https://www.jo.se/feed/jo-beslut-socialtjanst-lss Detta är att RSS-flöde för de senast webbpublicerade besluten som rör socialtjänsten och LSS sv https://www.jo.se/besluten/omsorgs-och-socialnamnden-i-lidingo-kommun-far-kritik-for-att-inte-ha-kommunicerat-ett-yttrande-enligt-lagen-1964167-med-sarskilda-bestammelser-om-unga-lagovertradare-med-den-unge-och-vardnadshava/ 2026-06-03 00:00:00 Omsorgs- och socialnämnden i Lidingö kommun hanterade ett ärende om yttrande enligt 11 § lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, LUL. Nämnden vidtog flera utredningsåtgärder och i yttrandet fanns uppgifter från andra aktörer. När yttrandet var färdigställt skickade nämnden det till polis och åklagare utan att den unge och vårdnadshavarna hade fått möjlighet att yttra sig över det. I beslutet konstaterar JO att den unge som är part i ett ärende om yttrande enligt LUL har rätt att yttra sig över det. Nämnden gjorde alltså fel när den skickade in yttrandet utan att först kommunicera det med den unge. JO bedömer vidare att yttrandet även skulle ha kommunicerats med vårdnadshavarna. Nämnden kritiseras för den bristfälliga handläggningen i dessa avseenden. https://www.jo.se/besluten/vard-och-omsorgsnamnden-i-sjobo-kommun-far-kritik-for-att-hantverkare-pa-uppdrag-av-namnden-gick-in-i-en-kvinnas-lagenhet-i-ett-sarskilt-boende-och-installerade-en-ir-sensor-utan-att-hon-hade-samtyck/ 2026-05-21 00:00:00 Vård- och omsorgsnämnden i Sjöbo kommun genomförde under våren 2025 en installation av ett nytt digitalt trygghetssystem i samtliga lägenheter på kommunens särskilda boenden. I samband med detta gick hantverkare på uppdrag av nämnden in i en lägenhet på ett av de särskilda boendena och installerade en IR-sensor där. Kvinnan som bodde i lägenheten hade inte samtyckt till att hantverkare gick in i bostaden och inte heller till installationen av IR-sensorn. Varje medborgare är skyddad mot intrång från det allmännas sida i sin bostad (se 2 kap. 6 § regeringsformen). Begränsningar i grundlagsskyddet får endast göras genom lag. Det finns inte någon bestämmelse som ger nämnden rätt att gå in i en bostad i ett fall som det aktuella. Grundlagsskyddet gäller dock bara påtvingade ingrepp. Socialtjänsten kan alltså med den enskildes samtycke få tillträde till hans eller hennes bostad. I detta fall hade kvinnan inte lämnat något sådant samtycke. Nämnden hade därför inte rätt att gå in i hennes bostad. Det saknades även nödvändigt samtycke från kvinnan till att installera IR-sensorn i bostaden. JO kritiserar nämnden för det inträffade. https://www.jo.se/besluten/social-och-omsorgsnamnden-i-linkopings-kommun-far-kritik-for-hur-den-hanterat-ett-arende-om-en-flicka-som-bodde-i-ett-annat-hem-an-det-egna/ 2026-04-10 00:00:00 Barnet AA bodde från att hon var två år gammal till dess att hon var 12 år tillsammans med sin pappa och hans hustru BB. Under den tiden hade AA ett begränsat umgänge med sin mamma. I mars 2024 separerade pappan och BB och i juni samma år började AA bo hos BB på heltid. BB gjorde i samband med det en orosanmälan och nämnden inledde en utredning om AA:s boendesituation. Utredningen avslutades i oktober 2024 utan åtgärd. Av beslutet framgick att nämnden hade föreslagit en nätverksplacering hos BB vilket AA:s mamma inte samtyckte till. Under november och december 2024 kom det in flera orosanmälningar avseende AA. Det framkom att AA bodde kvar hos BB och att AA:s mamma fortfarande inte samtyckte till en placering där. Nämnden inledde inte någon utredning. I april 2025 samtyckte AA:s båda vårdnadshavare till att AA bodde hos BB och nämnden beslutade om en tillfällig placering där. Nämnden påbörjade även en utredning