Inspektionsprotokoll
-
Den 7–9 februari 2023 genomförde JO en inspektion av Försäkringskassans kontroll- och återkravsverksamhet vid kontoret på Telefonplan i Stockholm. De kontrollutredningar som JO granskade hade alla avslutats med ett beslut om återkrav. För att få en helhetsbild över ett kontrollärende krävdes tillgång till både kontroll-, återkravs- och förmånsakterna. Det allmänna intrycket av verksamheten var mycket gott. Det var tydligt att verksamheten bedrevs på ett i huvudsak bra och rättssäkert sätt. I de flesta ärenden kom utredningen igång snabbt efter att en impuls om felaktig utbetalning hade kommit in, och utredningen bedrevs sedan på ett aktivt sätt. Utredningen både i kontrollärendena och i återkravsärendena bedrevs enhetligt och metodiskt. Kommuniceringsbreven och beslutsbreven var enhetligt och pedagogiskt uppställda. Vid inspektionen noterades dock att kommuniceringsbreven regelmässigt var utformade så att den enskilde hänvisades till att lämna synpunkter i olika delfrågor till olika handläggare. Jag är kritisk till detta förfaringssätt som försvårar för den enskilde att förstå vart han eller hon ska vända sig med sina synpunkter. Besluten var i de flesta fall väl motiverade i den del som avsåg återkravet. Det fanns dock utrymme för förbättring, framför allt då det gäller bemötande av den enskildes synpunkter. Detta ska göras tydligt och individualiserat så att den enskilde förstår varför synpunkterna inte har ändrat Försäkringskassans bedömning. I de flesta fall angavs inte i besluten vem som har bevisbördan eller vilket beviskrav som Försäkringskassan hade tillämpat i ett ärende. I de fall sådana formuleringar fanns med användes varierande uttryck, vilket gjorde att Försäkringskassans bevisvärdering ibland blev otydlig. När det gäller möjligheten till eftergift var både kommuniceringsbreven och besluten inriktade på de ekonomiska skälen för eftergift. Enligt min mening borde beskrivningen av vilka eftergiftsskäl som kan komma i fråga vara mer allsidig. Motiveringarna i denna del var kortfattade och standardiserade. Det gällde särskilt när eftergift inte beviljades. I vissa fall saknades även en individualiserad motivering i eftergiftsfrågan. I ett ärende hade Försäkringskassan fattat ett nytt beslut om återkrav för samma period som myndigheten tidigare fattat beslut om, utan att bestämmelserna om ändring av beslut i 113 kap. 3 § socialförsäkringsbalken tillämpades. Jag är kritisk till hur detta ärende handlades. Inspektionsprotokoll 8029-2022
-
JO har vid en inspektion av Kriminalvården, anstalten Beateberg, närmare undersökt hur granskningen av intagnas brev och andra försändelser går till och rutinerna för detta. Inspektionen är en del av JO:s pågående arbete inom temat intagnas möjligheter till kontakter med omvärlden genom bl.a. elektronisk kommunikation, besök och försändelser. JO är mycket kritisk till anstaltens rutiner och hantering av paket till intagna. Däremot anser hon att anstaltens arbetssätt med försändelser i övrigt till största delen sker i enlighet med regelverket. Hon finner dock anledning att uppmärksamma vissa frågor, däribland innehållet i informationen om postgranskning till intagna och myndighetens ansvar för det. Protokollet avslutas med dessa uttalanden av JO. Inspektionsprotokoll 208-2023
-
JO har under de senaste åren förhållandevis ofta fått in klagomål om att polisen har kroppsvisiterat en person eller gjort en husrannsakan i ett fordon för att söka efter vapen eller andra farliga föremål utan att det, enligt anmälarens uppfattning, har funnits grund för åtgärden. JO har i två beslut uttalat sig om de rättsliga förutsättningarna för att genomföra kroppsvisitation och husrannsakan i fordon med stöd av bestämmelserna i 19 § andra stycket 1 respektive 20 a § polislagen (se JO 2020/2021 s. 395 och 406). Besluten följs nu upp med en bred granskning av polisens tillämpning av bestämmelser om kroppsvisitation och husrannsakan i fordon. Inspektionen i lokalpolisområde Helsingborg är den fjärde och sista i den serie av inspektioner som JO genomfört. Tanken med att göra flera inspektioner har varit att JO ska få ett brett underlag för att på ett generellt plan kunna uttala sig om polisens tillämpning av bestämmelserna om kroppsvisitation och husrannsakan i fordon. I detta protokoll redogör JO för vissa iakttagelser från inspektionen men gör inte några närmare uttalanden med anledning av dem. Uttalanden kommer i stället att göras i ett särskilt ärende efter att Polismyndigheten yttrat sig över det som kommit fram vid inspektionerna. Det är JO:s ambition att avsluta granskningen före den 1 juli 2023. Inspektionsprotokoll-590-2023.pdf
-
JO har under de senaste åren förhållandevis ofta fått inklagomål om att polisen har kroppsvisiterat en person eller gjort en husrannsakan i ett fordon för att söka efter vapen eller andra farliga föremål utan att det, enligt anmälarens uppfattning, har funnits grund för åtgärden. JO har i två beslut uttalat sig om de rättsliga förutsättningarna för att genomföra kroppsvisitation och husrannsakan i fordon med stöd av bestämmelserna i 19 § andra stycket 1 respektive 20 a § polislagen (se JO 2020/2021 s. 395 och 406). Besluten följs nu upp med en bred granskning av polisens tillämpning av bestämmelser om kroppsvisitation och husrannsakan i fordon. Inspektionen i lokalpolisområde Luleå-Boden är den tredje i en serie av inspektioner som JO avser att genomföra. Tanken med att göra flera inspektioner är att JO ska få ett brett underlag för att på ett generellt plan kunna uttala sig om polisens tillämpning av bestämmelserna om kroppsvisitation och husrannsakan i fordon. I detta protokoll redogör JO för vissa iakttagelser från inspektionen men gör inte några närmare uttalanden med anledning av dem. Uttalanden kommer i stället att göras isamband med att den samlade granskningen avslutas. Det är JO:s ambition att det kan ske före den 1 juli 2023.
