Det gångna verksamhetsåret har kommit att präglas av utbrottet av covid-19. Den pågående pandemin har medfört att inspektionsverksamheten under perioden mars–juni fått en annan inriktning än den som var planerad. Det har skett färre inspektioner jämfört med föregående år, men det har trots allt varit möjligt att upprätthålla en regelbunden inspektionsverksamhet. En förutsättning för det är att inspektionsmetoderna har utvecklats på kort tid, och det har skett inspektioner genom såväl ljud- och bildöverföring som enkäter. Det har genomförts några inspektioner fysiskt på plats även efter mitten av mars, men för att minska risken för smittspridning har samtal med personal och intagna ägt rum utomhus. Trots de reserestriktioner och andra begränsningar som införts med anledning av covid-19 ligger antalet inspektioner på en god nivå.
I december anställdes en medicinsk expert och en expert i psykologi. Deras huvudsakliga arbete kommer att ske inom Opcat-verksamheten och de anlitas vid behov. Experterna hann delta i några fysiska inspektioner innan covid-19 gjorde att den typ av inspektioner tills vidare fick ställas in. De har också deltagit i handläggningen av initiativärenden. Bedömningen är att experterna under det första halvåret på ett värdefullt sätt bidragit med viktiga synpunkter utifrån sina expertkunskaper.
Ombudsmännen beslutade under våren 2020 att inom ramen för sina respektive ansvarsområden granska var sin myndighet som håller människor frihetsberövade och de åtgärder som de vidtagit i anledning av covid-19. I mars inledde JO Katarina Påhlsson ett initiativärende gentemot Kriminalvården. I april inledde JO Thomas Norling en granskning av Statens institutionsstyrelses (SiS) åtgärder i förhållande till de särskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen, och JO Per Lennerbrant en granskning av Migrationsverkets förvar. Slutligen beslutade chefsJO Elisabeth Rynning i maj att utreda Rättsmedicinalverkets åtgärder vid verkets två rättspsykiatriska undersökningsenheter. En kortare redogörelse för respektive granskning lämnas nedan under varje ansvarsområde.
I samband med medierapportering i februari 2020 kom det fram uppgifter om att det i en kommunal verksamhet vidtagits åtgärder som kunde förstås som ett de facto frihetsberövande. I ombudsmännens uppdrag som nationellt besöksorgan, NPM, ingår även att granska om människor hålls faktiskt frihetsberövade. JO Thomas Norling beslutade av den anledningen att genomföra en granskning av en kommunal verksamhet med en brukare som vårdades enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
ChefsJO Elisabeth Rynning fattade den 21 januari 2020 ett beslut om att inrätta ett särskilt forum för dialog med civilsamhället. Avsikten är att dialogmöten ska äga rum två gånger om året och JO kommer bjuda in ett antal aktörer i civilsamhället inom ramen för det särskilda forumet. JO har löpande kontakter med aktörer i civilsamhället, bl.a. i syfte att hålla sig välinformerad om förhållandena i den offentliga verksamheten och om enskilda gruppers aktuella situation, men också för att se till att JO:s funktion är väl känd i alla delar av samhället. Ombudsmännens förebyggande uppdrag som nationellt besöksorgan innebär att det finns ett behov av ett strukturerat och regelbundet informationsutbyte med civilsamhället om dessa frågor. Ett första möte ägde rum den 5 mars och tolv företrädare för olika organisationer deltog, bl.a. Röda Korset och Sveriges advokatsamfund.
Utöver att redovisa iakttagelser efter enskilda inspektioner är det viktigt att det sker en systematisk analys och en samlad redovisning av gjorda iakttagelser och uttalanden. Avsikten med en sådan analys är att belysa bl.a. de strukturella frågor som bör vara i fokus i arbetet med att förebygga att frihetsberövade utsätts för en omänsklig eller förnedrande behandling m.m. Opcat-verksamhetens tematiska inriktning mot transporter av frihetsberövade avslutades vid årsskiftet. ChefsJO Elisabeth Rynning fattade under verksamhetsåret två beslut som gäller Kriminalvårdens transportverksamhet: dels ett beslut där myndigheten begränsat vilka handräckningstransporter Kriminalvården skulle genomföra (se dnr 8337-2018, intaget i ämbetsberättelsen), dels vilken informationsöverföring som kan ske till Kriminalvårdens transportpersonal i samband med hälso- och sjukvårdstransporter av frihetsberövade (dnr O 8-2018). Eftersom det alltjämt pågår en utredning i ett initiativärende som är relaterat till temat kommer en slutrapport om transporter av frihetsberövade att tas fram i början av 2021.
