Opcat-protokoll

Sedan JO mottagit flera anmälningar från intagna i anstalten Kumla om hur en pågående renovering medförde långa inlåsningstider och påverkade deras situation i övrigt genomförde JO en oanmäld inspektion för att undersöka förhållandena. JO bedömer att förhållandena för de intagna på den aktuella avdelningen bitvis måste vara oerhört påfrestande. Under vissa förutsättningar skulle behandlingen av de berörda frihetsberövade personerna enligt hennes mening ha framstått som närmast omänsklig. Anstalten har känt till renoveringsbehovet i flera år och JO ifrågasätter om det har gjorts tillräckliga ansträngningar för att undvika den uppkomna situationen. JO uttalar kritik mot anstalten och konstaterar att det är anmärkningsvärt att inte fler kompensatoriska åtgärder för de intagna har vidtagits. Anstalten har avskilt de intagna med stöd av 6 kap. 5 § fängelselagen. Enligt JO är emellertid den bestämmelsen inte tillämplig i den ifrågavarande situationen. Eftersom JO ifrågasätter både lagenligheten i vissa beslut och behandlingen av de intagna på den aktuella avdelningen finner hon skäl att skicka en kopia av inspektionsprotokollet till regeringen.

NPM-protokoll 0 6-2023.pdf

Anstalten Luleå är Sveriges enda ungdomsanstalt. Vid en inspektion som ägde rum inom temat frihetsberövade barn och unga framkom bl.a. att de intagna hade kännedom om sina rättigheter och skyldigheter samt om sin verkställighetsplan. JO anser att det är mycket positivt eftersom sådan kännedom också är en förutsättning för att den unge ska kunna vara delaktig i sin verkställighet. Alla intagna hade sysselsättning i form av studier eller arbete och flertalet deltog i behandlingsprogram. I protokollet uttalar JO att hennes intryck är att anstaltensverksamhet med kontaktskapande, studier och annan sysselsättning samt behandlingsprogram är ändamålsenlig samt att verksamheten med unga intagna fungerar väl. Protokollet innehåller även uttalanden om andra frågor, såsom de intagnas trygghet och säkerhet samt besöksverksamheten.

NPM-protokoll O 21-2022.pdf

Syftet med inspektionen var bl.a. att belysa situationen i häktet för barn och unga, men det fanns endast en ung intagen i häktet vid tiden för inspektionen. Till följd av den ansträngda beläggningssituationen hade häktet inte utrymme att ta emot gripna eller anhållna barn. JO konstaterar att det därmed finns en risk att polisen inte lyckas ordna en alternativ placering av ett sådant frihetsberövat barn och att barn till följd av Kriminalvårdens tillkortakommanden kan komma att hållas i förvar i polisarrest. Det är enligt JO mycket bekymmersamt. Vid inspektionen var beläggningen rekordhög i häktet Luleå. Flera celler var dubbelbelagda och intagna var också placerade i de två besöksrummen. Det är enligt JO rimligt att det i första hand är intagna som samtycker till det som delar cell och hon framhåller att personalen löpande måste följa upp hur dubbelbeläggningen fungerar. JO uttalar även att det inte är godtagbart att beläggningssituationen medför begränsningar i intagnas möjlighet att ta emot besök. Protokollet innehåller även uttalanden i andra delar, såsom de fysiska förhållandena när två intagna delar cell och information till intagna.

NPM-protokoll O 20-2022.pdf

SiS beslutade i januari 2021 att ungdomshemmet Johannisberg i Kalix ska rustas till högsta säkerhetsnivå, dvs. nivå 1. Vid inspektionen kom det dock fram att det fortfarande återstår ett relativt omfattande arbete innan ungdomshemmet kan anses ha en verksamhet samt en teknisk och fysisk säkerhet som uppfyller kraven för säkerhetsnivå 1. Enligt JO är det bekymmersamt att ungdomshemmet inte kommit längre i arbetet med säkerhetshöjande åtgärder. Särskilt problematiskt är att hemmet inte lyckats uppfylla den grundbemanning som ska finnas vid institutioner i säkerhetsnivå 1. Vid inspektionen kom det fram att ungdomshemmet har haft svårigheter med bemanningen sedan antalet platser utökades under 2020. JO pekar på vissa problem och risker som han ser med ungdomshemmets bemanningssituation. Ett allvarligt problem som uppmärksammades var att de intagna går in i varandras bostadsrum nattetid. Enligt lämnade uppgifter är det svårt med den bemanning som finns på natten att förhindra detta. JO ser allvarligt på dessa uppgifter och att SiS inte har lyckats vidta åtgärder för att säkerställa att barn och ungdomar får en trygg och säker vård. När det gäller tillämpningen av bestämmelserna om avskiljande och vård i enskildhet framhåller JO att det är positivt att så få ungdomar hållits i avskildhet på ungdomshemmet. Oroväckande är dock uppgifterna om att inte all personal som verkställer sådana beslut känner till SiS uppdaterade nationella riktlinjer om avskiljande. Det som kom fram bekräftar återigen att SiS måste säkerställa att riktlinjerna är kända såväl till innehåll som till innebörd och att personalen har tillräckliga kunskaper om de rättsregler som styrt utformningen av riktlinjerna. Vid inspektionen kom det fram att ungdomshemmet slussar ut ungdomar från vård i enskildhet och därmed att ungdomen under en och samma dag kan gå ut och in i vårdformen. JO avser att återkomma i frågan om det finns lagliga förutsättningar för en sådan ordning. JO uttalar sig också om de fysiska förutsättningarna för avskiljande och vård i enskildhet. Det är bekymrande enligt JO att hemmet inte har tillräckligt många utrymmen för vård i enskildhet och att ett utrymme i en källare måste användas i brist på andra alternativ. Ungdomshemmet har dessutom inga lokala anvisningar om det praktiska förfarandet kring avskiljande eller vården i enskildhet. Ledningen bör enligt JO snarast ta fram sådana anvisningar.

NPM-protokoll O 19-2022.pdf

JO:s helhetsintryck av hemmets lokaler är att de är välanpassade för den verksamhet som bedrivs där. När det däremot gäller tillgång till välutbildad personal blev det tydligt vid inspektionen att hemmet har svårigheter med bemanningen. Bristen på personal var också en orsak till att ungdomshemmet hade begärt och fått två beslut om s.k. platsreduktion. JO uttalar att problemen med personalbrist tyvärr inte är begränsade till ungdomshemmet Hässleholm. Vid inspektionen kom det fram att SiS beslutat om platsreduktion avseende ca 100 platser inom ungdomsvården, samtidigt som personalsituationen är ansträngd och det finns en kö till ungdomshemmen. Det visar enligt JO att myndigheten har stora bekymmer. Vidare uppmärksammades att hemmet slussar ut barn från vård i enskildhet och därmed att barnet under en och samma dag kan gå ut och in i vårdformen. JO avser att återkomma i frågan om det finns lagliga förutsättningar  för en sådan ordning. Vid inspektionen kom det också fram uppgifter om att barn som utsatts för sexuella övergrepp placerats tillsammans med barn som genomgår behandling för ett sexuellt utagerande beteende. JO påtalar att det naturligtvis är viktigt att undvika en situation som innebär att barn som tidigare varit utsatta för övergrepp vistas i samma miljö som barn som vårdas och behandlas för ett sexuellt utagerande beteende. JO kommer att återkomma till frågan i en kommande dialog med SiS. Slutligen uttalar JO att SiS bör överväga om det ska inrättas avdelningar inom SiS som endast tar emot barn under 13 år där deras behov särskilt kan tillgodoses.

NPM-protokoll O18-2022.pdf

Inspektionen hade ett särskilt fokus på barns delaktighet under frihetsberövandet. Vid inspektionen granskades bl.a. hur barn och vårdnadshavare får tillgång till information, hur de görs delaktiga i vårdplaneringen samt hur tvångsåtgärder används. ChefsJO uttalar att det är angeläget att en patient som vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) får information om sina rättigheter. Det är också viktigt att informationen anpassas efter barnets mognadsgrad och att det säkerställs att barnet har förstått den. Under inspektionen uppmärksammades vissa brister i fråga om vårdplaner upprättade enligt LPT. ChefsJO uttalar att Region Östergötland behöver vidta åtgärder för att komma till rätta med dessa brister och understryker att en sådan vårdplan så långt möjligt ska tas fram i samråd med patienten. I fråga om patienternas utomhusvistelse framhåller ChefsJO vikten av att den grundlagsskyddade rörelsefriheten inte kringgås genom att frivilligt vårdade patienter upplever sig hindrade lämna vårdavdelningen, t.ex. utifrån en planering som har gjorts upp. ChefsJO uppmanar också Region Östergötland att säkerställa att patienternas rätt till utomhusvistelse inte blir beroende av personalresurser. Vid inspektionen kom det fram att bältesläggning används som medel för att genomföra behandling i form av sondmatning. ChefsJO konstaterar att JO vid flera tidigare inspektioner har uppmärksammat liknande förhållanden. JO har även väckt frågan om en översyn av lagstiftningen. Det som kom fram vid denna inspektion synliggör enligt chefsJO på nytt behovet av att lagstiftningen ses över. 

NPM-protokoll O 17-2022.pdf

Anstalten Täby är en av få anstalter där det fortfarande finns särskilda ungdomsplatser. Vid inspektionen framkom att en hög bemanning tillsammans med personalens engagemang och närvaro under sysselsättningen bidrog till en säker och trygg verkställighet. I protokollet uttalar JO att anstaltens arbete med bl.a. täta uppföljningar av verkställighetsplaneringen ger utrymme för att öka ungdomarnas delaktighet. De unga tycktes i allt väsentligt var insatta och aktiva i detta sammanhang, vilket JO menar är värdefullt. Hon drar slutsatsen att ungdomsverksamheten på det sätt som den bedrivs i anstalten Täby är mycket välfungerande.

 

Det kom även fram att beläggningssituationen inom Kriminalvården innebar begränsningar i möjligheten för de intagna att ta emot besök i anstalten. Det är enligt JO inte godtagbart och hon framhåller att det är angeläget att de intagna, särskilt de unga, kan ta emot besök mer regelbundet. JO är också bekymrad över att den höga beläggningen har medfört att unga intagna i väntan på en omplacering till en annan anstalt kan bli avskilda i flera veckor. En konsekvens är att de riskerar att bli isolerade, vilket är särskilt allvarligt för denna kategori intagna.

NPM-protokoll O 16-2022.pdf

I protokollet gör JO uttalanden om ett antal förhållanden somnoterades vid inspektionen, bl.a. barn som placeras i arresten, organisationen ochbemanningen och om den information som ska lämnas till de intagna.JO konstaterar inledningsvis att barn hålls i förvar i arresten i andra fall än sommedges i lagstiftningen, vilket är fullständigt oacceptabelt.Vidare konstaterar JO att Polismyndigheten i alltför stor utsträckning lämnat överansvaret för den dagliga verksamheten till arrestvakter som är anställda i ettbevakningsföretag och att ansvariga stationsbefäl generellt sett inte har deförutsättningar och den kunskap som krävs för att ha kontroll överarrestverksamheten.Det saknas skriftliga rutiner om den information som ska lämnas till de intagna. JOuttalar att Polismyndigheten snarast bör säkerställa att det finns sådana rutiner och attpersonalen i arresten känner till de nationella styrdokumenten.Sammanfattningsvis konstaterar JO att det vid inspektionen uppmärksammades ettflertal brister, varav vissa var av en sådan karaktär att de på ett betydande sättpåverkar möjligheterna att bedriva en trygg och rättssäker arrestverksamhet. Detta ärenligt JO allvarligt.Särskilt allvarligt ser JO på att många barn hållits i förvar i arresten och att de somarbetar i arresten inte tycks ha en tillräcklig kännedom om vad som gäller för barnsom tas in i en arrest. Polismyndigheten måste säkerställa att barn som är gripna elleranhållna inte hålls i förvar i en arrest i andra fall än de som medges i lag.Polismyndigheten behöver även i övrigt komma till rätta med de brister som JO tagitupp i protokollet.

NPM-protokoll O_14-2022.pdf

Inspektionen har särskilt fokus på frågor kring barn och ungas (personer under 21 år) delaktighet. ChefsJO uttalar att ett frihetsberövande är en ingripande åtgärd och i en sådan situation är det av stor vikt att patienten ges möjlighet att vara delaktig i vården. Det är därför viktigt att löpande ge information och att upprätthålla en god kommunikation där patienten ges möjlighet att ge uttryck för sin inställning, förväntan och önskemål avseende innehållet i vården samt att detta i möjligaste mån beaktas.

 

Vidare erinrar chefsJO om att det är vårdgivarens ansvar att lämna korrekt information om gällande regelverk och att Region Uppsala behöver vidta åtgärder som säkerställer att patienterna erbjuds ett uppföljningssamtal efter en vidtagen tvångsåtgärd.

