Kritik mot en rådman vid Sundsvalls tingsrätt för dröjsmål med att hålla häktningsförhandling. Även generella uttalanden om tidsfristen vid utsättning av häktningsförhandlingar

En tingsrätt tog, såsom beredskapsdomstol, emot häktningsframställningar i tre mål under en fredagseftermiddag. Tingsrätten satte under fredagen ut häktningsförhandlingar i målen till söndagen.

Har en häktningsframställning gjorts ska rätten enligt 24 kap. 13 § första stycket rättegångsbalken utan dröjsmål hålla förhandling i häktningsfrågan. Förhandlingen får, enligt andra stycket, aldrig hållas senare än fyra dygn efter frihetsberövandet.

Enligt chefsJO ska en förhandling i häktningsfrågan äga rum så snart som möjligt efter det att häktningsframställan har kommit in. I normalfallet torde detta innebära att förhandlingen bör hållas samma dag som framställan kom in eller dagen efter. Om det finns något beaktansvärt skäl såsom önskemål om en viss försvarare, svårigheter att få tag på en fullgod tolk eller genomförandet av en längre transport borde det regelmässigt finnas utrymme att dröja ytterligare med förhandlingen, under förutsättning att fyradygnsfristen iakttas. Enligt chefsJO:s mening finns det emellertid inte utrymme att tillmäta kostnader, eller vad som är praktiskt för domstolen, någon avgörande betydelse.

I det aktuella fallet undersökte tingsrätten inte möjligheten att hålla förhandlingarna på lördagen och någon konkret omständighet till varför förhandlingarna inte kunde hållas då har inte redovisats. Det har inte heller kommit fram något beaktansvärt skäl att i stället hålla förhandlingarna på söndagen. Vid dessa förhållanden kan tingsrätten enligt chefsJO inte anses ha satt ut häktningsförhandlingarna utan dröjsmål. ChefsJO ser allvarligt på detta och anser att den ansvariga rådmannen förtjänar kritik.