Riksdagens ombudsmän / Justitieombudsmannen - JO

Senast webbpublicerade beslut

• Beslutsdatum:2023-03-22 Diarienummer:3835-2022

  Poliser har utan stöd i lag ingripit mot två journalister som filmade vid ett polishus, vilket medförde att anskaffarfriheten kränktes

  Läs mer

  Sammanfattning

  Poliser ingrep mot två journalister från SVT som filmade vid ett polishus. Polishuset är ett skyddsobjekt enligt skyddslagen och det är förbjudet att filma eller fotografera det. Under ingripandet hindrade poliserna en av journalisterna från att filma och höll kvar honom på platsen. Journalistens kamera togs i beslag och innehållet i den granskades. Ingripandet dokumenterades inte.
  
  Journalistens filmande omfattades av den grundlagsfästa anskaffarfriheten och vid den aktuella tidpunkten var, enligt ett avgörande från Högsta domstolen, skyddslagens ansvarsbestämmelse och därmed sammanhängande regler om beslag inte tillämpliga.
  
  JO konstaterar att det därför saknades lagliga förutsättningar att ingripa mot journalisterna i brottsutredande syfte och ta kameran i beslag. JO konstaterar vidare att ingripandet medförde att journalisterna hindrades i sitt arbete och att anskaffarfriheten
  kränktes.
  
  JO ser allvarligt på det inträffade och kritiserar Polismyndigheten för det.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  3835-2022.pdf (76kb)
• Beslutsdatum:2023-03-21 Diarienummer:8524-2022

  Skatteverket kritiseras för att det inte är möjligt att betala en ansökningsavgift med kontanter

  Läs mer

  Sammanfattning

  Skatteverket tar inte emot kontant betalning av ansökningsavgiften vid ansökan om byte av förnamn.
  
  Enligt chefsJO är huvudregeln i 4 kap. 12 § riksbankslagen tillämplig när det gäller betalning av ansökningsavgiften. Det innebär att Skatteverket har en skyldighet att ta emot kontanter vid betalning av en sådan avgift. Skatteverket får kritik för att det saknas möjlighet att betala avgiften kontant.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  8524-2022.pdf (71kb)
• Beslutsdatum:2023-03-20 Diarienummer:3434-2022

  Kritik mot Försvarsdepartementet som dröjt för länge med att lämna ut en e-postlogg och inte informerat sökanden om att e-postkontot skulle raderas

  Läs mer

  Sammanfattning

  En företrädare för en tidskrift begärde att få ta del av e-postloggen för en anställd vid Försvarsdepartementet. Det dröjde drygt en vecka innan loggen lämnades ut. Vid den tidpunkten hade medarbetaren vid departementet avslutat sin anställning och e-postkontot raderats.
  
  JO kritiserar Försvarsdepartementet för att utlämnandeframställningen inte hanterades med den skyndsamhet som krävs enligt tryckfrihetsförordningen. Vidare får departementet kritik för att sökanden inte informerades om att e-postkontot skulle raderas. JO menar att departementet, när loggen begärdes ut, hade anledning att räkna med att sökanden även kunde komma att efterfråga kopior av e-postmeddelanden. Enligt henne borde departementet därför redan vid den första kontakten ha upplyst om att kontot skulle raderas vid en viss tidpunkt och handlagt utlämnandet av loggen snabbare. Det hade sannolikt gett sökanden möjlighet att lämna in en begäran om utlämnande innan kontot raderades.
  
  Försvarsdepartementet får slutligen kritik för att sökanden efter önskemål om ett skriftligt beslut med besvärshänvisning fick ett tjänstemannabesked i stället för ett överklagbart beslut.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  3434-2022.pdf (134kb)
• Beslutsdatum:2023-03-13 Diarienummer:6974-2022

  Kritik mot Kriminalvården, anstalten Tidaholm, för att utan lagstöd ha gjort noteringar på frimärkena på intagnas försändelser

  Läs mer

  Sammanfattning

  Anstalten Tidaholm har tillämpat en rutin som inneburit att personalen har gjort noteringar på frimärken som frankerat inkommande försändelser till intagna. JO kritiserar anstalten för att ha tillämpat en rutin som saknar lagstöd.
  
