https://www.jo.se/feed/jo-beslut-socialtjanst-lss Detta är att RSS-flöde för de senast webbpublicerade besluten som rör socialtjänsten och LSS sv https://www.jo.se/besluten/socialnamnden-i-vanersborgs-kommun-far-kritik-for-att-den-uppmanat-skolpersonal-att-stalla-fragor-till-ett-barn-med-anledning-av-en-orosanmalan-fran-skolan/ 2026-10-01 00:00:00 I juni 2025 mottog socialtjänsten en orosanmälan avseende ett barn som var åtta år gammalt. Samma dag kontaktade socialtjänsten barnets skola och bad rektorn att uppmana en specialpedagog att ställa frågor till barnet och sedan återkomma till socialtjänsten. Specialpedagogen kontaktade därefter socialtjänsten och informerade om att ett samtal med barnet hade genomförts samt vad barnet hade berättat. Nämnden inledde samma dag en utredning enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL. JO konstaterar att nämndens dokumentation av händelsen med styrka talar för att samtalet ägde rum innan utredningen hade inletts, dvs. under den s.k. förhandsbedömningen. Under sådana förhållanden hade ett samtycke från vårdnadshavarna krävts för att nämnden skulle få tala med barnet. Något samtycke fanns inte. Det fanns enligt JO därför inte heller förutsättningar för nämnden att uppmana skolpersonal att genomföra samtalet på nämndens uppdrag. Under JO:s utredning förde nämnden emellertid fram att samtalet hade ägt rum efter att utredningen hade inletts och att det därför enligt 11 kap 10 § tredje stycket SoL fanns rättsliga förutsättningar för att samtala med barnet utan vårdnadshavarens samtycke. JO framhåller att bestämmelsen inte ger uttryck för annat än att det är socialnämndens uppdrag att genomföra samtal med barn. Någon möjlighet för en nämnd att, på så sätt som skedde i förevarande fall, lämna över genomförandet av den åtgärden till en annan myndighet finns alltså inte. Vidare konstaterar JO att nämnden svårligen kan uppfylla sitt ansvar för hur ett barnsamtal genomförs om samtalet utförs av någon annan aktör och utan att företrädare för nämnden är närvarande. JO kritiserar nämnden för att den uppmanade skolpersonal att samtala med barnet utan att det fanns rättsliga förutsättningar för det. https://www.jo.se/besluten/individ-och-familjeomsorgsnamnden-i-jonkopings-kommun-far-kritik-for-att-det-i-en-bilaga-till-ett-hyreskontrakt-har-tagits-in-ett-villkor-om-att-den-enskilde-ska-ta-emot-hembesok-fran-socialforvaltn/ 2026-09-30 00:00:00 Individ- och familjeomsorgsnämnden beviljade en man bistånd i form av ett s.k. bostadssocialt kontrakt. Därefter tecknade kommunens tekniska nämnd och mannen ett hyreskontrakt. Av kontraktets tilläggsbestämmelser framgick bl.a. att mannen förband sig att ta emot hembesök från socialförvaltningen inom ramen för uppföljningsverksamheten för bostadssociala kontrakt och att han kunde komma att sägas upp om bestämmelserna inte följs. I sin anmälan till JO uppgav mannen bl.a. att han upplevde att en tjänsteman hade sökt igenom hans bostad vid ett hembesök. En myndighet får inte utan vidare gå in i någons bostad. Socialtjänsten kan dock efter överenskommelse med den enskilde besöka honom eller henne för att genomföra eller följa upp en beviljad insats. JO har i flera tidigare beslut uttalat att ett samtycke till hembesök måste vara reellt. JO konstaterar att annat inte kommit fram genom utredningen än att mannen hade samtyckt till hembesöket som sådant. JO framhåller dock att ett samtycke till ett hembesök kan vara mer eller mindre omfattande. Nämnden behöver därför säkerställa att det finns samtycke från den enskilde inte bara till att ett hembesök får genomföras, utan också till hur det genomförs. Ett hembesök är en integritetskänslig åtgärd och nämnden måste i varje enskilt fall överväga bl.a. behovet av hembesök. JO uttalar vidare att villkoret om hembesök inte är giltigt eftersom det är mer långtgående än vad som följer av bestämmelserna i 12 kap. jordabalken. Nämnden har tidigare fått kritik av JO för att ett sådant villkor tagits in i en bilaga till ett hyreskontrakt. Nämnden kritiseras