Kritik mot ett yttre befäl för att han beslutade om ett gripande av en misstänkt utan att det fanns rättsliga förutsättningar för det och mot ett jourutredningsbefäl för att förundersökningen inte hanterades på ett acceptabelt sätt

En 16-åring misstänktes för ett allvarligt brott. Ett yttre befäl beslutade att den unge, som då befann sig i skolan, skulle gripas. En annan polis genomförde gripandet, drygt en timme senare.

Ett frihetsberövande av den som är misstänkt för brott ska som huvudregel ske genom ett beslut om anhållande som fattas av en åklagare. Endast om ett frihetsberövande måste ske omedelbart och ett åklagarbeslut inte kan avvaktas får en polis gripa den misstänkte. JO konstaterar att omständigheterna inte var sådana att ett åklagarbeslut inte kunde avvaktas. Till detta kommer att ett beslut om gripande, till skillnad från ett anhållande, förutsätter att den misstänkte är fysiskt närvarande för den polis som fattar beslutet. Ett polisbefäl kan alltså inte, ens i ett brådskande fall, besluta att en annan polis ska gripa en misstänkt på det sätt som skedde. JO ser allvarligt på att befälet beslutade att 16-åringen skulle gripas och kritiserar honom för det.

Vidare konstaterar JO att förundersökningen snarast skulle ha lämnats över till åklagare, vilket inte skedde. Frihetsberövandet anmäldes inte heller till åklagare med den skyndsamhet som rättegångsbalken kräver. Dessutom hölls ett anhållningsförhör med 16-åringen innan åklagare underrättades, vilket i det här fallet var i strid med Polismyndighetens riktlinjer. JO kritiserar det ansvariga jourutredningsbefälet för dessa brister.

Polismyndigheten kritiseras för ytterligare brister som kommit fram i granskningen.