Om utökade inlåsningstider på Kriminalvårdens säkerhetsenheter och om åtgärder för att minska de negativa effekterna för intagna

Intagna på de tre säkerhetsenheterna vid anstalterna Saltvik, Hall och Kumla är avskilda 14 timmar i samband med den s.k. dygnsvilan. Det avviker från vad som normalt gäller för anstalter i den aktuella säkerhetsklassen, vilket är 12 timmar. JO har i det här ärendet granskat bakgrunden till besluten och vad Kriminalvården har gjort för att minska de negativa effekterna för de intagna som berörs.

Av beslutet framgår att JO bedömer att personalbrist i en anstalt inte kan rättfärdiga ett motsvarande beslut vid en annan. Huruvida det är nödvändigt att under en utökad tid hålla de intagna avskilda från varandra i anslutning till dygnsvilan måste i stället prövas utifrån förhållandena som råder i den enskilda anstalten. JO konstaterar att de längre inlåsningstiderna på säkerhetsenheterna snart har gällt i tre år och att ordningen är svårförenlig med en human kriminalvård och dessutom kan motverka återanpassningen för intagna.

JO redovisar även hur hon ser på s.k. kompensatoriska åtgärder. De insatser som en anstalt gör för att minska de negativa effekterna av en förlängd inlåsningstid måste enligt henne utgöra just en kompensation för den inskränkning som faktiskt har blivit följden för de intagna. Åtgärderna bör innebära någon form av fysisk eller psykisk stimulans eller aktivitet samt varieras i så stor utsträckning som möjligt. Vidare påminner JO om att anpassningar också måste äga rum på individuell nivå. Hon är delvis kritisk till hur anstalterna Saltvik, Hall och Kumla har hanterat dessa åtgärder.

JO finner skäl att skicka en kopia av beslutet för kännedom till regeringen och till utredningen om en översyn av häkteslagen och fängelselagen i syfte att underlätta Kriminalvårdens expansion (Ju 2025:17).