Inspektionsprotokoll-9829-2022.pdf -
Den 6–8 december 2022 genomförde JO en inspektion av Individ- och familjenämnden i Västerås kommun. Det allmänna intrycket av verksamheten var mycket gott. JO framhåller bl.a. att ärendena om barn och unga handlades på ett engagerat och aktivt sätt och att ärendena om ekonomiskt bistånd i regel handlades skyndsamt. Själva handläggningen av ärendena verkade fungera väl. I vissa fall var det dock svårt att följa ärendenas handläggning på grund av att varken de digitala akterna eller pappersakterna var kompletta. Det var därför inte alltid möjligt att få en sammanhållen överblick av dokumentationen. Vid inspektionen upptäcktes flera fel i ärendehandläggningen som inger viss oro från ett rättssäkerhetsperspektiv. I en del fall var bristande rutiner orsak till felaktigheterna. Dessa brister bör nämnden relativt enkelt kunna rätta till. I andra fall framgick det att kunskaperna hos handläggarna om de bestämmelser som styr handläggningen i olika situationer var bristfälliga. Utöver bristfällig dokumentation är bristerna hänförliga till t.ex. utredningsskyldigheten, utformningen av beslut och överklagandehänvisningar. I nämndens handläggning av vissa ärenden som rörde barn framgick det inte att en prövning av barnets bästa hade gjorts. I vissa fall anser JO att nämnden ska kritiseras för sin handläggning, bl.a. för att ha genomfört ett oanmält hembesök.
Inspektionsprotokoll-7800-2022.pdf -
JO har vid en inspektion av Kriminalvården, anstalten Färingsö, närmare undersökt hur granskningen av intagnas brev och andra försändelser går till och rutinerna för detta. Inspektionen är en del av JO:s pågående arbete inom temat intagnas möjligheter till kontakter med omvärlden genom bland annat elektronisk kommunikation, besök och försändelser. Protokollet avslutas med uttalanden av JO.
Inspektionsprotokoll-8768-2022.pdf -
Den 21–23 november 2022 genomförde JO en inspektion av Försäkringskassan, FVFF Syd och FVV Syd, i Malmö. Det allmänna intrycket av verksamheten var mycket gott och det var tydligt att Försäkringskassan hade tagit tillsig vad JO tidigare har uttalat i olika frågor, bl.a. om dokumentation och utformning av kommuniceringsbrev. Även förutsättningarna för genomförandet av inspektionen var mycket bra .JO anser dock att det är oroande att det fortfarande förekommer långa handläggningstider inom ärendeslagen omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, och kommer fortsatt att följa utvecklingen på området. Långa handläggningstider förekom även i de granskade ärendena om sjukersättning samt i vissa av ärendena om livränta. Granskningen visade också att det fanns systematiska brister vid tillämpningen av bestämmelsen om underrättelse vid väsentlig försening (11 § förvaltningslagen [2017:900]). Exempelvis framgick det mycket sällan av ärendena om omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning att sådana underrättelser hade lämnats, trots att handläggningen varit långsam och påfallande passiv. Det förekom även underrättelser som var bristfälligt utformade. JO framhåller att det inte är tillräckligt att en myndighet enbart lämnar generell information på en webbplats för att uppfylla sin underrättelseskyldighet, att de överväganden som en myndighet gör ifråga om huruvida den ska underrätta en enskild bör dokumenteras och att det måste dokumenteras i de fall när en muntlig underrättelse lämnas. När det gäller övriga iakttagelser vid inspektionen uttalar JO bl.a. följande: Det var positivt att se att Försäkringskassan ofta preciserade vilka handlingar som begärdes in från en vårdinrättning, eftersom en sådan hantering underlättar hälso- och sjukvårdens sekretessprövning (se s. 8). I vissa beslut om merkostnadsersättning fanns motiveringen till beslutet delvis i en bilaga till beslutet. När ett beslut disponeras på det sättet riskerar den enskilde att gå miste om viktig information som t.ex. kan behövas om han eller hon vill begära att beslutet omprövas (se s. 12).
Inspektionsprotokoll-8033-2022.pdf -
JO har under de senaste åren förhållandevis ofta fått in klagomål om att polisen har kroppsvisiterat en person eller gjort en husrannsakan i ett fordon för att söka efter vapen eller andra farliga föremål utan att det, enligt anmälarens uppfattning, har funnits grund för åtgärden.
JO har i två beslut uttalat sig om de rättsliga förutsättningarna för att genomföra kroppsvisitation och husrannsakan i fordon med stöd av bestämmelserna i 19 § andra stycket 1 respektive 20 a § polislagen (se JO 2020/2021 s. 395 och 406).
