https://www.jo.se/feed/jo-beslut-socialtjanst-lss Detta är att RSS-flöde för de senast webbpublicerade besluten som rör socialtjänsten och LSS sv https://www.jo.se/besluten/farsta-stadsdelsnamnd-i-stockholms-kommun-far-allvarlig-kritik-for-att-ett-barn-var-tillfalligt-placerat-hos-en-narstaende-under-mycket-lang-tid-innan-namnden-fattade-beslut-om-stadigvarande-placering/ 2026-01-30 00:00:00 BB hade varit tillfälligt placerad hos sin storasyster AA under flera perioder sedan 2015. Den senaste placeringen pågick från den 25 mars 2022 till den 18 juli 2024, dvs. ca två år och fyra månader. JO anser att det ganska snart måste ha stått klart för nämnden att BB inte skulle komma att bo hos AA endast för en kortare tid. När det visade sig att placeringen inte endast skulle komma att bli tillfällig borde nämnden därför ha genomfört en fullständig familjehemsutredning för att klarlägga förutsättningarna för att stadigvarande placera BB hos AA. Familjehemsutredningen inleddes först i januari 2024 och avslutades inte förrän i juli samma år. JO är av uppfattningen att utredningen borde ha genomförts tidigare men också handlagts mer skyndsamt än vad som skedde. I beslutet gör JO också uttalanden om frågan om kostnadsansvar när en nämnd placerar ett barn utanför det egna hemmet. JO konstaterar att nämnden har brustit i sin handläggning genom att under mycket lång tid inte fatta beslut om stadigvarande placering av BB hos AA och även genom att dröja med att genomföra en familjehemsutredning. För dessa brister uttalar JO allvarlig kritik mot nämnden. https://www.jo.se/besluten/socialnamnden-i-lindesbergs-kommun-kritiseras-for-hanteringen-i-samband-med-ett-overklagande-av-ett-beslut-om-ekonomiskt-bistand-bl-a-for-att-en-handlaggare-anvant-sin-swish-app-for-att-kontrollera/ 2026-01-07 00:00:00 Efter att en kvinna hade överklagat ett beslut om ekonomiskt bistånd valde nämnden att vidta vissa utredningsåtgärder genom att kontrollera om ett telefonnummer var anslutet till Swish och därefter kontakta kvinnan om de uppgifter som hade framkommit. Kvinnan tillfrågades då om hon ville gå vidare med sitt överklagande. JO anser att nämnden inte skulle ha vidtagit några utredningsåtgärder alls i samband med överklagandet eftersom det inte behövdes för att uppfylla kraven i förvaltningslagen (2017:900). Det framstod dessutom som att syftet med åtgärderna inte främst var att kunna ändra beslutet till den enskildes fördel, utan snarare att finna ytterligare stöd för det fattade beslutet. JO uttalar vidare att det saknades rättsliga förutsättningar för åtgärden att kontrollera det aktuella telefonnumret. Dessutom framstod det som att handläggaren använde sin privata telefon för att utföra kontrollen. JO ser allvarligt på den vidtagna utredningsåtgärden och framhåller att det inte bör komma i fråga att handläggare och andra tjänstepersoner använder privata konton eller liknande för att få fram information i tjänsten. Utöver detta anser JO att kontakten med kvinnan var olämplig och osaklig. Även om syftet med telefonsamtalet antagligen inte var att förmå henne att återkalla sitt överklagande bedömer JO att det fanns en uppenbar risk för att det kunde uppfattas så. JO konstaterar att nämndens hantering av överklagandet har brustit på flera sätt och nämnden kritiseras för det. https://www.jo.se/besluten/uttalanden-om-inspektionen-for-vard-och-omsorgs-hantering-av-uppgifter-som-enskilda-lamnar-till-myndigheten-om-brister-eller-missforhallanden-inom-socialtjansten-och-i-verksamhet-enligt-lss/ 2025-12-22 00:00:00 Enskilda har möjlighet att lämna uppgifter till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om brister eller missförhållanden inom socialtjänsten och i verksamhet enligt LSS. Enligt IVO finns det inte någon skyldighet för myndigheten att initiera ett ärende i samband med att sådana uppgifter lämnas. IVO informerar den enskilde om att han eller hon inte kommer att få någon annan återkoppling än en bekräftelse på att myndigheten tagit emot uppgiften. I beslutet konstaterar JO att det inte finns några bestämmelser om att IVO är skyldig att ta emot klagomål från enskilda när det handlar om socialtjänst eller verksamhet enligt LSS. Detta kan jämföras med den lagfästa klagomålshanteringen som finns när det gäller hälso- och sjukvård. IVO:s nuvarande hantering av inkommen information står således inte i strid med några bestämmelser om hur myndigheten ska bedriva tillsyn. Inte heller från rättssäkerhetssynpunkt finns