 

ChefsJO ser positivt på att tvångsvårdade barn fick sin lagstadgade rätt att bli erbjudna daglig utomhusvistelse tillgodosedd. Däremot fick tvångsvårdade patienter i åldrarna 18–20 inte möjlighet att komma ut varje dag och chefsJO uttalar att utgångspunkten i psykiatrisk tvångsvård bör vara att alla patienter ska ges möjlighet till minst en timmes utomhusvistelse dagligen.

NPM-protokoll O 8-2022.pdf

Under perioden 2019–2022 har JO genomfört tre inspektioner av det särskilda ungdomshemmet Vemyra. Efter den första inspektionen konstaterade JO att det sedan flera år uppmärksammats allvarliga brister i hemmets verksamhet. Det gällde bl.a. frågan om bemanning samt personalens bemötande av ungdomarna och ageranden i samband med tvångsåtgärder. Efter den andra inspektionen uttalade JO att många av bristerna i verksamheten kvarstod. Under 2021 genomförde även den ordinarie tillsynsmyndigheten, Inspektionen för vård ochomsorg, fyra inspektioner av hemmet. Syftet med att JO inspekterade hemmet på nytt i april 2022 var främst att åter igenfölja upp dels hemmets förutsättningar att genomföra tvångsåtgärder, dels vilkaåtgärder som vidtagits för att förebygga sexuella övergrepp. JO konstaterar att en viktig utgångspunkt för hans oanmälda inspektion var att verksamheten under en förhållandevis begränsad tid varit föremål för upprepade inspektioner. De förväntningar på en fungerande verksamhet som detta faktum gav upphov till infriades enligt JO tyvärr inte fullt ut under inspektionen. Hemmet har alltjämt stora problem som hittills inte har kunnat hanteras genom de åtgärder som vidtagits. De brister som uppmärksammats är bl.a. att personalen inte sätter tydliga gränser och de intagna flickorna hänvisas till att själva hantera sina konflikter. Vidare agerar inte heller personalen när flickorna går in i varandras rum nattetid. Slutligen konstaterar JO att en mycket allvarlig konsekvens av att personalen sviktar i att upprätthålla hemmets ordningsregler synes vara att flickorna i alltför stor omfattning inte deltar i skolundervisningen. JO uttalar att de brister som finns i verksamheten är sådana att de fortsatt påverkar hemmets möjligheter att kunna bedriva en god och säker vård och han rekommenderar Statens institutionsstyrelse att se över vilka åtgärder som myndigheten behöver vidta för att ge ledningen vid Vemyra det stöd som krävs.

NPM-protokoll O 7-2022

JO har vid en inspektion av häktet Sollentuna särskilt undersökt situationen för frihetsberövade barn och unga. Inspektionen visade att de personalresurser som häktet avsatt för att tillgodose barns rätt till fyra timmars isoleringsbrytande åtgärder dvs. vistelse med personal eller annan, inte räcker om det är fler än ett par barn placerade där. Under helgerna räcker dessutom resurserna endast till ett fåtal barn. Samma resurser ska räcka till unga intagna i häktet.

 

JO konstaterar att kapaciteten och organisationen i häktet Sollentuna uppenbarligen är underdimensionerad för att kunna ge isoleringsbrytande åtgärder till det antal barn, sju stycken, som Kriminalvården har angett som ett riktmärke för häktena i Stockholmsregionen. Detta är enligt JO helt oacceptabelt och hon förutsätter att Kriminalvården vidtar de åtgärder som behövs för att se till att alla barn i häktet får sin lagliga rätt tillgodosedd. I sammanhanget gör JO uttalanden om vad som enligt henne bör anses utgöra en meningsfull mänsklig kontakt.

 

Det kom också fram att ungas möjligheter att få isoleringsbrytande åtgärder påverkades negativt när det fanns intagna barn. JO drar slutsatsen att unga riskerar att bli isolerade när barns rätt till vistelse med annan i häktet tillgodoses. Det är inte heller acceptabelt anser hon och understryker att häktet även under en ansträngd beläggningssituation har ett ansvar för detta arbete.

 

Några unga som varken hade s.k. restriktioner eller var avskilda fick inte vistas i gemensamhet. JO ser allvarligt på att häktet fortfarande inte klarar att tillgodose intagnas rätt till gemensamhet. Även detta kan medföra att unga intagna blir isolerade.

NPM-protokoll O 3-2022.pdf

Vid inspektionen gjorde JO vissa iakttagelser avseendebehandlingen av intagna som hålls avskilda i förvaret. Bland annat uppmärksammadeJO att det under 2021 hade förekommit att intagna var avskilda under lång tid, i vissafall ett par veckor. JO noterade också att avskiljningsrummen, med undantag förområdet runt toaletten, var kamerabevakade dygnet runt.Enligt JO är kamerabevakning av en intagen i ett bostadsrum eller motsvarandeområde en mycket integritetskränkande åtgärd. Även om området runt toaletten intekunde urskiljas uppstår integritetsproblem vid långvarig bevakning. Det blir t.ex. i detnärmaste omöjligt för en intagen att sköta sin personliga hygien eller byta kläder utanatt bli observerad. Mot bakgrund av vad som framkommit avser JO att i ett särskiltärende utreda Migrationsverkets kamerabevakning av intagna som är placerade iavskildhet.Vid inspektionen uppmärksammades också att integritetskänslig information omintagna antecknades på en whiteboardtavla i ett personalutrymme på ett sätt sommedförde att informationen var synlig för intagna. JO förutsätter att förvaret vidtaråtgärder för att undvika att obehöriga får tillgång till integritetskänslig information omde intagna.

NPM-protokoll O 2-2022.pdf

Enligt regionala överenskommelser med Polismyndigheten ansvarar Kriminalvården för driften av ett antal arrester, bl.a. den i Karlstad. Efter en inspektion av Kriminalvårdens verksamhet på orten konstaterar JO att det finns en rad komplexa utmaningar när myndigheten träffar en sådan överenskommelse. Att det sker regionalt resulterar dessutom i olika lösningar som leder till att intagna inte behandlas på ett enhetligt sätt. Arrangemanget medför även påtagliga risker för de intagna, vilket inte är acceptabelt. Lämpligheten och det rättsliga utrymmet för Kriminalvården att på ett sådant sätt överta ansvaret för driften av arrester kan enligt JO diskuteras.

 

I protokollet uttalar sig JO också om det förhållandet att Kriminalvården bedriver häktesverksamhet i lokaler som ursprungligen inrättats som arrester. Efter att ha granskat den typen av verksamheter i Nacka och Malmö, drar JO slutsatsen att bristerna i de gamla arrestlokalerna drabbar de intagna på ett negativt sätt. Enligt henne är det en självklarhet att intagna inte ska behöva vara placerade där under längre tid än vad som är absolut nödvändigt. JO understryker att det i grunden är oacceptabelt att den ansträngda beläggningssituationen i häkten och anstalter leder till att Kriminalvården bedriver häktesverksamhet i bristfälliga lokaler.

 

Eftersom de problem som JO ser i de aktuella lösningarna är så pass omfattande och allvarliga skickar hon en kopia av protokollet till regeringen för kännedom.

NPM-protokoll O 34-2021.pdf

NPM-protokoll O 33-2021.pdf

Inspektionen i korthet: Under hösten 2021 har JO genomfört inspektioner av tre häkten där Kriminalvårdens häktesverksamhet bedrivs i lokaler som Polismyndigheten tidigare haft arrestverksamhet i (häktet Huddinge avdelning Nacka, häktet Malmö och häktet Karlstad). JO avser att återkomma med samlade uttalanden om dessa förhållanden i protokollet efter inspektionen av häktet Karlstad.

I detta protokoll gör JO därför endast vissa uttalanden, bl.a. om det generella arbetet med isoleringsbrytande åtgärder. JO ser positivt på att häktet Malmö enligt egen uppgift kan uppfylla det lagstadgade kravet om att varje dag erbjuda frihetsberövade barn minst fyra timmar isoleringsbrytande åtgärder. Det är enligt JO dock mycket bekymmersamt att resurserna och de lokalmässiga förutsättningarna för sådana åtgärder i stort sett endast räcker till för barn. JO understryker att häktet Malmö ytterligare måste stärka och prioritera sitt arbete med att på ett meningsfullt sätt bryta isoleringen av alla grupper av intagna.

NPM-protokoll O 25-2021.pdf

Sedan den 1 juli 2021 får den som inte har fyllt arton år ochsom är gripen eller anhållen hållas i förvar i polisarrest endast om det är absolutnödvändigt (6 a § lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare). IMalmö placeras barn i första hand i häkte. Barn placeras ibland i cell i arresten övernatten, vid platsbrist i häktet eller när Polismyndigheten inte kan avsätta resurser förbevakning av barnet i ett särskilt rum i anslutning till arresten. Enligt JO framstårPolismyndighetens lokaler i arresten Malmö och den organisation som fanns vidtidpunkten för inspektionen som underdimensionerade för att hantera barn som ärgripna eller anhållna. Förhållandena kan leda till att barn hålls i förvar i arresten även iandra fall än i de undantagssituationer som lagstiftaren avsett. Det är enligt JO inteacceptabelt.JO har vid inspektionen vidare noterat förhållanden som gäller hälso- och sjukvårdoch kamerabevakning av rastgårdarna som föranleder JO att skicka en kopia avprotokollet för kännedom till Inspektionen för vård och omsorg respektiveIntegritetsskyddsmyndigheten.

NPM-protokoll O 27-2021

NPM-protokoll 24-2021.pdf

Arresten i Västberga bemannas av ett bevakningsföretagsom Polismyndigheten har ett avtal med.  Arrestpersonalen får sin arbetsledning av ettpolisbefäl med särskilt ansvar för arrestverksamheten. Vid inspektionen var det tydligtatt det hos dessa polisbefäl fanns en osäkerhet om innehållet i deras arbetsledanderoll och var ansvaret för olika delar av arrestverksamheten ligger. Det som kom fram vid inspektionen förmedlar enligt JO en bild av att de ansvarigapolisbefälen i alltför stor utsträckning lämnar över ansvaret för den dagligaverksamheten i arresten till de anställda i bevakningsföretaget. Vidare fanns det enosäkerhet om vad som ligger i rollen som ansvarigt befäl för arresten och envarierande grad av kunskap i viktiga rutinfrågor. JO kan inte dra någon annan slutsatsän att polisbefälen med arrestansvar i Västberga generellt sett inte har den kontrollöver arrestverksamheten som ett ansvarigt befäl ska ha. Detta kan få en negativinverkan på de intagnas säkerhet och trygghet.JO betonar att Polismyndigheten även vid en avtalslösning med ett bevakningsföretagansvarar för arrestverksamheten sköts enligt gällande regelverk. Polismyndighetenbehöver följa upp hur arbetsledningen utövas i arresten och säkerställa att ansvarigtbefäl vid varje given tidpunkt har de förutsättningar och den kunskap som krävs föruppgiften. Vid inspektionen observerades två s.k. väntarrester på ca en kvadratmeter vardera.JO uttalar en förståelse för att det i vissa situationer kan finnas behov att placera enfrihetsberövad person i en väntarrest en kortare stund. JO anser att en placering i enväntarrest bör ha stöd i författning men konstaterar att en sådan reglering saknas. Enkopia av protokollet överlämnas därför till Regeringskansliet för kännedom.

NPM-protokoll 21-2021.pdf

NPM-protokoll O 20-2021.pdf

JO inspekterade under våren 2021 fyra av SiS särskilda ungdomshem. Inspektionerna visar att den fördelning av ungdomar mellan SiS olika ungdomshem som myndighetens placeringsenhet gör påverkar de enskilda hemmens förutsättningar att bedriva sin verksamhet och ungdomarnas möjlighet att få lämplig vård. Det har vid inspektionerna också kommit fram att LVU- och LSU-ungdomar vårdas tillsammans. JO avser att följa upp dessa frågor vid en inspektion av SiS placeringsenhet under hösten 2021.

Vid granskningen har det uppmärksammats situationer när ungdomar hålls fast av personal och att SiS då fattar beslut om avskiljande. Det rör sig om situationer när ingripandet avbrutits efter en kort stunds fasthållning därför att ungdomen lugnat ned sig och han eller hon inte har förts till ett särskilt rum för avskiljande. JO uttalar att bestämmelserna om avskiljande i LVU respektive LSU inte är tillämpliga i dessa fall utan att det handlat om situationer som faller inom ramen för nödrätten. Därför ska beslut om avskiljande inte fattas utan det inträffade bör rapporteras som en incident. Om ungdomen däremot har förts till ett utrymme där han eller hon är skild från andra intagna och det inte längre är nödvändigt med ett fysiskt ingripande, är det fråga om ett avskiljande som omfattar hela händelseförloppet.