Besluten följs nu upp med en bred granskning av polisens tillämpning av bestämmelser om kroppsvisitation och husrannsakan i fordon. Inspektionen i lokalpolisområde Örebro är den andra i en serie av inspektioner som JO avser att genomföra.
Tanken med att göra flera inspektioner är att JO ska få ett brett underlag för att på ett generellt plan kunna uttala sig om polisens tillämpning av bestämmelserna om kroppsvisitation och husrannsakan i fordon. I detta protokoll redogör JO för vissa iakttagelser från inspektionen men gör inte några närmare uttalanden med anledning av dem. Uttalanden kommer i stället att göras i samband med att den samlade granskningen avslutas. Det är JO:s ambition att det kan ske före den 1 juli 2023.
Inspektionsprotokoll-7438-2022.pdf -
Den 25–27 oktober 2022 genomförde JO en inspektion av Hovrätten för Nedre Norrland. Inspektionen var i första hand inriktad på den enskildes rätt till en rättegång inom skälig tid. Vid inspektionen uppmärksammades att det förekom utdragna handläggningstider i samtliga målkategorier. Flera av de äldsta brott- och tvistemålen hade blivit liggande ett år eller längre i avvaktan på utsättning till huvudförhandling, vilket enligt JO inte ärgodtagbart. När det gäller hovrättens handläggning av de övriga målen och ärendena konstaterarJO bl.a. att de utdragna handläggningstiderna till övervägande del tycks bero på att målen ligger i kö för att föredras i fråga om prövningstillstånd eller avgöras i sak. I många fall är handläggningstiderna direkt oacceptabelt långa. JO riktar kritik mot hovrättens handläggning av denna måltyp. JO framhåller vikten av att en domstol är organiserad på ett sätt som skapar förutsättningar för en effektiv handläggning och att det finns tydliga rutiner och prioriteringar i verksamheten. Hon ser positivt på att hovrätten sedan en tid mer aktivt arbetar med att korta handläggningstiderna i brottmålen och tvistemålen och konstaterar att ansträngningarna i delar redan har gett resultat. Enligt JO behöver hovrätten dock se över sitt arbetssätt kring de övriga målen och ärendena samt arbeta mer strategiskt för att de ska kunna avgöras inom skälig tid. Protokollet innehåller också några uttalanden i andra frågor, t.ex. om hovrättens hantering av överklagade beslut om restriktioner och åtgärder efter de ändrade reglerna 2021 samt om ordningen för prövningen av prövningstillstånd i tvistemål.
Inspektionsprotokoll-7587-2022.pdf -
Den 11–13 oktober 2022 genomförde chefsJO en inspektion av Förvaltningsrätten i Jönköping. ChefsJO framhåller att förvaltningsrätten framstår som en väl fungerande domstol. Han kunde inte se några brister med anledning av domstolens digitala målhantering, men konstaterar att arbetsrutinen med den s.k. målstatuspilen i målhanteringssystemet Vera innebär vissa risker och att en felaktig hantering kan få allvarliga konsekvenser. Enligt chefsJO är ett mer effektivt signalsystem önskvärt för en enklare och säkrare målhantering. Granskningen visade att domstolens handläggningstider i vissa mål varit långa. Många gånger hade dröjsmålen i handläggningen uppstått efter det att målen blivit klara för avgörande. Det fanns bl.a. flera exempel på skatte- och socialförsäkringsmål som inte hade avgjorts inom skälig tid. ChefsJO understryker att alltför långa handläggningstider många gånger kan innebära stora påfrestningar för en enskild och även påverka förtroendet för domstolens verksamhet. Enligt chefsJO är det positivt att förvaltningsrättens balanser har minskat och omloppstiderna förbättrats under de senaste åren. Domstolens prognos om en ökad målinströmning ger dock anledning till viss oro. I protokollet tar chefsJO även ställning till de iakttagelser i övrigt som gjordes vid granskningen av domstolens handläggning av målen. ChefsJO gör flera uttalanden om utformningen av domar och handläggningsfrågor, däribland kommunicering, användandet av en blankett i skattemål och förordnande av offentligt biträde i ett LVU-mål.
Inspektionsprotokoll-7336-2022.pdf -
JO har genomfört en inspektion av häktet Göteborg medsärskilt syfte att granska de intagnas möjligheter till kontakter med omvärlden genom elektronisk kommunikation, besök och försändelser. Vid inspektionen beskrev de flesta intagna att de får genomföra telefonsamtal och ta emot besök endast i samband med polisförhör. Personal gav uttryck för att det är försvarare eller polis och åklagare som ska se till att detta blir av. JO konstaterar att häktades kontakter med utomstående kan påverkas av att de intagna har restriktioner och att åklagaren i sådana fall kan ställa krav på att kontakterna övervakas av en person med särskild insikt i brottsutredningen. JO:s intryck vid inspektionen var dock att häktet i praktiken ofta överlämnar till den intagne själv att genom bl.a. sin försvarare se till att förbindelser med omvärlden upprätthålls. Enligt JO är detta inte acceptabelt och hon understryker därför att häktet har ett eget ansvar på området samt måste fullgöra sina skyldigheter i nu aktuella avseenden utifrån den regleringsom gäller för verksamheten. JO är mycket kritisk till att häktet, när det gäller intagna med restriktioner, ibland skickar s.k. myndighetspost till åklagaren trots att häktet efter granskning konstaterat att uppgiften om avsändare är korrekt. Vidare har JO mot bakgrund av iakttagelser vid häktets granskning av vykort till intagna beslutat att inom ramen för ett särskilt initiativärende närmare utreda den hanteringen. Det framgick vid inspektionen att häktet under senare år ställts inför stora utmaningar, bl.a. till följd av den nationella bristen på häktes- och anstaltsplatser samt covid-19-pandemin. Dessutom har personalomsättningen varit hög och nyanställda har därmed inte kunnat genomgå grundutbildningen. Enligt JO är det uppenbart att dessa omständigheter inverkar negativt på den dagliga verksamheten i häktet och har betydelse för de intagnas situation. Protokollet innehåller även uttalanden i andra delar, t.ex. om intagnas rätt till utomhusvistelse och om bemötande.
