ChefsJO:s betraktelse över det 215:e verksamhetsåret

ChefsJO Erik Nymansson. Foto Johanna Hanno.
ChefsJO Erik Nymansson. Foto Johanna Hanno.

Under året valdes jag om som chefsJO. Jag tillåter mig att i årets betraktelse göra en tillbakablick på min första mandatperiod, beskriva våra mål med verksamheten och redogöra för vad som har hänt på myndigheten under denna period.

Även om vårt uppdrag enligt min mening är tidlöst och evigt behövligt – ja, kanske just därför – behöver vi hela tiden anstränga oss och se till att vi är i fas med vår egen samtid. Detta gäller såväl i förhållande till de som vi utövar tillsyn över som internt i vårt sätt att arbeta.

Riksdagen väljer fyra ombudsmän som har en självständig ställning vid genomförandet av tillsynsuppdraget. Jag är dessutom vald till att vara myndighetens administrativa chef. JO är därigenom speciellt och särpräglat, men samtidigt också på många sätt en myndighet som alla andra. Vårt uppdrag är grundlagsfäst, och vi arbetar i medborgarnas tjänst. Men med vårt oberoende följer att vi inte får årliga regleringsbrev, direktiv eller uppdrag. Vårt oberoende innebär att det är vi själva som anger vad vi ska granska, hur vi ska göra det och när vi ska göra det. För oss blir det därför extra viktigt att sätta upp egna mål att arbeta mot.

Jag har i samråd med mina ombudsmannakollegor löpande resonerat om JO:s långsiktiga mål. Det handlar om vad vi fyra behöver göra för att JO ska fortsätta att vara en myndighet som människor vänder sig till och har förtroende för och som på ett effektivt sätt bidrar till en mer rättssäker offentlig förvaltning. Vi är ense om målen för verksamheten och om de frågor som behöver prioriteras för att vi ska nå dem. Vissa prioriteringar medför på kort sikt att vi behöver lägga tid eller andra resurser också på annat än konkret ärendehantering, men vi är övertygade om att det redan har burit frukt och att det på lång sikt även kommer att fortsätta att göra det.

I våras fattade jag beslut om en målbild för JO 2026–2028. Innehållet i den är i huvudsak detsamma som i de målbilder jag tidigare beslutat om.

I målbilden ingår hur vi vill att JO ska uppfattas av andra, myndigheter och enskilda, men också hur vi vill att de som arbetar hos oss ska uppleva JO som arbetsplats. För att JO ska kunna fullgöra sitt uppdrag på bästa och över tid hållbart sätt behöver följande mål nås:

  • JO har högt förtroende hos de domstolar och myndigheter som granskas och hos enskilda som vänder sig till JO.
  • Kommunikationen om JO:s uppdrag och beslut är tydlig och lättillgänglig.
  • JO är en attraktiv, effektiv och modern myndighet med kompetenta ledare och medarbetare.

Målbilden har formulerats utifrån såväl en analys av vår omvärld som vår egen uppföljning och utvärdering. Den ligger till grund för all strategisk och operativ planering av myndighetens verksamhet. Målbilden ger en tydlig riktning och prioritering samt en kraft i det ständiga förbättringsarbete som pågår på JO.

Vi har nu under några år arbetat aktivt med den del av målbilden som rör JO som arbetsplats. Jag och mina ombudsmannakollegor är övertygade om att vårt goda resultat till stor del beror på att vi och våra kompetenta medarbetare upplever god arbetsmiljö, trivsel och stimulans i arbetet. Vi ser i mätningar av organisatorisk och social arbetsmiljö att medarbetarna mår bra och känner stor stolthet över att arbeta hos JO. Vi har under senare tid inte haft några svårigheter att rekrytera kvalificerade assessorer, och dessa våra rättssakkunniga stannar längre än tidigare. Vi styr och leder med tillit och vi uppmuntrar erfarenhetsutbyten och diskussioner. Vi prövar nya arbetsmetoder i det vi kallar pilotprojekt, t.ex. då vi digitaliserade ärendehandläggningen och delegerade beslutsfattande till rättssakkunniga. Vi följer upp, utvärderar och behåller, justerar eller skrinlägger. Vi har på det stora hela en mycket god arbets- och lärandemiljö och fortsätter att arbeta med att förbättra den ytterligare. JO:s verksamhetsmål och aktiviteter baseras på idéer och förslag från aktiva medarbetare, och med ett sådant delat ägarskap blir arbetet mer tillfredsställande och slutresultatet bättre.

Allt detta görs säkerligen på liknande sätt på många myndigheter. Hos JO har utvecklingstakten ökat avsevärt under senare år, och det är glädjande att se medarbetarnas engagemang och konstruktiva bidrag. Det bådar gott för kommande års fortsatta utveckling.

I målbilden ingår vidare att JO har högt förtroende hos de som vi granskar och de som vänder sig till oss. Förtroende kan man inte ta för givet, och vi väljer att ha högt förtroende som en av våra viktigaste prioriteringar. För att vi ska få förtroende behöver, givetvis, JO:s beslut vara av högsta rättsliga kvalitet. Det räcker emellertid inte. Besluten behöver meddelas inom rimlig tid, och så sker också numera. Vidare behöver JO kommunicera sitt uppdrag och sina beslut på rätt sätt och till rätt adressater eller målgrupper. Till exempel meddelar JO många beslut som innehåller generell vägledning, dvs. sådana beslut som kan vägleda fler myndigheter än den i ärendet anmälda. För att sådana vägledande uttalanden eller andra beslut ska få full effekt behöver information om vad JO gör vara lättillgänglig för myndigheter och enskilda.

