    <rss version="2.0" >
        <channel>
            <title>JO - Riksdagens Ombudsmän - Beslut förvaltningslagen</title>
            <link>https://www.jo.se/feed/jo-beslut-forvaltningslagen</link>
            <description>Detta är ett RSS-flöde för de senast webbpublicerade JO-besluten som bl.a. rör förvaltningslagen</description>
            <language>sv</language>

                            <item>
                    <title>Inspektionen för vård och omsorg får kritik för långsam handläggning av två tillståndsärenden och för att inte ha lämnat underrättelser om väsentlig försening i ärendena</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/inspektionen-for-vard-och-omsorg-far-kritik-for-langsam-handlaggning-av-tva-tillstandsarenden-och-for-att-inte-ha-lamnat-underrattelser-om-vasentlig-forsening-i-arendena/</link>
                    <pubDate>2026-10-16 00:00:00</pubDate>
                    <description>Två personer klagade i anmälningar till JO på Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att deras tillståndsärenden handlagts långsamt. Det ena ärendet handlade om tillstånd att bedriva verksamhet i form av skyddat boende enligt den då gällande socialtjänstlagen (2001:453) och det andra ärendet om tillstånd att bedriva verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Handläggningstiden i respektive ärende kom att uppgå till cirka ett år och fyra månader och det förekom även perioder av passivitet i handläggningen. JO konstaterar att handläggningstiderna har klart överstigit vad som är rimligt och acceptabelt. IVO kritiseras för den långsamma handläggningen av tillståndsärendena. JO uttalar även att IVO med anledning av tidsutdräkten i ärendena borde ha lämnat underrättelser om väsentlig försening enligt 11 § förvaltningslagen (2017:900). IVO kritiseras för att underrättelser inte lämnades.
JO har i flera tidigare beslut kritiserat IVO för långsam handläggning av olika typer av ärenden. JO framhåller i beslutet att IVO måste se till att komma tillrätta med de långa handläggningstiderna och uttalar även att han avser att följa upp detta i sin tillsyn</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Arbetsförmedlingen får allvarlig kritik bl.a. för brister i systemstödet och för att utan författningsstöd ha beslutat att återkalla en enskilds deltagande i ett program och därigenom orsakat att den enskilde gått miste om ersättning</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/arbetsformedlingen-far-allvarlig-kritik-bl-a-for-brister-i-systemstodet-och-for-att-utan-forfattningsstod-ha-beslutat-att-aterkalla-en-enskilds-deltagande-i-ett-program-och-darigenom-orsakat-att-den/</link>
                    <pubDate>2026-10-15 00:00:00</pubDate>
                    <description>En kvinna var anvisad till ett arbetsmarknadspolitiskt program och en insats inom programmet. Anvisningarna gällde för en viss tid. Vid ett möte med Arbetsförmedlingen kom kvinnan och myndigheten fram till att hennes program och insats skulle förlängas. På grund av utformningen av myndighetens systemstöd måste Arbetsförmedlingen inför en förlängning fatta beslut i två olika system. Av misstag fattade dock Arbetsförmedlingen i det här fallet bara ett av de två besluten. När myndigheten upptäckte detta blev kvinnan tvungen att omedelbart avbryta sin insats på grund av vad Arbetsförmedlingen kallade för &quot;oavsiktliga handläggningsfel&quot; och det fattade beslutet återkallades.
Arbetsförmedlingens systemstöd är även utformat så att nya beslut inte kan fattas för retroaktiv tid. Besluten börjar i stället att gälla cirka två veckor från beslutsdagen. Kvinnan blev därför utan anvisning och därmed aktivitetsstöd under cirka två veckor från återkallelsen fram till att de nya besluten började att gälla. Beslutet att återkalla programanvisningen fattades även i form av en journalanteckning som inte skickades till kvinnan. Arbetsförmedlingen har i sitt yttrande till JO framfört att myndighetens beslut saknat stöd i rättsordningen, men hänvisat till systemstödets begränsningar.
JO konstaterar att det är mycket allvarligt och ytterst anmärkningsvärt att myndigheten inte anser sig kunna upprätthålla legalitetsprincipen på grund av hur systemstödet är utformat. JO uttalar även att om ett system inte medger att nödvändiga beslut kan fattas, måste myndigheten givetvis hitta andra lösningar som undanröjer problemet. Vidare understryker JO vikten av att en myndighet har klart för sig vad för slags beslut den fattar och att den överväger vilken information som den enskilde behöver för att kunna förstå beslutet och dess konsekvenser.