  Rutinen har tidigare varit aktuell i ett ärende hos JO. Det ärendet avslutades utan utredning, men i beslutet hänvisade JO till att en anstalt fått kritik för att utan stöd i lag regelmässigt ha skrapat eller klippt bort frimärken från brev till intagna. Trots att JO hade skickat det beslutet till anstalten för kännedom hade verksamhetsstället fortsatt med sin rutin. JO är förvånad över hanteringen.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  6974-2022.pdf (151kb)
• Beslutsdatum:2023-03-13 Diarienummer:4039-2021

  En tingsrätt har förbjudit all användning av elektronisk utrustning under en huvudförhandling i ett brottmål

  Läs mer

  Sammanfattning

  Inför en huvudförhandling i ett brottmål beslutade Eksjö tingsrätt att förbjuda all användning av elektronisk utrustning. I det aktuella målet var flera minderåriga åtalade och en av dem misstänktes för mycket allvarlig brottslighet. Enligt tingsrätten var förutsättningarna sådana att rätten i stället hade kunnat besluta om att hålla hela huvudförhandlingen inom stängda dörrar. JO konstaterar att tingsrättens tillvägagångssätt i och för sig varit väl förenligt med huvudregeln att en förhandling vid domstol ska vara offentlig.
  
  I beslutet uttalar JO att det endast i undantagsfall bör förekomma att tingsrätten med stöd av den allmänna bestämmelsen i 5 kap. 9 § rättegångsbalken, enligt vilken en ordförande ska bestämma de ordningsregler som behövs, går utöver vad som gäller särskilt för ljudupptagning och ljudöverföring samt elektronisk utrustning enligt 9 c och 9 d §§ i samma kapitel. Särskild försiktighet bör iakttas när det gäller att förbjuda ljudupptagning för parter och ombud samt medier. JO uttalar vidare att särskilda ordningsregler endast i undantagsfall bör meddelas i förväg, eftersom det oftast får anses lämpligt att först ge parter och ombud samt eventuellt andra berörda tillfälle att yttra sig. Med hänsyn till omständigheterna i målet har JO dock inte några synpunkter på att tingsrätten tog beslutet i förväg.
  
  JO konstaterar att förarbetsuttalandena till 5 kap. 9 d § RB inte är helt tydliga och skulle kunna tolkas så att lagstiftaren avsett att viss elektronisk utrusning, t.ex. diktafoner, inte alls omfattas av regleringen. Enligt JO måste utgångspunkten vara det som anges i lagtexten. Det innebär att om viss elektronisk utrustning kan störa ordningen så omfattas den av bestämmelsen, oavsett vilket användningsområde utrustningen har.
  
  Den aktuella regleringen ändrades för några år sedan men JO delar tingsrättens uppfattning att det finns vissa tillämpningssvårigheter. JO skickar därför en kopia av beslutet för kännedom till regeringen.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  4039-2021.pdf (193kb)
• Beslutsdatum:2023-03-13 Diarienummer:8765-2020

  En tingsrätt har utan grund förbjudit ljudupptagning vid muntliga förberedelser i tvistemål

  Läs mer

  Sammanfattning

  En tingsrätt förbjöd ljudupptagning vid två muntliga förberedelser i tvistemål. I det ena fallet fattades beslutet i förväg. Besluten dokumenterades inte i protokollen från sammanträdena.
  
  JO konstaterar att det inte finns något lagligt stöd för att rent allmänt förbjuda ljudupptagningar vid muntliga förberedelser i tvistemål och uttalar att ett förbud mot ljudupptagning med stöd av 5 kap. 9 § RB förutsätter att ordföranden i det enskilda fallet bedömer att förbudet behövs för att upprätthålla ordningen. Mot det behovet måste ställas offentlighetsprincipen och den enskildes intresse av att kunna göra ljudupptagningen. Enligt JO bör försiktighet visas med att meddela parter och ombud ett förbud. Det kan dessutom endast i undantagsfall bli aktuellt att fatta ett sådant beslut i förväg. JO noterar att tingsrätten inte tycks ha gjort någon egentlig bedömning i de enskilda fallen utan snarare haft inställningen att det rent generellt är olämpligt med ljudupptagningar vid muntliga förberedelser i tvistemål. Tingsrätten kritiseras för handläggningen.
  