Hur väl demokratin fungerar avgörs som vi alla vet i stor utsträckning av medborgarnas kunskaper och tillgång till fakta. Vi har sedan ett par år tillbaka bl.a. lanserat en ny webb, där vi förbättrat informationen om vad JO gör, men även om vad vi inte gör, och vi har förenklat och förtydligat anmälningsformulärets olika steg. Vidare har vi förbättrat den sökmotor för beslut som vi har på webben och ökat ansträngningarna för att göra besluten mer sökbara. Vi har också föreläst för olika målgrupper, främst yngre jurister och kommunjurister, om JO:s uppdrag, verksamhet och beslut samt under senare tid även berättat om detta för flera av riksdagens utskott. Antalet pressmeddelanden har ökat och vi har även i övrigt stärkt vår service till medierna. Vi har för avsikt att fortsätta att utveckla vår externa kommunikation.

Det ständigt ökande antalet anmälningar från enskilda ser jag i grunden som någonting positivt. Om de i allt högre grad har förtroende för oss och sätter sin lit till att vi kan ge dem upprättelse, så beror det förhoppningsvis på att vi har förtjänat det förtroendet. Förtroende är som bekant något man förtjänar i varje givet ögonblick. Det går inte att vila på lagrar. Vi måste fortsätta att hela tiden se över vår verksamhet och anpassa den till ständigt förändrade förutsättningar.

Jag övergår nu till det viktigaste för att myndigheten har kunnat utvecklas i rätt riktning.

Uppdraget som chefsJO har i såväl litteratur som offentliga utredningar beskrivits som aningen utmanande. I den senaste översynen av JO nämns bl.a. att det finns flera frågor där chefsJO:s roll och uppdrag har beröringspunkter med de övriga ombudsmännens självständighet och att beroende på hur regelverket tillämpas skulle detta kunna ha konsekvenser såväl för chefsJO:s möjligheter att leda myndigheten som för de övriga ombudsmännens självständiga ställning vid genomförandet av tillsynsuppdraget (2021/22:URF2 s. 652).

För egen del har jag inte upplevt någon sådan utmaning. Jag har haft förmånen att arbeta tillsammans med tre framtidsinriktade kollegor som har haft hela myndighetens bästa för ögonen. Vi respekterar varandras roller i grunden, vi byter tankar och idéer och vi har en hög grad av samsyn när det gäller vår målbild för JO som myndighet, både nu och på lång sikt. Utan det goda samarbete som jag alltsedan jag tillträde har haft och alltjämt har med mina ombudsmanna­kollegor Thomas Norling, Katarina Påhlsson och Per Lennerbrant skulle detta långsiktiga arbete inte ha kunnat bedrivas.

Jag går nu över till att nämna något om just 2025.

I den förra ämbetsberättelsen som överlämnades för ett år sedan redovisade jag att antalet klagomål aldrig förr i myndighetens historia hade ökat så mycket. Klagomålen ökade då med 11 procent. Under 2025 har ökningen uppgått till cirka 32 procent eller cirka 3 700 klagomål jämfört med föregående år. Denna utmaning har vi hanterat mycket bra, och jag vill påstå att vi inte hade lyckats med det om vi inte hade gjort alla de förändringar som jag tidigare har redovisat.

Det är värt att framhålla att JO, trots den stora klagomålsökningen, uppvisar positiva siffror i alla relevanta avseenden. (Siffrorna inom parentes i det följande avser 2024.) Antalet beslut i remitterade ärenden har ökat till 484 (401). Vi har remitterat fler ärenden än vad vi gjort under de senast fem åren, och antalet uppgick till 488 (390). Vi har under 2025 fattat dubbelt så många beslut om att inleda initiativ som under 2024. För fyra år sedan var den genomsnittliga handläggningstiden för remitterade ärenden 500 dagar. I år har den sjunkit till 306 (346) dagar. För fem år sedan hade vi 166 ärenden som var äldre än 12 månader i balans; i år är det 25 ärenden (32).

I bilaga 2 återfinns relevant statistik över inkomna och avgjorda ärenden. Det framgår där att antalet tillsynsärenden även i år har ökat på bred front. Nästan alla tillsynsärenden (över 99 procent) inleds med ett klagomål. En särskilt markant procentuell ökning av klagomål kan vi se när det gäller polisen, de allmänna domstolarna, utbildningsväsendet, utlänningsärenden och socialtjänsten. Flest klagomål rör dock fortfarande kriminalvårdsområdet. Antalsmässigt har anmälningarna som rör polisen ökat mest. Där har det kommit in cirka 660 fler klagomål jämfört med året innan, vilket motsvarar en ökning med knappt 50 procent.

Under verksamhetsåret har vi också strävat efter och lyckats att öka antalet inspektioner, särskilt inom Opcat-verksamheten, se bilaga 5. För det interna­tionella samarbetet hänvisar jag till bilaga 6.

Jag vill avslutningsvis nämna att vi kommer att hyra andra lokaler i Stockholm under uppskattningsvis 2,5 år från och med hösten 2026. Riksdagsförvaltningen har beslutat att den fastighet på Västra Trädgårdsgatan som vi hyr ska renoveras, och under tiden som arbetet pågår kommer verksamheten att skötas från tillfälliga lokaler på Sveavägen. Vi har även etablerat ett verksamhetsställe i Göteborg. Där har vi hyrt lokaler och rekryterat rättssakkunniga, och övriga förberedelser inför invigningen senare i vår är i full gång. Detta kommer att bidra till att trygga JO:s kompetensförsörjning.