https://www.jo.se/feed/jo-beslut-polis Detta är att RSS-flöde för de senast webbpublicerade besluten som rör polisen sv https://www.jo.se/besluten/uttalanden-om-vilka-krav-som-bor-stallas-pa-dokumentationen-av-ett-beslut-om-husrannsakan-enligt-rattegangsbalken/ 2026-03-20 00:00:00 JO har på eget initiativ utrett vilka krav som bör ställas på dokumentationen av ett beslut om husrannsakan enligt rättegångsbalken. Utgångspunkten för utredningen har ytterst varit enskildas intresse av att bli behandlade på ett lagenligt och i övrigt rättssäkert sätt samt att ge tillräckliga förutsättningar för en efterhandskontroll av t.ex. JO. JO konstaterar att det av beslutet om husrannsakan, eller i vart fall av myndighetens handlingar i ärendet, ska framgå de omständigheter som beslutsfattaren lagt till grund för sin bedömning, t.ex. vad som föranlett att en viss person är skäligen misstänkt för ett brott. Om beslutsfattaren lägger någon ytterligare omständighet till grund för beslutet, som inte framgår av handlingarna i ärendet, måste det antecknas. En särskild fråga är enligt JO i vilken mån beslutsfattarens närmare överväganden om huruvida det funnits förutsättningar för husrannsakan behöver redovisas. JO uttalar att frågan får avgöras med hänsyn till hur situationen ter sig i det enskilda fallet. Typiskt sett bör överväganden dokumenteras när husrannsakan ska göras hos någon som inte är misstänkt för brottet, när ett barnperspektiv behöver anläggas eller när proportionalitetshänsyn av något annat skäl är särskilt framträdande. https://www.jo.se/besluten/uttalanden-om-vilka-krav-som-bor-stallas-pa-dokumentationen-av-ett-beslut-om-hamtning-till-forhor/ 2026-03-20 00:00:00 JO har på eget initiativ utrett vilka krav som bör ställas på dokumentationen av ett beslut om hämtning till förhör. Utgångspunkten för utredningen har ytterst varit enskildas intresse av att bli behandlade på ett lagenligt och i övrigt rättssäkert sätt samt att ge tillräckliga förutsättningar för en efterhandskontroll av t.ex. JO. JO konstaterar att det av beslutet om hämtning till förhör, eller i vart fall av myndighetens handlingar i ärendet, ska framgå de omständigheter som beslutsfattaren lagt till grund för sin bedömning, t.ex. vad som föranlett att det skäligen kunde befaras att förhörspersonen inte skulle följa en kallelse eller att han eller hon med anledning av en kallelse skulle försvåra utredningen. Om beslutsfattaren lägger någon ytterligare omständighet till grund för beslutet, som inte framgår av handlingarna i ärendet, måste det antecknas. En särskild fråga är enligt JO i vilken mån beslutsfattarens närmare överväganden om huruvida det funnits förutsättningar för att hämta en person till förhör behöver redovisas. JO uttalar att frågan får avgöras med hänsyn till hur situationen ter sig i det enskilda fallet. Typiskt sett bör överväganden dokumenteras när hämtningen gäller en person som inte är misstänkt för brott, när ett barnperspektiv behöver anläggas eller när proportionalitetshänsyn av något annat skäl är särskilt framträdande. https://www.jo.se/besluten/initiativarende-mot-polismyndigheten-om-gripna-och-anhallna-barn-som-halls-i-forvar-i-polisarrest/ 2026-03-20 00:00:00 Barn som är gripna eller anhållna får hållas i förvar i polisarrest endast om det är absolut nödvändigt (6 a § lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare). På JO:s uppdrag inspekterades under 2021-2023 fem polisarrester med fokus på vilket genomslag som bestämmelsen fått. JO konstaterade att det fanns arrester där barn regelmässigt hölls i förvar i arrestcell och att det fanns regionala skillnader i hur bestämmelsen efterlevdes. För att följa upp frågan om barn i arrest har JO på eget initiativ granskat tio polisarrester i olika delar av landet avseende en period om ett år. JO konstaterar att det alltjämt föreligger tydliga skillnader mellan polisregionerna i hur gripna eller anhållna barn hålls frihetsberövade. JO:s samlade bild är att flera arrestverksamheter, framför allt på grund av bemannings- och lokalsituationen, inte har förutsättningar att leva upp till lagens krav. JO uttalar att det är mycket angeläget att Polismyndigheten med kraft fortsätter det påbörjade arbetet med att begränsa användning av arrestcell och placering av barn i andra utrymmen i arrestmiljön. Myndigheten behöver säkerställa att lagens krav möts i samtliga arrestverksamheter. Det finns enligt JO anledning att skicka en kopia av beslutet för kännedom till regeringen. https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-en-polis-for-att-i-en-konversation-via-sms-och-snapchat-ha-brustit-i-saklighet-och-opartiskhet-samt-skyldigheten-att-upptrada-pa-ett-satt-som-inger-fortroende/ 2026-03-19 00:00:00 I en förundersökning tog en polis kontakt med målsäganden via sms och föreslog att kommunikationen dem emellan skulle föras på Snapchat, med hänvisning till att meddelanden raderas där. JO uttalar att ett sådant agerande riskerar att skada tilltron till brottsutredningens objektivitet och kan ge intrycket att det finns en avsikt att kringgå bestämmelser om partsinsyn och handlingsoffentlighet. I konversationen gav polisen vidare uttryck för personliga uppfattningar och uttryckte sig på ett sätt som enligt JO är helt oacceptabelt för en befattningshavare inom rättsväsendet. JO konstaterar att agerandet har stått i strid med regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet samt skyldigheten för en polis att uppträda på ett sätt som inger förtroende. JO är också kritisk till att målsäganden i konversationen fick frågor som borde ha ställts inom ramen för ett förhör och att kommunikationen inte dokumenterades i förundersökningsmaterialet. JO ser allvarligt på det inträffade och polisen kritiseras för sitt agerande. https://www.jo.se/besluten/initiativarende-om-polismyndighetens-olika-nivaer-av-forordnande-som-undersokningsledare/ 2026-03-19 00:00:00 JO har på eget initiativ genomfört en utredning om polisers behörighet att vara undersökningsledare. Det har vid granskningen kommit fram att Polismyndigheten tillämpar tre nivåer av behörighet som undersökningsledare med rätt att besluta om tvångsmedel. Av dessa används två i den yttre verksamheten, varav det ena ofta av en polis i ingripandeverksamheten (s.k. begränsat förordnande). JO ser inte några formella hinder mot begränsade förordnanden i och för sig. JO:s slutsats är dock att det begränsade förordnandet framstår som mindre väl förenligt med rättegångsbalkens systematik om tvångsmedelsanvändning och de rättssäkerhetshänsyn som systematiken vilar på. Vidare synes tillämpningen inte vara enhetlig inom hela Polismyndigheten och det kan ifrågasättas om kraven på utbildning och erfarenhet är tillräckliga. JO anser att Polismyndigheten bör se över användningen av begränsade förordnanden i syfte att säkerställa en enhetlig och rättssäker tillämpning. JO sänder också en kopia av beslutet till regeringen för kännedom.