JO uttalar vidare att SiS har en skyldighet att se till att de särskilda ungdomshemmen är utformade på ett sådant sätt att personalen har en faktisk möjlighet att hålla en ungdom i avskildhet. Bristande utformning, t.ex. brist på rum för avskiljande eller problem med långa avstånd till sådana rum, får aldrig leda till att personalen ser sig tvungen att vidta åtgärder som inte har stöd i LVU och LSU. JO drar slutsatsen att Brättegården tycks vara i behov av fler rum för avskiljande.

NPM-protokoll O 12-2021.pdf

JO inspekterade under våren 2021 fyra av SiS särskildaungdomshem. Inspektionerna visar att den fördelning av ungdomar mellan SiS olika ungdomshem som myndighetens placeringsenhet gör påverkar de enskilda hemmensförutsättningar att bedriva sin verksamhet och ungdomarnas möjlighet att få lämplig vård. Det har vid inspektionerna också kommit fram att LVU- och LSU-ungdomarvårdas tillsammans. JO avser att följa upp dessa frågor vid en inspektion av SiS placeringsenhet under hösten 2021.

Vid granskningen har det uppmärksammats situationer när ungdomar hålls fast av personal och att SiS då fattar beslut om avskiljande. Det rör sig om situationer när ingripandet avbrutits efter en kort stunds fasthållning därför att ungdomen lugnat ned sig och han eller hon har inte förts till ett särskilt rum för avskiljande. JO uttalar att bestämmelserna om avskiljande i LVU respektive LSU inte är tillämpliga i dessa fall utan att det handlat om situationer som faller inom ramen för nödrätten. Därför ska beslut om avskiljande inte fattas utan det inträffade bör rapporteras som en incident.Om ungdomen däremot har förts till ett utrymme där han eller hon är skild från andra intagna och det inte längre är nödvändigt med ett fysiskt ingripande, är det fråga om ett avskiljande som omfattar hela händelseförloppet.

JO uttalar vidare att SiS har en skyldighet att se till att de särskilda ungdomshemmen är utformade på ett sådant sätt att personalen har en faktisk möjlighet att hålla en ungdom i avskildhet. Bristande utformning, t.ex. brist på rum för avskiljande eller problem med långa avstånd till sådana rum, får aldrig leda till att personalen ser sig tvungen att vidta åtgärder som inte har stöd i LVU och LSU. JO drar slutsatsen att Vemyra tycks vara i behov av fler rum för avskiljande.

Efter en inspektion av Vemyra i juni 2019 konstaterade JO att det sedan flera år tillbaka fanns allvarliga brister i verksamheten i hemmet. JO uttalar nu att många av de brister som uppmärksammades vid den förra inspektionen kvarstår. De åtgärder som SiS och hemmet vidtagit har således inte säkerställt att ungdomar får en trygg och säker vård. JO aviserar att han under året kommer att följa upp situationen i hemmet.

NPM-protokoll O 10-2021.pdf

JO inspekterade under våren 2021 fyra av SiS särskilda ungdomshem. Inspektionerna visar att den fördelning av ungdomar mellan SiS olika ungdomshem som myndighetens placeringsenhet gör påverkar de enskilda hemmens förutsättningar att bedriva sin verksamhet och ungdomarnas möjlighet att få lämplig vård. Det har vid inspektionerna också kommit fram att LVU- och LSU-ungdomar vårdas tillsammans. JO avser att följa upp dessa frågor vid en inspektion av SiS placeringsenhet under hösten 2021.

Vid granskningen har det uppmärksammats situationer när ungdomar hålls fast av personal och att SiS då fattar beslut om avskiljande. Det rör sig om situationer när ingripandet avbrutits efter en kort stunds fasthållning därför att ungdomen lugnat ned sig och han eller hon inte har förts till ett särskilt rum för avskiljande. JO uttalar att bestämmelserna om avskiljande i LVU respektive LSU inte är tillämpliga i dessa fall utan att det handlat om situationer som faller inom ramen för nödrätten. Därför ska beslut om avskiljande inte fattas utan det inträffade bör rapporteras som en incident. Om ungdomen däremot har förts till ett utrymme där han eller hon är skild från andra intagna och det inte längre är nödvändigt med ett fysiskt ingripande, är det fråga om ett avskiljande som omfattar hela händelseförloppet.

JO uttalar även att han kommer att följa upp SiS åtgärder för att förebygga förekomsten av sexuella övergrepp vid myndighetens ungdomshem.

NPM-protokoll O 11-2021.pdf

JO inspekterade under våren 2021 fyra av SiS särskilda ungdomshem. Inspektionerna visar att den fördelning av ungdomar mellan SiS olika ungdomshem som myndighetens placeringsenhet gör påverkar de enskilda hemmens förutsättningar att bedriva sin verksamhet och ungdomarnas möjlighet att få lämpligvård. Det har vid inspektionerna också kommit fram att LVU- och LSU-ungdomar vårdas tillsammans. JO avser att följa upp dessa frågor vid en inspektion av SiS placeringsenhet under hösten 2021.

Vid granskningen har det uppmärksammats situationer när ungdomar hålls fast av personal och att SiS då fattar beslut om avskiljande. Det rör sig om situationer när ingripandet avbrutits efter en kort stunds fasthållning därför att ungdomen lugnat ned sig och han eller hon har inte förts till ett särskilt rum för avskiljande. JO uttalar att bestämmelserna om avskiljande i LVU respektive LSU inte är tillämpliga i dessa fall utan att det handlat om situationer som faller inom ramen för nödrätten. Därför ska beslut om avskiljande inte fattas utan det inträffade bör rapporteras som en incident.Om ungdomen däremot har förts till ett utrymme där han eller hon är skild från andra intagna och det inte längre är nödvändigt med ett fysiskt ingripande, är det fråga om ett avskiljande som omfattar hela händelseförloppet.

JO konstaterar att Sundbo haft svårt att komma till rätta med den allvarlig situation som rådde hösten 2018. Med anledning av att det så sent som sommaren 2020 förekommit mycket allvarliga incidenter vid hemmet där personal ska ha använt obefogat våld uttalar JO att han ser mycket allvarlig på detta ur ett trygghets- och säkerhetsperspektiv. Med hänsyn till vad som kommit fram vid inspektionen anser JO att det finns skäl för honom att fortsätta följa förändringsarbetet vid hemmet.

NPM-protokoll O 9-2021.pdf

NPM-protokoll O 8-2021.pdf

NPM-protokoll O 7-2021.pdf

NPM-protokoll O 6-2021.pdf

NPM-protokoll O 5-2021.pdf

NPM-protokoll O 4-2021.pdf

NPM-protokoll O 25-2020.pdf

NPM-protokoll O 24-2020.pdf

NPM-protokoll O 23-2020.pdf

NPM-protokoll O 22-2020.pdf

NPM-protokoll O 20-2020.pdf

NPM-protokoll O 19-2020.pdf

NPM-protokoll O 10-2020.pdf

NPM-protokoll O 9-2020.pdf

Enligt JO är den sammantagna bilden efter inspektionen att arresten Varberg fungerar väl. Vid de samtal som JO:s medarbetare hade med arrestpersonalen kom det fram att de har en nära kontakt med stationsbefälen. Stationsbefälens rutin att gå ut och informera sig om läget i arresten såväl när de går på som av sina pass, ger enligt JO goda förutsättningar att skapa en trygg och säker miljö för de intagna. Vidare visar handlingsgranskningen att blanketterna för säkerhetsbedömningarna är korrekt ifyllda, och att även förändringar av tillsynsfrekvenserna har dokumenterats. Utförd tillsyn har dokumenterats på ett utförligt sätt.
I sina uttalanden påminner JO om att intagna ska ges möjlighet att bl.a. sköta sin personliga hygien. Även om de intagna informeras om sina rättigheter när de tas in i arresten, kan situationen var så pass omtumlande att de har svårt att ta till sig informationen. Av detta skäl kan det enligt JO finnas anledning att personalen vid behov påminner de intagna om vilka rättigheter de har.
Vid inspektionen granskades ett antal ärenden som rör omhändertaganden av berusade personer. Som regel är beskrivningarna i ärendena utförliga, och därmed är det möjligt att förstå varför ingripandet har skett.
Slutligen uttalar sig JO om utformningen av Polismyndighetens digitala arrestförteckning (DAF).

NPM-protokoll O 8-2020.pdf

Vid inspektionen kom det fram att det finns ett både faktiskt och upplevt avstånd mellan arrestpersonalen och stationsbefälen. Stationsbefälen ansvarar för arrestverksamheten, men de befinner sig sällan på plats i arresten och det har lagts ett stort ansvar på arrestvakterna att vid behov kontakta stationsbefälen. Enligt JO kräver en välfungerande arrest att det finns ett bra och nära samarbete mellan stationsbefälen och arrestvakterna. Stationsbefälen har ett ansvar att kontinuerligt hålla sig informerad om situationen i arresten för att de ska kunna fatta korrekta beslut angående de intagna. Mot den bakgrunden är det enligt JO positivt att Polismyndigheten har för avsikt att flytta stationsbefälens tjänsterum närmare arresten. Förutom denna åtgärd bör Polismyndigheten överväga om det även finns skäl att se över rutinerna för stationsbefälens kontakt med arrestpersonalen så att stationsbefälen själva tar mer aktiv del av vad som händer i arresten.
Arresten Eskilstuna är inrymd i två våningar och vid förflyttning till arrestens övervåning måste intagna föras bl.a. via en smal spiraltrappa. JO framhåller att detta är en säkerhetsrisk. Det finns långtgående planer på att uppföra ett nytt polishus i Eskilstuna. Det beräknas dock stå klart tidigast 2024. Enligt JO bör Polismyndigheten vidta åtgärder för att förbättra miljön i den nuvarande arresten. Förutom att undersöka på vilka sätt riskerna när intagna förs mellan arrestens våningsplan kan minskas eller helt undanröjas, bör översynen omfatta miljön dels på arrestens rastgårdar, dels i arrestcellerna.

NPM-protokoll O 3-2020.pdf

NPM-protokoll O_5-2020.pdf

NPM-protokoll O 1-2020.pdf

NPM-protokoll O 62-2019.pdf

NPM-protokoll O 58-2019.pdf

Vid inspektionen av det särskilda ungdomshemmet Långanäs kom det fram att hemmet har en avdelning med fyra platser för utåtageran-de ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder, psykiska problem och som har svårigheter med socialt samspel. Vården på avdelningen utgår från att ungdomen vårdas i enskildhet. Vid inspektionstillfället hade en av ungdomarna vårdats i enskildhet i knappt ett år. Det har även tidigare förekommit att ungdomar vårdats i enskildhet på avdelningen under långa tidsperioder. På det särskilda ungdomshemmet Brättegården finns en liknande avdelning, och JO kommer att inom kort inspektera det hemmet.Vid inspektionen kom det vidare fram uppgifter om att personalen vid ungdomshem-met Långanäs håller fast ungdomar som uppträder våldsamt istället för att ta dem till ett rum för avskiljande. En av avdelningarnas rum för avskiljande ligger på ett annat våningsplan och det har inträffat att personalen burit ungdomar nedför trappan. JO uppmanar Statens institutionsstyrelse att vidta åtgärder för att säkerställa att avskil-janden kan göras på det sätt som lagen föreskriver och på ett sätt som är värdigt för både intagna och personal

NPM-protokoll O 57-2019.pdf

Vid inspektionen kom det fram att anstaltens besöksrum har använts för placering av avskilda intagna. Eftersom det inte är möjligt att registrera beläggning av besöksrummen i Kriminalvårdsregistret (KVR) registreras de intagna i stället i en av anstaltens observationsceller. Enligt chefsJO är det av vikt att det i KVR framgår i vilken cell en intagen är placerad.
Tre rum i anstaltens administrationsbyggnad har använts för placering av intagna. Anstaltsledningen har sett bl.a. säkerhetsrisker med denna ordning och har tillfälligt stängt ner platserna under den tid det förekommer dubbelbeläggning i anstalten. ChefsJO rekommenderar Kriminalvården att se över hur dessa rum ska användas i fortsättningen. Vidare kan det finnas skäl för JO att i ett pågående initiativärende återkomma till vissa av de svårigheter som personalen i anstalten Umeå har lyft fram angående dubbelbeläggningen (JO:s dnr O 19-2019).
Slutligen uttalar sig chefsJO om vikten av att sjukhusbesök planeras på ett sätt som möjliggör att sjukvårdssekretessen kan upprätthållas i förhållande till Kriminalvårdens personal.