Under verksamhetsåret publicerades dels en årsrapport för verksamheten 2018, dels en tematisk rapport om isolering av intagna i häkte. Den tematiska rapporten är en redovisning av ett arbete angående isolering av intagna i häkte som JO inledde 2017. I ett beslut i februari 2020 riktade chefsJO Elisabeth Rynning allvarlig kritik mot Kriminalvården för att intagnas rätt till gemensamhet inte tillgodoses och den utbredda isoleringen av intagna i häkte (dnr O 7-2018, intaget i ämbetsberättelsen).
Inom ramen för den internationella verksamheten deltog Opcat-enheten i två nordiska NPM-möten, varav ett i augusti 2019 där Island för första gången var värd. Vidare har enheten deltagit i flera europeiska möten och på nationell nivå haft kontakt med ett antal frivilligorganisationer.
Opcat-inspektioner under verksamhetsåret
Under det gångna verksamhetsåret genomfördes 29 inspektioner av platser där frihetsberövade är placerade. Av dessa genomfördes tre av chefsJO Elisabeth Rynning tillsammans med en tillsynsavdelning eller på hennes uppdrag av en tillsynsavdelning. Totalt 26 inspektioner genomfördes av Opcat-enheten tillsammans med en ombudsman eller på dennes uppdrag (fem på chefsJO Elisabeth Rynnings ansvarsområde, sju på JO Thomas Norlings ansvarsområde, fem på JO Katarina Påhlssons ansvarsområde och nio på JO Per Lennerbrants ansvarsområde).
Under hösten och vintern genomfördes ett antal inspektioner med en god geografisk spridning. Av inspektionerna var det sju som var oanmälda, bl.a. inspektionen av den psykiatriska tvångsvården vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Flera av inspektionerna var uppföljningar av tidigare inspektioner, bl.a. av LVM-hemmen Gudhemsgården och Hessleby samt arresterna Eskilstuna och Varberg. Både dialogmöten och inspektioner ägde rum inom ramen för de initiativärenden som initierats med anledning av covid-19. På grund av att det inte var möjligt att på ett smittsäkert sätt genomföra traditionella inspektioner under den senare delen av verksamhetsåret, var samtliga inspektioner efter mitten av mars föranmälda.
Ansvariga ombudsmän beslutade under året om tre initiativärenden efter Opcat-inspektioner. Förutom inspektionerna som skett under det gångna verksamhetsåret omfattar denna redovisning även några inspektioner som genomförts tidigare verksamhetsår, men där protokoll beslutats under detta verksamhetsår.
Opcat-inspektioner av Kriminalvården
På uppdrag av chefsJO Elisabeth Rynning genomfördes inspektioner av anstalterna Umeå och Västervik Norra.
Sedan den 1 januari 2020 ingår Kriminalvården i JO Katarina Påhlssons ansvarsområde. Hon genomförde en inspektion av häktet Sollentuna samt fyra inspektioner inom ramen för ett initiativ om de åtgärder som Kriminalvården vidtagit med anledning av covid-19. En av inspektionerna utgjordes av en enkätundersökning där 200 intagna i häktena Färingsö och Kronoberg samt anstalterna Beateberg, Färingsö, Hall och Svartsjö gavs möjlighet att svara på ett antal frågor. Enkätundersökningen genomfördes under en vecka i april. Vidare genomfördes en inspektion av häktet Kronoberg samt anstalterna Beateberg och Hall där JO:s medarbetare samtalade med anställda genom ljud- och bildöverföring. Ett beslut fattades i initiativärendet den 30 juni 2020 och redovisas i denna ämbetsberättelse (dnr O 12-2020).
Vid inspektionen av häktet Sollentuna följde JO Katarina Påhlsson upp frågan om hur Kriminalvården tillgodoser intagnas rätt till gemensamhet och frågan om isoleringen av intagna. Vid inspektionen kom det fram uppgifter om att det inte finns tillräckligt med platser på häktets gemensamhetsavdelningar. Vid inledningen av inspektionen fanns det 101 intagna i häktet som hade rätt att vistas i gemensamhet med andra intaga. På häktets gemensamhetsavdelningar fanns bara 83 platser.
