https://www.jo.se/feed/jo-beslut-tryck-yttrandefrihet Detta är att RSS-flöde för de senast webbpublicerade besluten som rör tryck-och yttrandefrihet sv https://www.jo.se/besluten/an-en-gang-om-tidsfristerna-for-overforing-av-intagna-fran-hakte-till-anstalt-aven-uttalanden-om-kriminalvardens-uppdrag/ 2026-10-06 00:00:00 JO har än en gång granskat hur Kriminalvården upprätthåller tidsfristerna för att överföra intagna med verkställbara fängelsestraff från häkte till anstalt. I beslutet beskrivs både förhållandena generellt och hur det kan se ut i ett enskilt fall. Beläggningsläget är nu ännu mer ansträngt än när JO senast utredde frågorna. Fler verkställer fängelsestraff i häkte och fler får vänta mer än 30 dagar på att flyttas till anstalt. JO konstaterar bl.a. att så många som mer än en tredjedel av intagna som den 1 februari 2026 väntade på anstaltsplats hade väntat längre 30 dagar, trots att det inte finns några lagliga förutsättningar för detta. Situationen för män dömda för sexualbrott och för kvinnor är särskilt problematisk. Kriminalvården har utförligt redogjort för de åtgärder som vidtagits för att korta väntetiderna och att öka antalet anstaltsplatser. JO menar att det är angeläget att komma till rätta med problematiken, inte minst då det ingår i myndighetens uppdrag att bedriva en ambitiös kriminalvård som ska förena humanitet med högt ställda krav på säkerhet och effektivitet. Detta motverkas när en dömd person inte överförs till anstalt inom rimlig tid utan i stället blir kvar i häkte. Även om förhållandena är bekymmersamma har JO i dag avstyrkt ett nyligen presenterat förslag om att avskaffa tidsfristerna i strafftidslagen. I sitt remissyttrande över betänkandet utvecklar hon sin syn på saken och understryker att det inte är acceptabelt att lagregler som är motiverade av legalitets- och rättssäkerhetsskäl och dessutom är av avgörande betydelse för frihetsberövade personer avskaffas för att en förändrad kriminalpolitik medfört att de inte kan upprätthållas. Remissyttrandet finns att ta del av på JO:s hemsida (JO:s dnr R 43 2026). JO överlämnar en kopia av det här beslutet till riksdagen och regeringen för kännedom. https://www.jo.se/besluten/socialnamnden-i-vanersborgs-kommun-far-kritik-for-att-den-uppmanat-skolpersonal-att-stalla-fragor-till-ett-barn-med-anledning-av-en-orosanmalan-fran-skolan/ 2026-10-01 00:00:00 I juni 2025 mottog socialtjänsten en orosanmälan avseende ett barn som var åtta år gammalt. Samma dag kontaktade socialtjänsten barnets skola och bad rektorn att uppmana en specialpedagog att ställa frågor till barnet och sedan återkomma till socialtjänsten. Specialpedagogen kontaktade därefter socialtjänsten och informerade om att ett samtal med barnet hade genomförts samt vad barnet hade berättat. Nämnden inledde samma dag en utredning enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL. JO konstaterar att nämndens dokumentation av händelsen med styrka talar för att samtalet ägde rum innan utredningen hade inletts, dvs. under den s.k. förhandsbedömningen. Under sådana förhållanden hade ett samtycke från vårdnadshavarna krävts för att nämnden skulle få tala med barnet. Något samtycke fanns inte. Det fanns enligt JO därför inte heller förutsättningar för nämnden att uppmana skolpersonal att genomföra samtalet på nämndens uppdrag. Under JO:s utredning förde nämnden emellertid fram att samtalet hade ägt rum efter att utredningen hade inletts och att det därför enligt 11 kap 10 § tredje stycket SoL fanns rättsliga förutsättningar för att samtala med barnet utan vårdnadshavarens samtycke. JO framhåller att bestämmelsen inte ger uttryck för annat än att det är socialnämndens uppdrag att genomföra samtal med barn. Någon möjlighet för en nämnd att, på så sätt som skedde i förevarande fall, lämna över genomförandet av den åtgärden till en annan myndighet finns alltså inte. Vidare konstaterar JO att nämnden svårligen kan uppfylla sitt ansvar för hur ett barnsamtal genomförs om samtalet utförs av någon annan aktör och utan att företrädare för nämnden är närvarande. JO kritiserar