Inspektionsprotokoll-6818-2022.pdf -
JO har i ett beslut 2021 konstaterat att handläggningstiderna hos Säkerhetspolisen är för långa avseende utlänningsärenden som remitterats från Migrationsverket (ärenden om medborgarskap och tillstånd att vistas i landet). Efter beslutet har det fortsatt att komma in klagomål där JO kunnat konstatera att det tagit lång tid för Säkerhetspolisen att besvara verkets remiss.
JO har därför genomfört en inspektion av Säkerhetspolisen med särskilt fokus på handläggningstiderna i dessa ärenden. Vid granskningen kom det fram att handläggningstiderna i de flesta fall är långa och i en del fall mycket långa. JO uttalar att handläggningstiderna generellt sett är oacceptabla.
JO ser positivt på att Säkerhetspolisen har vidtagit åtgärder och planerar för ytterligare åtgärder för att komma till rätta med situationen. JO uttalar dock att det är bekymmersamt att handläggningstiderna inte tycks ha förbättrats särskilt mycket sedan det tidigare beslutet och att läget är allvarligt. Säkerhetspolisen måste enligt JO nu vidta kraftfulla åtgärder för att komma tillrätta med handläggningstiderna.
Mot bakgrund av vad som kommit fram under inspektionen överlämnar JO en kopia av protokollet till Regeringskansliet för kännedom.
Inspektionsprotokoll-3619-2022.pdf -
JO har under de senaste åren förhållandevis ofta fått in klagomål om att polisen har kroppsvisiterat en person eller gjort en husrannsakan i ett fordon för att söka efter vapen eller andra farliga föremål utan att det, enligt anmälarens uppfattning, har funnits grund för åtgärden.
JO har i två beslut uttalat sig om de rättsliga förutsättningarna för att genomföra kroppsvisitation och husrannsakan i fordon med stöd av bestämmelserna i 19 § andra stycket 1 respektive 20 a § polislagen (se JO 2020/2021 s. 395 och 406).
Besluten följs nu upp med en bred granskning av polisens tillämpning av bestämmelser om kroppsvisitation och husrannsakan i fordon. Inspektionen i lokalpolisområde Linköping är den första i en serie av inspektioner som JO avser att genomföra.
Tanken med att göra flera inspektioner är att JO ska få ett tillräckligt underlag för att på ett generellt plan kunna uttala sig om polisens tillämpning av bestämmelserna om kroppsvisitation och husrannsakan i fordon. I detta protokoll redogör JO för vissa iakttagelser från inspektionen men gör inte några närmare uttalanden med anledning av dem. Uttalanden kommer i stället att göras i samband med att den samlade granskningen avslutas. Det är JO:s ambition att det kan ske före den 1 juli 2023.
Inspektionsprotokoll-4271-2022.pdf -
JO har genomfört en inspektion av anstalten Mariefred med särskilt syfte att granska de intagnas möjligheter till kontakter med omvärlden genom elektronisk kommunikation, försändelser, besök och permissioner. Vid inspektionen beskrev anstaltsledningen att många intagna har kopplingar till organiserad brottslighet. Enligt JO är det tydligt att detta får direkta konsekvenser för intagnas möjligheter till kontakter med omvärlden, särskilt när det gäller telefontill-stånd. I beslut om sådana tillstånd användes återkommande standardiserade skäl och det framgick endast i ett fåtal fall att den intagne hade en koppling till organiserad brottslighet. JO framhåller att det är viktigt att en individuell bedömning görs i varje enskilt fall och att den redovisas tydligt. Vidare är hon mycket kritisk till att intagnas rätt att få tala ostört med sina advokater i telefon inte respekteras och kritisk till att tjänstemän i samband med befordran av myndighetspost kräver att intagna visar innehållet. JO har beslutat att utreda anstaltens hantering av och rutiner för granskning av post från advokater i ett särskilt initiativärende.