Efter inspektionen uttalade JO Katarina Påhlsson att hon såg allvarligt på att häktet Sollentuna inte kunde tillgodose intagnas rätt till gemensamhet och underströk att JO vid flera tillfällen uttalat att lokalmässiga och praktiska förutsättningar inte är godtagbara skäl för att inte tillgodose häktades lagstadgade rätt till gemensamhet (se chefsJO Elisabeth Rynnings beslut i O 7-2018). Hon konstaterade vidare att det står klart att intagna i häktet Sollentuna blir isolerade. Vidare lyfte hon fram att det är ytterst otillfredsställande att det inte är möjligt att få ett entydigt svar på i vilken omfattning intagna blir isolerade i häktet. De uppgifter om isoleringsbrytande åtgärder som hämtats in både under och efter inspektionen var ofullständiga. JO Katarina Påhlsson noterade särskilt att häktet vid den nationella mätning av isoleringsbrytande åtgärder som ägde rum den 29 januari 2020 inte redovisat uppgifter för runt en tredjedel av samtliga intagna, och vidare att sådana åtgärder för de unga intagna inte löpande hade dokumenterats. Dessa brister gjorde att hon ställde sig frågande till hur häktesledningen och personalen kan arbeta systematiskt med att bryta isoleringen av de intagna. Bristerna i häktets redovisning gör det också svårt för Kriminalvården att på central nivå följa upp det lokala arbetet. Med hänsyn till det stora bortfallet av uppgifter från häktet Sollentuna i den nationella mätningen av isoleringsbrytande åtgärder i januari 2020, ställde JO Katarina Påhlsson sig frågande till i vilken omfattning dessa mätningar kan utgöra en pålitlig grund för myndighetens planering och prioriteringar.
Beslut efter återrapportering
Under verksamhetsåret fattade chefsJO Elisabeth Rynning ett beslut som rörde placering av intagna i anstalten Haparandas sjukrum och tillnyktringscell. Kriminalvården rapporterade i ärendet att de hade initierat ett byggnadsprojekt, genom vilket anstalten kommer att få två nya avskildhetsplatser och en anslutande promenadgård. ChefsJO fann inte skäl att vidta några ytterligare åtgärder i anledning av vad som redovisades (dnr O 34-2019).
Vidare var frågan om rastgårdars utformning föremål för flera återrapporteringar. Efter en inspektion av anstalten Saltvik 2018 uppmanades Kriminalvården att hitta en lösning som säkerställer de intagnas rätt att från cellerna på avskildhetsavdelningen betrakta sin omgivning och garanteras ett godtagbart ljusinsläpp. Kriminalvården redovisade att verksamhetsområdet Saltvik begärt medel för att förbättra möjligheterna för de intagna att kunna betrakta omgivningarna från de aktuella rastgårdarna. Det gällde även häktet Saltviks rastgårdar. Kriminalvården framhöll även att de frågor som aktualiserats i återrapporteringsärenden var av nationell karaktär och att investeringar kopplade till åtgärder tidigast kan ske under 2020–2022. Syftet är att kunna åstadkomma och finansiera likvärdiga lösningar ur ett nationellt perspektiv. ChefsJO framhöll att JO vid flera tillfällen uttalat att det bör ses som en grundläggande rättighet att intagna i häkten eller anstalter får vistas i celler som möjliggör vistelse i dagsljus som är normalt för årstiden och att de därifrån kan betrakta omgivningarna. På samma sätt förhåller det sig med intagnas möjlighet att betrakta sin omgivning från en rastgård (se bl.a. JO 2016/17 s. 198). Med den bakgrunden välkomnade hon att Kriminalvården planerar att vidta åtgärder för att förbättra miljöerna såväl på rastgårdar som i celler (dnr O 20-2019). Även efter en inspektion av häktet Gävle 2018 var utformningen av rastgårdarna föremål för en begäran om återrapportering. Där ansåg chefsJO att den redovisning som Kriminalvården presenterade var alltför diffus. Det enda som stod klart var att häkteslokalerna kommer att användas under ytterligare fem år. Under sådana förhållanden var det enligt chefsJO inte godtagbart att Kriminalvården avstår från att vidta åtgärder för att försöka förbättra rastgårdarna. ChefsJO rekommenderade Kriminalvården att även inkludera häktet Gävle i den nationella översynen av bl.a. rastgårdar som myndigheten aviserat i återrapporteringen om anstalten Saltvik (dnr O 32-2019).