NPM-protokoll O 54-2019.pdf

JO konstaterar att tillvaron för en intagen i förvaret Ljungbyhed måste beskrivas som mer kringskuren och reglerad än tillvaron för intagna i andra av Migrationsverkets förvar. Det råder bl.a. brist på gemensamhetsutrymmen och det finns endast begränsade möjligheter för de intagna att vistas utomhus. JO anser det tydligt att utformningen av förvaret i Ljungbyhed i hög grad har begränsats av utformningen av de lokaler i vilket det är inrymt. Det medför i sin tur långtgående begränsningar för vistelsen för de intagna, vilket JO anser är beklagligt. JO anser att det också framstår som tydligt att förvaret inte är dimensionerat för 44 intagna. JO uttalar att Migrationsverket omgående bör överväga att minska antalet platser i förvaret Ljungbyhed och att verket behöver vidta åtgärder för att öka de intagnas möjlighet till daglig utomhusvistelse. Migrationsverket uppmanas också att säkerställa att personalen har tillräckliga kunskaper om förutsättningarna för att kroppsvisitera de intagna så att en sådan åtgärd används endast under de förutsättningar som anges i lag.

NPM-protokoll O 52-2019.pdf

I samband med inspektionen av arresten Kristinehamn skedde även inspektioner av arresterna Arvika och Karlskoga. I anslutning till protokollet från inspektionen av arresten Arvika finns uttalanden från JO som även berör arresten Kristinehamn (se dnr O 47-2019).

NPM-protokoll O 49-2019.pdf

I samband med inspektionen av arresten Karlskoga skedde även inspektioner av arresterna Arvika och Kristinehamn. I anslutning till protokollet från inspektionen av arresten Arvika finns uttalanden från JO som även berör arresten Karlskoga (se dnr O 47-2019).

NPM-protokoll O 48-2019.pdf

NPM-protokoll O 47-2019.pdf

Anstalten Västervik Norra har en särskild avdelning för intagna som är avskilda på egen begäran – den s.k. 6:4-avdelningen. Vid inspektionen hade ett antal intagna varit avskilda under lång tid. Enligt chefsJO behöver Kriminalvården vidta åtgärder för att en placering i avskildhet på egen begäran bara ska användas i undantagsfall och under så begränsad tid som möjligt. En placering i avskildhet för en intagen i behov av skydd bör bara ske i avvaktan på en mer varaktig lösning, t.ex. förflyttning till skyddsplats. 6:4-avdelningen är uppdelad i två delar, den låsta och den halvöppna sidan. På den halvöppna sidan vistas de intagna i gemensamhet under stora delar av dagen. Det enda skälet till att de låses in under dagen är att de intagna på avdelningens låsta sida ska kunna använda avdelningens balkong. I samtal med JO:s medarbetare uppgav de intagna att de ville vara placerade på den halvöppna sidan eftersom det är lugnare där. Enligt chefsJO talar det för att det finns ett behov av inrätta avdelningar med färre platser där intagna kan vistas i gemensamhet. Slutligen uttalar sig chefsJO om de intagnas tillgång till toalett nattetid och dubbelbeläggning av celler.

NPM protokoll O 46-2019.pdf

JO konstaterar att det sedan flera år tillbaka finns allvarliga brister i verksamheten på ungdomshemmet Vemyra. Det gäller bl.a. frågan om hur mycket hemmet är bemannat samt hur personalen bemöter ungdomarna och agerar i samband med tvångsåtgärder. JO uttalar att SiS omedelbart bör se över vilka åtgärder som behöver vidtas för att stötta ledningen i att säkerställa att ungdomarna får en trygg och säker vård. JO kommer att genomföra en uppföljande inspektion av Vemyra under första halvåret 2020.
Vidare noterar JO att socialnämnder placerar ungdomar på Vemyra trots att de inte tillhör hemmets målgrupp. Det påverkar dessa ungdomars möjligheter att få lämplig behandling och sysselsättning. Av den anledningen skickas en kopia av beslutet till Sveriges kommuner och landsting för kännedom.
JO uttalar slutligen att ungdomarnas möjligheter till sysselsättning och aktiviteter på Vemyra behöver utökas och att de måste få korrekt och fullständig information om sina rättigheter.

NPM-protokoll O 44-2019.pdf

Häktet Helsingborgs häktesfilial Berga är ett gemensamhetshäkte med 44 platser. Vid inspektionen vistades 44 intagna i häktesfilialen.Den 5, 12, 19 och 26 april 2019 fanns det mellan 48 och 51 intagna i häktesfilialen, vilket innebär en beläggningsgrad mellan 109 och 116 procent. Vid överbeläggning placeras de intagna förutom i normalceller även i besöksrum och en avskiljningscell. Det är även möjligt att dubbelbelägga 8 av häktesfilialens normalceller. Det innebär att det som mest kan vara 55 intagna i häktet. Vid inspektionen var samtliga intagna placerade i ordinarie celler.

 

Det är möjligt att tillföra besöksrummen och en avskiljningscell viss utrustning för att deska uppfylla delar av Kriminalvårdens krav för hur en normalcell ska vara utrustad. Häktet Helsingborg har en lokal anvisning för hur överbeläggning ska hanteras. Placeringen av intagna i häktets besöksrum innebär en negativ inverkan på de intagnas möjlighet att ta emot besök.

 

En av häktesfilialens avdelningar (avdelning 1:5) saknar gemensamhetsutrymmen och de häktade vistas under dagtid i korridoren. ChefsJO ifrågasätter starkt det rimliga i att korridoren beskrivs som en avdelning och anser att Kriminalvården bör överväga om de aktuella cellerna även i fortsättningen ska utgöra ordinarie platser i häktesfilialens verksamhet. Om Kriminalvården ändå anser att det finns så pass tungt vägande skäl att cellerna ska användas som ordinarie platser, bör myndigheten omedelbart vidta de åtgärder som krävs för att de häktade på avdelning ska kunna ges möjlighet till vistelse i gemensamhet på samma villkor som de intagna på häktesfilialens övriga avdelningar.

NPM-protokoll O 39-2019.pdf

Anstalten Kumla har 420 ordinarie platser i säkerhetsklass 1, varav 60 platser på riksmottagningen. Intagna som dömts till fängelse i lägst fyra år placeras inledningsvis på riksmottagningen i ca åtta veckor för utredning inför beslut om särskilda villkor. Sedan slutet av 2018 har antalet platser på riksmottagningen nästan fördubblats och mottagningen hade vid inspektionen 111 platser.

 

Vid inspektionens inledning fanns det 97 intagna på riksmottagningen. I 30 av cellerna kan dubbelbeläggning äga rum. Vid inspektionen var 20 celler dubbelbelagda. Placering av intagna sker utan egentlig riskbedömning och principen ”sist in först ut” tillämpas. Förutom att antalet utredare utökats med två stycken har det inte skett någon utökning av riksmottagningens bemanning.

NPM-protokoll O 36-2019.pdf

Häktet Falun har 34 platser och är ett restriktionshäkte. Vid inspektionen vistades 29 intagna i häktet. Den 1 och 8 mars 2019 hade häktet en beläggningsgrad om 100 procent. Häktets platssituation har under en längre tid varit ansträngd. Under 2019 har häktet stängt för intag vid ett flertal tidpunkter. Som konsekvens har häktade blivit kvar i Polismyndighetens arrester. Häktets normalceller går inte att dubbelbelägga eftersom de är för små. En cell är tillräckligt stor att dubbelbeläggas genom att den tillförs en madrass som läggs direkt på golvet. Någon dubbelbeläggning har dock aldrig förekommit. Ett besöksrum har en gång använts för tillfällig placering av en intagen som inte var häktad.

NPM-protokoll O 30-2019.pdf

Häktet Trelleborg har 33 platser. Vid inspektionen vistades 37 intagna i häktet, vilket innebär en beläggningsgrad om 112 procent.

 

Den ansträngda beläggningssituationen i landet medför att det inte alltid är möjligt att flytta häktade vars restriktioner har hävts till gemensamhetshäkten och ungdomar tillhäkten med särskilda ungdomsavdelningar.

 

Vid överbeläggning placerar häktet de intagna – förutom i normalceller – även i häktets besöksrum och transportcell. Det är möjligt att tillföra besöksrummen och transportcellen utrustning för att de ska uppfylla vissa av Kriminalvårdens krav för hur en normalcell ska vara utrustad. I häktets transportcell – som är något större än övriga celler – finns möjlighet till dubbelbeläggning. Vid inspektionen var intagna placerade i besöksrummen och det förekom dubbelbeläggning. Placeringen av intagna i besöksrum innebär en negativ inverkan på de intagnas möjlighet att ta emot besök.

 

Redan vid normalbeläggning har häktet svårt att nå de nationella målen för isoleringsbrytandeåtgärder. Överbeläggning i häktet gör det ännu svårare att nå dessa mål.

NPM-protokoll O 28-2019.pdf

Häktet Kalmar har 35 platser. Vid inspektionen vistades 34 intagna i häktet. Den 8 mars 2019 var det 38 intagna i häktet, vilket innebär en beläggningsgrad om 108 procent. Vid överbeläggning placerar häktet de intagna förutom i normalceller även i två rum som i normalfallet används för isoleringsbrytande insatser samt i tre besöksrum. Vid inspektionen kom fram att de två celler som häktet har övervägt att använda för dubbelbeläggning understiger 8 m²och därför inte kan användas för detta ändamål. Det innebär att det som mest kan vara 40 intagna i häktet. Vid inspektionen var samtliga intagna placerade i ordinarie celler.

 

Det är möjligt att tillföra besöksrummen viss utrustning för att de ska uppfylla delar avKriminalvårdens krav för hur en normalcell ska vara utrustad. Häktet har en lokalskriftlig strategi för hur överbeläggning ska hanteras. Vid överbeläggning användsbl.a. häktets rum avsedda för isoleringsbrytande åtgärder för placering av intagna.Under sådana förhållanden kan inte rummen användas för det avsedda ändamålet.

NPM-protokoll O 26-2019.pdf

NPM-protokoll O 33-2019.pdf

Häktet Karlskrona har 23 platser. Vid inspektionen vistades 22 intagna i häktet. Den 9–11 samt den 14 och 15 mars 2019 var det 25 intagna i häktet, vilket innebär en beläggningsgrad om 109 procent. Vid överbeläggning dubbelbelägger häktet normalceller. En normalcell har en golvyta om 9,1 m² (inklusive ett mindre toalettutrymme), och vid dubbelbeläggning får en intagen sova på madrasser som läggs direkt på golvet. Häktet har inte någon skriftlig rutin för hur dubbelbeläggning ska gå till.

 

Häktet har en ”väntcell” som har samma utformning som en normalcell, förutom att den saknar toalett. Cellen har sedan januari 2019 använts regelbundet för placering av intagna. Vid några tillfällen har häktet även tillfälligt placerat intagna som inställt sig på egen hand i häktets avskildhetscell. I nödfall kan det även ske tillfälliga placeringar i häktets besöksrum.

NPM-protokoll O 25-2019.pdf

Häktet Malmö har 117 platser. I dessa ingår fyra transportceller. Vid inspektionen vistades 118 intagna i häktet, vilket innebär en beläggningsgrad om 101 procent. Under mars 2019 hade häktet även överbeläggning den 1 och 17 mars 2019, då beläggningsgraden var 102 respektive 101 procent. Under fyra dagar i mars var beläggningsgraden 100 procent.

 

När platserna på häktets ungdomsavdelning inte räcker till placeras intagna under 21 år på normalavdelning. Vidare förekommer det att intagna som borde vara placerade på häktets säkerhetsavdelning, till följd av platsbrist där i stället placeras på tillsynsavdelningen. Överbeläggningen har medfört svårigheter att undvika olämpliga klientkonstellationer.

 

Vid överbeläggning placerar häktet intagna – förutom i normalceller och transportceller – även i observationsceller. Det är möjligt att tillföra observationscellerna utrustning som innebär att de uppfyller vissa av Kriminalvårdens krav för hur en normalcell ska vara utrustad. En av häktets transportceller – som är något större än övriga celler – kan användas för dubbelbeläggning. Vid inspektionen var intagna placerade i observationsceller och det förekom dubbelbeläggning. I framtiden kan intagna även komma att placeras i vissa av häktets besöksrum. Detta kan innebära en negativ inverkan på de intagnas möjlighet att ta emot besök från närstående och offentliga försvarare.

 

Häktet är bemannat utifrån en beläggning om 90 procent. Redan vid normalbeläggning har häktet svårt att nå de nationella målen för isoleringsbrytande åtgärder. Överbeläggning i häktet gör det ännu svårare att nå dessa mål.

NPM-protokoll O 27-2019.pdf

Häktet Nyköping har 34 platser. Vid inspektionen vistades 33 intagna i häktet. Den 19 och 20 mars 2019 var det 37 intagna i häktet, vilket innebär en beläggningsgrad om 109 procent. Vid överbeläggning dubbelbelägger häktet de intagna i normalceller. Högst fem celler kan dubbelbeläggas samtidigt, vilket innebär att det som mest kan vara 39 intagna i häktet. Vid inspektionen var två celler dubbelbelagda.

 

Vid dubbelbeläggning av en cell utrustas cellen med två extra madrasser. Häktet har inte någon skriftlig rutin för dubbelbeläggning. En överbeläggning i häktet gör det svårare för häktespersonalen att tillgodose intagnas behov av isoleringsbrytande åtgärder.