anledning att anse att lämnade uppgifter medför att ett ärende inleds hos IVO. JO uttalar ingen kritik mot IVO i beslutet. https://www.jo.se/besluten/uttalanden-om-en-myndighets-skyldighet-att-prova-en-enskilds-begaran-om-att-ta-del-av-handlingar-enligt-forvaltningslagens-bestammelser-om-partsinsyn-och-vad-en-myndighet-behover-gora-for-att-veta-vil/ 2025-12-02 00:00:00 En enskild begärde att få ta del av socialtjänstens utredningar i ärenden som avsåg hans barn. Nämnden utgick från att begäran avsåg socialtjänstens skriftliga sammanställningar av utredningsmaterialet. I beslutet konstaterar JO att en myndighet behöver reda ut vad en begäran om utlämnande av handlingar avser om den är oklar till sin innebörd. Myndigheten kan då även behöva klarlägga vad en enskild menar med vissa begrepp. Inom socialtjänsten kan begreppet "utredning" ha olika innebörd. Nämnden borde därför ha utrett vad den enskilde menade när han begärde att få ta del av sina barns utredningar. JO är kritisk till att nämnden inte gjorde det. Den enskilde var part i de ärenden som hans begäran avsåg. Trots det prövades den enbart enligt tryckfrihetsförordningens bestämmelser om utlämnande av allmänna handlingar. JO anser att nämnden även borde ha prövat begäran enligt förvaltningslagens (2017:900), FL, bestämmelse om partsinsyn. JO konstaterar att när nämnden prövar en begäran enligt bestämmelsen om partsinsyn är det avgörande för bedömningen om materialet har tillförts ärendet. Sådant material som inte har tillförts ärendet kan inte bli föremål för partsinsyn. En särskild svårighet ligger i att avgöra när exempelvis ett utkast eller en minnesanteckning ska anses tillfört ärendet. En sådan handling, t.ex. ett utkast till beslutsunderlag med bedömningar som sammanställs när utredningsåtgärderna är genomförda, bör enligt JO anses tillförd ärendet endast om den innehåller sakuppgifter som är av betydelse för ärendets avgörande och som inte finns dokumenterade i akten i övrigt. Eftersom nämnden har en långtgående skyldighet att dokumentera sin handläggning av ärenden som rör enskilda och genomförda insatser, borde det inte förekomma att sakuppgifter av den karaktären endast finns antecknade i ett sådant utkast. Avslutningsvis understryker JO att partsinsynen gäller ett mer omfattande material än vad myndighetens skyldighet att kommunicera beslutsunderlaget enligt 25 § FL gör. https://www.jo.se/besluten/familje-och-utbildningsnamnden-i-angelholms-kommun-far-kritik-bl-a-for-att-inte-ha-klarlagt-vilka-handlingar-som-en-enskild-begarde-att-fa-ta-del-av-och-for-att-namnden-inte-provade-begaran-enligt-f/ 2025-12-02 00:00:00 En enskild begärde att få ta del av handlingar i ett ärende där han var part. Nämnden synes ha varit av uppfattningen att begäran inte var tillräckligt specificerad men vidtog trots det inte någon åtgärd för att klargöra vilka handlingar som framställan avsåg. I beslutet konstaterar JO att en myndighet behöver reda ut vad en begäran om utlämnande av handlingar avser om det är oklart vilka handlingar som den enskilde vill få del av. JO är kritisk till att nämnden inte gjorde det. Vid ett senare möte framställde den enskilde sin begäran på nytt och enligt nämnden avsåg den då en utredning. Den enskilde fick besked om att utredningen inte var klar och att han skulle få del av den i samband med kommuniceringen. Eftersom begreppet "utredning" inom socialtjänsten kan ha olika innebörd anser JO att nämnden även vid det tillfället borde ha tagit reda på vilka handlingar som den enskilde efterfrågade. Nämnden får kritik för att den inte klargjorde den saken. Den enskilde fick inte del av några handlingar eftersom nämnden ansåg att det som begäran avsåg utgjorde arbetsmaterial som inte kunde lämnas ut. Nämnden får därför också kritik för att den inte informerade den enskilde om möjligheten att enligt 6 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) begära myndighetens prövning och få ett överklagbart beslut. Trots att den enskilde var part i det ärende som begäran rörde prövades den enbart enligt tryckfrihetsförordningens bestämmelser om utlämnande av allmänna handlingar. JO anser att nämnden även borde ha prövat framställan enligt förvaltningslagens (2017:900) bestämmelse om partsinsyn och är kritisk till att det inte skedde. Avslutningsvis understryker JO att en myndighet inte kan underlåta att pröva en parts begäran om att ta del av handlingar enbart på grund av att beslutsunderlaget i ärendet ska kommuniceras.