Opcat-inspektioner av den psykiatriska tvångsvården och den rättspsykiatriska vården
På uppdrag av chefsJO Elisabeth Rynning inspekterades en psykiatrisk klinik, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Ärendet är ännu inte avslutat. Inom ramen för granskningen av Rättsmedicinalverkets åtgärder med anledning av covid-19 inspekterades verkets rättspsykiatriska undersökningsenheter i Göteborg och Stockholm genom en enkätundersökning bland intagna. Vidare genomfördes två inspektioner genom samtal med personal, i Göteborg via telefon och i Stockholm i undersökningsenhetens lokaler i Huddinge. Dessa inspektionsärenden är avslutade.
I protokollet efter en inspektion i mars 2019 av den rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö uttalade sig chefsJO Elisabeth Rynning bl.a. om de patienter som varit avskilda under lång tid, s.k. långtidsavskilda. Hon fann bl.a. att patienter som var långtidsavskilda var placerade i patientrum som saknade grundläggande utrustning, och det är enligt hennes mening inte en värdig vårdmiljö. Kliniken uppmanades att omedelbart se över utrustningen i de båda rummen.
En fråga som Opcat-verksamheten följt genom åren är utformningen av vårdmiljön och s.k. stimulifattiga miljöer. Vid inspektionen av regionkliniken i Växjö upplevdes miljön som avskalad, och chefsJO rekommenderade kliniken att se över vilka möjligheter som finns för att vårdmiljöerna kan bli mindre stimulifattiga.
Vid inspektionen av regionkliniken i Växjö kom det även fram att kvinnliga patienter upplevde att personalens förhållningssätt präglades av att miljön är mansdominerad och att de i perioder inte vågade vistas utanför sina patientrum. Av de tio kvinnor som vårdades på kliniken vid tidpunkten för inspektionen var tre placerade ensamma på en avdelning med i övrigt manliga patienter. ChefsJO rekommenderade klinikledningen att vidta åtgärder i syfte att förhindra att sådana situationer uppstår på nytt. Vidare förutsatte hon att kliniken även i övrigt vidtog de åtgärder som bedömdes nödvändiga för att fullt ut kunna tillgodose de kvinnliga patienternas behov av gemenskap och trygghet.
Även vid den inspektion som på uppdrag av chefsJO Elisabeth Rynning genomfördes av region Stockholms rättspsykiatriska klinik, Helix, granskades bl.a. förhållandena för en långtidsavskild patient. Vid inspektionen uppmärksammades att klinikens fyra rum för avskiljande fanns på en observationsenhet. Varje rum var utrustat med sängar som var fastskruvade i golvet mitt i rummen. Sängarna var ständigt försedda med fastspänningsanordningar som patienten måste sova på. Om patienten upplevde sängen som obekväm erbjöds han eller hon i stället att sova på en madrass som placerades direkt på golvet. Patienter fick inta sina måltider sittande antingen i sängen eller på golvet. Efter inspektionen uttalade chefsJO att den beskrivning som kom fram om förhållandena vid avskiljande gjorde att det inställde sig många frågor om den fysiska miljön på observationsenheten. Det var enligt chefsJO inte acceptabelt t.ex. att en patients säng ständigt är försedd med bälten för fastspänning, även om en fastspänning under sådana förhållanden kan ske snabbare och smidigare. Utgångspunkten för kliniken borde vara att erbjuda en vård som inte innebär en onödig kränkning av den enskilde. ChefsJO uttalade även att klinikens rutin att regelmässigt hålla nya tvångsintagna patienter avskilda på observationsenheten väcker frågan om förhållandena normalt är sådana att de höga krav som ställs för ett avskiljande är uppfyllda. Därför var hon starkt kritisk till det sätt på vilket Helix valt att extensivt utvidga möjligheterna att vid den inledande vården hålla patienter avskilda genom att placera dem på klinikens observationsenhet. Med hänsyn till vad som kommit fram vid inspektionen aviserade chefsJO att hon under första halvåret 2020 skulle genomföra en uppföljande inspektion av kliniken. Denna inspektion har fått senareläggas med anledning av covid-19.
Dialoger
I september 2019 höll chefsJO Elisabeth Rynning ett dialogmöte med generaldirektören för Inspektionen för vård och omsorg om de frågor som tagits upp i den dialogserie som genomfördes med myndighetens avdelningar under våren 2019. ChefsJO inledde efter det dialogmötet ett initiativärende, i vilket beslut kommer att fattas under hösten 2020.
