ChefsJO:s betraktelse över det 214:e verksamhetsåret

I den ämbetsberättelse som överlämnades i november 2022 lyfte jag särskilt fram att antalet inkomna klagomålsärenden för första gången i myndighetens historia hade överskridit 10 000. Nu lite drygt två år senare uppgår antalet inkomna klagomålsärenden till nära 12 000.

Under 2024 ökade antalet klagomål med 11 procent eller ca 1 200 klagomål. Aldrig i myndighetens historia har ökningen av antalet klagomål varit så stor. Den stora tillströmningen av klagomål har, som framgår nedan, fått effekter på bl.a. våra balanser, handläggningstider och antalet kritikbeslut, detta trots att vi löpande effektiviserar verksamheten.

På 1970-talet, när det beslutades att JO skulle ha fyra ombudsmän, kom det in ca 3 000 klagomål per år. I dag är den siffran fyrfaldigad. Om ökningstakten är densamma under innevarande årtionde som under de senaste tio åren, kan vi räkna med närmare 15 000 klagomål 2030. Det skulle innebära närmare 4 000 klagomål per ombudsman, lika många klagomål som fyra ombudsmän delade på så sent som vid millennieskiftet. Det kan noteras att enbart ökningen av antalet klagomål under 2024 motsvarade vad som låg på en ombudsman att ta sig an vid det skiftet.

Som närmare framgår av bilaga 2 ökar antalet klagomål på bred front. Här kan det ändå vara på sin plats att särskilt nämna vissa stora områden. Inom Migration ser vi en ökning på 31 procent, och när det gäller Barn- och ungdomsvård uppgår ökningen till 14 procent. Viktigast att nämna är dock Kriminalvården. Antalsmässigt har det kommit in ca 400 fler klagomål än förra året. Det motsvarar en ökning med ca 20 procent, vilket är samma höga ökningstakt som under 2023. Antalet klagomål inom området har under året uppgått till ca 2 500. Det motsvarar cirka en femtedel av alla klagomål.  

Förra året kunde jag berätta att vi 2023 avgjorde fler ärenden än någonsin. I år har vi avgjort ytterligare 800 ärenden. För ett år sedan kunde jag berätta att balanserna var lägre än på många år. I år har de dock ökat igen från ca 1 000 till ca 1 200 ärenden. Det ska dock sägas att balanserna alltjämt är lägre än de var under åren som närmast föregick 2022.  

Att hålla nere handläggningstiderna är viktigt för förtroendet för JO. Rimliga handläggningstider är något som människor med rätta förväntar sig av myndigheter; om det är några som känner till just detta är det vi på JO eftersom det är ett av de vanligast förekommande klagomålen mot myndigheter. Vi om några måste leva upp till förväntningar om en snabb handläggning, och vi kan inte med trovärdigheten i behåll kritisera myndigheter för att de är långsamma om vi själva dras med alltför långa handläggningstider.

Under de senaste åren har vi därför prioriterat att få ned handläggningstiderna i utredda ärenden. Vid utgången av 2021 uppgick antalet ärenden med en längre handläggningstid än ett år till 166. Motsvarande siffror för 2022 och 2023 var 64 respektive 46. Trots den stora klagomålsökningen har handläggningstiderna förbättrats ytterligare. Antalet ärenden som var äldre än ett år uppgick vid utgången av 2024 till 32 ärenden.

En annan fråga som kan vara av betydelse för förtroendet är antalet utredda ärenden. Alla klagomål kan naturligtvis inte utredas – långt därifrån – och det är inte heller JO:s uppgift. Det sammanlagda antalet beslut i utredda ärenden har under året minskat från ca 430 till ca 400.

Alla kurvor pekar som framgått inte åt rätt håll, men vi har ändå uppnått de flesta av våra interna verksamhetsmål. Det mål som vi inte har nått upp till är att 80 procent av de utredda ärendena avgörs inom ett år.

