JO riktar kritik mot Kriminalvården efter beslutet om att begränsa möjligheterna att sätta in externa medel till intagna i anstalter och häkten.
Intagna i anstalt och häkte får inte längre ta emot eller hantera andra pengar är de som betalas ut av Kriminalvården. Det beslutade Kriminalvårdens dåvarande generaldirektör den 24 februari 2020. Efter beslutet fick JO in många klagomål från såväl intagna som anhöriga. Anmälningarna rörde både missnöje med själva beslutet och med konsekvenserna av insättningsförbudet. JO har nu utrett detta och gör flera uttalanden.
JO är kritisk till att den nya ordningen infördes genom ett enskilt beslut av generaldirektören i stället för att myndigheten ändrade i sina verkställighetsföreskrifter. Detta påverkade enligt JO både förutsebarheten och tydligheten. Det var svårt för intagna och andra berörda att ta reda på vilka regler som gällde och vilka som inte skulle tillämpas.
– En sådan otydlighet är mycket otillfredsställande ur ett rättssäkerhetsperspektiv och Kriminalvården förtjänar därför kritik, säger JO Katarina Påhlsson.
JO konstaterar också att beslutet begränsar det ekonomiska utrymmet för många intagna och att det även har blivit svårare för dem att förfoga över ekonomiska tillgångar som inte förvaltas av Kriminalvården.
– Utifrån Kriminalvårdens beskrivning om bakgrunden till beslutet framstår den ändrade hanteringen av intagnas medel i och för sig som motiverad. Men förbudet medförde en tydlig och negativ förändring. Enligt min mening kan det diskuteras om en så genomgripande ändring borde ha föregåtts av en mer omfattande utredning och genomlysning, inklusive överväganden om behovet av ytterligare författningsändringar, säger JO Katarina Påhlsson.
Sedan insättningar av externa medel förbjöds har det blivit viktigare för intagna att delta i sysselsättning och att på det sättet få ekonomisk ersättning. Det är dock brist på sysselsättning i både häkten och anstalter. Enligt JO är det mycket bekymmersamt och Kriminalvården behöver därför fortsätta sitt arbete med att skapa förutsättningar för att fullt ut kunna erbjuda intagna sysselsättning.
– En annan aspekt handlar om vad den nya ordningen kan innebära för innehållet i den egentliga kriminalvården. Jag ser att det finns en risk att det viktiga klientnära arbetet med återfallsförebyggande och isoleringsbrytande åtgärder får mindre utrymme när personalen måste ägna sig åt mer administration av t.ex. intagnas ansökningar om bidrag och hjälp med privatekonomiska angelägenheter, avslutar JO Katarina Påhlsson.
För mer information kontakta: informationsansvarig Anders Jansson, anders.jansson@jo.se, 08-786 50 98