https://www.jo.se/feed/jo-beslut-socialtjanst-lss Detta är att RSS-flöde för de senast webbpublicerade besluten som rör socialtjänsten och LSS sv https://www.jo.se/besluten/vard-och-omsorgsnamnden-i-vannas-kommun-far-kritik-for-att-inte-ha-verkstallt-insatsen-personlig-assistans-pa-det-satt-som-den-enskilde-hade-ratt-till-och-for-bristfallig-dokumentation/ 2026-08-20 00:00:00 En enskild var beviljad personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Med hänvisning till bl.a. rekryteringsproblem utförde nämnden under en längre tid insatsen genom en särskild hemtjänstgrupp. Personlig assistans är ett personligt utformat stöd. Den enskilde ska ha ett direkt inflytande över planeringen och utformningen av insatsen samt i genomförandet av den. Enligt JO framstår det som att den enskilde inte har haft något reellt inflytande över när och hur insatsen skulle ges eller i tillräcklig omfattning kunnat styra över vilka personer som skulle utföra den. Nämnden har inte genom hemtjänstgruppen tillhandahållit ett sådant personligt utformat stöd som insatsen personlig assistans är avsedd att vara. Hemtjänstpersonalen kan inte heller anses vara sådana personliga assistenter som avses i LSS. JO konstaterar att den enskilde alltså inte har fått tillgång till den insats han hade rätt till. Nämnden har därmed brustit i att verkställa insatsen och för det får nämnden kritik. JO konstaterar vidare att dokumentationen i den enskildes ärende är ytterst bristfällig och att dokumentationsbristerna påtagligt har försvårat JO:s granskning. Dokumentationen uppfyller inte de krav som ställs på dokumentation av insatser enligtLSS. Nämnden kritiseras även för detta. https://www.jo.se/besluten/enskede-arsta-vantors-stadsdelsnamnd-i-stockholms-kommun-far-kritik-for-att-en-enskild-beskrivits-pa-ett-satt-som-strider-mot-kravet-pa-saklighet-i-1-kap-9-%c2%a7-regeringsformen/ 2026-08-11 00:00:00 Under ett telefonsamtal med en handläggare vid Försäkringskassan gjorde tjänstemän vid Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd i Stockholms kommun vissa uttalanden om en enskild. Enligt JO strider uttalandena mot kravet på saklighet i 1 kap. 9 § regeringsformen. JO ser allvarligt på tjänstemännens agerande och kritiserar nämnden för det inträffade. https://www.jo.se/besluten/omsorgs-och-socialnamnden-i-lidingo-kommun-far-kritik-for-att-inte-ha-kommunicerat-ett-yttrande-enligt-lagen-1964167-med-sarskilda-bestammelser-om-unga-lagovertradare-med-den-unge-och-vardnadshava/ 2026-06-03 00:00:00 Omsorgs- och socialnämnden i Lidingö kommun hanterade ett ärende om yttrande enligt 11 § lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, LUL. Nämnden vidtog flera utredningsåtgärder och i yttrandet fanns uppgifter från andra aktörer. När yttrandet var färdigställt skickade nämnden det till polis och åklagare utan att den unge och vårdnadshavarna hade fått möjlighet att yttra sig över det. I beslutet konstaterar JO att den unge som är part i ett ärende om yttrande enligt LUL har rätt att yttra sig över det. Nämnden gjorde alltså fel när den skickade in yttrandet utan att först kommunicera det med den unge. JO bedömer vidare att yttrandet även skulle ha kommunicerats med vårdnadshavarna. Nämnden kritiseras för den bristfälliga handläggningen i dessa avseenden. https://www.jo.se/besluten/vard-och-omsorgsnamnden-i-sjobo-kommun-far-kritik-for-att-hantverkare-pa-uppdrag-av-namnden-gick-in-i-en-kvinnas-lagenhet-i-ett-sarskilt-boende-och-installerade-en-ir-sensor-utan-att-hon-hade-samtyck/ 2026-05-21 00:00:00 Vård- och omsorgsnämnden i Sjöbo kommun genomförde