    <rss version="2.0" >
        <channel>
            <title>JO - Riksdagens Ombudsmän - Beslut socialtjänst och LSS</title>
            <link>https://www.jo.se/feed/jo-beslut-socialtjanst-lss</link>
            <description>Detta är att RSS-flöde för de senast webbpublicerade besluten som rör socialtjänsten och LSS</description>
            <language>sv</language>

                            <item>
                    <title>Kritik mot Socialnämnden i Timrå kommun bl.a. för att inte i tid ha beslutat om att förlänga utredningstiden beträffande en s.k. barnutredning</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-socialnamnden-i-timra-kommun-bl-a-for-att-inte-i-tid-ha-beslutat-om-att-forlanga-utredningstiden-betraffande-en-s-k-barnutredning/</link>
                    <pubDate>2026-11-06 00:00:00</pubDate>
                    <description>En s.k. barnutredning ska bedrivas skyndsamt och enligt huvudregeln vara slutförd inom fyra månader från det att den inleddes. Utredningstiden får emellertid förlängas om det finns särskilda skäl. Enligt JO måste det i ett beslut om att utöka utredningstiden anges vilka de särskilda skälen för förlängningen är. Vidare måste det tydligt anges vilka åtgärder som återstår innan utredningen kan vara slutförd. JO konstaterar att nämndens beslut saknade sådana uppgifter. Nämnden fattade två förlängningsbeslut och det andra fattades långt efter det att tiden i det tidigare beslutet hade löpt ut. JO ifrågasätter inte nämndens uppgift om att utredningen var aktiv under det ett år och åtta månader som den pågick. Att nämnden dels inte fattade förlängningsbeslut på ett korrekt sätt, dels i besluten inte tydligt angav vilka det särskilda skälen var och vilket utredningsarbete som återstod, gör enligt JO att det i efterhand inte är möjligt att bedöma om utredningen bedrivits med den effektivitet som kan krävs. Socialnämnden kritiseras för detta.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>En handläggare vid Socialnämnden i Lycksele kommun får kritik för hur hon uttryckt sig i kontakten med en enskild. Även kritik mot nämnden för bristande service och tillgänglighet</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/en-handlaggare-vid-socialnamnden-i-lycksele-kommun-far-kritik-for-hur-hon-uttryckt-sig-i-kontakten-med-en-enskild-aven-kritik-mot-namnden-for-bristande-service-och-tillganglighet/</link>
                    <pubDate>2026-11-05 00:00:00</pubDate>
                    <description>En handläggare vid nämnden har i e-postmeddelanden till en enskild uttryckt sig på ett sätt som strider mot kravet på saklighet i 1 kap. 9 § regeringsformen, RF. JO konstaterar i sitt beslut att handläggaren genomgående formulerade sig hårt och moraliserande och att vissa av formuleringarna i meddelandena var både skuldbeläggande och tillrättavisande. I kontakten med den enskilde använde sig handläggaren även av skiljetecken på ett osakligt sätt. Enligt JO var bemötandet olämpligt och inte förenligt med RF:s krav på saklighet, varför handläggaren inte kan undgå kritik för sitt agerande. 
I beslutet kritiseras även nämnden för att den återkommande uppmanade en enskild att upphöra med att kontakta nämnden via e- ost. Nämnden hänvisade i stället till att kontakt bara fick ske per telefon eller genom fysiska brev, vilket enligt JO inte är acceptabelt.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Stöd- och omsorgsnämnden i Lerums kommun får kritik för att ha installerat ett digitalt lås på ytterdörren till en fastighet utan att ha hämtat in samtycke till åtgärden från en kvinna som samägde fastigheten och även bodde där</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/stod-och-omsorgsnamnden-i-lerums-kommun-far-kritik-for-att-ha-installerat-ett-digitalt-las-pa-ytterdorren-till-en-fastighet-utan-att-ha-hamtat-in-samtycke-till-atgarden-fran-en-kvinna-som-samagde-fas/</link>
                    <pubDate>2026-10-28 00:00:00</pubDate>
                    <description>En man bodde tillsammans med sin före detta maka i ett hus som de ägde tillsammans. Mannen hade hemtjänst och beviljades även en insats i form av trygghetslarm. Stöd- och omsorgsnämnden i Lerums kommun installerade därefter ett digitalt lås på husets ytterdörr för att socialtjänstens personal skulle kunna komma in i bostaden. Nämnden kontaktade inte den före detta makan före installationen av det digitala låset. 
