https://www.jo.se/feed/jo-beslut-forvaltningslagen Detta är ett RSS-flöde för de senast webbpublicerade JO-besluten som bl.a. rör förvaltningslagen sv https://www.jo.se/besluten/arbetsformedlingen-far-allvarligt-kritik-bl-a-for-att-myndighetens-mojligheter-att-motivera-sina-beslut-fortfarande-hindras-av-bristande-systemstod/ 2026-06-25 00:00:00 När Arbetsförmedlingen beslutade att återkalla AA:s anvisning till det arbetsmarknadspolitiska programmet jobb- och utvecklingsgarantin underrättades han om beslutet. På grund av begränsningar i myndighetens systemstöd fick beslutsmotiveringen inte plats i själva beslutshandlingen. En separat handling med den fullständiga motiveringen togs därför fram. Arbetsförmedlingen skickade därefter båda handlingarna via post till AA. Brevet kom dock i retur några dagar senare. När AA kontaktade myndigheten underrättade den honom om det fullständiga innehållet i beslutet via e-post. JO anser att Arbetsförmedlingen har brustit i sin hantering på flera sätt i samband med beslutet om att återkalla AA:s anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin, såväl avseende beslutsunderrättelse, dokumentation som beslutsmotivering. I beslutet uttalar JO att han ser mycket allvarligt på att det fortfarande finns teckenbegränsningar i Arbetsförmedlingens systemstöd trots den upprepade kritik som myndigheten tidigare har fått. Begränsningarna har inte något berättigat syfte. I stället ser JO tydliga och konkreta risker från rättssäkerhetssynpunkt med arbetssättet. Enligt JO är det helt oacceptabelt att Arbetsförmedlingens systemstöd begränsar myndighetens möjlighet att uppfylla motiveringsskyldigheten och andra grundläggande förvaltningsrättsliga krav. Slutligen gör JO vissa uttalanden om Arbetsförmedlingens skyldighet att bidra till JO:s granskning. JO skickar även en kopia av beslutet till regeringen för kännedom. https://www.jo.se/besluten/arbetsformedlingen-far-mycket-allvarlig-kritik-for-myndighetens-arbetssatt-att-i-vissa-arendetyper-ta-fram-tva-olika-versioner-av-samma-beslut/ 2026-06-25 00:00:00 Vid en inspektion av Arbetsförmedlingen i maj 2025 framkom att myndighetens beslut i flera ärendetyper finns i två olika versioner; en version som skickas till den enskilde och en intern version. JO beslutade mot den bakgrunden att i ett särskilt ärende göra en fördjupad granskning av Arbetsförmedlingens arbetssätt med flera beslutsversioner. Granskningen har riktat in sig på handläggningen i två av myndighetens systemstöd och de situationer där flera beslutsversioner förekommer i samma ärende. JO konstaterar att arbetssättet har lett till att myndigheten har åsidosatt ett flertal grundläggande förvaltningsrättsliga krav. Flera av de identifierade bristerna är allvarliga från rättssäkerhetssynpunkt och riskerar att påtagligt skada allmänhetens förtroende för Arbetsförmedlingen. I beslutet uttalar JO bl.a. att arbetssättet leder till betydande oklarheter angående vilken handling som utgör beslutsdokumentet och att de brister som framkommit är helt oacceptabla. JO gör också vissa kritiska uttalanden om att Arbetsförmedlingen över tid visat en bristande förmåga att bidra till JO:s granskningar av myndigheten, bl.a. genom att lämna in missvisande underlag till JO. Myndigheten har även brustit i att fullgöra sin grundlagsreglerade skyldighet att lämna de upplysningar och yttranden som en ombudsman begär. JO anser att Arbetsförmedlingen sammantaget förtjänar mycket allvarlig kritik för det som har kommit fram i ärendet. JO skickar en kopia av beslutet till regeringen för kännedom. https://www.jo.se/besluten/socialnamnden-i-pajala-kommun-far-allvarlig-kritik-for-bl-a-langsam-handlaggning-av-en-ansokan-om-utokning-av-personlig-assistans-enligt-lss/ 2026-06-24 00:00:00 En vårdnadshavare ansökte i februari 2025 om utökning av personlig assistans för sin son enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Socialnämnden i Pajala kommun meddelade beslut i ärendet efter drygt tio månader. JO konstaterar att handläggningstiden varit alldeles för lång. Vidare konstaterar JO att dokumentationen i pojkens ärende är bristfällig. Det framgår exempelvis inte när den aktuella ansökan gjordes. Dokumentationsbristerna gör att det är svårt att följa handläggningen av ärendet. Bristerna har även försvårat JO:s