Inspektionsprotokoll-3636-2022.pdf -
Inspektionen gjordes bl.a. mot bakgrund av att det i tvåtidigare ärenden med klagomål mot Försäkringskassan uppmärksammats attmyndighetens handläggning av ärenden där det fattats interimistiska beslut varitbristfällig, bl.a. såvitt avsåg underrättelserna om de besluten.Iakttagelserna vid inspektionen visade bl.a. att beslut om sjukpenning underutredningstiden fattades genom en journalanteckning och att det var vanligt att enunderrättelse om beslutet lämnades i en kommuniceringsskrivelse i pappersform. Detförekom emellertid att det dröjde en tid innan underrättelserna i pappersformskickades och att dessa inte överensstämde med hur beslutet formulerats i journalen.Detta skapar otydlighet och är inte i överensstämmelse med 33 § förvaltningslagen(2017:900). JO framhåller i protokollet vikten av att underrättelsen överensstämmermed beslutet i journalen och att enskilda underrättas om besluten så snart som möjligtefter att de fattats.I protokollet konstateras vidare att Försäkringskassan, när handläggningen drog ut påtiden, i regel fattade nya interimistiska beslut om sjukpenning under utredningstiden.Detta gjordes även efter det att myndigheten kommunicerat sin inställning att rätt tillsjukpenning för en sökt period saknades och den enskilde fått möjlighet att yttra sigöver det, trots att det är omständigheter som talar emot att sjukpenning fortsattbeviljas interimistiskt. JO påpekar att Försäkringskassan bör se över hur sjukpenningbeviljas interimistiskt efter att myndigheten kommunicerat sin bedömning att avslåansökan och upphöra med detta.I några ärenden hade Försäkringskassan fattat interimistiska beslut om att beviljasjukpenning i samband med eller efter det att en ansökan om sjukpenning hadeavslagits genom ett slutligt beslut. Det förfarandet saknar stöd i lag.I ärendena om indragning eller nedsättning av sjukpenning uppmärksammades attFörsäkringskassan sällan redovisade tydliga överväganden angåendeförutsättningarna för att ändra ett gynnande beslut till nackdel för den enskilde. I någotärende förekom också att Försäkringskassan höll inne sjukpenning interimistiskt utanatt den enskilde underrättades om det eller att det dröjde innan den enskildeunderrättades.www
Inspektionsprotokoll-1551-2022.pdf -
Den 22–24 mars 2022 genomförde JO en inspektion av Falu tingsrätt. Vid inspektionen uppmärksammades att det i flera av de äldsta brottmålen förekom utdragna handläggningstider med långa perioder av total passivitet. JO konstaterar att tingsrätten inte arbetade effektivt med delgivning eller tillräckligt aktivt med andra processuella verktyg för att driva målen framåt. Särskilt bekymmersamt var att älde brottmål där förhandlingar hade ställts in inte verkade prioriteras vid utsättning och att det fanns brister i rutinerna.
Även i flera av de äldsta dispositiva tvistemålen förekom långa handläggningstider och perioder av inaktivitet. Det förekom också brister i dokumentationen vilket innebär att det var svårt att följa vad som hade hänt i målen.
JO ser mycket allvarligt på tingsrättens bristande hantering av framför allt de äldre brottmålen och konstaterar att det saknas en effektiv uppföljning av de mål som blivit eller riskerar att bli gamla. Enligt JO behöver tingsrätten arbeta mer strategiskt för att målen ska kunna avgöras inom skälig tid. Det ansvar som lagmannen har enligt tingsrättsinstruktionen uppmärksammas särskilt.
I protokollet gör JO flera uttalanden om häktningsfrågor, däribland de ändringar i rättegångsbalken som infördes den 1 juli 2021 och som innebär att det sedan dess är rätten som beslutar på vilket sätt den häktades kontakter med omvärlden ska få inskränkas.
Inspektionsprotokoll-1812-2022.pdf -
Granskningen visade att Arbetsförmedlingen har stora problem med långa handläggningstider i ärenden om omprövning samt att handläggningen inte skett i enlighet med de krav som ställs i 9 § förvaltningslagen (2017:900).
Nästan samtliga granskade ärenden hade blivit liggande utan åtgärd i flera månader och handläggningstiderna i de avslutade ärendena var så pass långa som uppemot sju månader. JO uttalar att Arbetsförmedlingen står långt i från det uppsatta målet om att ett ärende om omprövning ska avgöras inom fyra till sex veckor samt att situationen är mycket allvarlig.
JO uttalar vidare att de långa handläggningstiderna i ärenden om omprövning är något som i längden allvarligt riskerar att skada förtroendet för Arbetsförmedlingen. Det är därför angeläget att Arbetsförmedlingen omgående kommer till rätta med problemet. JO förväntar sig att Arbetsförmedlingens ledning prioriterar arbetet med att avsevärt förbättra situationen och avser att följa utvecklingen på området.
När det gäller övriga iakttagelser uttalar JO bl.a. att de överväganden som görs i fråga om översättning ska dokumenteras, att det är viktigt att det av kommuniceringsbreven tydligt framgår vilka handlingar som har skickats ut till den enskilde samt att det av dokumentationen i ärendena tydligt ska framgå när en begäran om omprövning har kommit in till Arbetsförmedlingen. JO konstaterar vidare att Arbetsförmedlingen som regel lämnar över inkomna överklaganden till domstol inom tre dagar samt att det bland de granskade ärendena fanns flera exempel på att det hade skett samma dag som ett överklagande kommit in till myndigheten.
Inspektionsprotokoll-759-2022.pdf -
Inspektionen gjordes mot bakgrund av de många klagomål som JO under senare tid fått in om långa handläggningstider vid ansökningar om vapenlicens.
Iakttagelser vid inspektionen bekräftade att handläggningstiderna i ansökningsärenden vid rättsenhet Stockholm inte uppfyller förvaltningslagens krav på en snabb handläggning, vilket enligt JO inte är godtagbart. JO kunde vidare konstatera att det i många ärenden förekom långa perioder av passivitet och dröjsmål i handläggningen.