Beslut efter återrapportering
I en återrapportering efter en inspektion hösten 2018 av Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO), Norra Stockholms psykiatri, psykiatriska akutmottagningen och avdelning 1 vid S:t Görans sjukhus (länsakuten) redovisade SLSO de åtgärder som vidtagits med anledning av uppgifter om Kriminalvårdens sätt att utföra handräckningstransporter. Det gjordes gällande att handräckningstransporterna dels bidrog till att stigmatisera bl.a. psykisk sjukdom, dels ledde till brister i bemötandet av frihetsberövade personer. SLSO redogjorde för att ett omfattande samverkansarbete hade inletts mellan bl.a. SLSO, Polismyndigheten och Kriminalvården. En fråga som varit föremål för samverkan mellan myndigheterna var att förbättra kontakten och förståelsen mellan länsakuten och Kriminalvårdens transporttjänst (NTE). Vidare hade utbildningsinsatser genomförts av rättspsykiatrin i Region Stockholm inom ramen för den internutbildning som anställda i Kriminalvårdens transporttjänst genomgår. Enligt chefsJO Elisabeth Rynning framstod de vidtagna åtgärderna som ändamålsenliga. Hon framhöll vikten av att de initiativ som nu tagits inte blir en engångsföreteelse, utan att det finns en kontinuitet i kontakten mellan berörda aktörer när det gäller bl.a. frågor om utbildningsinsatser. Dessa aktörer har ett gemensamt ansvar för att handräckningstransporterna utförs så säkert och tryggt som möjligt för patienterna (dnr O 16-2019).
Opcat-inspektioner av Statens institutionsstyrelses ungdomshem, LVM-hem och vård enligt LSS
Under verksamhetsåret ledde JO Thomas Norling en inspektion av LVM-hemmet Gudhemsgården, och Opcat-enheten inspekterade på uppdrag av honom det särskilda ungdomshemmet Långanäs samt genomförde en uppföljande inspektion av LVM-hemmet Hessleby. JO Thomas Norling beslutade under våren att inleda en granskning av vilka åtgärder SiS vidtagit med anledning av covid-19. Som en del i granskningen inspekterades ungdomshemmet Tysslinge och LVM-hemmet Hornö. Båda inspektionerna ägde rum hos institutionerna, men samtalen med intagna och personal genomfördes utomhus. Slutligen genomfördes på uppdrag av JO Thomas Norling en oanmäld inspektion av LSS-boendet Skogsbo i Gnosjö kommun.
Vid inspektionen av LSS-boendet Skogsbo var metoden densamma som den som vanligen tillämpas, dvs. samtal med brukaren och personal. En avslutande genomgång hölls även med ledningen för verksamheten i kommunen. Vid inspektionen kom det fram att brukaren inte kunde lämna LSS-boendet när han velat och hans rörelsefrihet hade därmed varit begränsad. Det var därför enligt JO Thomas Norling klart att han rent faktiskt (de facto) varit frihetsberövad. JO Thomas Norling uttalade allvarlig kritik för att brukaren varit inlåst sedan 2013 (dnr O 10-2020). Om det finns fler fall där LSS-brukare är inlåsta är det en fråga som ordinarie tillsynsmyndighet bör ha kunskap om. Det finns skäl att framöver analysera och återkomma till frågan om de facto frihetsberövande.
Liksom tidigare år har frågan om intagnas rätt att under dagtid vistas tillsammans med andra intagna i gemensamhet varit i fokus vid inspektionerna av ungdomshem och LVM-hem. Det finns en möjlighet att i vissa fall begränsa intagnas rätt att vistas tillsammans med andra intagna genom att besluta om dels avskiljande, dels vård i enskildhet. Vård i enskildhet ska vara anpassad efter den intagnes individuella vårdbehov. En fråga om vård i enskildhet ska prövas fortlöpande och alltid omprövas inom sju dagar från den senaste prövningen.
De särskilda befogenheterna har tagits upp även vid årets inspektioner. Efter inspektionen av LVM-hemmet Hessleby påpekade JO Thomas Norling särskilt att han i detta ärende vid upprepade tillfällen funnit anledning att hänvisa till tidigare JO-uttalanden eftersom uttalandena ännu inte tycks ha fått förväntat genomslag i SiS verksamhet. Eftersom flera av uttalandena rör allvarliga frågor, bl.a. de intagnas berättigade krav på att verksamheten bedrivs på ett rättssäkert sätt, påminde han om det ansvar som SiS ledning har för att säkerställa att myndigheten lever upp till de krav som ställs på den. Även föregående verksamhetsår riktade JO Thomas Norling denna kritik mot SiS. Då gällde det de särskilda ungdomshemmen och vikten av att förebygga att de intagna utsätts för åtgärder som inte är förenliga med lagstiftningen. Även då påmindes SiS om att han uttalat att det finns ett behov av att SiS centralt ser över ungdomshemmens rutiner (se JO 2019/20 s. 502).
