    <rss version="2.0" >
        <channel>
            <title>JO - Riksdagens Ombudsmän - Beslut sekretess</title>
            <link>https://www.jo.se/feed/jo-beslut-sekretess</link>
            <description>Detta är att RSS-flöde för de senast webbpublicerade besluten som rör sekretess</description>
            <language>sv</language>

                            <item>
                    <title>Med utgångspunkt i situationen för två intagna gör JO uttalanden om Kriminalvårdens överväganden kring intagnas hälsotillstånd och dubbelbeläggning</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/med-utgangspunkt-i-situationen-for-tva-intagna-gor-jo-uttalanden-om-kriminalvardens-overvaganden-kring-intagnas-halsotillstand-och-dubbelbelaggning/</link>
                    <pubDate>2026-04-29 00:00:00</pubDate>
                    <description>Under 2024 genomförde JO ett antal inspektioner av häkten och anstalter för att undersöka vilka följder och risker dubbelbeläggningen kan få för de intagna. Inspektionsserien ägde rum inom det s.k. Opcat-uppdraget, som i korthet syftar till att förebygga att frihetsberövade utsätts för grym eller omänsklig behandling. Ett av de verksamhetsställen som besöktes var anstalten Hällby. JO:s medarbetare uppmärksammade då situationen för en intagen med vissa hälsobesvär. Samtidigt anmälde en annan intagen med viss hälsoproblematik anstalten. Båda fallen behandlas i detta beslut. Under handläggningen av ärendena publicerades rapporterna från inspektionsserien. 
I det nu aktuella beslutet vidareutvecklar JO vissa av rekommendationerna i anstaltsrapporten och gör uttalanden om Kriminalvårdens överväganden kring intagnas fysiska och psykiska hälsotillstånd samt dubbelbeläggning. Enligt henne bör myndigheten i riktlinjer identifiera vilka medicinska skäl som kan utgöra hinder mot att dela cell. JO framhåller att hälsotillstånd kan ha betydelse för såväl den enskilde som en potentiell cellkamrat. Hon tar även upp placeringssektionens uppgifter och roll vid beslut om placering. Slutligen anser JO att det är otillfredsställande att Kriminalvårdens anvisningar fortfarande helt saknar riktlinjer om dokumentation och uppföljning av dubbelbeläggning av intagna i anstalt.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Allvarlig kritik mot Kronofogdemyndigheten för bl.a. bristande service och bristfälliga beslutsmotiveringar</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/allvarlig-kritik-mot-kronofogdemyndigheten-for-bl-a-bristande-service-och-bristfalliga-beslutsmotiveringar/</link>
                    <pubDate>2026-03-25 00:00:00</pubDate>
                    <description>En samfällighetsförening ansökte vid flera tillfällen om betalningsföreläggande av obetalda medlemsavgifter. Kronofogdemyndigheten, som bedömde att ansökningarna inte kunde tas upp till prövning inom ramen för betalningsföreläggandeprocessen, överlämnade ärendena till Verkställighetsavdelningen. 
Utredningen visar att handläggningen av ärendena i flera avseenden har varit bristfällig. Vid kontakter med myndigheten gav handläggare felaktig information till sökanden. De beslut som fattades saknade klargörande motiveringar. Vidare registrerades inte inkomna handlingar i tid. 
JO konstaterar att Kronofogdemyndigheten upprepade gånger har brustit i sin serviceskyldighet. Handläggningen av ärendena uppvisar enligt JO stora brister, vilket har gått ut över sökandens möjligheter att tillvarata sin rätt. JO bedömer att bristerna beror både på enskilda misstag, bristfälliga rutiner och - i vissa avseenden - att myndigheten inte har följt sina egna rutiner. Sammantaget anser JO att det inträffade medför att myndigheten förtjänar allvarlig kritik.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Kritik mot Skatteverket för hanteringen av en myndighets begäran om utlämnande av handlingar</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-skatteverket-for-hanteringen-av-en-myndighets-begaran-om-utlamnande-av-handlingar/</link>
                    <pubDate>2026-02-24 00:00:00</pubDate>
                    <description>En handläggare vid en överförmyndarnämnd begärde muntligen att Skatteverket skulle lämna ut vissa handlingar. Skatteverket svarade bl.a. att en begäran måste göras skriftligen och att förväntad handläggningstid var cirka en månad.
ChefsJO konstaterar att handläggaren gjorde framställningen inom ramen för sitt arbete vid en myndighet och att begäran därmed inte skulle prövas enligt bestämmelserna i 2 kap. tryckfrihetsförordningen, utan enligt den reglering som gäller vid utlämnande av handlingar till andra myndigheter.
