ChefsJO:s betraktelse över det 212:e verksamhetsåret

Den drygt 200-åriga myndighet som jag för ett år sedan kom till är väl fungerande, och även i år har det meddelats ett stort antal beslut av hög kvalitet. Men som alla andra myndigheter står vi inför utmaningar.

Den drygt 200-åriga myndighet som jag för ett år sedan kom till är väl fungerande, och även i år har det meddelats ett stort antal beslut av hög kvalitet. Men som alla andra myndigheter står vi inför utmaningar. Den största av dem är det ständigt ökande antalet klagomål. Innan jag närmare går in på detta vill jag inledningsvis säga att det i sig är glädjande att anmälare i allt större utsträckning vänder sig till oss. Detta kan ses som att vi åtnjuter ett högt förtroende hos många människor.

I bilaga 2 redogörs utförligt för ärendestatistiken. I likhet med vad som gällt för alla år under det senaste decenniet har antalet inkomna klagomål ökat även i år. Ökningen uppgick till ca 5 procent. Det kan vara på sin plats att här särskilt lyfta fram att antalet inkomna klagomålsärenden är större än någon-sin och med god marginal har överskridit 10 000. De stora sakområden där ökningarna har varit som störst under senare år har framför allt varit kriminalvården, polisen och hälso- och sjukvården. Det år som har gått har inte varit något undantag från denna lång-siktiga trend. Klagomålstillströmningen har medfört att vi under senare år inte har utrett lika många ärenden som tidigare och att handläggningstiderna har blivit längre, även om vi när det gäller tiderna kan skönja ett trendbrott detta år.

Många kurvor pekar åt rätt håll. Vi har avgjort ca 700 fler klagomål än under förra året. Vi har fått in fler klagomål än någonsin, men trots detta har den utgående balansen minskat med närmare 500 ärenden, eller cirka en tredjedel. När det gäller de äldsta ärendena, dvs. de som är äldre än 18 månader, har an-talet minskat från 62 till 29, och för de ärenden där handläggningstiden är 12–18 månader har antalet i princip halverats, från närmare 140 till strax under 70. Man måste dock hålla i minnet att denna positiva utveckling till en del förklaras av att flera ombudsmän medvetet har låtit utreda färre ärenden än under före-gående år för att kunna prioritera de äldsta ärendena. Det sammanlagda antalet beslut i utredda ärenden har uppgått till ca 500.

På lång sikt står vi inför fortsatt stora utmaningar. På 1970-talet, när det beslutades att JO skulle ha fyra ombudsmän, kom det in ca 3 000 klagomål per år. I dag är som nämnts den siffran mer än trefaldigad. Om ökningstakten kom-mer att vara densamma under innevarande årtionde som under de senaste tio åren, kan vi räkna med ca 15 000 klagomål 2030. Det skulle innebära närmare 4 000 klagomål per ombudsman, ungefär lika många klagomål som fyra ombudsmän delade på så sent som vid millennieskiftet.

Det är viktigt att vi inte tvingas tackla ett ökande antal klagomål med färre utredda ärenden och längre handläggningstider. Detta skulle på alla sätt vara otillfredsställande och riskera att minska förtroendet för JO. När det gäller allmänhetens förtroende för JO har det enligt SOM-institutets mätning 2021 mins-kat något i förhållande till den mätning som institutet gjorde tre år tidigare. Enligt mätningen 2021 (motsvarande siffror för 2018 inom parentes) är det 40 procent (47) som inte har någon uppfattning om JO, och av de som har en upp-fattning har 43 procent (49) mycket/ganska stort förtroende, 40 procent (36) varken stort eller litet förtroende och 17 procent (15) ganska/mycket litet för-troende. I detta sammanhang bör dock också nämnas den brukarundersökning som under året har gjorts av Kantar Sifo av förtroendet för JO hos socialchefer och jurister i socialförvaltningen. Enligt denna undersökning hade så många som 94 procent av de svarande ett ganska stort eller mycket stort förtroende för JO.

JO måste i olika avseenden utveckla verksamheten för att möjliggöra en ökad effektivitet. Ett sådant steg tog vi i början av 2022 då vi i vårt interna regelverk slopade de begränsningar i delegationsmöjligheten som gick utöver regleringen i JO-instruktionen. Vi har därefter i ökad utsträckning delegerat till byråcheferna att fatta beslut i avskrivningsärenden, och de har under senare tid beslutat i närmare en tredjedel av alla avskrivningsärenden. Denna ökade delegering kan skapa utrymme för ombudsmännen att få mer tid över för de ärenden som utreds. Vi har tagit fram ett modernt och lättillgängligt statistikverktyg som skapar bättre förutsättningar för styrning och uppföljning. Vi har också tillsatt arbetsgrupper som har lämnat förslag bl.a. om ändrade arbetssätt som kan förenkla ärendehandläggningen, förslag som ställning ska tas till med bör-jan under hösten 2022.

Ett annat förhållande jag har fått anledning att reflektera över är den form av tillsyn som JO ägnar sig åt. Den brukar beskrivas som extraordinär, dvs. att det är en tillsyn som går utöver och kompletterar den ordinarie tillsynen. Detta är dock en sanning med modifikation. Inom viktiga områden som kriminalvård, polis, utlänningsärenden och socialförsäkring finns ingen ordinär tillsyn, utan den rollen får i möjligaste mån axlas av JO. Jag har anledning att betona just ”i möjligaste mån” eftersom en extraordinär tillsyn aldrig kan ersätta en ordinär sådan. Redan i dag står sakområden utan ordinär tillsyn för ca 40 procent av klagomålen. Men som framgått ovan är det inom många av dessa områden som klagomålsökningen är som störst. Fortsätter denna utveckling kan områden utan ordinär tillsyn inom en inte alltför avlägsen framtid stå för mer än hälften av klagomålen. Den fråga man redan i dag, men framför allt då, måste ställa sig är om beskrivningen av JO:s tillsyn som extraordinär kan anses rättvisande. Jag ser det som mycket angeläget att JO:s roll som ett extraordinärt tillsynsorgan förstärks.

För första gången på närmare 40 år har en parlamentarisk kommitté gjort en stor översyn av JO-ämbetet. Vi ser med tillförsikt fram emot att denna bl.a. kan ge oss bättre förutsättningar att hantera de utmaningar vi står inför, och vi ser fram emot att en ny och modern lagstiftning kommer på plats.

Även detta år har verksamheten präglats av coronapandemin, om än i avtagande grad. Inspektioner har fått genomföras på distans eller under anpassade former men har sedan mars månad kunnat utföras på sedvanligt sätt. Antalet inspektioner har dock långt ifrån kommit upp till de nivåer som gällde före våren 2020. JO:s Opcat-verksamhet har påverkats mer av pandemin än den övriga verksamheten, se bilaga 5. I takt med en avtagande smitta tog det internationella samarbetet fart under våren 2022, vilket redovisas i bilaga 6. Verksamheten kom också att påverkas av vissa pandemirelaterade s.k. massärenden som jag behandlar närmare under min övergripande redovisning av mina iakttagelser i fråga om ansvarsområde 2.

Det är inte endast själva verksamheten som har präglats av pandemin. Många av de ärenden som vi har prövat har sin upprinnelse i den smittsamma sjukdomen covid-19. Ämbetsberättelsen innehåller ett stort antal beslut som på ett eller annat sätt är relaterade till coronapandemin.