Den tillsyn som JO ägnar sig åt brukar beskrivas som extraordinär, dvs. det är en tillsyn som går utöver och kompletterar den ordinarie tillsynen. Detta är dock en sanning med modifikation. Inom viktiga områden såsom kriminalvård, polis, utlänningsärenden och socialförsäkring finns ingen ordinär tillsyn i Sverige, utan den rollen får JO i möjligaste mån axla. Jag har anledning att betona just ”i möjligaste mån” eftersom en extraordinär tillsyn aldrig kan ersätta en ordinär sådan. Andelen klagomål som avser sakområden utan ordinär tillsyn har under senare år ökat, och 2024 utgör inget undantag. Med den ökningstakt vi har sett på framför allt kriminalvårdens område är det troligt att områden utan ordinarie tillsyn mycket snart står för majoriteten av klagomålen. Den fråga man redan i dag, men framför allt då, måste ställa sig är om beskrivningen av JO:s tillsyn som extraordinär kan anses rättvisande. Jag ser med tillfredsställelse att riksdagen på konstitutionsutskottets initiativ har beslutat om ett tillkännagivande till regeringen som tar sikte på dessa frågor.

Det kan här vara på sin plats att nämna att vi löpande gör prognoser om förväntat antal klagomålsärenden inom olika områden för att vid behov anpassa ombudsmännens ansvarsområden och byråchefernas och de övriga juristernas beredningsansvar. Det ökade antalet klagomål som rör Kriminalvården var en bidragande orsak till att vi den 1 januari 2024 gjorde vissa ändringar i ansvarsområdena med åtföljande förändringar i beredningsorganisationen. En annan orsak bakom dessa organisationsförändringar var en önskan att återgå till den tidigare ordningen att varje ombudsman har sin egen avdelning. Självfallet fick förändringarna inledningsvis negativa effekter på bl.a. våra balanser, hand­läggningstider och antalet kritikbeslut, men på sikt kan de förväntas ha positiva verkningar i dessa avseenden.

I likhet med all annan offentlig verksamhet måste JO hela tiden utveckla verksamheten för att säkerställa att vi på bästa sätt tar till vara resurserna. Detta har blivit särskilt viktigt för att möta den beskrivna klagomålsökningen. Ett led i detta är att vi ombudsmän under de senaste två åren i ökad utsträckning har delegerat till byråcheferna att fatta beslut i s.k. avskrivningsärenden, dvs. ärenden som skrivs av utan att ett skriftligt yttrande eller skriftliga upplysningar har inhämtats från berörd myndighet eller tjänsteman. Andelen så­dana delegationsbeslut ökade från 10 procent 2021 till 45 procent 2023. Under 2024 permanentades en tidigare försöksverksamhet som har avsett delegation av avskrivningsbeslut till rättssakkunniga. Delegationen till rättssakkunniga har successivt ökat under året, och de har fattat beslut i ca 22 procent av alla avskrivningsärenden. Andelen avskrivningsbeslut som fattas av byråchefer och rättssakkunniga uppgår nu sammantaget till ca 57 procent. Den ökade delege­ringen kan skapa utrymme för ombudsmännen att få mer tid för de ärenden som utreds. Detsamma bör gälla för byråcheferna sedan de rättssakkunniga har börjat fatta beslut i avskrivningsärenden, men faktiskt även för de rättssak­kunniga som många gånger kan avstå från att föredra ett ärende för en annan beslutsfattare innan det kan avslutas.

