Ordförklaringar i löpande text (understrykning med punktlinje) kan slås av och på i sidfoten.
- offentlig försvarare
-
En offentlig försvarare, i de flesta fall en advokat, förordnas av domstolen. En offentlig försvarare företräder och stödjer en person som är misstänkt i brottmål. En sådan försvarare kan förordnas om det är fråga om ett allvarligt brott eller den misstänkte är mycket ung.
- offentlig handling
-
En handling är offentlig om den är att betrakta som en allmän handling och den inte omfattas av sekretess.
- offentlig rätt
-
Ett samlingsnamn för stats- och förvaltningsrätt. Statsrätt innehåller grundlagarna och reglerna om statsskicket, medan förvaltningsrätt innehåller rättsregler om myndigheters och kommuners verksamhet. Ibland ingår också folkrätt i begreppet.
- offentlighetsprincipen
-
Var och ens rätt till insyn och kontroll av myndigheter, bl.a. rätten att ta del av offentliga handlingar och att delta i förhandlingar i domstol.
- offentligt biträde
-
Ett juridiskt biträde som hjälper en person i vissa typer av förvaltningsrättsliga mål, d.v.s. i förvaltningsrätt, kammarrätt eller Högsta förvaltningsdomstolen. Biträdet får ersättning av staten. Offentligt biträde förordnas t.ex. i mål angående avvisning eller utvisning enligt utlänningslagstiftningen och i mål om tvångsvård.
- Opcat
-
Opcat är det fakultativa protokollet till FN:s konvention mot tortyr som Sverige sedan 2005 har varit ansluten till. På engelska "Optional Protocol to the Convention Against Torture".
- Opcat-enheten
-
Enhet hos JO som arbetar med uppdraget som National Preventive Mechanism enligt 2002 års tilläggsprotokoll (Opcat) till FN:s konvention mot tortyr.
- OSL
-
Offentlighets- och sekretesslagen (OSL)
- part
-
Part är en person, fysisk eller juridisk, som är direkt berörd av en fråga som klagande, sökande eller motpart. Vittnen, ombud och biträden är inte parter.
- partsinsyn
-
Part har rätt att se handlingarna i sitt ärende. Detta gäller, med vissa undantag, även om uppgifter i handlingarna omfattas av sekretess.
- prejudikat
-
Ett avgörande från Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen i en viss rättsfråga. Domstolar är inte enligt lag bundna att följa prejudikaten, men i praktiken uppfattar lägre instanser prejudikaten som mer eller mindre bindande när de ska avgöra liknande frågor.
- preskription
- (preskriberat)
Preskription kan ske i både brottmål och tvistemål. För brottmål handlar det om att straff inte får dömas ut om det gått lång tid sedan brottet begåtts. Preskriptionstiderna är för närvarande 2, 5, 10, 15 eller 25 år, ju allvarligare brott desto längre preskriptionstid.
- proportionalitetsprincipen
-
Den allmänna principen att myndigheterna inte får använda mer ingripande åtgärder än som krävs med hänsyn till ändamålet. Det ska finnas en rimlig balans mellan medel och mål.
- punktlinje
-
En linje som består av punkter. Används på JO:s webbplats för att markera ord som finns förklarade i webbplatsens ordlista – orden stryks under med en punktlinje.
- recidivfara
-
Betyder risk för fortsatt brottslighet och utgör skäl för häktning.
- redicivfara
-
Risk för fortsatt brottslighet och utgör skäl för häktning.
- Regeringsformen
-
Regeringsformen är en av Sveriges fyra grundlagar och den beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska friheter och rättigheter medborgarna har och hur den offentliga makten ska fördelas.
- registrator
-
Tjänsteman som registrerar inkommande ärenden och fördelar ärendena till rätt avdelning.
- restriktioner
-
Beslut som fattas av åklagare eller domstol om att en person som är anhållen eller häktad inte får vistas gemensamt med andra intagna på häktet, läsa tidningar, ha tillgång till radio/TV eller ha kontakt med yttervärlden (telefon och/eller brev).
- rättegångsombud
-
Person som fått rättegångsfullmakt av part att föra dennes talan i rättegång. Domstolen har möjlighet att avvisa den som bedöms olämplig i något avseende.
- rättskraft
-
En sak har fått sin slutgiltiga prövning och kan inte tas upp på nytt.
- rättspsykiatrisk undersökning
-
Det är en psykiatrisk undersökning av en misstänkt persons psykiska hälsa. Denna är nödvändig för att rätten ska kunna lämna över en person som döms för brott till rättspsykiatrisk vård.
- rättspsykiatrisk vård
-
En person som rätten, sedan en rättspsykiatrisk undersökning genomförts, bedömer lida av allvarlig psykisk störning kan istället för att dömas till annan påföljd överlämnas till rättspsykiatrisk vård. Rättspsykiatrisk vård är inte tidsbestämd, utan vårdbehovet avgör hur länge vården ska fortgå.
- rättssäkerhet
-
Någon entydig definition finns inte, men allmänt brukar begreppet betyda att ett land har en lagstiftning och ett system i övrigt som innebär att den enskilda medborgaren har ett skydd för godtyckliga ingrepp från samhället självt, t.ex. att man inte åtalas eller döms utan tillräcklig bevisning, att man inte döms utan tydligt lagstöd och att alla medborgare oavsett samhällsställning eller ursprung bedöms på ett likartat sätt.