    <rss version="2.0" >
        <channel>
            <title>JO - Riksdagens Ombudsmän - Beslut tryck- och yttrandefrihet</title>
            <link>https://www.jo.se/feed/jo-beslut-tryck-yttrandefrihet</link>
            <description>Detta är att RSS-flöde för de senast webbpublicerade besluten som rör tryck-och yttrandefrihet</description>
            <language>sv</language>

                            <item>
                    <title>Vård- och omsorgsnämnden i Vännäs kommun får kritik för att inte ha verkställt insatsen personlig assistans på det sätt som den enskilde hade rätt till och för bristfällig dokumentation</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/vard-och-omsorgsnamnden-i-vannas-kommun-far-kritik-for-att-inte-ha-verkstallt-insatsen-personlig-assistans-pa-det-satt-som-den-enskilde-hade-ratt-till-och-for-bristfallig-dokumentation/</link>
                    <pubDate>2026-08-20 00:00:00</pubDate>
                    <description>En enskild var beviljad personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Med hänvisning till bl.a. rekryteringsproblem utförde nämnden under en längre tid insatsen genom en särskild  hemtjänstgrupp. 
Personlig assistans är ett personligt utformat stöd. Den enskilde ska ha ett direkt inflytande över planeringen och utformningen av insatsen samt i genomförandet av den. Enligt JO framstår det som att den enskilde inte har haft något reellt inflytande över när och hur insatsen skulle ges eller i tillräcklig omfattning kunnat styra över vilka personer som skulle utföra den. Nämnden har inte genom hemtjänstgruppen tillhandahållit ett sådant personligt utformat stöd  som insatsen personlig assistans är  avsedd att vara.  Hemtjänstpersonalen kan inte heller anses vara sådana personliga assistenter som avses i LSS. JO konstaterar att den enskilde alltså inte har fått tillgång till den insats han hade rätt till. Nämnden har därmed     brustit i att verkställa insatsen och för det får nämnden kritik.  
JO konstaterar vidare att dokumentationen i den enskildes ärende är ytterst bristfällig  och att dokumentationsbristerna påtagligt har  försvårat JO:s granskning. Dokumentationen uppfyller inte de krav som ställs på dokumentation av insatser enligtLSS. Nämnden  kritiseras även för detta.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Kritik mot Skolinspektionen för att i samband med en granskning av en konfessionell friskola ha ställt en fråga om enskildas församlingstillhörighet</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-skolinspektionen-for-att-i-samband-med-en-granskning-av-en-konfessionell-friskola-ha-stallt-en-fraga-om-enskildas-forsamlingstillhorighet/</link>
                    <pubDate>2026-08-18 00:00:00</pubDate>
                    <description>Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskning av en konfessionell friskola. I samband med granskningen har Skolinspektionen ställt en fråga om eventuella kopplingar mellan personerna i skolans ledningsgrupp, bl.a. om de är med i samma församling.
ChefsJO konstaterar att ett svar på frågan kunnat avslöja om de tillfrågade personerna tillhörde en viss församling och därmed deras religiösa åskådning. Fråga uppstår därmed om myndighetens handläggning inneburit att enskilda utsatts för tvång att ge till känna sin åskådning i religiöst hänseende i strid med 2 kap. 2 § regeringsformen.
Skolinspektionen begärde upplysningarna med stöd av en bestämmelse i skollagen. Den uppgiftsskyldige förväntas enligt bestämmelsen svara sanningsenligt på myndighetens frågor även när myndigheten inte meddelat något föreläggande och riskerar i annat fall, i förlängningen, att föreläggas att fullgöra uppgiftsskyldigheten vid vite.
