https://www.jo.se/feed/jo-beslut-socialtjanst-lss Detta är att RSS-flöde för de senast webbpublicerade besluten som rör socialtjänsten och LSS sv https://www.jo.se/besluten/social-och-omsorgsnamnden-i-linkopings-kommun-far-kritik-for-hur-den-hanterat-ett-arende-om-en-flicka-som-bodde-i-ett-annat-hem-an-det-egna/ 2026-04-10 00:00:00 Barnet AA bodde från att hon var två år gammal till dess att hon var 12 år tillsammans med sin pappa och hans hustru BB. Under den tiden hade AA ett begränsat umgänge med sin mamma. I mars 2024 separerade pappan och BB och i juni samma år började AA bo hos BB på heltid. BB gjorde i samband med det en orosanmälan och nämnden inledde en utredning om AA:s boendesituation. Utredningen avslutades i oktober 2024 utan åtgärd. Av beslutet framgick att nämnden hade föreslagit en nätverksplacering hos BB vilket AA:s mamma inte samtyckte till. Under november och december 2024 kom det in flera orosanmälningar avseende AA. Det framkom att AA bodde kvar hos BB och att AA:s mamma fortfarande inte samtyckte till en placering där. Nämnden inledde inte någon utredning. I april 2025 samtyckte AA:s båda vårdnadshavare till att AA bodde hos BB och nämnden beslutade om en tillfällig placering där. Nämnden påbörjade även en utredning avseende BB som familjehem för AA. Vid den tidpunkten hade AA bott hos BB i nästan ett år. I beslutet konstaterar JO att det ställs långtgående krav på socialnämnden att utreda orsakerna till att ett barn inte kan bo kvar hos sina föräldrar och att klargöra vilket behov av skydd och stöd som barnet har. Om barnet, som i AA:s fall, bor tillfälligt i ett annat hem än det egna måste nämnden göra en bedömning av om placeringen kan förväntas bli begränsad i tid eller stadigvarande. Nämnden kan inte förhålla sig passiv eller avvakta föräldrarnas eventuella åtgärder för att lösa boendefrågan. När nämnden kommer fram till att placeringen inte kan begränsas tidsmässigt saknas de rättsliga förutsättningarna för att låta barnet vara fortsatt placerad hos t.ex. en nära anhörig eller annan närstående. Tidsperspektivet är alltså av avgörande betydelse för hur nämnden ska agera. JO konstaterar att det redan i oktober 2024 borde ha stått klart för nämnden att AA:s vistelse hos BB skulle bli annat än tillfällig. Enligt JO borde nämnden redan då ha inlett en utredning för att klarlägga hemförhållandena hos BB och förutsättningarna för att placera AA där stadigvarande. Nämnden förtjänar kritik för att den inte gjorde det. Avslutningsvis konstaterar JO att nämndens hantering har fått till följd att BB i onödan stått utan ersättning under en mycket lång tid. Även det är JO kritisk mot. https://www.jo.se/besluten/socialnamnden-i-pajala-kommun-far-allvarlig-kritik-for-att-den-drojt-med-att-verkstalla-en-insats-enligt-lss-efter-det-att-en-domstol-hade-aterforvisat-malet-for-fortsatt-handlaggning-och-nytt-beslut/ 2026-04-09 00:00:00 En enskild överklagade ett beslut från en kommunal nämnd om var en beviljad boendeinsats enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade skulle verkställas. Domstolen upphävde beslutet och återförvisade målet till nämnden för nytt verkställighetsbeslut. Nämnden förhöll sig passiv i nästan ett år efter det att domen meddelades. När nämndens yttrande kom in till JO var insatsen fortfarande inte verkställd. Det hade då förflutit nästan ett år och åtta månader sedan domen meddelades. Sammantaget anser JO att nämnden förtjänar allvarlig kritik för att ha dröjt med att verkställa boendeinsatsen och för att den dokumenterat verkställighetsärendet på ett mycket bristfälligt sätt. https://www.jo.se/besluten/socialnamnden-i-upplands-vasby-kommun-far-kritik-for-brister-i-handlaggningen-av-en-fraga-om-omplacering-av-ett-barn-som-vardas-med-stod-av-lvu/ 2026-04-09 00:00:00 En flicka placerades i ett familjehem av socialtjänsten i samband med att hon föddes. När hon hade bott i familjehemmet i cirka sex år beslutade socialtjänsten att omplacera henne. I en anmälan till JO klagade en av familjehemsföräldrarna på hur frågan om