Delegation till rättssakkunniga fyller även andra syften. Vi rekryterar asses­sorer från hovrätter och kammarrätter till tjänster som rättssakkunniga. De har tidsbegränsade anställningar och många återvänder sedan till domarbanan som ordinarie domare. Av många skäl är det viktigt att de under sin tid hos oss får goda utvecklingsmöjligheter. Vi har under året arbetat mycket med utveck­lingsfrågor och ser att våra rättssakkunniga väljer att stanna ganska länge hos oss. Den genomsnittliga anställningstiden ökar. Vi har t.ex. uppdaterat våra riktlinjer för befordran och inrättat en betygsnämnd för att säkerställa att meritvärdet av att ha tjänstgjort hos JO är högt och rättvisande. En ny kom­petensutvecklingspolicy och en chefs- och ledarskapspolicy har tagits fram för att höja oss ytterligare inom detta område. Det kan också nämnas att det tas fram en individuell utvecklingsplan för såväl varje rättssakkunnig som med­arbetare i övrigt, och vi har ökat flexibiliteten vad gäller distansarbete. Under året har vi dessutom haft ett ambitiöst program med interna kunskaps­seminarier. Ett skäl till att öka attraktionen i en rättssakkunnigtjänst hos JO är att det är viktigt för våra möjligheter till rekrytering i en tid när konkurrensen om denna arbetskraft hårdnar. Den kompetensutveckling som vi arbetat med bedömer vi kommer att öka attraktionen i en rättssakkunnigtjänst hos oss.

När det gäller frågan om kompetensförsörjning vill jag slutligen nämna att vi under året har inlett ett arbete för att möjliggöra för rättssakkunniga att arbeta hos JO men att ha Göteborg som verksamhetsställe. Från kammarrätten och hovrätten i Göteborg utbildas lite drygt 20 assessorer varje år. Vi tror på goda grunder att många av dessa skulle vara intresserade av att kunna bo kvar i Göteborgsområdet och samtidigt kunna meritera sig genom en rättssakkunnigtjänst hos oss. På detta sätt förbättras våra möjligheter till kompetensförsörjning samtidigt som vi kan bidra på ett positivt sätt till domarförsörjningen i Västsverige. 

Kommunikation är viktigt för alla myndigheter men av olika skäl särskilt viktigt för JO. Ska våra beslut få genomslag måste myndigheter och enskilda få kunskap om dem. Det kan sägas att vi fattar vägledande beslut på liknande sätt som de högsta domstolarna. Dessa domstolar har glädjen av att domare runt om i landet aktivt söker efter information om nya avgöranden och ser till att praxisbildningen får genomslag i rättstillämpningen. Så enkelt har inte vi det. Vi måste på ett annat sätt vara aktiva i vår kommunikation. En tydlig och lätttillgänglig kommunikation är också något som lyfts fram som ett av tre prioriterade områden i verksamhetsplanen för 2025 tillsammans med frågor om effektivitet och kompetensförsörjning.

När det gäller just kommunikationsfrågor kan jag nämna att vi under året bl.a. har tagit fram en kommunikationspolicy med tillhörande riktlinjer. Vi har även uppdaterat vår mediepolicy och även fortsatt att se över vår service till medierna och ytterligare anpassat oss till journalisters korta deadlines. Detta var ett arbete som påbörjades redan förra året. Medieexponeringen av våra beslut ökade med drygt 20 procent 2023 och har i år ökat med ytterligare 8 procent. Jag vill poängtera att det inte enbart är för att våra vägledande beslut ska nå ut som vi vill göra vårt bästa för att ge medierna ett så bra underlag som möjligt. Hur väl demokratin fungerar avgörs i stor utsträckning av medborgarnas kunskaper och tillgång till fakta, och det är därför viktigt att vi kommunicerar våra beslut på ett bra sätt.

Antalet inspektioner har nästan kommit upp till de nivåer som gällde före pandemin och det gäller även de inspektioner som genomförs inom ramen för vår Opcat-verksamhet, se bilaga 5. Även det internationella samarbetet har kunnat genomföras i planerad omfattning, vilket redovisas i bilaga 6.

Slutligen vill jag nämna att vi tillsammans med Riksdagsförvaltningen har påbörjat ett arbete för att se över möjligheten att renovera den fastighet på Västra Trädgårdsgatan som vi hyr av riksdagen.