för att samma villkor fortfarande används. https://www.jo.se/besluten/omsorgsnamnden-i-uppsala-kommun-far-kritik-for-bristande-verkstallighet-av-ett-beslut-enligt-lss-om-insats-i-form-av-bostad-med-sarskild-service-for-vuxna/ 2026-09-15 00:00:00 I maj 2022 beviljades en enskild insatsen bostad med särskild service för vuxna enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Beslutet verkställdes inte förrän i januari 2024 då den enskilde flyttade till ett boende som nämnden hade erbjudit. Den enskilde lämnade boendet och flyttade hem till sina föräldrar i maj 2024. Därefter verkställdes beslutet om boendeinsats, som gällde till och med den 31 maj 2025, inte på nytt. I beslutet konstaterar JO att den enskilde i två långa perioder under beslutets giltighetstid stod utan den boendeinsats som nämnden hade beviljat honom. Även om nämnden under den tiden beviljade den enskilde andra insatser enligt LSS, är det inte tillräckligt och förändrar inte det faktum att han under lång tid stod utan den boendeinsats som han hade rätt till. JO understryker att beslut om insatser enligt LSS gäller omedelbart. Nämnden måste vidta effektiva åtgärder i syfte att så snart som möjligt kunna verkställa beslutet. Nämnden kritiseras för den bristande verkställigheten. JO avser att följa upp frågan om hur nämnden förmår verkställa sina beslut om bl.a. boendeinsatser enligt LSS inom ramen för den inspektion av nämnden som kommer att genomföras den 22-24 september 2026. https://www.jo.se/besluten/socialnamnden-i-sodertalje-kommun-far-allvarlig-kritik-for-att-ett-barn-under-flera-dygn-vardades-i-ett-jourhem-trots-att-det-inte-fanns-laglig-grund-for-det/ 2026-08-31 00:00:00 Den 15 april 2025 beslutade ordföranden i Socialnämnden i Södertälje kommun att omedelbart omhänderta ett barn med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Barnet placerades i ett jourhem samma dag. I enlighet med 7 § LVU borde beslutet om omedelbart omhändertagande ha underställts förvaltningsrätten senast den 22 april 2025. Nämnden försummade att underställa beslutet inom tidsfristen och beslutet upphörde därför att gälla den 23 april 2025. När nämnden uppmärksammade sitt misstag den 28 april 2025 placerades barnet i samma jourhem med stöd av den då gällande socialtjänstlagen (2001:453). Barnet hade då vårdats i jourhemmet utan laglig grund i drygt fem dygn. JO konstaterar att nämnden har ett stort ansvar för att dess verksamhet bedrivs lagenligt och uttalar allvarlig kritik mot nämnden för det inträffade. https://www.jo.se/besluten/vard-och-omsorgsnamnden-i-vannas-kommun-far-kritik-for-att-inte-ha-verkstallt-insatsen-personlig-assistans-pa-det-satt-som-den-enskilde-hade-ratt-till-och-for-bristfallig-dokumentation/ 2026-08-20 00:00:00 En enskild var beviljad personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Med hänvisning till bl.a. rekryteringsproblem utförde nämnden under en längre tid insatsen genom en särskild hemtjänstgrupp. Personlig assistans är ett personligt utformat stöd. Den enskilde ska ha ett direkt inflytande över planeringen och utformningen av insatsen samt i genomförandet av den. Enligt JO framstår det som att den enskilde inte har haft något reellt inflytande över när och hur insatsen skulle ges eller i tillräcklig omfattning kunnat styra över vilka personer som skulle utföra den. Nämnden har inte genom hemtjänstgruppen tillhandahållit ett sådant personligt utformat stöd som insatsen personlig assistans är avsedd att vara. Hemtjänstpersonalen kan inte heller anses vara sådana personliga assistenter som avses i LSS. JO konstaterar att den enskilde alltså inte har fått tillgång till den insats han hade rätt till. Nämnden har därmed brustit i att verkställa insatsen och för det får nämnden kritik. JO konstaterar vidare att dokumentationen i den enskildes ärende är ytterst bristfällig och att dokumentationsbristerna påtagligt har försvårat JO:s granskning. Dokumentationen uppfyller inte de krav som ställs på dokumentation av insatser enligtLSS. Nämnden kritiseras även för detta.