JO uttalar att det är av stor vikt att Polismyndigheten är tydlig i sin kommunikation och att det av utfärdade förelägganden klart framgår vad som förväntas, inom vilken tid det ska ske och vad som blir följden om ett föreläggande inte följs.
JO förutsätter att Polismyndigheten fortsätter det arbete som har påbörjats för att komma till rätta med de långa handläggningstiderna vid rättsenheten. Enligt JO är det angeläget att Polismyndigheten utnyttjar rättsavdelningens samlade resurser för att så snart som möjligt uppnå godtagbara handläggningstider vid rättsenheten. JO utgår också från att Polismyndigheten vidtar åtgärder när det gäller övriga brister som kom fram vid granskningen.
Inspektionsprotokoll-7517-2021.pdf -
JO har granskat bl.a. hur Försäkringskassan i ärenden om ansökan om assistansersättning till barn, tillämpar reglerna i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter om barns rätt att få information och möjligheter att komma till tals så som de kommer till uttryck i 8 § andra stycket lagen (1993:387) om stöd och service till funktionshindrade (LSS) samt handläggningstiderna i ärenden om ansökan om assistansersättning. I protokollet konstateras bl.a. att Försäkringskassan i de flesta fallen inte informerade vårdnadshavarna om barnets rätt att komma till tals och att vårdnadshavarna avgör om det är lämpligt att barnet är med på ett möte. I de fall när information hade lämnats fanns inga dokumenterade överväganden om det bästa för barnet innebar att han eller hon närvarade vid mötet och då framförde några åsikter. JO påpekar att Försäkringskassan således relativt sällan agerar på det sätt som föreskrivs i 8 § andras stycket LSS och som Försäkringskassan anger i sina egna riktlinjer.När det gäller handläggningstiderna konstateras att dessa påtagligt förbättrats jämfört med hur situationen såg ut vid JO:s inspektion av Försäkringskassan i Göteborg hösten 2019. Handläggningstiderna var kortare och handläggningen bedrevs överlag aktivt. Det noteras dock att handläggningen i några ärenden var omotiverad passiv. Vidare uppmärksammas att Försäkringskassan relativt sällan informerar den enskilde om att avgörandet i ett ärende kommer att bli väsentligt försenat när handläggningen pågått under längre tid än vad myndigheten uppskattat.I protokollet görs vidare vissa uttalanden om anlitande av tolk och om utformningen av besluten.
Inspektionsprotokoll-6930-2021.pdf -
Inspektionsprotokoll-6684-2021.pdf
Inspektionen i korthet: I protokollet gör JO vissa uttalanden om bl.a. beläggningssituationen i häktet Uppsala och arbetet med isoleringsbrytande åtgärder. Enligt JO är det anmärkningsvärt att Kriminalvården fortfarande saknar ett nationellt planerings- och uppföljningsverktyg för att kunna mäta i vilken omfattning intagna är föremål för sådana insatser. I avsaknad av ett nationellt system har häktet Uppsala försökt hantera situationen och infört en egen ordning för att mäta den tid som intagna dagligen ges isoleringsbrytande åtgärder. Enligt JO kan det bidra till en ökad medvetenhet och fokus hos personalen om vikten av sådana insatser. JO anser att detta är mycket positivt och uppfattar häktesledningen som genuint engagerad i frågan samt att häktet arbetar strukturerat för att försöka bryta de intagnas isolering. När det gäller mätningarna bedömer dock JO att det kan finnas skäl för häktet att se över hur resultatet sammanställs.
-
Inspektionsprotokoll-1690-2021.pdf
Granskningen av ärenden om återkallelse av anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin visade att det fanns brister i handläggningen främst i fråga om hur Arbetsförmedlingen motiverat besluten.
Problemet med bristfälliga motiveringar i beslut om återkallelse har tidigare påtalats av JO. Arbetsförmedlingen har flera gånger, senast vid JO:s inspektion av kontoret i Huddinge i februari 2018 (dnr 861-2018), uppgett att bristerna beror på att textfältet för motivering i myndighetens ärendehanteringssystem är begränsat och att ett nytt system ska införas. Textfältet har sedan dess utökats till 400 tecken.
JO konstaterade att det utökade utrymmet många gånger hade varit tillräckligt för en godtagbar motivering men att det inte utnyttjades och att bristerna därför inte längre kan skyllas på ärendehanteringssystemet. JO uttalade vidare att det inte är acceptabelt med ett ärendehanteringssystem som begränsar myndighetens möjlighet att uppfylla sin motiveringsskyldighet. Företrädare för Arbetsförmedlingen utlovade nu liksom tidigare att ett nytt system ska införas och tydliggjorde att det nya systemet inte kommer att innehålla någon begränsning av antalet tecken i motiveringsfältet.
JO uttalade att det är både oroväckande och anmärkningsvärt att de brister som JO under lång tid har kritiserat Arbetsförmedlingen för fortfarande kvarstår och att det närmast framstår som att myndighetens ledning under lång tid inte delat bilden av de problem som JO upprepade gånger har påtalat. Det är i så fall mycket allvarligt och JO avser att ta upp frågan vid ett särskilt möte med företrädare för myndighetens ledning.
När det gäller övriga iakttagelser uttalade JO bl.a. att de överväganden som görs i fråga om tolk och översättning ska dokumenteras, att det är viktigt att kommuniceringsbreven är tydliga och att de mallar som används justeras vid behov. JO framhöll också vikten av att myndigheter formulerar sig korrekt samt uttalade att myndigheter i allmänhet bör vara försiktiga med att använda versaler och förstärkningstecken såsom t.ex. utropstecken. JO uttalade därtill att det kan sättas i fråga om inte den enskilde i vissa av de granskade ärendena, istället för att få sin anvisning återkallad, borde ha tilldelats en sanktion enligt förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.
