JO Per Lennerbrant

Övergripande redovisning av iakttagelser under året 2021/22

JO Per Lennerberant Fotograf: Foto: Pernille TofteJO Per Lennerbrant (foto: Pernille Tofte)

Min tillsyn har även detta år omfattat bl.a. allmänna åklagare, polis- respektive tullväsendet, utlänningsärenden vid Migrationsverket, utlandsmyndigheterna, kommunikationsväsendet och kommunal förvaltning som inte är specialreglerad. Tillsammans med mina medarbetare har jag genomfört granskningar i många angelägna och intressanta ärenden. Ett urval av dessa finns intagna i ämbetsberättelsen.

Under det gångna året har samhället i hög grad påverkats av coronapandemin. I min tillsynsverksamhet har jag kunnat se effekter av det. Det handlade exempelvis om anmälningar om vaccinationsbevis och hur Migrationsverket hanterade smittspridning i sina förvar. Under våren 2022 gick pandemin in i ett nytt skede och många restriktioner som påverkat människors vardagsliv hävdes. Även detta avspeglades i de klagomål som kom in. Det tydligaste exemplet var kanske anmälningarna med anledning av Polismyndighetens svårigheter att klara av den ökade efterfrågan på pass. Särskilda händelser i samhället brukar inte sällan leda till klagomål till JO. Så var fallet när det gällde de s.k. påskupploppen på flera platser i Sverige som ledde till ett stort antal anmälningar mot Polismyndigheten. Vidare har det förändrade säkerhetsläget i Afghanistan och kriget i Ukraina varit händelser i omvärlden som av olika anledningar medfört klagomål till JO.

Andra frågor som förekommit i klagomålen har varit återkommande från tidigare år. En sådan fråga gäller långa handläggningstider. JO har under året tagit emot många klagomål mot Polismyndigheten med anledning av handläggningstiderna i bl.a. vapenärenden och, som jag nämnde, passärenden. Jag har genomfört en granskning av handläggningen av vapenärenden. Med utgångspunkt i mina iakttagelser från granskningen och i vad som fördes fram i klagomålen är jag bekymrad över Polismyndighetens förmåga att klara av uppgifter av detta slag. Detsamma gäller förundersökningar om framför allt ekonomisk brottslighet, där handläggningstiderna ofta är oacceptabelt långa och brotten i många fall riskerar att preskriberas innan utredningen är avslutad. Långa handläggningstider har jag även kunnat se hos Migrationsverket.

Det är en viktig uppgift för berörda myndigheter, men också för regeringen och riksdagen, att handläggningstiderna hålls på en rimlig nivå. Att ärenden ska handläggas så snabbt och effektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts är för övrigt en av hörnstenarna i förvaltningslagen.

Alltför långa handläggningstider hos myndigheterna förekom också vid handlingsutlämnanden. Rätten att ta del av allmänna handlingar har en fundamental betydelse i vårt samhälle bl.a. för den fria demokratiska åsiktsbildningen. Den syftar också till att främja rättssäkerhet och effektivitet i förvaltningen. Utgångspunkten är att en handling ska lämnas ut i direkt anslutning till att en begäran har gjorts. Av de ärenden jag hanterat under året har det framgått att myndigheterna inte alltid lever upp till detta och att kunskapen överlag, inte minst bland kommuner, om vad som gäller inte verkar vara tillräcklig. En sådan kunskapsbrist kan i praktiken innebära en begränsning av offentlighetsprincipen.

Regeringsformens bestämmelse om att offentliga tjänstemän ska iaktta saklighet och opartiskhet aktualiserades i ett antal klagomål. I ett par ärenden har jag fört fram kritik mot brister. Jag har också sett fall där det saknats en grundläggande förståelse för innebörden av bestämmelsen. Ämbetsberättelsen innehåller ett belysande exempel på det (dnr 8485-2021). Det kan säkert finnas anledning för flera myndigheter att vidareutbilda sina medarbetare i vad det innebär att vara saklig och opartisk.

Det är inte ovanligt att problem hos en myndighet får återverkningar hos andra myndigheter, vilket i sin tur kan medföra negativa konsekvenser för enskilda. Ett exempel är den höga beläggningsgraden inom Kriminalvården som i vissa fall begränsat Migrationsverkets möjligheter att säkerhetsplacera personer som är tagna i förvar. I ett fall som jag granskat ledde det till att en förvarstagen utlänning tvingades vistas i en polisarrest oacceptabelt länge.

Jag har vidare sett problem när myndigheter samverkar med varandra. Det är inte ovanligt med samverkan på brottsbekämpningens område mellan t.ex. Polismyndigheten, Tullverket och Skattemyndigheten. I flera fall har jag kunnat konstatera att de involverade tjänstemännen inte haft klart för sig ramarna för den egna myndighetens befogenheter, vilket bl.a. lett till att tvångsåtgärder använts utan stöd i lag. Samverkan mellan myndigheter kan vara effektivt och ha flera fördelar men måste naturligtvis alltid ske på ett lagenligt sätt.

Jag har under året inlett eller slutfört flera granskningar som rör barn och tillämpningen av barnkonventionen. Inom ramen för en inspektion vid arresten i Malmö granskade jag hur Polismyndigheten tillämpar de regler som gäller sedan den 1 juli 2021 om hur barn som är gripna eller anhållna kan hållas i förvar. Jag avser att fortsätta att granska samhällets åtgärder som rör barn.

Klagomål på de brottsutredande myndigheternas användning av tvångsåtgärder är vanliga hos JO, så även detta år. JO har ett särskilt ansvar för att vaka över enskildas fri- och rättigheter. Många klagomål har handlat om att polisen med tillämpning av bestämmelser i polislagen kroppsvisiterat enskilda eller gjort husrannsakan i fordon i brottsförebyggande syfte, för att söka efter vapen eller andra farliga föremål. Sådana tvångsåtgärder vidtas alltså utan att det finns någon konkret misstanke om brott. Anmälningarna har ofta innehållit påståenden om att polisens åtgärder varit obefogade och skett utifrån en profilering av den enskilde, med utgångspunkt i t.ex. etniskt ursprung.

Jag har i en tidigare granskning konstaterat att de aktuella bestämmelserna har brister och kan vara svåra att tillämpa, vilket riskerar att urholka regeringsformens skydd mot kroppsvisitation och husrannsakan. Jag gjorde därför en framställan till regeringen om en översyn av regleringen (se JO 2020/21 s. 395). Som en uppföljning av min tidigare granskning inledde jag i början av sommaren en bred granskning av de angelägna rättssäkerhetsfrågor som är kopplade till polisens användning av kroppsvisitation och husrannsakan i fordon i brottsförebyggande syfte. Min ambition är att kunna redovisa slutsatserna av granskningen under det innevarande verksamhetsåret.

Senast uppdaterad 2022-11-16