Vid inspektionen av det särskilda ungdomshemmet Långanäs kom det fram att ett beslut om vård i enskildhet är en förutsättning för att en intagen ska kunna vårdas på en av hemmets behandlingsavdelningar, Trollebo. Enligt hemmet är avdelningen specialiserad på att ta emot ungdomar med mycket särskilda behov. Avdelningen har därför en högre personaltäthet än andra avdelningar inom SiS. De intagna på Trollebo karakteriseras av hemmet som utagerande med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, psykiska problem och svårigheter med socialt samspel. Vid samtal med personalen kom det fram att flera av ungdomarna varit aktuella för habiliterande åtgärder enligt LSS. Vid granskningen av beslut om vård i enskildhet noterades att beslutsmotiveringarna i majoriteten av omprövningsbesluten var likalydande. Enligt en kartläggning som SiS gjorde 2017 var den genomsnittliga vårdtiden för en intagen på avdelningen 16 månader. I kartläggningen kom det också fram att som längst hade en intagen varit inskriven på avdelningen, och alltså vårdats i enskildhet, i sju år. Efter inspektionen konstaterade JO Thomas Norling att det som kommit fram om de långa vårdtiderna ledde till flera frågor. Av den anledningen meddelade han att det skulle ske en inspektion av det särskilda ungdomshemmet Brättegården i närtid eftersom en avdelning där tar emot ungdomar med liknande problem. Denna inspektion har inte genomförts ännu, med anledning av covid-19.
Vid en inspektion av ungdomshemmet Vemyra i juni 2019 kom det fram uppgifter om brister i fråga om bemötande av och tryggheten för de intagna. Redan hösten 2017 hade SiS konstaterat att det fanns brister vid hemmet, och samma år inledde myndigheten ett arbete för att komma till rätta med bristerna. Under hösten 2018 konstaterade SiS att de problem som uppmärksammats 2017 hade eskalerat. I mars 2019 gjorde myndigheten bedömningen att hemmet inte uppfyllde de krav som ställs på verksamheten. Vid JO:s inspektion kom det fram att det under 2019 förekommit ett stort antal bränder på ungdomshemmet och att en avdelning hade fått stängas helt för renovering. I samband med inspektionen brann det på nytt på en av hemmets avdelningar. I de samtal som hölls med intagna gav de uttryck för att de kände sig otrygga bl.a. på grund av bränderna. De intagna uppgav även att de inte kände tillit till personalens förmåga att ha kontroll över vad som hände på avdelningarna. Det kom även fram uppgifter i samtalen om att en intagen utsattes för våld och mobbning, och att det förekommit att hon nattetid utnyttjats av andra intagna.
Efter inspektionen uttalade JO Thomas Norling att den särskilt utsatta situation som frihetsberövade barn och unga befinner sig i, gör att berörda myndigheter alltid måste ta uppgifter om våld och andra missförhållanden på största allvar. Han ifrågasatte inte att SiS hade gjort det i förhållande till ungdomshemmet, men mot bakgrund av att det redan 2017 upptäcktes allvarliga brister i hemmet och att det vid inspektionen fanns brister i verksamheten fann han dock skäl att ifrågasätta om de åtgärder som dittills hade vidtagits varit tillräckliga. JO Thomas Norling rekommenderade SiS att omedelbart se över vilka åtgärder som myndigheten behöver vidta för att ge den nya ledningen för hemmet det stöd som krävs för att säkerställa att ungdomarna får en trygg och säker vård. Vidare ansåg han att det fanns starka skäl för honom att hålla sig fortsatt informerad om utvecklingen på ungdomshemmet Vemyra. JO Thomas Norling aviserade att han avsåg att följa upp vilka åtgärder som vidtagits genom en inspektion av hemmet under första halvåret 2020. På grund av covid-19 har även denna inspektion fått senareläggas.
Dialog
Under hösten 2019 genomförde JO Thomas Norling ett dialogmöte med generaldirektören och övriga ledningen för SiS. Vid mötet diskuterades ett antal frågeställningar som berörde bl.a. beläggningssituationen, situationen vid ungdomshemmet Sundbo, tillsyn och tillgång till personal. Det kom fram att platssituationen var god inom både ungdoms- och missbruksvården. Vidare uppgav SiS att en genomgång av myndighetens lokalbestånd visat att många institutioner är mycket slitna och att lokalerna inte är ändamålsenligt utformade. Mötet som protokollfördes ger en bra utgångspunkt för den fortsatta granskningen av hur innehållet och tryggheten i vården av unga enligt LSU och LVU samt intagna enligt LVM tillgodoses (dnr O 55-2019).