NPM-protokoll O 29-2019.pdf

NPM-protokoll O 21-2019.pdf

Med anledning av vårdmiljöerna och tryggheten för patienterna uttalar chefsJO att kliniken behöver vidta åtgärder för att tillgodose de kvinnliga patienternas behov av gemenskap och trygghet. Kliniken behöver även inrätta ett system som gör det möjligt för patienterna att anmäla alla former av kränkande eller osaklig behandling, och som skyddar anmälaren mot repressalier. ChefsJO rekommenderar Region Kronoberg att se över möjligheterna att göra vårdmiljöerna mindre torftiga.

ChefsJO rekommenderar Region Kronoberg att vidta åtgärder som säkerställer att en läkarundersökning alltid utförs i anslutning till ett beslut om fastspänning eller avskiljande fattas. Regionen behöver också vidta åtgärder som säkerställer att de beslut om avskiljande som fattas uppfyller lagens krav.

ChefsJO konstaterar att det saknas lagstöd för att tillämpa allmän inpasseringskontroll till avdelningar i säkerhetsklass 3 och uppmanar Region Kronoberg att omgående vidta åtgärder med anledning av detta.

Med anledning av att kliniken löpnade lämnar patientinformation om kriminalvårdsklienterna till Kriminalvården beslutar chefsJO att utreda frågor om bl.a. sekretess och dokumentation inom ramen för ett särskilt initiativärende.

NPM-protokoll O 18-2019.pdf

Häktet Växjö har 26 platser. Vid inspektionen vistades 25 intagna i häktet. Den 22 mars 2019 var det 27 intagna i häktet, vilket innebär en beläggningsgrad om 104 procent. Vid överbeläggning placerar häktet de intagna förutom i normalceller även i två av häktets tre besöksrum. Det finns en förberedelse i häktet att kunna dubbelbelägga två celler och det innebär att som mest kan det vara 30 intagna i häktet. Vid inspektionen var två intagna placerade i två avbesöksrummen, men det förekom inte någon dubbelbeläggning.

 

Det är möjligt att tillföra besöksrummen viss utrustning för att de ska uppfylla delar av Kriminalvårdens krav för hur en normalcell ska vara utrustad. Vid behov kommer dubbelbeläggning att ske i celler som är något större än en normalcell, genom att en fällsäng ställs in i cellen. Häktet har inte någon skriftlig rutin för dubbelbeläggning. Placeringen av intagna i häktets besöksrum har en negativ inverkan på de intagnas möjlighet att ta emot besök. En överbeläggning i häktet gör det svårare för personalen att tillgodose de intagnas rätt till en timmes daglig utomhusvistelse.

NPM-protokoll O 22-2019.pdf

NPM-protokoll O 13-2019.pdf

Vid inspektionen kom det fram att häktet under en längre tid haft en hög beläggningsgrad. Det har lett till dubbelbeläggning av celler, att intagna som varken är häktade med restriktioner eller avskilda placeras på restriktionsplats och att intagnas möjlighet att vistas i gemensamhet begränsats. Dessa frågor tas om hand i två initiativärenden som chefsJO tidigare beslutat om (dnr O 7-2018 och O 19-2019). Eftersom häktet ofta tar emot ungdomar under 18 år påminner chefsJO om vikten av att personalen både skriftligen och muntligen informerar dem om deras rättigheter.

NPM-protokoll O 7-2019.pdf

NPM-protokoll O 6-2019.pdf

Av protokollet framgår att klinikens observationsenhet har rum för avskiljande med sängar som är fastskruvade mitt i rummen. Sängarna är ständigt försedda med fastspänningsanordningar som patienten måste sova på. Om patienten upplever sängen som obekväm erbjuds han eller hon i stället att sova på en madrass som läggs direkt på golvet. Patienter får inta måltider sittande antingen i sängen eller på golvet. ChefsJO uttalar att den beskrivning som lämnas i protokollet gör att det inställer sig många frågor om observationshetens fysiska miljö. Det är enligt chefsJO t.ex. inte acceptabelt att en patientens säng ständigt är försedd med ett bälte, även om en fastspänning under sådana förhållanden kan ske snabbare och smidigare. Utgångspunkten för kliniken bör vara att erbjuda en vård som inte innebär en onödig kräkning av den enskilde. ChefsJO är även starkt kritisk till det sätt på vilket Helix valt att extensivt utvidga möjligheterna att vid den inledande vården hålla patienter avskilda genom att placera dem på klinikens observationsenhet. Med hänsyn till vad som kommit fram vid inspektionen kommer chefsJO att under första halvåret 2020 genomföra en uppföljande inspektion av kliniken.

NPM-protokoll O 3-2019.pdf

NPM-protokoll O 2-2019.pdf

I protokollet rekommenderar chefsJO Kriminalvården att vidta åtgärder för att tillskapa nödvändiga avskildhetsplatser på anstalten och en ändamålsenlig rastgård.

 

ChefsJO konstaterar också att det är viktigt att läkare tillkallas snarast om en intagen placeras i avskildhet på grund av att han eller hon är våldsam eller farlig för sin egen säkerhet till liv och hälsa. Kriminalvården uppmanas att omgående vidta åtgärder för att anstalten ska kunna tillgodose fängelselagens krav på läkarundersökningar.

 

Slutligen understryker chefsJO att det av beslut om avskildhet måste vara möjligt att utläsa varför åtgärden vidtagits och bedöma om det funnits tillräckliga skäl för den. Kriminalvården uppmanas se över anstaltens rutiner för beslut om avskildhet och tillämpningen av de aktuella bestämmelserna.

NPM-protokoll O 1-2019.pdf

NPM-protokoll 7558-2018.pdf

NPM-protokoll 7557-2018.pdf

NPM-protokoll 7556-2018.pdf

Vid inspektionen har ungdomar placerade på ungdomshemmet berättat att det förekommer att personal utsätter dem för våld. Liknande uppgifter kom fram vid en inspektion genomförd av IVO i november 2017. Under en knapp tvåårsperiod har SiS gjort fem lex Sarah-anmälningar angående allvarliga missförhållanden på ungdomshemmet. Enligt JO ger dessa förhållanden en mycket oroande bild av situationen på ungdomshemmet. Ledningen för ungdomshemmet har redogjort för vilka åtgärder som vidtagits. Mot bakgrund av vad som kom fram vid inspektionen drar JO dock slutsatsen att de åtgärder ledningen vidtagit inte varit tillräckliga. SiS måste därför säkerställa att samtliga ungdomar som är placerade på ungdomshemmet får en trygg och säker vård. I detta arbete bör SiS ta sikte på bl.a.:

– effektiva åtgärder för att förhindra att ungdomarna utsätts för ett obefogat våldsutövande

– personalens bemötande av ungdomarna, och

– personalgruppens sammansättning och kompetens.

NPM-protokoll 7107-2018.pdf

NPM-protokoll 6204-2018.pdf

NPM-protokoll 6001-2018.pdf

NPM-protokoll 5990-2018.pdf

NPM-protokoll 5568-2018.pdf

Enligt företrädare för LVM-hemmet saknar hemmet lokaler för att kunna ge intagna vård i enskildhet. JO framhåller att det kan uppstå situationer vid placering av intagna i hemmets intagsdel som utgör sådan vård. Vid inspektionen uppmärksammades en situation när en intagen under en kort stund placerats i hemmets avskiljningsrum. Personalen uppfattade inte åtgärden som en avskiljning och den dokumenterades inte i ett särskilt beslut. Enligt JO ligger det nära till hands att beskriva den vidtagna åtgärden som en avskiljning. Det redovisade visar vilka svåra gränsdragningsproblem som kan uppstå i förhållande till de särskilda befogenheterna vård i enskildhet och avskiljande. Av den anledningen har JO för avsikt att under nästa år ta upp dessa frågor med SiS centralt.

NPM-protokoll 5569-2018.pdf

NPM-protokoll 5424-2018.pdf

Vid två tidigare Opcat-inspektioner av häktet Huddinge framförde JO synpunkter på utformningen av det utrymme som användes för in- och utskrivning. I anslutning till protokollet uttalar chefsJO att det är positivt att häktet Huddinge har slutfört nödvändiga förändringar av in- och utskrivningsavdelningarna, och på så sätt utformat ett mer ändamålsenligt system som tillgodoser bl.a. de intagnas integritet. Vidare lämnas en upplysning om att chefsJO i protokollet från en Opcat-inspektion av häktet Gävle (dnr 4675-2018) beslutat att inom ramen för ett särskilt initiativärende utreda användandet av transportceller inom Kriminalvårdens häktesverksamhet.

NPM-protokoll 5563-2018.pdf

Enligt chefsJO är det viktigt att bl.a. unga omhändertagna enligt LVU som tas in i ett häkte ges möjlighet att underrätta närstående om var de befinner sig. En förutsättning för att de unga ska kunna tillvarata denna rätt, är att berörda myndigheter tar fram samverkansformer i frågan. Det kan enligt chefsJO handla om en rutin enligt vilken den myndighet som beställer en handräckningstransport ska vara skyldig att lämna uppgift till Kriminalvården om vilka personer som den unge får kontakta under en transport. Enligt chefsJO bör Kriminalvården även överväga att tillgodose de frihetsberövades behov av dricksvatten under längre transporter.

 

I häktet Saltvik förekommer det att två intagna placeras tillsammans i en cell (s.k. dubbelbeläggning). Enligt chefsJO finns det starka skäl för häktet att avstå från detta. Om Kriminalvården ändå anser att det, av utrymmesskäl eller någon annan  särskild anledning, finns skäl för dubbelbeläggning i häkte bör myndigheten hantera dessa situationer på ett enhetligt och rättssäkert sätt till skydd för den enskilde. ChefsJO rekommenderar därför myndigheten att ta fram myndighetsgemensamma föreskrifter eller skriftliga rutiner som reglerar denna del av verksamheten.

NPM-protokoll 5266-2018.pdf

Vid inspektionen kom det fram att anstalten Saltvik har vidtagit vissa åtgärder för att förbättra möjligheten för intagna på anstaltens avskildhetsavdelning att bl.a. kunna se ut genom cellfönstren. Enligt chefsJO innebär åtgärderna bara en marginell förbättring. ChefsJO har förståelse för att Kriminalvården måste ta hänsyn till de intagnas integritet, men den aspekten kan tillgodoses på ett sätt som inte påverka de intagnas möjligheter att se ut genom fönstren. Vidare konstaterar chefsJO att de problem som tidigare påtalats avseende anstaltens rastgårdar kvarstår. ChefsJO vill att Kriminalvården återrapporterar vilka åtgärder som myndigheten planerar att vidta i dessa frågor.

 

Med anledning av vad som har kommit fram vid inspektionen beslutar chefsJO att i ett särskilt initiativärende utreda förutsättningarna för att placera andra grupper av intagna än de med beslut om säkerhetsplacering på Kriminalvårdens säkerhetsenheter.

NPM-protokoll 6027-2018.pdf

Informationen som Kriminalvården får beträffande s.k. handräckningstransporter är i vissa fall bristfällig. Det medför att den frihetsberövade och även Kriminalvårdens personal utsätts för risker. Enligt chefsJO är det oacceptabelt att en transport kan planeras och utföras trots att transportpersonalen i stort sett inte känner till mer än namnet på den person som ska transporteras. Denna brist måste åtgärdas så snart som möjligt och chefsJO kommer att fortsatt följa frågan.

 

ChefsJO uppmanar vidare Kriminalvården att omedelbart se till att övervakningskameran i häktets observationsrum går att stänga av.

 

ChefsJO uppmanar även Kriminalvården att komma in med en återrapportering avseende vilka åtgärder som myndigheten planerar beträffande häktets rastgårdar för att intagna ska kunna betrakta sin omgivning. Återrapporteringen ska avse även vidtagna åtgärder beträffande övervakningskameran i häktets observationsrum.

NPM-protokoll 4675-2018.pdf

ChefsJO uppmanar Kriminalvården att komplettera det beställningssystem som används vid handräckningstransporter så att det går att kontrollera grunden för att den som ska transporteras är frihetsberövad. Kriminalvården ska senast den 29 mars 2019 komma in med en redogörelse för vilka åtgärder som har vidtagits och planeras. Vidare behöver Kriminalvården omedelbart se över arbetssituationen för transportplanerarna, samt anpassa ärendehanteringssystemet och beställningsformuläret för externa beställare så att transportplaneringen kan utföras på ett sådant sätt att de frihetsberövade transporteras på ett rättssäkert och värdigt sätt.

NPM-protokoll 4158-2018.pdf

I en utredning av Kriminalvården har man kommit fram till att anstalten Visby måste stängas permanent. Den åtgärden skulle enligt myndigheten leda till att häktet Visbys lokaler kan utökas. På så sätt skulle häktet kunna erbjuda de intagna isoleringsbrytande aktiviteter. JO anser att det är mycket angeläget att Kriminalvården omedelbart vidtar de åtgärder som krävs för att häktet ska få tillgång till mer ändamålsenliga lokaler. Ett första steg i en sådan process bör vara att stänga anstalten (se protokoll dnr 4139-2018).