omplacering hade hanterats. Av anmälan framgick bl.a. att familjehemmet inte hade känt till att frågan om omplacering av flickan utreddes hos nämnden. Vidare hade omplaceringen genomförts genom att flickan hämtades av socialtjänsten på förskolan och därmed inte fick möjlighet att säga hej då till familjehemmet. I beslutet uttalar JO att nämnden borde ha berett familjehemmet tillfälle att yttra sig över frågan om omplacering av flickan innan den fattade beslut i frågan. Därtill konstaterar JO att flickan själv inte fick komma till tals i utredningen i en sådan utsträckning som hon hade rätt till. JO kritiserar nämnden för dessa brister. JO gör också vissa uttalanden om hur omplaceringen av flickan genomfördes och betonar vikten av att nämnden noga överväger hur en omplacering ska genomföras på ett sätt som tar hänsyn till barnets individuella förhållanden och förutsättningar. https://www.jo.se/besluten/farsta-stadsdelsnamnd-i-stockholms-kommun-far-allvarlig-kritik-for-att-ett-barn-var-tillfalligt-placerat-hos-en-narstaende-under-mycket-lang-tid-innan-namnden-fattade-beslut-om-stadigvarande-placering/ 2026-01-30 00:00:00 BB hade varit tillfälligt placerad hos sin storasyster AA under flera perioder sedan 2015. Den senaste placeringen pågick från den 25 mars 2022 till den 18 juli 2024, dvs. ca två år och fyra månader. JO anser att det ganska snart måste ha stått klart för nämnden att BB inte skulle komma att bo hos AA endast för en kortare tid. När det visade sig att placeringen inte endast skulle komma att bli tillfällig borde nämnden därför ha genomfört en fullständig familjehemsutredning för att klarlägga förutsättningarna för att stadigvarande placera BB hos AA. Familjehemsutredningen inleddes först i januari 2024 och avslutades inte förrän i juli samma år. JO är av uppfattningen att utredningen borde ha genomförts tidigare men också handlagts mer skyndsamt än vad som skedde. I beslutet gör JO också uttalanden om frågan om kostnadsansvar när en nämnd placerar ett barn utanför det egna hemmet. JO konstaterar att nämnden har brustit i sin handläggning genom att under mycket lång tid inte fatta beslut om stadigvarande placering av BB hos AA och även genom att dröja med att genomföra en familjehemsutredning. För dessa brister uttalar JO allvarlig kritik mot nämnden. https://www.jo.se/besluten/socialnamnden-i-lindesbergs-kommun-kritiseras-for-hanteringen-i-samband-med-ett-overklagande-av-ett-beslut-om-ekonomiskt-bistand-bl-a-for-att-en-handlaggare-anvant-sin-swish-app-for-att-kontrollera/ 2026-01-07 00:00:00 Efter att en kvinna hade överklagat ett beslut om ekonomiskt bistånd valde nämnden att vidta vissa utredningsåtgärder genom att kontrollera om ett telefonnummer var anslutet till Swish och därefter kontakta kvinnan om de uppgifter som hade framkommit. Kvinnan tillfrågades då om hon ville gå vidare med sitt överklagande. JO anser att nämnden inte skulle ha vidtagit några utredningsåtgärder alls i samband med överklagandet eftersom det inte behövdes för att uppfylla kraven i förvaltningslagen (2017:900). Det framstod dessutom som att syftet med åtgärderna inte främst var att kunna ändra beslutet till den enskildes fördel, utan snarare att finna ytterligare stöd för det fattade beslutet. JO uttalar vidare att det saknades rättsliga förutsättningar för åtgärden att kontrollera det aktuella telefonnumret. Dessutom framstod det som att handläggaren använde sin privata telefon för att utföra kontrollen. JO ser allvarligt på den vidtagna utredningsåtgärden och framhåller att det inte bör komma i fråga att handläggare och andra tjänstepersoner använder privata konton eller liknande för att få fram information i tjänsten. Utöver detta anser JO att kontakten med kvinnan var olämplig och osaklig. Även om syftet med telefonsamtalet antagligen inte var att förmå henne att återkalla sitt överklagande bedömer JO att det fanns en uppenbar risk för att det kunde uppfattas så. JO konstaterar att nämndens hantering av överklagandet har brustit på flera sätt och nämnden kritiseras för det.