under våren 2025 en installation av ett nytt digitalt trygghetssystem i samtliga lägenheter på kommunens särskilda boenden. I samband med detta gick hantverkare på uppdrag av nämnden in i en lägenhet på ett av de särskilda boendena och installerade en IR-sensor där. Kvinnan som bodde i lägenheten hade inte samtyckt till att hantverkare gick in i bostaden och inte heller till installationen av IR-sensorn. Varje medborgare är skyddad mot intrång från det allmännas sida i sin bostad (se 2 kap. 6 § regeringsformen). Begränsningar i grundlagsskyddet får endast göras genom lag. Det finns inte någon bestämmelse som ger nämnden rätt att gå in i en bostad i ett fall som det aktuella. Grundlagsskyddet gäller dock bara påtvingade ingrepp. Socialtjänsten kan alltså med den enskildes samtycke få tillträde till hans eller hennes bostad. I detta fall hade kvinnan inte lämnat något sådant samtycke. Nämnden hade därför inte rätt att gå in i hennes bostad. Det saknades även nödvändigt samtycke från kvinnan till att installera IR-sensorn i bostaden. JO kritiserar nämnden för det inträffade. https://www.jo.se/besluten/social-och-omsorgsnamnden-i-linkopings-kommun-far-kritik-for-hur-den-hanterat-ett-arende-om-en-flicka-som-bodde-i-ett-annat-hem-an-det-egna/ 2026-04-10 00:00:00 Barnet AA bodde från att hon var två år gammal till dess att hon var 12 år tillsammans med sin pappa och hans hustru BB. Under den tiden hade AA ett begränsat umgänge med sin mamma. I mars 2024 separerade pappan och BB och i juni samma år började AA bo hos BB på heltid. BB gjorde i samband med det en orosanmälan och nämnden inledde en utredning om AA:s boendesituation. Utredningen avslutades i oktober 2024 utan åtgärd. Av beslutet framgick att nämnden hade föreslagit en nätverksplacering hos BB vilket AA:s mamma inte samtyckte till. Under november och december 2024 kom det in flera orosanmälningar avseende AA. Det framkom att AA bodde kvar hos BB och att AA:s mamma fortfarande inte samtyckte till en placering där. Nämnden inledde inte någon utredning. I april 2025 samtyckte AA:s båda vårdnadshavare till att AA bodde hos BB och nämnden beslutade om en tillfällig placering där. Nämnden påbörjade även en utredning avseende BB som familjehem för AA. Vid den tidpunkten hade AA bott hos BB i nästan ett år. I beslutet konstaterar JO att det ställs långtgående krav på socialnämnden att utreda orsakerna till att ett barn inte kan bo kvar hos sina föräldrar och att klargöra vilket behov av skydd och stöd som barnet har. Om barnet, som i AA:s fall, bor tillfälligt i ett annat hem än det egna måste nämnden göra en bedömning av om placeringen kan förväntas bli begränsad i tid eller stadigvarande. Nämnden kan inte förhålla sig passiv eller avvakta föräldrarnas eventuella åtgärder för att lösa boendefrågan. När nämnden kommer fram till att placeringen inte kan begränsas tidsmässigt saknas de rättsliga förutsättningarna för att låta barnet vara fortsatt placerad hos t.ex. en nära anhörig eller annan närstående. Tidsperspektivet är alltså av avgörande betydelse för hur nämnden ska agera. JO konstaterar att det redan i oktober 2024 borde ha stått klart för nämnden att AA:s vistelse hos BB skulle bli annat än tillfällig. Enligt JO borde nämnden redan då ha inlett en utredning för att klarlägga hemförhållandena hos BB och förutsättningarna för att placera AA där stadigvarande. Nämnden förtjänar kritik för att den inte gjorde det. Avslutningsvis konstaterar JO att nämndens hantering har fått till följd att BB i onödan stått utan ersättning under en mycket lång tid. Även det är JO kritisk mot.