NPM-protokoll 4140-2018.pdf

Enligt en utredning av Kriminalvården klarar häktet Visby inte av att lösa sitt basuppdrag i de nuvarande lokalerna. Enligt JO är det mycket angeläget att Kriminalvården omedelbart vidtar åtgärder för att häktet ska få tillgång till ändamålsenliga lokaler. Ett första steg i en sådan process bör vara att stänga anstalten Visby (se protokoll dnr 4140-2018).

NPM-protokoll 4139-2018.pdf

JO:s uttalande i korthet: ChefsJO välkomnar att klinikens nya lokaler erbjuder en godbehandlingsmiljö med möjlighet till sysselsättning och fysisk aktivitet. ChefsJO uttalar att rutinerna som rör fastspänning, visitationer, omhändertagande av egendom och begäran om hjälp av Polisen och Kriminalvården för förflyttning av patienter behöver ses över. Vidare påpekas att det alltid behöver finns tillräckliga personalresurser för att kunna ha nödvändig tillsyn över patienterna och att den information om rättigheter som lämnas till patienterna behöver ses över och bör finnas i skrift även på andra språk än svenska.

NPM-protokoll 3888-2018.pdf

NPM-protokoll 4138-2018.pdf

NPM-protokoll 3887-2018.pdf

JO följde upp frågor efter inspektionen 2017 och uttalade bl.a. att hon ser positivt på att häktet Kronoberg har tagit fram skriftlig information om rättigheter som alla de intagna får och att de intagna får kuvert som de kan lägga s.k. systerlappar i. Frågan om möjligheten för häktet att tillkalla läkare, oavsett tid på dygnet, kommer att följas upp inom ramen för ett initiativärende som rör bältesläggning av en intagen (dnr 279-2018).

 

JO konstaterade att det är mycket bekymmersamt att Kriminalvården har organiserat sin transportverksamhet på ett sätt som innebär att transporter i vissa fall inte kan genomföras eller utförs av personal som saknar rätt kompetens. JO kommer att fortsätta följa frågan under Opcat-enhetens inspektioner med fokus på transporter.

 

JO beslutade att öppna ett initiativärende för att granska förhållandena för en intagen på häktet Kronobergs omvårdnadsavdelning samt de transporter som skett av den intagne (dnr 3801-2018).

NPM-protokoll 2643-2018.pdf

NPM-protokoll 2094-2018.pdf

JO:s Opcat-verksamhet har under år 2018 ett fokus på transporter av frihetsberövade. Kriminalvården ska, utöver att transportera sina ”egna klienter”, även transportera frihetsberövade personer på begäran av andra myndigheter. Häktet Jönköping används ofta för måltidsuppehåll och ibland för övernattning av frihetsberövade under transport. Mot bakgrund av det ökade antalet frihetsberövade som Kriminalvården transporterar och den mottagningskapacitet som häktet har är chefsJO bekymrad över hur Kriminalvården ska kunna se till att transporter kan ske utan onödigt dröjsmål och samtidigt tillgodose frihetsberövades eventuella behov av tillsyn under transportuppehåll. ChefsJO kommer att fortsatt följa dessa frågor.

 

ChefsJO rekommenderar Kriminalvården att se till att den övervakningskamera som är placerad i häktets observationsrum kan stängas av när en sådan övervakningsåtgärd inte bedöms nödvändig. Vidare uppmanar chefsJO häktet att införa skriftliga rutiner för användandet av kameraövervakning.

 

Beträffande rätten att betrakta omgivningarna genom fönster och från rastgårdar välkomnar chefsJO att det numera går att se rakt ut och uppåt genom fönstren i bostadsrummen. Från sju av häktets rastgårdar går det däremot inte att se rakt ut på omgivningarna och det finns inga planer på att förändra detta. Kriminalvården ska därför återrapportera till chefsJO om vilka åtgärder som myndigheten planerar att vidta avseende häktets rastgårdar senast den 15 januari 2019.

NPM-protokoll 1364-2018.pdf

NPM-protokoll 1366-2018.pdf

NPM-protokoll 701-2018.pdf

JO:s Opcat-verksamhet har under år 2018 ett fokus på transporter av frihetsberövade. Kriminalvården ska, utöver att transportera sina ”egna klienter”, även transportera frihetsberövade personer på begäran av andra myndigheter. Häktet Örebro används ofta för måltidsuppehåll och ibland för övernattning av frihetsberövade under transport. ChefsJO konstaterar att mot bakgrund av det ökade antalet frihetsberövade som Kriminalvården transporterar och den begränsade mottagningskapacitet som häktet har under kvällar och helger är hon bekymrad över hur Kriminalvården ska kunna se till att transporter kan ske utan onödigt dröjsmål och samtidigt tillgodose frihetsberövades eventuella behov av tillsyn under transportuppehåll i häktet alla delar av dygnet. ChefsJO kommer att fortsatt följa denna fråga.

 

ChefsJO rekommenderar Kriminalvården att se till att de övervakningskameror som är placerade i fem av häktets bostadsrum kan stängas av när en sådan övervakningsåtgärd inte bedöms nödvändig. En sådan lösning minskar risken för onödig integritetskränkning av de intagna.

 

ChefsJO understryker att den information som ges till häktade ska vara tydlig och korrekt. Hon förutsätter därför att häktet fortsättningsvis informerar intagna om att ett klädbyte till häktets kläder inte är obligatoriskt, utan att de har rätt att bära sina egna kläder om de önskar.

 

Slutligen ser chefsJO mycket positivt på att det finns ett samverkansavtal mellan Kriminalvården och Region Örebro län med syfte att intagna ska få adekvat vård på vårdinrättning som motsvarar kraven på god vård och samtidigt uppfyller de krav på säkerhet som det innebär att vara placerad i häkte eller anstalt.

NPM-protokoll 750-2018.pdf

NPM-protokoll 7081-2017.pdf

NPM-protokoll 6464-2017.pdf

NPM-protokoll 6465-2017.pdf

NPM-protokoll 5903-2017.pdf

Hemmet behöver vidta åtgärder i syfte att förbättra den fysiska miljön.

NPM-protokoll 5864-2017.pdf

JO uppmanar ledningen för hemmet att se till att lokalerna städas löpande och att klotter tas bort. JO uppmanar också hemmet att undersöka om vissa placeringar vid ”intaget” kan innebära att den unge i praktiken är avskild eller vårdas i enskildhet.

NPM-protokoll 5672-2017.pdf

ChefsJO uttalar att sjukhusledningen behöver se över klinikens lokaler och bemanning för att säkerställa att patienterna får en god och säker vård. Kliniken behöver även säkerställa en rättssäker användning av tvångsåtgärderna fastspänning, avskiljande och kroppsvisitation.

 

Kliniken behöver vidta åtgärder som säkerställer en rättssäker hantering av önskemål att få komma utomhus från patienter som vårdas frivilligt på kliniken, och att alla patienter erbjuds daglig utomhusvistelse. Kliniken ska senast den 29 mars 2019 redovisa vilka åtgärder man vidtagit i dessa avseenden.

 

ChefsJO rekommenderar kliniken att ha skriftlig information om de lagstadgade rättigheterna till patienterna och att den även kan tillhandahållas på andra språk än svenska.

NPM-protokoll 4043-2017b.pdf

ChefsJO anger att utgångspunkten i behandlingen av tvångsvårdade patienter måste vara att man vidtar åtgärder som minskar behovet av tvångsåtgärder, och säkerställer att den tvångsanvändning som inte kan undvikas sker utifrån principen om den minst ingripande åtgärden. För att kunna erbjuda en god och säker vård rekommenderar chefsJO kliniken att bl.a. se över lokalerna för att kunna tillgripa den mindre ingripande tvångsåtgärden avskiljning istället för fastspänning. Kliniken behöver även säkerställa att det finns tillräckliga personalresurser dygnet runt för att patienterna ska få den tillsyn som bedöms nödvändig. ChefsJO avser att inleda en dialog med Inspektionen för vård och omsorg med anledning av vad som kommit fram vid inspektionen om de fysiska förhållandena för barn i samband med fastspänning i bälte.

NPM-protokoll 4043-2017a.pdf

ChefsJO uttalar att kliniken behöver vidta åtgärder för att förhöja personalens kompetens och ge dem det stöd de behöver för att säkerställa att patienterna får en god vård med god säkerhet. ChefsJO kommer att fortsätta följa frågan.

   ChefsJO understryker att underåriga patienter inom den psykiatriska tvångsvården får anses särskilt sårbara. För dessa är det därför särskilt påkallat att en läkarundersökning utförs i samband med att ett beslut om fastspänning eller avskiljande fattas. Kliniken uppmanas att se över sina rutiner i nämnda avseende.

   Kliniken behöver vidta åtgärder som säkerställer att tillsynen över patienterna kan utföras på ett patientsäkert sätt, att patienterna erbjuds daglig utomhusvistelse samt att alla patienter får information om sina lagstadgade rättigheter på ett språk som de förstår. Kliniken ska senast den 29 juni 2018 återrapportera till JO vilka åtgärder man vidtagit i dessa avseenden.

NPM-protokoll 3816-2017.pdf

NPM-protokoll 3416-2017.pdf

ChefsJO uttalar sig bl.a. om att utgångspunkten i behandlingen av tvångsvårdade patienter bör vara att man vidtar åtgärder som minskar behovet av tvångsåtgärder och säkerställer att det tvång som tillgrips sker utifrån principen om den minst ingripande åtgärden. Kliniken uppmanas att säkerställa att den tvångsanvändning som bedöms nödvändig kan ske på ett sätt som dels inte äventyrar patienternas integritetsskydd, dels fullt ut tillgodoser patientsäkerheten.

NPM-protokoll 2945-2017.pdf

I protokollet uttalar JO att hemmet behöver se över hur vård i enskildhet och avskildhet bedrivs, samt vidta åtgärder som säkerställer att beslutad tillsyn genomförs och dokumenteras. Hemmet behöver även se till att vården av intagna med fysiska funktionsnedsättningar sker på ett säkert och människovärdigt sätt. Det är angeläget att Statens institutionsstyrelse ger förutsättningar för hemmet att erbjudna intagna reell och meningsfull sysselsättning.

NPM-protokoll 2515-2017.pdf

I protokollet uttalar JO att hemmet behöver se över hur vård i enskildhet och avskildhet bedrivs.

NPM-protokoll 2514-2017.pdf

I protokollet uttalar JO att hemmet behöver se över hur vård i enskildhet bedrivs.

NPM-protokoll 1762-2017.pdf

Vid inspektionen kom det fram att frågor som rör bl.a. de intagnas medicinering diskuteras vid möten där flera olika personalgrupper deltar. JO kommer att utreda saken inom ramen för ett initiativärende.

NPM-protokoll 1722-2017.pdf

I protokollet uttalar JO att det är angeläget att alla förvarstagna blir erbjudna en hälsoundersökning i anslutning till inskrivningen och att Migrationsverket bör se över sina rutiner. JO avser att följa upp hur Migrationsverket hanterar frågor som rör hälso- och sjukvård av förvarstagna genom ytterligare kontakter med myndigheten. JO uttalar också att Migrationsverket omgående bör komplettera den skriftliga information som ska lämnas till de förvarstagna med upplysningar om landstingens skyldigheter att erbjuda vård och vidta åtgärder som säkerställer att de förvarstagna får del av informationen när de skrivs in på förvaret.

JO uttalar vidare att Migrationsverket omgående bör vidta åtgärder för att säkerställa att handläggningen av beslut om kroppsvisitation är rättssäker, bl.a. genom att se till att besluten grundas på en individuell bedömning och att skälen tydligt framgår avbesluten.JO konstaterar att de begränsade fysiska möjligheterna att placera förvarstagna i avskildhet vid förvaret och de skäl för besluten som anges ger intryck av attpersonalen redan när ett beslut om avskiljande fattas har bestämt att den förvarstagne ska placeras hos Kriminalvården. Liknande brister har noterats tidigare. Migrationsverket måste vidta åtgärder för att möjliggöra en reell prövning.

JO ser positivt på att Migrationsverket tagit fram en standard för besök av de förvarstagna som har placerats hos bl.a. Kriminalvården. Den innehåller dock inte någon beskrivning av under vilka förutsättningar verket kan besluta att ställa in ett sådant besök och Migrationsverket bör komplettera standarden.