Mot den angivna bakgrunden anser chefsJO att det, när frågan om församlingstillhörighet ställdes, i vart fall kunde ha uppfattats som att det var fråga om ett sådant tvång att ge till känna sin åskådning som är förbjudet enligt grundlagsbestämmelsen. Det är angeläget att det allmänna inte agerar på ett sätt som kan ge ett sådant intryck. ChefsJO anser därför att frågan om församlingstillhörlighet inte borde ha ställts och kritiserar Skolinspektionen för att så skedde.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Arbetsförmedlingen får allvarlig kritik bl.a. för att i strid med kraven  på saklighet, service och tillgänglighet ha uppmanat en enskild att  upphöra med att skicka e-post till myndigheten</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/arbetsformedlingen-far-allvarlig-kritik-bl-a-for-att-i-strid-med-kraven-pa-saklighet-service-och-tillganglighet-ha-uppmanat-en-enskild-att-upphora-med-att-skicka-e-post-till-myndigheten/</link>
                    <pubDate>2026-08-12 00:00:00</pubDate>
                    <description>En man som hade varit inskriven som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen uppmanades i ett brev från ett av myndighetens lokalkontor att sluta med sina många e-postmeddelanden till myndigheten och &quot;namngivna arbetsförmedlare&quot;. I brevet angavs vidare att meddelandena utgjorde trakasserier av tjänstemän vid myndigheten. JO konstaterar att det aldrig är acceptabelt för en myndighet att uppmana en enskild att upphöra med att kontakta densamma. Myndigheter är skyldiga att vara tillgängliga för kontakter och tillhandahålla enskilda en godtagbar nivå av service. Oavsett om kontaktförsöken är många kan en myndighet aldrig åsidosätta sina lagstadgade skyldigheter. JO uttalar att Arbetsförmedlingen genom brevet har agerat i strid med såväl regeringsformens krav på att en myndighet ska iaktta saklighet som förvaltningslagens krav på service och tillgänglighet. 
JO anser därutöver att ett flertal brister förekommit i samband med  ett beslut om att avregistrera mannen som arbetssökande.  Myndigheten dröjde dessutom mer än ett halvår med att påbörja hanteringen av hans begäran om att få ta del av allmänna handlingar,  vilket JO konstaterar är oacceptabelt. Arbetsförmedlingen får sammantaget allvarlig kritik för hanteringen av mannens ärenden.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd i Stockholms kommun får kritik för att en enskild beskrivits på ett sätt som strider mot kravet på saklighet i 1 kap. 9 § regeringsformen</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/enskede-arsta-vantors-stadsdelsnamnd-i-stockholms-kommun-far-kritik-for-att-en-enskild-beskrivits-pa-ett-satt-som-strider-mot-kravet-pa-saklighet-i-1-kap-9-%c2%a7-regeringsformen/</link>
                    <pubDate>2026-08-11 00:00:00</pubDate>
                    <description>Under ett telefonsamtal med en handläggare vid Försäkringskassan gjorde tjänstemän vid Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd i Stockholms kommun vissa uttalanden om en enskild. Enligt JO strider uttalandena mot kravet på saklighet i 1 kap. 9 § regeringsformen. JO ser allvarligt på tjänstemännens agerande och kritiserar nämnden för det inträffade.</description>
                </item>
                            <item>
                    <title>Kritik mot Migrationsverket för att myndigheten inte gett ett ombud möjlighet att styrka sin behörighet</title>
                    <link>https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-migrationsverket-for-att-myndigheten-inte-gett-ett-ombud-mojlighet-att-styrka-sin-behorighet/</link>
                    <pubDate>2026-07-22 00:00:00</pubDate>
                    <description>När det finns tveksamheter i fråga om en fullmakts giltighet eller vilken behörighet ombudet har bör myndigheten uppmärksamma ombudet på det. I annat fall riskerar oklarheter att uppkomma i ett senare skede av handläggningen t.ex. när det gäller befogenheten för ombudet att vara delgivningsmottagare. I det granskade ärendet hade Migrationsverket lämpligen kunnat använda sig av möjligheten enligt 15 § förvaltningslagen att uppmana ett uppgivet ombud att styrka sin behörighet att företräda huvudmannen. Det borde ha skett så snart Migrationsverket bedömt att den fullmakt som givits in i det granskade ärendet inte gav sådan behörighet. Migrationsverket kritiseras för att så inte skedde.</description>
                </item>
                </channel>
    </rss>
    