https://www.jo.se/feed/jo-beslut-sekretess Detta är att RSS-flöde för de senast webbpublicerade besluten som rör sekretess sv https://www.jo.se/besluten/allvarlig-kritik-mot-kronofogdemyndigheten-for-bl-a-bristande-service-och-bristfalliga-beslutsmotiveringar/ 2026-03-25 00:00:00 En samfällighetsförening ansökte vid flera tillfällen om betalningsföreläggande av obetalda medlemsavgifter. Kronofogdemyndigheten, som bedömde att ansökningarna inte kunde tas upp till prövning inom ramen för betalningsföreläggandeprocessen, överlämnade ärendena till Verkställighetsavdelningen. Utredningen visar att handläggningen av ärendena i flera avseenden har varit bristfällig. Vid kontakter med myndigheten gav handläggare felaktig information till sökanden. De beslut som fattades saknade klargörande motiveringar. Vidare registrerades inte inkomna handlingar i tid. JO konstaterar att Kronofogdemyndigheten upprepade gånger har brustit i sin serviceskyldighet. Handläggningen av ärendena uppvisar enligt JO stora brister, vilket har gått ut över sökandens möjligheter att tillvarata sin rätt. JO bedömer att bristerna beror både på enskilda misstag, bristfälliga rutiner och - i vissa avseenden - att myndigheten inte har följt sina egna rutiner. Sammantaget anser JO att det inträffade medför att myndigheten förtjänar allvarlig kritik. https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-skatteverket-for-hanteringen-av-en-myndighets-begaran-om-utlamnande-av-handlingar/ 2026-02-24 00:00:00 En handläggare vid en överförmyndarnämnd begärde muntligen att Skatteverket skulle lämna ut vissa handlingar. Skatteverket svarade bl.a. att en begäran måste göras skriftligen och att förväntad handläggningstid var cirka en månad. ChefsJO konstaterar att handläggaren gjorde framställningen inom ramen för sitt arbete vid en myndighet och att begäran därmed inte skulle prövas enligt bestämmelserna i 2 kap. tryckfrihetsförordningen, utan enligt den reglering som gäller vid utlämnande av handlingar till andra myndigheter. Enligt chefsJO saknas det lagligt stöd för att kräva att en myndighets begäran att få del av handlingar ska göras skriftligen. Skatteverket kritiseras för att inte ha handlagt den muntliga begäran. ChefsJO ser dock inget hinder mot att den mottagande myndigheten kontaktar den begärande myndigheten och undersöker möjligheterna att ge in en skriftlig begäran om en sådan skulle effektivisera handläggningen på ett beaktansvärt sätt. I linje med den samverkansskyldighet som gäller mellan myndigheter enligt förvaltningslagen bör den begärande myndigheten enligt chefsJO normalt kunna tillmötesgå en sådan förfrågan. Då en myndighets begäran att få del av handlingar som utgångspunkt bör handläggas skyndsamt anser chefsJO att den av Skatteverket uppgivna förväntade handläggningstiden hade varit för lång. https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-en-aklagare-for-att-skyddade-personuppgifter-togs-in-i-ett-forundersokningsprotokoll-trots-att-uppgifterna-saknade-betydelse-for-utredningen/ 2026-01-27 00:00:00 En person förekom som misstänkt i en förundersökning, men avfördes innan åtal väcktes. I förundersökningsprotokollet redovisades bl.a. hans namn och adress. Personen hade då skyddade personuppgifter i form av en sekretessmarkering i folkbokföringen. Enligt JO var personens namn av betydelse för utredningen. Det var därför godtagbart att det redovisades i förundersökningsprotokollet. Däremot saknade personens adress och de tvångsmedelsblanketter som avsåg honom betydelse för utredningen. Adressen och tvångsmedelsblanketterna borde därför inte ha tagits in i protokollet. JO kritiserar den ansvarige åklagaren för bristen i handläggningen. JO betonar vikten av noggrannhet vid handläggningen av ärenden där det förekommer skyddade personuppgifter. JO noterar att även handläggningen vid Polismyndigheten har