nämnden för att den uppmanade skolpersonal att samtala med barnet utan att det fanns rättsliga förutsättningar för det. https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-kommunstyrelsen-i-nykvarns-kommun-for-bristfallig-dokumentation-aven-kritik-for-att-kommunstyrelsen-inte-har-uppfyllt-sin-skyldighet-att-bitrada-jo-i-en-utredning-och-agerat-i-strid-med-re/ 2026-09-30 00:00:00 En extern jurist lämnade en muntlig rapport till företrädare för kommunen efter att ha utrett uppgifter som bl.a. förekommit i visselblåsaranmälningar. Den muntliga rapporten dokumenterades inte av kommunen. I sina kontakter med JO lämnade kommunen motstridiga uppgifter om det inträffade, vilket ledde till att ytterligare utredningsåtgärder krävdes och att JO:s granskning fördröjdes. JO konstaterar att kommunen, genom sitt agerande, har kunnat ge intrycket av att försöka dölja omständigheter i ärendenas handläggning. Detta har medfört risk för förtroendeskada. Kommunstyrelsen kritiseras för den bristfälliga dokumentationen, för att den inte uppfyllt sin skyldighet att biträda JO i en utredning och för att den agerat i strid med regeringsformens krav på saklighet. https://www.jo.se/besluten/kritik-mot-utbildningsnamnden-i-bastads-kommun-for-att-ett-beslut-om-utskrivning-fran-en-gymnasieskola-bl-a-saknat-information-om-hur-beslutet-kunde-overklagas/ 2026-09-30 00:00:00 Rektorn vid Akademi Båstad Gymnasium har beslutat att skriva ut en elev från skolan på grund av frånvaro. Beslutet saknade bl.a. information om hur det kunde överklagas. Varken skollagen eller gymnasieförordningen innehåller bestämmelser om överklagande vad gäller utskrivning från gymnasieskolan. Tre förvaltningsrätter har dock bedömt att denna typ av beslut får överklagas enligt förvaltningslagen. ChefsJO konstaterar att det i avsaknad av överrättspraxis i vart fall kan sägas vara osäkert om ett beslut om utskrivning från gymnasieskolan får överklagas och att det är angeläget att en beslutsmyndighet vid varje tvekan om överklagbarhet lämnar en underrättelse om hur ett beslut kan överklagas. Beslutet om utskrivning från gymnasieskolan borde därför ha innehållit en sådan underrättelse. https://www.jo.se/besluten/individ-och-familjeomsorgsnamnden-i-jonkopings-kommun-far-kritik-for-att-det-i-en-bilaga-till-ett-hyreskontrakt-har-tagits-in-ett-villkor-om-att-den-enskilde-ska-ta-emot-hembesok-fran-socialforvaltn/ 2026-09-30 00:00:00 Individ- och familjeomsorgsnämnden beviljade en man bistånd i form av ett s.k. bostadssocialt kontrakt. Därefter tecknade kommunens tekniska nämnd och mannen ett hyreskontrakt. Av kontraktets tilläggsbestämmelser framgick bl.a. att mannen förband sig att ta emot hembesök från socialförvaltningen inom ramen för uppföljningsverksamheten för bostadssociala kontrakt och att han kunde komma att sägas upp om bestämmelserna inte följs. I sin anmälan till JO uppgav mannen bl.a. att han upplevde att en tjänsteman hade sökt igenom hans bostad vid ett hembesök. En myndighet får inte utan vidare gå in i någons bostad. Socialtjänsten kan dock efter överenskommelse med den enskilde besöka honom eller henne för att genomföra eller följa upp en beviljad insats. JO har i flera tidigare beslut uttalat att ett samtycke till hembesök måste vara reellt. JO konstaterar att annat inte kommit fram genom utredningen än att mannen hade samtyckt till hembesöket som sådant. JO framhåller dock att ett samtycke till ett hembesök kan vara mer eller mindre omfattande. Nämnden behöver därför säkerställa att det finns samtycke från den enskilde inte bara till att ett hembesök får genomföras, utan också till hur det genomförs. Ett hembesök är en integritetskänslig åtgärd och nämnden måste i varje enskilt fall överväga bl.a. behovet av hembesök. JO uttalar vidare att villkoret om hembesök inte är giltigt eftersom det är mer långtgående än vad som följer av bestämmelserna i 12 kap. jordabalken. Nämnden har tidigare fått kritik av JO för att ett sådant villkor tagits in i en bilaga till ett hyreskontrakt. Nämnden kritiseras för att samma villkor fortfarande används.