avseende BB som familjehem för AA. Vid den tidpunkten hade AA bott hos BB i nästan ett år. I beslutet konstaterar JO att det ställs långtgående krav på socialnämnden att utreda orsakerna till att ett barn inte kan bo kvar hos sina föräldrar och att klargöra vilket behov av skydd och stöd som barnet har. Om barnet, som i AA:s fall, bor tillfälligt i ett annat hem än det egna måste nämnden göra en bedömning av om placeringen kan förväntas bli begränsad i tid eller stadigvarande. Nämnden kan inte förhålla sig passiv eller avvakta föräldrarnas eventuella åtgärder för att lösa boendefrågan. När nämnden kommer fram till att placeringen inte kan begränsas tidsmässigt saknas de rättsliga förutsättningarna för att låta barnet vara fortsatt placerad hos t.ex. en nära anhörig eller annan närstående. Tidsperspektivet är alltså av avgörande betydelse för hur nämnden ska agera. JO konstaterar att det redan i oktober 2024 borde ha stått klart för nämnden att AA:s vistelse hos BB skulle bli annat än tillfällig. Enligt JO borde nämnden redan då ha inlett en utredning för att klarlägga hemförhållandena hos BB och förutsättningarna för att placera AA där stadigvarande. Nämnden förtjänar kritik för att den inte gjorde det. Avslutningsvis konstaterar JO att nämndens hantering har fått till följd att BB i onödan stått utan ersättning under en mycket lång tid. Även det är JO kritisk mot. https://www.jo.se/besluten/socialnamnden-i-pajala-kommun-far-allvarlig-kritik-for-att-den-drojt-med-att-verkstalla-en-insats-enligt-lss-efter-det-att-en-domstol-hade-aterforvisat-malet-for-fortsatt-handlaggning-och-nytt-beslut/ 2026-04-09 00:00:00 En enskild överklagade ett beslut från en kommunal nämnd om var en beviljad boendeinsats enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade skulle verkställas. Domstolen upphävde beslutet och återförvisade målet till nämnden för nytt verkställighetsbeslut. Nämnden förhöll sig passiv i nästan ett år efter det att domen meddelades. När nämndens yttrande kom in till JO var insatsen fortfarande inte verkställd. Det hade då förflutit nästan ett år och åtta månader sedan domen meddelades. Sammantaget anser JO att nämnden förtjänar allvarlig kritik för att ha dröjt med att verkställa boendeinsatsen och för att den dokumenterat verkställighetsärendet på ett mycket bristfälligt sätt. https://www.jo.se/besluten/socialnamnden-i-upplands-vasby-kommun-far-kritik-for-brister-i-handlaggningen-av-en-fraga-om-omplacering-av-ett-barn-som-vardas-med-stod-av-lvu/ 2026-04-09 00:00:00 En flicka placerades i ett familjehem av socialtjänsten i samband med att hon föddes. När hon hade bott i familjehemmet i cirka sex år beslutade socialtjänsten att omplacera henne. I en anmälan till JO klagade en av familjehemsföräldrarna på hur frågan om omplacering hade hanterats. Av anmälan framgick bl.a. att familjehemmet inte hade känt till att frågan om omplacering av flickan utreddes hos nämnden. Vidare hade omplaceringen genomförts genom att flickan hämtades av socialtjänsten på förskolan och därmed inte fick möjlighet att säga hej då till familjehemmet. I beslutet uttalar JO att nämnden borde ha berett familjehemmet tillfälle att yttra sig över frågan om omplacering av flickan innan den fattade beslut i frågan. Därtill konstaterar JO att flickan själv inte fick komma till tals i utredningen i en sådan utsträckning som hon hade rätt till. JO kritiserar nämnden för dessa brister. JO gör också vissa uttalanden om hur omplaceringen av flickan genomfördes och betonar vikten av att nämnden noga överväger hur en omplacering ska genomföras på ett sätt som tar hänsyn till barnets individuella förhållanden och förutsättningar.