brustit. https://www.jo.se/besluten/familje-och-utbildningsnamnden-i-angelholms-kommun-far-kritik-bl-a-for-att-inte-ha-klarlagt-vilka-handlingar-som-en-enskild-begarde-att-fa-ta-del-av-och-for-att-namnden-inte-provade-begaran-enligt-f/ 2025-12-02 00:00:00 En enskild begärde att få ta del av handlingar i ett ärende där han var part. Nämnden synes ha varit av uppfattningen att begäran inte var tillräckligt specificerad men vidtog trots det inte någon åtgärd för att klargöra vilka handlingar som framställan avsåg. I beslutet konstaterar JO att en myndighet behöver reda ut vad en begäran om utlämnande av handlingar avser om det är oklart vilka handlingar som den enskilde vill få del av. JO är kritisk till att nämnden inte gjorde det. Vid ett senare möte framställde den enskilde sin begäran på nytt och enligt nämnden avsåg den då en utredning. Den enskilde fick besked om att utredningen inte var klar och att han skulle få del av den i samband med kommuniceringen. Eftersom begreppet "utredning" inom socialtjänsten kan ha olika innebörd anser JO att nämnden även vid det tillfället borde ha tagit reda på vilka handlingar som den enskilde efterfrågade. Nämnden får kritik för att den inte klargjorde den saken. Den enskilde fick inte del av några handlingar eftersom nämnden ansåg att det som begäran avsåg utgjorde arbetsmaterial som inte kunde lämnas ut. Nämnden får därför också kritik för att den inte informerade den enskilde om möjligheten att enligt 6 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) begära myndighetens prövning och få ett överklagbart beslut. Trots att den enskilde var part i det ärende som begäran rörde prövades den enbart enligt tryckfrihetsförordningens bestämmelser om utlämnande av allmänna handlingar. JO anser att nämnden även borde ha prövat framställan enligt förvaltningslagens (2017:900) bestämmelse om partsinsyn och är kritisk till att det inte skedde. Avslutningsvis understryker JO att en myndighet inte kan underlåta att pröva en parts begäran om att ta del av handlingar enbart på grund av att beslutsunderlaget i ärendet ska kommuniceras. https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-gota-hovratt-for-bl-a-bristande-dokumentation-nar-utomstaende-tillats-narvara-vid-huvudforhandling-inom-stangda-dorrar-aven-uttalanden-om-tillampningen-av-5-kap-3-%c2%a7-andra-meningen-r/ 2025-12-02 00:00:00 En domstolsförhandling får under vissa förutsättningar hållas inom stängda dörrar. Om det finns särskilda skäl får rättens ordförande enligt 5 kap. 3 § andra meningen rättegångsbalken låta personer som inte är knutna till domstolen närvara vid en sådan förhandling. I det aktuella målet, som rörde bl.a. en våldtäkt, tilläts en vuxen tilltalads mamma och syster att närvara vid en förhandling inom stängda dörrar i hovrätten. Av handlingarna i målet framgick inte varför denna närvaro tilläts. Målsäganden, som inte närvarade i hovrätten, upplevde det som förnedrande att den tilltalades anhöriga fick se inspelningarna av förhöret med henne från tingsrätten. ChefsJO konstaterar att det sällan finns skäl att upprätthålla sekretessen mot personer vars närvaro medges av den som sekretessen ska skydda. När han eller hon inte samtycker till att andra närvarar bör det enligt chefsJO krävas att närvaron kan antas vara till nytta för förhandlingens genomförande för att särskilda skäl ska anses föreligga. Vidare kan det dessutom finnas anledning att göra en avvägning mellan intresset för sekretess respektive intresset för andras närvaro. ChefsJO anser att det kan diskuteras om det i det här fallet har funnits sådana skäl som krävs för att tillåta närvaro av andra. Eftersom det ytterst rör sig om en bedömningsfråga föranleder hovrättens agerande i denna del dock ingen kritik. Däremot anser chefsJO att hovrätten förtjänar kritik för den bristfälliga dokumentationen och avsaknaden av beslutsskäl.