen om totalförsvarsplikt där det anges att den som fullgör värnplikt är skyldig att i den mån verksamheten kräver det tåla inskränkningar i sin personliga frihet. ChefsJO konstaterar att åtgärden inte kan anses ha grundats på frivillighet från de värnpliktigas sida och att agerandet uppvisar stora likheter med ett frihetsberövande. Regleringen på området ger Försvarsmakten möjlighet att vidta åtgärder som kan medföra begränsningar i värnpliktigas rörelsefrihet. ChefsJO anmärker dock att det varken av den aktuella lagen eller dess förarbeten framgår att Försvarsmakten med stöd av bestämmelsen i fråga ska kunna isolera enskilda värnpliktiga på det sätt som har skett. Det skulle visserligen, utifrån lagens allmänna utformning, kunna argumenteras för att även sådana åtgärder ryms inom tillämpningsområdet. Enligt chefsJO:s mening är emellertid denna typ av tolkning mycket långtgående och han ifrågasätter om en sådan tillämpning uppfyller det krav på förutsebarhet som ställs på all lagstiftning som avser ingrepp i enskildas förhållanden. ChefsJO ställer sig därför ytterst tveksam till om regleringen medger att Försvarsmakten vidtar så pass ingripande åtgärder som långvarig isolering av värnpliktiga med hänsyn till risk för smittspridning. Omständigheterna tyder också på att regementet inte gjorde några individuella bedömningar i samband med att symtomfria värnpliktiga isolerades, vilket enligt chefsJO:s mening borde ha skett. ChefsJO är kritisk till att det inte fanns några tydliga rutiner kring om de värnpliktiga som isolerats kunde få tillgång till utomhusvistelse och fysisk aktivitet. Anmälan mot Försvarsmakten om åtgärder mot en generalmajor vid myndigheten i strid med det s.k. repressalieförbudet https://www.jo.se/besluten/anmalan-mot-forsvarsmakten-om-atgarder-mot-en-generalmajor-vid-myndigheten-i-strid-med-det-s-k-repressalieforbudet/ 2019-12-23 00:00:00 En generalmajor inom Försvarsmakten hade uttalat sig i två tidningsartiklar om myndighetens verksamhet. Enligt generalmajoren blev han på grund av dessa uttalanden föremål för ett flertal åtgärder från Försvarsmaktens sida; bl.a. fick han inte tillträda en viss chefsposition. Generalmajoren ansåg att Försvarsmaktens åtgärder bröt mot repressalieförbudet i yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. Försvarsmakten anförde å sin sida att åtgärderna var av arbetsrättslig karaktär samt att flertalet av dem var åtgärder som Försvarsmakten hade en skyldighet att vidta. ChefsJO konstaterar i beslutet att när inte reglerna om sekretess utgör något hinder har en anställd inom Försvarsmakten, liksom andra offentligt anställda, frihet att framföra sina synpunkter i olika frågor även om synpunkterna avviker från arbetsgivarens uppfattning. Som JO tidigare har uttalat kan ett sådant agerande emellertid i praktiken leda till att det blir omöjligt för den anställde att utföra sitt arbete på ett sätt som arbetsgivaren kan acceptera. ChefsJO uttalar att detta inte minst bör anses gälla högt uppsatta befattningshavare i chefsställning med uppgift att ansvara för samt genomföra en myndighets ställningstaganden i olika frågor. ChefsJO bedömer att Försvarsmaktens yttrande i ärendet ger uttryck för att bl.a. det förhållandet har varit aktuellt i generalmajorens fall, och chefsJO finner inte stöd att uttala någon kritik mot myndigheten. Anmälan mot Försvarsmakten om att en officer har utsatts för repressalier efter att ha gjort vissa inlägg i sociala medier. Även kritik mot myndigheten för långsam handläggning av en begäran om handlingsutlämnande https://www.jo.se/besluten/anmalan-mot-forsvarsmakten-om-att-en-officer-har-utsatts-for-repressalier-efter-att-ha-gjort-vissa-inlagg-i-sociala-medier-aven-kritikmot-myndigheten-for-langsam-handlaggning-av-en-begaran-om-handli/ 2019-12-23 08:01:00 En kapten inom Försvarsmakten hade gjort vissa inlägg i sociala medier om myndighetens verksamhet. Kaptenen blev därefter bl.a. konfronterad av överordnade befäl om sina inlägg samt tilldelades en helt annan befattning än den han hade. Kaptenen ansåg att Försvarsmaktens åtgärder bröt mot repressalieförbudet i yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. Försvarsmakten å sin sida anförde att åtgärderna inte utgjorde repressalier utan grundades på myndighetens lagstadgade skyldighet att värna säkerhetsskyddet i verksamheten. ChefsJO konstaterar i beslutet att Försvarsmakten har vidtagit vissa åtgärder som typiskt sett inte är tillåtna enligt regleringen om förbud mot repressalier. När reglerna om sekretess inte utgör något hinder har även anställda inom Försvarsmakten frihet att framföra sina synpunkter i olika frågor och delta i den allmänna debatten. ChefsJO uttalar att ett sådant agerande emellertid i praktiken kan få betydelse ur andra aspekter som en myndighet har att beakta i sin verksamhet. En tänkbar sådan aspekt kan vara de krav som uppställs i säkerhetsskyddslagstiftningen. Detta innebär att även om en myndighets åtgärd ur den enskildes synpunkt uppfattas som en reprimand eller en repressalie kan åtgärden i själva verket ha varit motiverad utifrån tvingande regler som myndigheten har att följa. ChefsJO konstaterar att utredningen enligt hennes mening inte visar att de åtgärder som Försvarsmakten vidtagit har utgjort otillåtna repressalier. För att underlätta för Försvarsmaktens personal bedömer chefsJO dock att Försvarsmakten bör se över och förtydliga sina riktlinjer och sin handbok om sociala medier. ChefsJO riktar även kritik mot Försvarsmakten för att myndigheten inte har handlagt en begäran om utlämnande av handlingar tillräckligt skyndsamt. Kritik mot Försvarsmakten, Skaraborgs regemente, för det sätt som en övning har genomförts på m.m. https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-forsvarsmakten-skaraborgs-regemente-for-det-satt-som-en-ovning-har-genomforts-pa-m-m/ 2015-08-28 00:00:00 I beslutet kritiseras Försvarsmakten, Skaraborgs regemente (P4), för att ha utformat förutsättningarna för en övning på ett sådant sätt att det funnits en överhängande risk för att civilpersoner mot sin vilja skulle kunna bli en del av övningen. En radioamatör blev i samband med övningen konfronterad av militär personal när han befann sig inom övningsområdet som inte var avlyst. I utredningen har det framkommit uppgifter om att en kapten, efter att ha genomfört ett samtal med radioamatören, bad radioamatören att avlägsna sig från platsen. Eftersom händelsen inte skedde inom ett skyddsområde konstaterar chefsJO att kaptenen inte har haft befogenhet att vidta denna åtgärd.