NPM-protokoll 1000-2017.pdf

NPM-protokoll 583-2017.pdf

NPM-protokoll 582-2017.pdf

NPM-protokoll 581-2017.pdf

NPM-protokoll 419-2017.pdf

NPM-protokoll 418-2017.pdf

NPM-protokoll 417-2017.pdf

NPM-protokoll 416-2017.pdf

NPM-protokoll 6363-2016.pdf

NPM-protokoll 6361-2016.pdf

Med anledning av det som kommit fram vid inspektionen uttalar JO bl.a. följande:

Rättspsykiatriska kliniken i Säter uppmanas att säkerställa att beslut om avskiljande fattas i enlighet med lagstiftningen och att läkarbedömningarna av avskilda patienter dokumenteras.

Kliniken rekommenderas att se över sysselsättningen och vårdmiljön för patienterna, och att ta in oberoende experter för en bedömning av de patienter som har varit föremål för tvångsåtgärder under lång tid.

JO kommer att följa psykiatriska klinikers hantering av frågor som rör patienter som är föremål för tvångsåtgärder under lång tid, och IVO:s tillsyn i förhållande till dessa patienter. En dialog med IVO kommer att inledas.

NPM-protokoll 5556-2016.pdf

NPM-protokoll 5544-2016.pdf

NPM-protokoll 5308-2016.pdf

I protokollet uttalar JO att det sedan tidigare identifierade behovet av lagreglering av omprövning av s.k. säkerhetsplaceringar av förvarstagna kvarstår, och överlämnar därför en kopia av protokollet till Justitiedepartementet. Till dess måste Migrationsverket se till att myndigheten har en rutin för att regelbundet kontrollera förutsättningarna för säkerhetsplaceringen och om beslutet ska bestå eller inte. JO konstaterar även att det i många fall där den förvarstagne säkerhetsplacerats inte framgår av besluten varför det bedömts vara en otillräcklig åtgärd att hålla personen avskild på förvaret. Frågan kommer att följas vid kommande inspektioner. 

JO uttalar vidare att rum för avskiljande av förvarstagna bör vara lämpliga för sitt ändamål, och bl.a. vara försedda med fönster. Migrationsverket bör även se över myndighetens instruktionsmaterial för kroppsvisitation, och komplettera den skriftliga information om rättigheter som Migrationsverket ger förvarstagna med information om tillgången till hälso- och sjukvård.

NPM-protokoll 4831-2016.pdf

NPM-protokoll 4771-2016.pdf

NPM-protokoll 4102-2016.pdf

NPM-protokoll 3903-2016.pdf

NPM-protokoll 3902-2016.pdf

NPM-protokoll 3240-2016.pdf

NPM-protokoll 3241-2016.pdf

NPM-protokoll 2652-2016.pdf

Information till intagna

Alla som tas in i en arrest ska som huvudregel få skriftlig information om sina rättigheter och skyldigheter. Informationen ska lämnas på ett språk som den intagne förstår, och det ska dokumenteras att den har lämnats. (Se 1 kap. 4 § Polismyndighetensföreskrifter och allmänna råd om polisarrester, PMFS 2015:7, FAP 102-1).

Det har vid inspektionen kommit fram att skriftlig information om rättigheter delas ut till gripna och anhållna men att sådan information inte alls lämnas till LOB-omhändertagna. Jag vill därför betona att Polismyndigheten har en skyldighet att informera alla intagna i en arrest om deras rättigheter och att det av föreskrifterna numera uttryckligen framgår att informationen, som huvudregel, ska lämnas skriftligt,och att det ska dokumenteras att det har skett. Det är inte godtagbart att arresten i Helsingborg inte har rutiner som säkerställer att föreskrifterna efterlevs. Jag förutsätter att detta åtgärdas.

Det har vid inspektionen också kommit fram att intagna inte har förstått vad som står i det skriftliga informationsblad om rutiner som finns uppsatt i cellerna. Jag förutsätter därför att Polismyndigheten vidtar åtgärder för att se till att föreskrifterna efterlevs också i detta avseende och att alla intagna blir informerade om de dagliga rutinerna på ett språk som han eller hon förstår.

Underrättelse till närstående

Vid inspektionen har det vid samtal med intagna kommit fram att de inte tillfrågats om närstående ska underrättas om frihetsberövandet. Jag vill därför erinra om de skyldigheter som gäller i fråga om underrättelse till intagnas närstående (se 24 kap.21 a § rättegångsbalken, 17 a § polislagen och 3 § häktesförordningen samt bl.a. JO2012/13 s. 165, dnr 3682-2011, och JO 2013/14 s. 222, dnr 2293-2012).

NPM-protokoll 2240-2016.pdf

I protokollet uttalar JO kritik mot Brinkåsen för att under lång tid ha tillämpat en ordning för kroppsvisitation som inte har varit förenlig med lagstiftningen. JO uppmanar också kliniken att se över rutinerna för bl.a. tvångsåtgärder så att patienternas rättssäkerhet och trygghet säkerställs.

Vidare finns det enligt JO behov av en översyn av lagstiftningen dels när det gäller frågan om användning av tvångsåtgärder i syfte att genomföra läkemedelsbehandling, dels när det gäller användning av drogtester. JO finner därför skäl att skicka en kopia av protokollet till Socialdepartementet för kännedom. 

NPM-protokoll 2222-2016.pdf

Information till intagna

I ett beslut i ett initiativärende om information om rättigheter och verkställighetens innebörd till intagna i polisarrest den 18 juni 2014 (JO 2014/15 s. 104, dnr 2572-2013) betonade jag bl.a. angelägenheten av att det införs rutiner som innebär att intagna får del av information om sina rättigheter och verkställighetens innebörd på ett rättssäkert sätt. I detta ligger bl.a. att personer som är frihetsberövade oavsett grunden för frihetsberövandet får tillgång till information om sina rättigheter, också i skriftlig form, på ett språk som de förstår, i så nära anslutning till frihetsberövandet som möjligt. Jag påtalade också vikten av att dokumentera vidtagna åtgärder, bl.a. från kontroll- och rättssäkerhetssynpunkt.

Det framgår av Polismyndighetens ovan nämnda föreskrifter att alla som tas in i en arrest som huvudregel ska få skriftlig information om sina rättigheter och skyldigheter samt att det ska dokumenteras att informationen har lämnats (1 kap. 4 §). Det har i protokollet kommit fram att skriftlig information om rättigheter delas ut till gripna och anhållna men att sådan information inte alls lämnas till LOB-omhändertagna. Vidare har det kommit fram att det inte dokumenteras att informationen har delats ut. Vid inspektionen har det visat sig att det inte finns någon skriftlig rutin som anger att information om rättigheter ska delas ut till dem som tas in i arresten. 

Jag vill återigen påminna Polismyndigheten om att den har en skyldighet att informera alla intagna i arrest om deras rättigheter och att det av föreskrifterna numera uttryckligen framgår att informationen, som huvudregel, ska lämnas skriftligt, och att det ska dokumentera att det har skett. Det är inte godtagbart att arresten i Motala inte har rutiner som säkerställer att föreskrifterna efterlevs. Jag förutsätter att detta åtgärdas. 

Rutiner för underrättelse till närstående

Vid inspektionen kom det fram att de intagna inte tillfrågas om de vill att närstående ska underrättas om frihetsberövandet och att det inte finns någon rutin som anger att detta ska göras. Jag vill därför erinra om de skyldigheter som gäller i fråga om underrättelse till intagnas närstående (se 24 kap. 21 a § rättegångsbalken, 17 a § polislagen och 3 § häktesförordningen samt bl.a. ärendena JO 2012/13 s. 165, dnr 3682-2011, och JO 2013/14 s. 222, dnr 2293-2012). Det finns också i fråga om underrättelser till närstående anledning att erinra om dokumentationskravet i Polismyndighetens föreskrifter. Jag förutsätter att man från polisens sida vidtar åtgärder för att komma till rätta också med dessa brister. 

Utformningen av rastgården

I ett beslut i ett initiativärende om möjligheten till utomhusvistelse för intagna i polisarrest den 18 juni 2014 (dnr 2054-2013) betonade jag bl.a. att rastgårdarna bör ha ett ordentligt ljusinsläpp och frisk luft för att syftet med utomhusvistelsen ska uppnås. Jag uttalade också att en rastgårds yta överstigande 15 kvadratmeter får anses tillräcklig för att tillgodose behovet av fysisk aktivitet under den begränsade tid som en intagen befinner sig i polisarrest. Jag noterar det begränsade inflödet av dagsljus, frisk luft och storleken på rastgårdarna. Jag avser att följa denna fråga. I övrigt föranleder protokollet inte några uttalanden från min sida.

NPM-protokoll 2109-2016.pdf

I protokollet uttalar JO att Migrationsverket bör tydliggöra förutsättningarna för kroppsvisitation i verkets instruktionsmaterial samt att Migrationsverket omgående bör säkerställa att de förvarstagna får skriftlig information om sina rättigheter. JO avser att fortsatt följa frågor som rör hälso- och sjukvård för förvarstagna.

NPM-protokoll 843-2016.pdf

Häktet har varit provisoriskt sedan 2006. Av de redovisade iakttagelserna i protokollet framgår att det inte har skett någon förbättring i fråga om lokalernas utformning eller häktesverksamhetens bedrivande sedan inspektionen 2013. Vad som framkommer om svårigheterna att bedriva hälso- och sjukvårdsverksamhet i häktet förstärker bilden av mycket bristfälliga lokaler.

Jag har mot den bakgrunden ingen anledning att ompröva mitt ställningstagande från 2013 om att lokalerna är direkt olämpliga för bedrivande av häktesverksamhet. Jag vill i detta sammanhang även nämna mitt beslut i initiativärendet om häktade intagnas möjligheter att betrakta sin omgivning (dnr 7173-2014). Jag uttalade där bl.a. att en intagens möjlighet att se ut genom fönstret i sitt bostadsrum och få en uppfattning av omgivningarna kan bidra till att en häktesvistelse upplevs mindre påfrestande, och därmed motverka de negativa följderna av frihetsberövandet.

Häktesledningen har uppgett att det finns planer på att bygga ett nytt häkte, men att det inte finns något finansierat beslut med fastställd tidsplan. Oavsett om en sådan plan antas anser jag att Kriminalvården, om inte omedelbara åtgärder vidtas, ska upphöra med att placera häktade personer i nuvarande lokaler. Med anledning av vad som framkommit uppmanas Kriminalvården att senast den 15 januari 2017 återkomma med en redogörelse för vilka åtgärder som myndigheten vidtagit.

NPM-protokoll 872-2016.pdf

Tillsyn

Av de redovisade iakttagelserna i protokollet framgår att det har skett förändringar i hur tillsynen bedrivs sedan inspektionen 2013. Jag välkomnar att Polismyndigheten numera har infört rutiner om regelbunden tillsyn av alla gripna och anhållna.

När det gäller dokumentationen av tillsynsbeslut kan jag i likhet med vad företrädarna för Polismyndigheten anfört konstatera att det inte går att utläsa av den säkerhetsbedömningsblankett där tillsynsfrekvensen anges att det är vakthavande befäl, dvs. den som gör förmansprövningen innan någon sätts in i arresten, som inledningsvis beslutar om tillsynsfrekvensen.

Det är viktigt att den dokumentation som görs återspeglar ansvarsfördelningen som råder. Polismyndigheten bör mot den bakgrunden se över rutinerna för signering av säkerhetsbedömningsblanketter.

Insläpp av dagsljus under vistelsen i cellen

Jag uttalade i protokollet från 2013 att myndigheten måste överväga att vidta åtgärder för att förbättra dagsljusinsläppet för frihetsberövade i arresten. Jag vill i detta sammanhang nämna chefsJO Furas uttalanden om att intagnas möjligheter att i häkten och anstalter se ut genom fönstren i sina bostadsrum och få en uppfattning av omgivningarna kan bidra till att en häktes- eller anstaltsvistelse upplevs som mindre påfrestande och motverkar de negativa följderna av ett frihetsberövande (beslut den 16 november 2015, dnr 7173-2014).

Polismyndigheten har uppgett att man planerar att byta ut samtliga fönster i cellerna. Jag utgår från att Polismyndigheten snarast vidtar åtgärder för att tillgodose de intagnas behov av dagsljus i arresten Östersund. Med anledning av vad som kommit fram uppmanas Polismyndigheten att senast den 16 januari 2017 återkomma med en redogörelse för vilka åtgärder myndigheten vidtagit i denna del.

Utformningen av rastgården

I ett beslut i ett initiativärende om möjligheten till utomhusvistelse för intagna i polisarrest den 18 juni 2014 (dnr 2054-2013) betonade jag bl.a. att rastgårdarna bör ha ett ordentligt ljusinsläpp och frisk luft för att syftet med utomhusvistelsen ska uppnås.

Det begränsade inflödet av dagsljus och frisk luft i rastgården gör att den i sin nuvarande utformning inte kan anses tillgodose syftet med en utomhusvistelse. Polismyndigheten uppmanas därför att senast den 16 januari 2017 återkomma med en redogörelse för vilka åtgärder som myndigheten vidtagit även i denna del.