Enligt chefsJO saknas det lagligt stöd för att kräva att en myndighets begäran att få del av handlingar ska göras skriftligen. Skatteverket kritiseras för att inte ha handlagt den muntliga begäran.
ChefsJO ser dock inget hinder mot att den mottagande myndigheten kontaktar den begärande myndigheten och undersöker möjligheterna att ge in en skriftlig begäran om en sådan skulle effektivisera handläggningen på ett beaktansvärt sätt. I linje med den samverkansskyldighet som gäller mellan myndigheter enligt förvaltningslagen bör den begärande myndigheten enligt chefsJO normalt kunna tillmötesgå en sådan förfrågan.
Då en myndighets begäran att få del av handlingar som utgångspunkt bör handläggas skyndsamt anser chefsJO att den av Skatteverket uppgivna förväntade handläggningstiden hade varit för lång.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Kritik mot en åklagare för att skyddade personuppgifter togs in i ett förundersökningsprotokoll trots att uppgifterna saknade betydelse för utredningen</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-en-aklagare-for-att-skyddade-personuppgifter-togs-in-i-ett-forundersokningsprotokoll-trots-att-uppgifterna-saknade-betydelse-for-utredningen/</link>
                    <pubDate>2026-01-27 00:00:00</pubDate>
                    <description>En person förekom som misstänkt i en förundersökning, men avfördes innan åtal väcktes. I förundersökningsprotokollet redovisades bl.a. hans namn och adress. Personen hade då skyddade personuppgifter i form av en sekretessmarkering i folkbokföringen.
Enligt JO var personens namn av betydelse för utredningen. Det var därför godtagbart att det redovisades i förundersökningsprotokollet. Däremot saknade personens adress och de tvångsmedelsblanketter som avsåg honom betydelse för utredningen. Adressen och tvångsmedelsblanketterna borde därför inte ha tagits in i protokollet.
JO kritiserar den ansvarige åklagaren för bristen i handläggningen. JO betonar vikten av noggrannhet vid handläggningen av ärenden där det förekommer skyddade personuppgifter. JO noterar att även handläggningen vid Polismyndigheten har brustit.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Familje- och utbildningsnämnden i Ängelholms kommun får kritik bl.a. för att inte ha klarlagt vilka handlingar som en enskild begärde att få ta del av och för att nämnden inte prövade begäran enligt FL:s bestämmelse om partsinsyn</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/familje-och-utbildningsnamnden-i-angelholms-kommun-far-kritik-bl-a-for-att-inte-ha-klarlagt-vilka-handlingar-som-en-enskild-begarde-att-fa-ta-del-av-och-for-att-namnden-inte-provade-begaran-enligt-f/</link>
                    <pubDate>2025-12-02 00:00:00</pubDate>
                    <description>En enskild begärde att få ta del av handlingar i ett ärende där han
var part. Nämnden synes ha varit av uppfattningen att begäran inte var tillräckligt specificerad men vidtog trots det inte någon åtgärd för att klargöra vilka handlingar som framställan avsåg. I beslutet konstaterar JO att en myndighet behöver reda ut vad en begäran om utlämnande av handlingar avser om det är oklart vilka handlingar
som den enskilde vill få del av. JO är kritisk till att nämnden inte gjorde det.
Vid ett senare möte framställde den enskilde sin begäran på nytt och enligt nämnden avsåg den då en utredning. Den enskilde fick besked om att utredningen inte var klar och att han skulle få del av den i samband med kommuniceringen. Eftersom begreppet &quot;utredning&quot; inom socialtjänsten kan ha olika innebörd anser JO att nämnden även vid det tillfället borde ha tagit reda på vilka handlingar som den
enskilde efterfrågade. Nämnden får kritik för att den inte klargjorde den saken.
Den enskilde fick inte del av några handlingar eftersom nämnden ansåg att det som begäran avsåg utgjorde arbetsmaterial som inte kunde lämnas ut. Nämnden får därför också kritik för att den inte informerade den enskilde om möjligheten att enligt  6 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) begära myndighetens
prövning och få ett överklagbart beslut.
Trots att den enskilde var part i det ärende som begäran rörde prövades den enbart enligt tryckfrihetsförordningens bestämmelser om utlämnande av allmänna handlingar. JO anser att nämnden även borde ha prövat framställan enligt förvaltningslagens (2017:900) bestämmelse om partsinsyn och är kritisk till att det inte skedde.
Avslutningsvis understryker JO att en myndighet inte kan underlåta att pröva en parts begäran om att ta del av handlingar enbart på grund av att beslutsunderlaget i ärendet ska kommuniceras.</description>
                </item>
                </channel>
    </rss>
    