JO-rapport om isolering i häkte

JO publicerar i dag en rapport om isoleringen av intagna i häkte. Rapporten redogör för förekomsten av otillåten isolering och de rekommendationer som chefsJO Elisabeth Rynning lämnat för att motverka att isolering uppkommer.

Bild på chefsJO Elisabeth Rynning. Foto: Pernille Tofte Fotograf: JOChefsJO Elisabeth Rynning (foto: Pernille Tofte)

I ett beslut den 5 februari 2020 riktade chefsJO Elisabeth Rynning mycket allvarlig kritik mot Kriminalvården för att inte ha nått längre i arbetet med att bryta isoleringen av intagna i häkten. En intagen är isolerad om han eller hon vistas i ensamhet utan meningsfull mänsklig kontakt under mer än 22 timmar per dygn. En intagen anses vara långvarigt isolerad om han eller hon vistas under sådana förhållanden i en period som överstiger 15 dagar. Även en kortvarig isolering kan dock ge upphov till såväl psykisk som fysisk ohälsa. Enligt Kriminalvårdens egna mätningar från 2018 var 83 procent av de intagna med restriktioner och 33 procent av de intagna utan restriktioner isolerade.

JO presenterar nu den tematiska rapporten Isolering av intagna i häkte. Förutom iakttagelser från drygt 30 inspektioner, innehåller rapporten de uttalanden och förslag till åtgärder som chefsJO Elisabeth Rynning presenterat i sitt beslut. Bland annat föreslår chefsJO att det införs bestämmelser om intagnas rätt till isoleringsbrytande åtgärder.

– Isoleringen av intagna i häkte är ett allvarligt problem ur ett människorättsperspektiv. Arbetet med isoleringsbrytande åtgärder måste därför bedrivas systematiskt, konstaterar chefsJO Elisabeth Rynning. Det behöver bland annat införas bestämmelser i häkteslagen som reglerar intagnas rätt till sådana åtgärder. Redan 2016 lämnade Häktes- och restriktionsutredningen ett sådant förslag till förändring. Kriminalvården måste också ha ett systemstöd som gör det möjligt att följa de isoleringsbrytande insatserna.

Den 13 februari 2020 beslutade regeringen om lagrådsremissen Effektivare hantering av häktningar och minskad isolering. Lagrådsremissen kommer efter årtionden av nationell och internationell kritik mot förekomsten av isolering av intagna i svenska häkten. Den innehåller bland annat ett förslag om att det ska införas en bestämmelse om isoleringsbrytande åtgärder i förhållande till barn som är intagna i häkte (personer mellan 15 och 18 år). Bestämmelsen föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.

– Det är naturligtvis välkommet att barn i fortsättningen i lag kommer garanteras en rätt att vistas med personal eller någon annan under minst fyra timmar varje dag, säger chefsJO Elisabeth Rynning. Häktade barn utgör en särskilt utsatt grupp av intagna. Samtidigt kan jag konstatera att regeringen inte lämnar något förslag om att även vuxna ska ha rätt till isoleringsbrytande åtgärder. Det rör sig om det stora flertalet intagna i häkte. Det är problematiskt att den stora majoriteten av de intagna kommer att befinna sig i samma situation som tidigare. Jag befarar att vi även i fortsättningen kommer att se utbredda problem med isolering av intagna i häkte, avslutar chefsJO.

I sitt beslut konstaterar chefsJO Elisabeth Rynning att även intagna utan restriktioner blir isolerade i svenska häkten. Det rör sig alltså om intagna som har laglig rätt att vistas tillsammans med andra intagna. Personer som tillhör denna grupp får olika tillgång till vistelse i gemensamhet beroende på var de är placerade. Av den anledningen anser chefsJO att det bör införas bestämmelser i häkteslagen som förtydligar rätten till gemensamhet för de intagna som inte är meddelade restriktioner eller är placerade i avskildhet.

Länk till rapporten Isolering av intagna i häkte.

Bild på omslag till häktesrapport

-----------------------

För ytterligare information eller vid intervjuförfrågan kontakta informationsansvarige Anders Jansson, på tel. 08-786 50 98, e-post anders.jansson@jo.se

Senast uppdaterad 2020-02-26