Rutiner för underrättelse till närstående

I inspektionsprotokollet från 2013 uttalade jag att polisen behövde säkerställa att det finns tydliga rutiner för att frihetsberövade tillfrågas om de vill att närstående ska underrättas om frihetsberövandet. Jag noterar att en rutin införts om underrättelse till närstående, och att det ofta dokumenteras att frågan ställts i samband med omhändertagande enligt LOB, men att dokumentationen brister i fråga om gripna och anhållna. Jag förutsätter att man från polisens sida vidtar åtgärder för att komma tillrätta med denna brist.

Information till intagna

De redovisade iakttagelserna tyder på att Polismyndigheten i praktiken försöker se till att skriftlig information om rättigheter till frihetsberövade misstänkta för brott delas ut. Däremot är det i rutinblad och instruktioner otydligt vem som ansvarar för att informationen lämnas ut. Jag förutsätter att Polismyndigheten gör förändringar på så sätt att skriftliga rutiner och hur det fungerar i praktiken stämmer överens. Rutinerna för dokumentation av att information om rättigheter har lämnats bör också ses över.

NPM-protokoll 871-2016.pdf

Inspektionen var inriktad på situationen för anhållna personer i häktet, och genomfördes parallellt med en inspektion av Polismyndighetens arrest i Göteborg (dnr 387-2016). ChefsJO Fura uttalar att häktet bör kontrollera att anhållna som överlämnas av Polisen har med sig skriftlig information om sina rättigheter.

NPM-protokoll 389-2016.pdf

Information till intagna

I ett beslut i ett initiativärende om information om rättigheter och verkställighetens innebörd till intagna i polisarrest den 18 juni 2014 (JO 2014/15 s. 104, dnr 2572-2013) betonade jag bl.a. att det är angeläget att det införs rutiner som innebär att intagna får del av information om sina rättigheter och verkställighetens innebörd på ett rättssäkert sätt. I detta ligger bl.a. att personer som är frihetsberövade oavsett grunden för frihetsberövandet får tillgång till information om sina rättigheter, också i skriftlig form, på ett språk som de förstår, i så nära anslutning till frihetsberövandet som möjligt. Jag påtalade också vikten av att dokumentera vidtagna åtgärder, bl.a. från kontroll- och rättssäkerhetssynpunkt.

Det framgår av Polismyndighetens ovan nämnda föreskrifter att alla som tas in i en arrest som huvudregel ska få skriftlig information om sina rättigheter och skyldigheter samt att det ska dokumenteras att informationen har lämnats (1 kap. 4 §). Det har i protokollet kommit fram att det endast i enstaka fall har dokumenterats att skriftlig information om rättigheter delats ut till gripna och anhållna och att skriftlig information inte alls lämnats till LOB-omhändertagna. I arbetsrutinen för arresten anges att endast misstänkta för brott ska få skriftlig information.

Jag vill återigen påminna Polismyndigheten om att den har en skyldighet att informera alla intagna i arrest om deras rättigheter och att det av föreskrifterna numera uttryckligen framgår att informationen, som huvudregel, ska lämnas skriftligt. Det är inte godtagbart att arresten i Göteborg inte har rutiner som säkerställer att föreskrifterna efterlevs.

Underrättelse till närstående

Vid inspektionen kom det fram att de intagna inte alltid tillfrågas om de vill att närstående ska underrättas om frihetsberövandet. Det saknas även en rutin för att dokumentera om frågan om underrättelse har ställts eller inte. Jag vill därför erinra om de skyldigheter som gäller i fråga om underrättelse till intagnas närstående (se 24 kap. 21 a § rättegångsbalken, 17 a § polislagen och 3 § häktesförordningen samt bl.a. ärendena JO 2012/13 s. 165, dnr 3682-2011, och JO 2013/14 s. 222, dnr 2239-2012). Denna information kan då också bli en del av den skriftliga information som lämnas till Kriminalvården. Det finns också i fråga om underrättelser till närstående anledning att erinra om dokumentationskravet i Polismyndighetens föreskrifter.

Tillsyn

Det framgår vidare av protokollet att det i flera fall, vid tillsyn av berusade personer, under flera timmars tid enbart dokumenterats att tillsyn genomförts. Vidare framgår det att registrering i CellTrac kan göras utan att den intagne direkt observeras. Att registrera mer information, t.ex. om den intagne sover eller är vaken, gör det möjligt att i efterhand granska om något särskilt har inträffat under den intagnes vistelse i arresten och hur situationen i så fall hanterats. Sådan information är också av vikt för personalen vid tillsynen av den intagne. Jag noterar att det i de lokala arbetsrutinerna för arresten finns tydliga anvisningar för hur tillsynen ska gå till. Jag förutsätter att Polismyndigheten säkerställer att rutinerna följs.

NPM-protokoll 387-2016.pdf

NPM-protokoll 6446-2015.pdf

NPM-protokoll 6445-2015.pdf

NPM-protokoll 6308-2015.pdf

NPM-protokoll 3301-2015.pdf

NPM-protokoll 6106-2015.pdf

ChefsJO påminner om vikten av att information om rättigheter och skyldigheter, samt om regler och rutiner i häktet, är tydlig, att den lämnas på ett språk som den intagna förstår och att den kommer alla intagna till del. Härvid uppmanar hon särskilt häktet att säkerställa att alla intagna med restriktioner får information om samsittning.

NPM-protokoll 4632-2015.pdf

NPM-protokoll 3458-2015.pdf

NPM-protokoll 3302-2015.pdf

NPM-protokoll 2527-2015.pdf

NPM-protokoll 2520-2015.pdf

ChefsJO uppmanar Kriminalvården att förse promenadgårdar med regnskydd och hänvisar till sitt tidigare uttalande i protokollet från inspektionen av anstalten Färingsö (dnr 440-2015). Vidare uppmanar hon Kriminalvården att överväga att ta fram skriftlig information till intagna på andra språk än svenska.

NPM-protokoll 1752-2015.pdf

NPM-protokoll 1350-2015.pdf

NPM-protokoll 643-2015.pdf

ChefsJO uppmanar Kriminalvården att förse promenadgårdarna med regnskydd och hänvisar till sitt tidigare uttalande i protokollet från inspektionen av anstalten Färingsö (dnr 440-2015). Vid inspektionen kom det fram att en intagen varit placerad i avskildhet sedan två dagar utan att ha delgivits beslut om avskiljning. Den intagna hade inte heller blivit informerad om rätten till en timmes daglig utomhusvistelse. ChefsJO påminner Kriminalvården om att underrättelse om placering i avskildhet ska ske så snart som möjligt vilket i normalfallet bör ske senast dagen efter att placeringen ägde rum. Vidare förutsätter hon att Kriminalvården tillser att alla intagna informeras om rätten till utomhusvistelse. Hon uttalar också att beslut som rör inställelse och placering i anstalt bör ange vilken säkerhetsklass den intagna kommer att placeras i. ChefsJO hänvisar till sitt tidigare uttalande i protokollet från inspektionen av anstalten Färingsö (dnr 440-2015).

NPM-protokoll 441-2015.pdf

Vid den oanmälda inspektionen kom det fram att anstalten regelmässigt utför en s.k. ytlig kroppsvisitation av besökare. Åtgärden föregås inte av ett beslut i det enskilda fallet. ChefsJO hänvisar till sitt tidigare uttalande i protokollet från inspektionen av anstalten Ljustadalen (dnr 2930-2014) och uppmanar anstalten att se till att en individuell prövning om behov av kroppsvisitation av besökare måste göras. Chefs JO påminner om det ansvar som Kriminalvårdens huvudkontor har för att se till att tillämpningen av lagstiftningen sker med förutsägbarhet och på ett rättssäkert sätt inom hela myndigheten ChefsJO uppmanar även Kriminalvården att förse promenadgårdarna med regnskydd. Hon uttalar också att beslut som rör inställelse och placering i anstalt bör ange vilken säkerhetsklass den intagna kommer att placeras i.

NPM-protokoll 440-2015.pdf

NPM-protokoll 6291-2014.pdf

NPM-protokoll 5548-2014.pdf

NPM-protokoll 5529-2014.pdf

NPM-protokoll 5530-2014.pdf

NPM-protokoll 4939-2014.pdf

NPM-protokoll 4859-2014.pdf

NPM-protokoll 4860-2014.pdf

NPM-protokoll 4691-2014.pdf

NPM-protokoll 4690-2014.pdf

NPM-protokoll 4689-2014.pdf

NPM-protokoll 3285-2014.pdf

NPM-protokoll 3284-2014.pdf

NPM-protokoll 3258-2014.pdf

NPM-protokoll 3257-2014.pdf

NPM-protokoll 3037-2014.pdf

NPM-protokoll 2930-2014.pdf

NPM-protokoll 2188-2014.pdf

NPM-protokoll 2187-2014.pdf

NPM-protokoll 1771-2014.pdf

NPM-protokoll 1769-2014.pdf

NPM-protokoll 1770-2014.pdf

NPM-protokoll 1768-2014.pdf

NPM-protokoll 1698-2014.pdf

NPM-protokoll 1309-2014.pdf

NPM-protokoll 626-2014.pdf

NPM-protokoll 625-2014.pdf

NPM-protokoll 715-2014.pdf

NPM-protokoll 334-2014.pdf

NPM-protokoll 247-2014.pdf

NPM-protokoll 6807-2013.pdf

NPM-protokoll 6889-2013.pdf

NPM-protokoll 6385-2013.pdf

NPM-protokoll 6386-2013.pdf

NPM-protokoll 6066-2013.pdf

NPM-protokoll 5260-2013.pdf

NPM-protokoll 5261-2013.pdf

NPM-protokoll 5229-2013.pdf

NPM-protokoll 4765-2013.pdf

NPM-protokoll 4111-2013.pdf

NPM-protokoll 4112-2013.pdf

NPM-protokoll 4110-2013.pdf

NPM-protokoll 3451-2013.pdf

NPM-protokoll 2574-2013.pdf

NPM-protokoll 3450-2013.pdf

NPM-protokoll 2573-2013.pdf

NPM-protokoll 2768-2013.pdf

NPM-protokoll 2767-2013.pdf

NPM-protokoll 2756-2013.pdf

NPM-protokoll 2449-2013.pdf

NPM-protokoll 2443-2013.pdf

NPM-protokoll 1997-2013.pdf

NPM-protokoll 1996-2013.pdf

NPM-protokoll 1491-2013.pdf

NPM-protokoll 1100-2013.pdf

NPM-protokoll 870-2013.pdf

NPM-protokoll 474-2013.pdf

NPM-protokoll 475-2013.pdf

NPM-protokoll 473-2013.pdf

NPM-protokoll 512-2013.pdf

NPM-protokoll 511-2013.pdf

NPM-protokoll 317-2013.pdf

NPM-protokoll 240-2013.pdf

NPM-protokoll 104-2013.pdf

NPM-protokoll 6602-2012.pdf

NPM-protokoll 6378-2012.pdf

NPM-protokoll 6189-2012.pdf

NPM-protokoll 6209-2012.pdf

NPM-protokoll 6019-2012.pdf

NPM-protokoll 6113-2012.pdf

NPM-protokoll 5307-2012.pdf

NPM-protokoll 5537-2012.pdf

NPM-protokoll 5278-2012.pdf

NPM-protokoll 5277-2012.pdf

NPM-protokoll 4850-2012.pdf

NPM-protokoll 4858-2012.pdf

NPM-protokoll 4580-2012.pdf

NPM-protokoll 4194-2012.pdf

NPM-protokoll 3422-2012.pdf

NPM-protokoll 3421-2012.pdf

NPM-protokoll 3030-2012.pdf

NPM-protokoll 3198-2012.pdf

NPM-protokoll 2782-2012.pdf

NPM-protokoll 2735-2012.pdf

NPM-protokoll 2734-2012.pdf

NPM-protokoll 2613-2012.pdf

NPM-protokoll 2360-2012.pdf

NPM-protokoll 2078-2012.pdf

NPM-protokoll 2076-2012.pdf

NPM-protokoll 2075-2012.pdf

NPM-protokoll 2068-2012.pdf

NPM-protokoll 2067-2012.pdf

NPM-protokoll 1812-2012.pdf

NPM-protokoll 1340-2012.pdf

NPM-protokoll 1339-2012.pdf

NPM-protokoll 1220-2012.pdf

NPM-protokoll 1015-2012.pdf

NPM-protokoll 773-2012.pdf

NPM-protokoll 748-2012.pdf

NPM-protokoll 394-2012.pdf

NPM-protokoll 395-2012.pdf

NPM-protokoll 117-2012.pdf

NPM-protokoll 83-2012.pdf

NPM-protokoll 6293-2011.pdf

NPM-protokoll 5879-2011.pdf

NPM-protokoll 5878-2011.pdf

NPM-protokoll 5033-2011.pdf

NPM-protokoll 5034-2011.pdf

NPM-protokoll 4438-2011.pdf