granskning. Nämnden borde med anledning av tidsutdräkten i ärendet ha lämnat en underrättelse om väsentlig försening enligt 11 § förvaltningslagen (2017:900), FL. JO uttalar vidare att när pojkens vårdnadshavare begärde att ärendet skulle avgöras inom en månad borde nämnden, inom ramen för sin serviceskyldighet, ha informerat honom om att en begäran enligt 12 § FL om att ärendet ska avgöras måste vara skriftlig. Sammantaget anser JO att nämnden förtjänar allvarlig kritik för bristerna i handläggningen av ärendet. JO understryker också allvaret i att han i två tidigare beslut har riktat allvarlig kritik mot nämnden för brister i hanteringen av pojkens LSS ärenden. I beslutet konstaterar JO också att nämnden inte har levt upp till sin skyldighet enligt 13 kap. 6 § regeringsformen att biträda JO i en utredning. JO gör denna dag även uttalanden med anledning av en inspektion som han genomförde hos nämnden den 14-16 april 2026. Vid inspektionen granskades bl.a. handläggningen av LSS-ärenden. https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-lunds-universitet-for-bristande-hansyn-till-kraven-pa-proportionalitet-och-diskretion-nar-universitetet-under-en-utredning-av-uppgivna-trakasserier-kontaktade-polismyndigheten-som-ocksa-va/ 2026-06-17 00:00:00 Lunds universitet inledde en utredning av uppgivna trakasserier efter att ha fått uppgifter om en obehaglig och hotfull situation i samband med undervisningen på en viss utbildning. Enligt uppgifterna hade en student - som var delvis tjänstledig polis - ställt obehagliga frågor och uppträtt som att han övervakade andra studenter. Det påstods att vissa studenter kände sig otrygga och hotade. Enligt universitetet var det nödvändigt för utredningen att få klarhet i om det skedde någon polisiär verksamhet i universitetets lokaler. Universitetet kontaktade därför Polismyndigheten och det hölls även ett möte med myndigheten där det klargjordes att så inte var fallet. Kontakten med Polismyndigheten togs innan den student som klagomålen avsåg kontaktades. I det disciplinärende som inleddes med anledning av det inträffade friades studenten helt. Enligt chefsJO har det ålegat universitetet att överväga om en kontakt med Polismyndigheten var förenlig med den s.k. proportionalitetsprincipen och skyldigheten att agera med den diskretion som krävs i en situation som den aktuella, särskilt då Polismyndigheten även var den anklagade studentens arbetsgivare. För det fall att universitetet t.ex. önskade utreda om studenten hade agerat i tjänsten har det inte framkommit några skäl till varför universitetet inte kunde ha frågat honom om detta innan man övervägde att kontakta Polismyndigheten. Det har inte heller framkommit om universitetet beaktade de olägenheter en kontakt med Polismyndigheten kunde komma att få för studenten eller övervägde några mindre ingripande åtgärder. Annat har inte framkommit än att det borde ha varit möjligt att utreda förekomsten av polisiär verksamhet utan att nämna studenten. Enligt chefsJO har det under aktuella förhållanden inte varit förenligt med kraven på proportionalitet och diskretion att kontakta Polismyndigheten. Universitetet kritiseras för detta. ChefsJO gör även vissa uttalanden rörande universitetets dokumentationsskyldighet och ansvar för studenters studiemiljö. https://www.jo.se/besluten/omsorgs-och-socialnamnden-i-lidingo-kommun-far-kritik-for-att-inte-ha-kommunicerat-ett-yttrande-enligt-lagen-1964167-med-sarskilda-bestammelser-om-unga-lagovertradare-med-den-unge-och-vardnadshava/ 2026-06-03 00:00:00 Omsorgs- och socialnämnden i Lidingö kommun hanterade ett ärende om yttrande enligt 11 § lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, LUL. Nämnden vidtog flera utredningsåtgärder och i yttrandet fanns uppgifter från andra aktörer. När yttrandet var färdigställt skickade nämnden det till polis och åklagare utan att den unge och vårdnadshavarna hade fått möjlighet att yttra sig över det. I beslutet konstaterar JO att den unge som är part i ett ärende om yttrande enligt LUL har rätt att yttra sig över det. Nämnden gjorde alltså fel när den skickade in yttrandet utan att först kommunicera det med den unge. JO bedömer vidare att yttrandet även skulle ha kommunicerats med vårdnadshavarna. Nämnden kritiseras för den bristfälliga handläggningen i dessa avseenden.