-
Inspektionsprotokoll-7403-2019.pdf
Den 19–21 november 2019 genomförde JO en inspektion av Lunds tingsrätt. JO intryck är att domstolens verksamhet fungerar mycket väl. I protokollet lyfts bl.a. tingsrättens arbete med familjemålen fram samt den goda ordningen i akterna. Även om många av de granskade avgörandena innehöll utförliga skäl noterar JO att det också förekom bristande motiveringar i t.ex. häktningsbeslut och i beslut om anordnande av godmanskap. Vidare uppmärksammades att det saknades tidsplaner i flera tvistemål liksom att en del avgöranden saknade förordnanden om s.k. fortsatt sekretess.
Efter inspektionen har JO tagit två initiativ. JO ska i det ena ärendet granska tingsrättens rutiner för att sätta ut konkursförhandlingar i vissa fall. I det andra ärendet kommer JO att utreda handläggningen av ett ärende om upphörande av godmanskap hos Överförmyndarnämnden i Eslövs kommun.
-
I protokollet konstaterar chefsJO bl.a. brister i dokumentationsskyldigheten i patientjournalerna, särskilt beträffande underrättelser till målsäganden i samband med permissioner samt information till patienter om handlingar och domar från förvaltningsrätten. Vidare konstaterar chefsJO att kliniken regelmässigt visiterar patienter och granskar inkommande försändelser utan att ett beslut om detta fattats av chefsöverläkaren. Det konstateras även brister i dokumentation och beslutsmotiveringar i fråga om avskiljande av patienter, permissioner och begränsningar av elektronisk kommunikation. ChefsJO uttalar sig också om att kliniken begränsar rörelsefriheten för patienter som vårdas på kliniken frivilligt. Flertalet av de uppmärksammade bristerna är sådana som medför att patienternas rättssäkerhet riskeras. Detta är inte acceptabelt och chefsJO förutsätter att kliniken ser över sina rutiner i dessa avseenden.
Inspektionsprotokoll-7452-2019.pdf -
Inspektionsprotokoll-6502-2019.pdf
Det allmänna intrycket av verksamheten är att den i huvudsak bedrivs på ett bra och rättssäkert sätt. JO konstaterar dock att handläggningstiderna i flera ärendeslag är för långa. Situationen är särskilt allvarlig i ärenden om omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning.
När det gäller övriga iakttagelser vid inspektionen uttalar JO bl.a. följande: I samband med att handläggningen i ett ärende återupptas efter en längre period av passivitet bör det noteras i journalen varför det inte har vidtagits några åtgärder (se sid. 9). Eventuella överväganden som har gjorts i fråga om behov av tolk eller översättning bör noteras i journalen (se sid. 13). Det är av stor vikt att Försäkringskassan i kontakterna med enskilda gör realistiska uppskattningar av handläggningstiden för ett visst ärende. Om avvikelsen mellan den uppskattade och den verkliga handläggningstiden blir alltför stor, riskerar förtroendet för Försäkringskassan att skadas (se sid. 12). Om Försäkringskassan i ett beslut om merkostnadsersättning använder en bilaga för att redovisa de bedömningar som gjorts avseende merkostnaderna, ska bilagan på ett tydligt sätt bifogas beslutet. Det är inte lämpligt att i stället hänvisa till en bilaga som tidigare upprättats i ärendet (se sid. 14 f).
I protokollet konstaterar JO även att det finns skäl för Försäkringskassan att se över hur myndigheten förbereder sig inför en inspektion. Det gäller särskilt i fråga om det inledande mötet och den information som myndigheten väljer att presentera.
-
Den 23–24 september 2019 genomförde JO en inspektion av Kriminalvården, anstalten Ystad. I protokollet uttalar chefsJO bl.a. att det är otillfredsställande att det i dagsläget finns så pass begränsade möjligheter att placera kvinnliga intagna med särskilda behov på avdelningar som är anpassade för detta och att det även är bekymmersamt att långtidsdömda i stor utsträckning placeras tillsammans med intagna som ska stanna en kortare tid. ChefsJO anser att arbetet med att förändra Kriminalvårdens verksamhet, exempelvis genom att utöka möjligheterna till differentiering i kvinnoanstalter, bör prioriteras. Enligt chefsJO är detta en förutsättning för att myndigheten ska kunna erbjuda en likvärdig kriminalvård för kvinnor och män.
Inspektionsprotokoll-6204-2019.pdf -
Den 9–11 april 2019 genomförde JO en inspektion av Förvaltningsrätten i Härnösand. I protokollet konstaterar JO att domstolens handläggningstider för de mål som inte är förtursmål är alltför långa. Det fanns många mål som sedan en längre tid tillbaka var klara för ett avgörande, i vissa fall över två år, men som ännu inte hade avgjorts. Detta är inte acceptabelt. JO pekar särskilt på beredningsarbetet och uttalar att noggrannhet vid beredningen av ett mål har stor betydelse för hur lång handläggningstiden för målet blir. Granskningen visade bl.a. på längre omotiverade uppehåll i handläggningen och dröjsmål med att ta ställning till t.ex. yrkanden om muntlig förhandling. De statistikuppgifter som domstolen redogjorde för tydde dock på att de åtgärder som domstolen hade vidtagit för att minska handläggningstiderna hade gett ett bra resultat och att situationen var på väg att vända.