Arbetsförmedlingen får allvarlig kritik för hanteringen av kvinnans ärende.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Kritik mot Kronofogdemyndigheten för dröjsmål med att inleda en förnyad tillgångsutredning i ett utsökningsmål som handlades tills vidare</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-kronofogdemyndigheten-for-drojsmal-med-att-inleda-en-fornyad-tillgangsutredning-i-ett-utsokningsmal-som-handlades-tills-vidare/</link>
                    <pubDate>2026-10-14 00:00:00</pubDate>
                    <description>Kronofogdemyndigheten får kritik för långsam handläggning av en förnyad tillgångsutredning i ett utsökningsmål som handlades tills vidare. I ärendet hade Kronofogdemyndigheten i början av februari 2023 underrättat en borgenär om att en ny tillgångsutredning var planerad i februari 2025 och satte en bevakningstid på målet om två år. En ny tillgångsutredning kom sedan att genomföras först i oktober 2025 och bestod enbart av en maskinell registerforskning. 
JO uttalar att redan en bevakningstid om två år är relativt lång sett till att det under den tiden finns ett stort utrymme för förändringar i en gäldenärs ekonomiska förhållanden. Enligt JO finns det emellertid inte skäl att ifrågasätta att det i en del mål kan vara befogat. JO konstaterar dock att det måste finnas en reell möjlighet för sökanden att bedöma om det är motiverat att låta ansökan ligga kvar och att en ny tillgångs¬utredning därför inte bör väsentligen fördröjas efter det datum som Kronofogdemyndigheten angett till sökanden. Utifrån detta och då den tillgångsutredning som målet avsåg inte var av komplicerad art kan Kronofogdemyndigheten inte undgå kritik för att inga åtgärder vidtogs på över åtta månader från det att bevakningstiden om två år hade löpt ut.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Kritik mot Kriminalvården, anstalten Sagsjön, bl.a. för att ha beviljat telefontillstånd utan att samtycke till kontakt lämnats och för brister i utredningen av barnets bästa. Även uttalanden bl.a. om vem som bör kontaktas när barnets bästa utreds.</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-kriminalvarden-anstalten-sagsjon-bl-a-for-att-ha-beviljat-telefontillstand-utan-att-samtycke-till-kontakt-lamnats-och-for-brister-i-utredningen-av-barnets-basta-aven-uttalanden-bl-a-om/</link>
                    <pubDate>2026-10-14 00:00:00</pubDate>
                    <description>En intagen har i två beslut beviljats tillstånd till telefonkontakt med sitt barn. I båda dessa ärenden och i ett ärende om permission där den intagna skulle träffa barnet finns det antingen inte någon dokumenterad utredning av barnets bästa eller så har utredningen varit bristfällig. Barnets särskilt förordnade vårdnadshavare har inte känt till ärendena eller kontakterna mellan den intagna och barnet. 
I beslutet kritiserar JO anstalten Sagsjön för att ha beviljat telefontillstånd utan att samtycke till kontakten har lämnats och för att ett av besluten har utformats i strid med bestämmelsen om samtycke. Anstalten får också kritik för bristfälliga utredningar av barnets bästa. JO uttalar sig även om från vem samtycke bör hämtas in när ett telefontillstånd rör barn, vem som bör kontaktas vid utredningen av barnets bästa och i vilka situationer en vårdnadshavare bör kontaktas i ärendehandläggning som rör barn.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Kritik mot Kommunstyrelsen i Nykvarns kommun för bristfällig dokumentation. Även kritik för att kommunstyrelsen inte har uppfyllt sin skyldighet att biträda JO i en utredning och agerat i strid med regeringsformens krav på saklighet</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-kommunstyrelsen-i-nykvarns-kommun-for-bristfallig-dokumentation-aven-kritik-for-att-kommunstyrelsen-inte-har-uppfyllt-sin-skyldighet-att-bitrada-jo-i-en-utredning-och-agerat-i-strid-med-re/</link>
                    <pubDate>2026-09-30 00:00:00</pubDate>
                    <description>En extern jurist lämnade en muntlig rapport till företrädare för kommunen efter att ha utrett uppgifter som bl.a. förekommit i visselblåsaranmälningar. Den muntliga rapporten dokumenterades inte av kommunen. I sina kontakter med JO lämnade kommunen motstridiga uppgifter om det inträffade, vilket ledde till att ytterligare utredningsåtgärder krävdes och att JO:s granskning fördröjdes. 
JO konstaterar att kommunen, genom sitt agerande, har kunnat ge intrycket av att försöka dölja omständigheter i ärendenas handläggning. Detta har medfört risk för förtroendeskada. Kommunstyrelsen kritiseras för den bristfälliga dokumentationen, för att den inte uppfyllt sin skyldighet att biträda JO i en utredning och för att den agerat i strid med regeringsformens krav på saklighet.</description>
                </item>
                </channel>
    </rss>
    