Beslut efter återrapportering
I en återrapportering efter en inspektion hösten 2018 redovisade SiS att ledningen för ungdomshemmet Johannisberg under några månader, inom ramen för sin veckovisa egenkontroll, hade följt upp hur ungdomar som kommer till hemmet har transporterats. Det framgick inte om informationen som kommit fram återförts till de myndigheter som ansvarar för handräckningen, dvs. Kriminalvården eller Polismyndigheten. Enligt JO Thomas Norling skulle ungdomarnas upplevelser kunna förbättra utförandet av transporter och på så sätt förebygga att frihetsberövade människor utsätts för onödiga kränkningar. Därför rekommenderade han SiS att överväga att införa en rutin för uppföljning av utförda handräckningar på samtliga institutioner (dnr O 12-2019). Efter en uppföljande inspektion av LVM-hemmet Fortunagården konstaterade JO Thomas Norling att hemmets större rastgård saknade regnskydd. SiS uppmanades att göra en inventering av samtliga institutioners rastgårdar för att ta reda på vilka ytterligare rastgårdar som behövde förses med regnskydd. I sin rapport återkom SiS och redovisade att myndigheten tagit fram en standardlösning för regnskydd till samtliga institutioners rastgårdar och att arbetet med att bygga dessa skulle vara klart under första kvartalet 2020 (dnr O 51-2019).
Opcat-inspektioner av polisens arrester
Under verksamhetsåret ledde JO Per Lennerbrant en inspektion av arresten Eskilstuna. På hans uppdrag genomfördes inspektioner av polisarresterna Borås respektive Varberg. Ytterligare tre inspektioner av arrester skedde på uppdrag av dåvarande JO Cecilia Renfors. Två av inspektionerna var uppföljning av tidigare inspektioner.
Vid inspektion av arrester är fokus i första hand hur de frihetsberövades grundläggande behov tillgodoses. Det rör sig bl.a. om deras rätt till mat, möjlighet att sköta sin personliga hygien och daglig utomhusvistelse. En annan central fråga är de frihetsberövades säkerhet. Som regel är det ett stationsbefäl som ansvarar för de intagna i arresten.
Efter inspektionen av arresten Varberg uttalade JO Per Lennerbrant att det inte är ovanligt att frihetsberövade som tas in i en arrest är i ett fysiskt eller psykiskt dåligt skick. Arrestvakterna har ett stort ansvar att bl.a. genom en korrekt utförd tillsyn försäkra sig om att de intagna inte kommer till skada under sin vistelse i arresten. Vid utförandet av sina arbetsuppgifter kan arrestvakterna ställas inför mer eller mindre svåra situationer, där de behöver stöd av stationsbefälet. Vidare behöver stationsbefälet ha en god kunskap om situationen i arresten för att kunna fatta korrekta beslut som rör de intagna. Det kan t.ex. handla om beslut att ändra tillsynsfrekvensen, tillkalla läkare eller försätta omhändertagna på fri fot. En välfungerande arrest kräver därför att det finns ett bra och nära samarbete mellan stationsbefälen och arrestvakterna. Enligt JO Per Lennerbrant ger den rutin som tillämpas i arresten Varberg, som innebär att stationsbefälen går ut och informerar sig om läget i arresten såväl när de går på som av sina pass, goda förutsättningar att skapa en trygg och säker miljö för de intagna.
Vid inspektionen av arresten Eskilstuna uppmärksammade JO Per Lennerbrant att det fanns både ett faktiskt och upplevt avstånd mellan arrestpersonalen och stationsbefälen. Även om stationsbefälen ansvarar för arrestverksamheten, befann de sig sällan på plats i arresten och det hade lagts ett stort ansvar på arrestvakterna att vid behov kontakta stationsbefälen. JO Per Lennerbrant återkom till sitt tidigare uttalande om att en välfungerande arrest kräver att det finns ett bra och nära samarbete mellan stationsbefälen och arrestvakterna. Han framhöll att stationsbefälen har ett ansvar att kontinuerligt hålla sig informerade om situationen i arresten för att de ska kunna fatta korrekta beslut i fråga om de intagna. Mot den bakgrunden var det enligt JO Per Lennerbrant positivt att Polismyndigheten hade för avsikt att flytta stationsbefälens tjänsterum närmare arresten. Förutom denna åtgärd borde myndigheten överväga om det även finns skäl att se över rutinerna för stationsbefälens kontakt med arrestpersonalen så att stationsbefälen själva tar mer aktiv del i vad som händer i arresten.