När en fastighet ägs gemensamt av flera personer krävs som huvudregel samtliga delägares samtycke för förfogande över fastigheten eller för åtgärder avseende förvaltningen av fastigheten. Det finns inte någon bestämmelse som ger socialtjänsten en ensidig rätt att vidta åtgärder på en fastighet som ägs av enskilda. Nämnden kan emellertid med fastighetsägarnas samtycke vidta en åtgärd som den i ärendet aktuella, dvs. installera ett digitalt lås. 
Eftersom mannen ägde fastigheten tillsammans med sin före detta maka behövdes hennes samtycke för att nämnden skulle kunna installera det digitala låset. Nämnden borde alltså ha hämtat in hennes samtycke innan installationen genomfördes. Nämnden får kritik för hanteringen.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden i Karlshamns kommun kritiseras för långsam handläggning av en begäran om utlämnande av allmänna handlingar och för att ha röjt sekretessbelagda uppgifter genom att använda en bristfällig metod för maskering</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/omsorgs-och-arbetsmarknadsnamnden-i-karlshamns-kommun-kritiseras-for-langsam-handlaggning-av-en-begaran-om-utlamnande-av-allmanna-handlingar-och-for-att-ha-rojt-sekretessbelagda-uppgifter-genom-att-a/</link>
                    <pubDate>2026-10-23 00:00:00</pubDate>
                    <description>En enskild begärde att få kopior av vissa handlingar från Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden i Karlshamns kommun. Det tog drygt fem veckor innan nämnden lämnade ut handlingarna.
Vid sekretessprövningen av handlingarna bedömde nämnden att vissa uppgifter skulle vara sekretessbelagda i förhållande till den enskilde. Handlingarna maskerades genom att de sekretessbelagda uppgifterna täcktes över med Tipp-Ex. Därefter skulle handlingarna ha kopierats och kopiorna skickats till den enskilde. I stället skickade nämnden de handlingar som hade maskerats med Tipp-Ex. Den enskilde skrapade bort maskeringen och tog del av de sekretessbelagda uppgifterna.
JO kritiserar nämnden för såväl den långsamma handläggningen av begäran om utlämnande av handlingar som för att ha röjt sekretessbelagda uppgifter genom den bristfälliga maskeringen.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Socialnämnden i Vänersborgs kommun får kritik för att den uppmanat skolpersonal att ställa frågor till ett barn med anledning av en  orosanmälan från skolan</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/socialnamnden-i-vanersborgs-kommun-far-kritik-for-att-den-uppmanat-skolpersonal-att-stalla-fragor-till-ett-barn-med-anledning-av-en-orosanmalan-fran-skolan/</link>
                    <pubDate>2026-10-01 00:00:00</pubDate>
                    <description>I juni 2025 mottog socialtjänsten en orosanmälan avseende ett barn som var åtta år gammalt. Samma dag kontaktade socialtjänsten barnets skola och bad rektorn att uppmana en specialpedagog att ställa frågor till barnet och sedan återkomma till socialtjänsten. Specialpedagogen kontaktade därefter socialtjänsten och informerade om att ett samtal med barnet hade genomförts samt vad barnet hade berättat. Nämnden inledde samma dag en utredning enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL.
JO konstaterar att nämndens dokumentation av händelsen med styrka talar för att samtalet ägde rum innan utredningen hade inletts, dvs. under den s.k. förhandsbedömningen. Under sådana förhållanden hade ett samtycke från vårdnadshavarna krävts för att nämnden skulle få tala med barnet. Något samtycke fanns inte. Det fanns enligt JO därför inte heller förutsättningar för nämnden att uppmana skolpersonal att genomföra samtalet på nämndens uppdrag. 
Under JO:s utredning förde nämnden emellertid fram att samtalet hade ägt rum efter att utredningen hade inletts och att det därför enligt 11 kap 10 § tredje stycket SoL fanns rättsliga förutsättningar för att samtala med barnet utan vårdnadshavarens samtycke. JO framhåller att bestämmelsen inte ger uttryck för annat än att det är socialnämndens uppdrag att genomföra samtal med barn. Någon möjlighet för en nämnd att, på så sätt som skedde i förevarande fall, lämna över genomförandet av den åtgärden till en annan myndighet finns alltså inte. Vidare konstaterar JO att nämnden svårligen kan uppfylla sitt ansvar för hur ett barnsamtal genomförs om samtalet utförs av någon annan aktör och utan att företrädare för nämnden är närvarande. 
JO kritiserar nämnden för att den uppmanade skolpersonal att samtala med barnet utan att det fanns rättsliga förutsättningar för det.</description>
                </item>
                </channel>
    </rss>
    