I protokollet tar JO också ställning till de iakttagelser i övrigt som gjordes av domstolens handläggning av målen. Bl.a. konstaterades följande:
a) bristande motiveringar i avgöranden om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård,
b) dröjsmål med att meddela en dom i ett mål om rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning efter att förvaltningsrätten hade hållit förhandling i målet, och
c) ett olagligt beslut om förtursförklaring; en sådan förklaring hade beviljats efter en ansökan av en person som inte var part i målet.
I protokollet tar JO också initiativ till att utreda tre mål vid förvaltningsrätten där rätten hade delegerat till chefsöverläkaren att förordna om villkor vid permissioner för patienter som vårdades med krav på särskild utskrivningsprövning.
Inspektionsprotokoll-2159-2019.pdf -
Den 12–14 februari 2019 genomförde JO en inspektion av Hyres- och arrendenämnden i Stockholm. I protokollet konstaterar JO att nämndens handläggningstider för de ärenden som inte är förtursärenden har ökat betydligt under senare år och att de inte är förenliga med lagens krav på skyndsam handläggning. Ökningen av ärenden ställer stora krav på beredningsarbetet, vilket till övervägande delen sköts av handläggarna. JO uttalar att det i beredningsarbetet därför krävs fasta och tydliga rutiner som är gemensamma för hela myndigheten och att det är viktigt att hyresråden kopplas in i beredningen tidigt, särskilt i de svåra och mer komplicerade ärendena.
Huvudregeln är att nämnden ska hålla ett sammanträde i ärendena. I många ärenden behöver nämnden emellertid hålla två sammanträden, bl.a. till följd av sent åberopad bevisning. JO uttalar att arbetsinsatsen och handläggningstiden per ärende sannolikt skulle minska om nämnden kunde kalla till ett sammanträde tämligen omedelbart efter att ett ärende har inletts. Det verkar emellertid inte möjligt, bl.a. på grund av arbetsbelastningen för handläggarna.
Den verksamhetsförändring som JO anser behövs, och som nämnden avser att genomföra, bör enligt JO lämpligen beröra organisationen av beredningsarbetet, arbetsfördelningen mellan olika befattningshavare och rutinerna för rotelgenomgångar.
Inspektionsprotokoll-237-2019.pdf -
JO Lars Lindström beslutade att under våren 2018 undersöka Kronofogdens skuldsaneringsverksamhet med två inspektioner, en på kontoret i Sundbyberg och en på kontoret i Täby.
JO Lars Lindstöm uttrycker protokollet bl.a. att han ser med oro på att ”väntetiden” för att inleda den egentliga handläggningen har ökat sedan i mars 2018 och att handläggningstiderna är alltjämt oacceptablet långa.
Inspektionsprotokoll-228-2018_b.pdf -
Inspektionen är en av flera inspektioner som genomfördes inom ramen för JO:s undersökning av några socialtjänsters handläggning av ärenden som rör ensamkommande barn. Hela undersökningen finns redovisad i JO-beslut dnr 5565-2016.
Inspektionsprotokoll-6570-2016.pdf -
Inspektionen är en av flera inspektioner som genomfördes inom ramen för JO:s undersökning av några socialtjänsters handläggning av ärenden som rör ensamkommande barn. Hela undersökningen finns redovisad i JO-beslut dnr 5565-2016.
Inspektionsprotokoll-5782-2016.pdf -
Inspektionen är en av flera inspektioner som genomfördes inom ramen för JO:s undersökning av några socialtjänsters handläggning av ärenden som rör ensamkommande barn. Hela undersökningen finns redovisad i JO-beslut dnr 5565-2016.
Inspektionsprotokoll-5783-2016.pdf -
Inspektionen är en av flera inspektioner som genomfördes inom ramen för JO:s undersökning av några socialtjänsters handläggning av ärenden som rör ensamkommande barn. Hela undersökningen finns redovisad i JO-beslut dnr 5565-2016.
Inspektionsprotokoll-5781-2016.pdf -
Inspektionen är en av flera inspektioner som genomfördes inom ramen för JO:s undersökning av några socialtjänsters handläggning av ärenden som rör ensamkommande barn. Hela undersökningen finns redovisad i JO-beslut dnr 5565-2016.
Inspektionsprotokoll-5780-2016.pdf -
Inspektionen är en av flera inspektioner som genomfördes inom ramen för JO:s undersökning av några socialtjänsters handläggning av ärenden som rör ensamkommande barn. Hela undersökningen finns redovisad i JO-beslut dnr 5565-2016.
Inspektionsprotokoll-5779-2016.pdf -
Inspektionen är en av flera inspektioner som genomfördes inom ramen för JO:s undersökning av några socialtjänsters handläggning av ärenden som rör ensamkommande barn. Hela undersökningen finns redovisad i JO-beslut dnr 5565-2016.
Inspektionsprotokoll-5778-2016.pdf -
Inspektionen är en av flera inspektioner som genomfördes inom ramen för JO:s undersökning av några socialtjänsters handläggning av ärenden som rör ensamkommande barn. Hela undersökningen finns redovisad i JO-beslut dnr 5565-2016.
Inspektionsprotokoll-5518-2016.pdf