Beslut efter återrapportering
Vid en inspektion av arresten Växjö våren 2019 kom det fram att arresten saknade samtalsrum. Av den anledningen var intagna misstänkta för brott hänvisade till att samtala med sina försvarare i cellen med dörren på glänt. Vidare kom det fram att det är lyhört i arresten. I en återrapportering redovisade Polismyndigheten att man iordningsställt ett rum som kan användas som besöks- och samtalsrum av en misstänkt och dennes försvarare. JO fann att myndigheten kommit till rätta med bristerna på ett tillfredsställande sätt (dnr O 42-2019). Vidare uttalade JO Per Lennerbrant i anledning av en återrapportering efter en inspektion av arresten Luleå att det är viktigt att Polismyndigheten åtgärdar brister i arresternas fysiska miljöer för att försöka förhindra självskadande handlingar. De brister som fanns i arresten Luleå har åtgärdats. Motsvarande brister har även uppmärksammats vid Opcat-inspektioner av andra arrester. JO Per Lennerbrant ställde sig därför positiv till att Polismyndigheten påbörjat en nationell översyn av hur myndighetens celler är möblerade. Detta arbete är viktigt och kommer att följas upp vid kommande inspektioner (dnr O 23-2019).
Opcat-inspektioner av Migrationsverkets förvar
På uppdrag av chefsJO Elisabeth Rynning genomfördes en inspektion av Migrationsverket förvar i Ljungbyhed. JO Per Lennerbrant inledde en granskning av Migrationsverkets åtgärder i förvarsverksamheten med anledning av covid-19. Inom ramen för granskningen genomfördes inspektioner av förvaren i Märsta och Flen. Vid de sistnämnda inspektionerna hölls samtal med intagna och personal via ljud- och bildöverföring.
Vid en inspektion av förvaret i Ljungbyhed, som är inrymt i en f.d. brandstation, noterades att tillvaron för de intagna framstod som mer kringskuren och reglerad än i övriga förvar. Den begränsade tillgången till gemensamhetsutrymmen och till rastgården medförde att de intagna under stora delar av dagen är hänvisade till att antingen tillbringa tiden i bostadsenhetens korridor och matrum eller i sitt bostadsrum. Efter inspektionen uttalade JO Per Lennerbrant att det är tydligt att utformningen av förvaret i hög grad har präglats av de begränsningar som finns i de lokaler i vilket det är inrymt. Detta medförde i sin tur långtgående begränsningar för vistelsen för de intagna, vilket var beklagligt. Av det som kommit fram om den fysiska miljön framstod det vidare som tydligt att förvaret inte är dimensionerat för 44 intagna. Av den anledningen borde Migrationsverket, enligt JO Per Lennerbrant, omgående överväga att minska antalet platser i förvaret. Vidare borde verket vidta åtgärder för att de intagna ska ges möjlighet till daglig utomhusvistelse i större utsträckning än vad de hade fått dittills (dnr O 52-2019). Migrationsverket har efter inspektionen beslutat att dra ned på antalet platser från 44 till 34.
Förvaret i Ljungbyhed har två rum för avskiljande. Rummen är ständigt kamerabevakade och det finns även ett fönster för tillsyn av den avskilde. I korridoren utanför rummen finns bl.a. toalett och ett utrymme där en avskild intagen kan se på tv. För att inte behöva ta ut våldsamma intagna i korridoren vid toalettbesök har förvaret en portabel s.k. sanitetstoalett som kan ställas in i rummet för avskiljande. Vid inspektionen hade den ännu inte kommit till användning. Enligt uppgift finns det inte någon möjlighet för den avskilde att t.ex. tvätta sina händer efter uträttade behov. Efter inspektionen framhöll JO Per Lennerbrant att det är tveksamt om den tänkta användningen av sanitetstoaletten lever upp till utlänningslagens krav om att en utlänning som hålls i förvar ska behandlas humant och att hans eller hennes värdighet ska respekteras. Det är tveksamt om den tänkta användningen av sanitetstoaletten lever upp till utlänningslagens krav. JO Per Lennerbrant avstod dock från att ytterligare uttala sig i frågan, men uttalade att han kan komma att återkomma till den bl.a. vid kommande inspektioner av Migrationsverkets förvar.