  JO uttalar vidare att frågan att inte tillåta ljudupptagningar är av sådan vikt att tingsrätten i båda fallen borde gjort ställningstagandet tydligt för parterna och nedtecknat beslutet i respektive protokoll.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  8765-2020.pdf (165kb)
• Beslutsdatum:2023-03-09 Diarienummer:2572-2022

  Kritik mot Statskontoret för bristande information om en ledig tjänst

  Läs mer

  Sammanfattning

  Enligt anställningsförordningen ska en statlig myndighet som avser att anställa en arbetstagare på något lämpligt sätt informera om detta så att de som är intresserade av anställningen kan anmäla det till myndigheten inom en viss tid.
  
  I en tidningsartikel angavs bl.a. att Statskontorets generaldirektör hade handplockat en person till en chefstjänst. Av JO:s utredning framgår att information om den lediga tjänsten enbart lämnades på myndighetens fysiska anslagstavla, att informationen satt uppe under fem dagar och att generaldirektören dessförinnan kontaktade den person som sedermera anställdes och informerade om vakansen.
  
  Enligt chefsJO är det inte lämpligt att informera om en ledig anställning enbart på myndighetens fysiska anslagstavla. Ett minimum för att leva upp till kravet i anställningsförordningen är enligt honom att informationen, annat än i rena undantagsfall, publiceras på en myndighets interna och externa webbplats. Många gånger är detta dock inte tillräckligt. De kanaler som är brukliga för den tjänst det är fråga om bör användas.
  
  ChefsJO bedömer att en lämplig ansökningstid som utgångspunkt är tre veckor. Att för den aktuella chefstjänsten begränsa ansökningstiden till fem dagar faller enligt honom klart utanför vad som kan anses lämpligt.
  
  Han har inte någon synpunkt på att en person som är tänkbar för anställningen upplyses om en ledig tjänst, så länge denne inte får något försteg i anställningsprocessen och informationen om anställningen kan nå ut till andra intresserade.
  
  Enligt chefsJO ger förfarandet vid Statskontoret intryck av att det uteslutande var fråga om att bedöma om man önskade anställa den kontaktade personen. Statskontoret har inte levt upp till de grundlagsstadgade kraven på saklighet och opartiskhet. Han är också kritisk till att tjänsten inte anmäldes till Arbetsförmedlingen.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  2572-2022.pdf (210kb)
• Beslutsdatum:2023-03-07 Diarienummer:1994-2022

  Allvarlig kritik mot Polismyndigheten för långsam och passiv handläggning av en förundersökning om förmögenhetsbrott

  Läs mer

  Sammanfattning

  I en förundersökning om förmögenhetsbrott vidtog Polismyndigheten under nästan fyra års tid i princip inte någon utredningsåtgärd alls. I beslutet konstaterar JO att en sådan passivitet naturligtvis är helt oacceptabel och i strid med rättegångsbalkens skyndsamhetskrav. JO tar upp frågan om den passiva handläggningen också skulle kunna innebära en kränkning av Europakonventionens egendomsskydd, men konstaterar att det inte finns tillräckligt underlag i ärendet för att göra uttalanden om det.
  
  JO har vid upprepade tillfällen riktat kritik mot Polismyndigheten för de långa handläggningstider som på många håll förekommer inom utredningsverksamheten, särskilt när det gäller förundersökningar om bedrägerier och andra typer av förmögenhetsbrott. Den passiva handläggningen av den aktuella förundersökningen är därmed inte en isolerad händelse. Bilden som framträder av Polismyndighetens
  utredningsverksamhet är mycket bekymmersam och ger intrycket att vissa typer av förmögenhetsbrott i praktiken inte längre utreds av myndigheten. Enligt JO är det mycket angeläget att Polismyndigheten snarast kommer till rätta med ärendebalanserna.
  
  Sammantaget är JO mycket kritisk till hur Polismyndigheten har hanterat den aktuella förundersökningen. Polismyndigheten får därför allvarlig kritik av JO. Det finns enligt JO anledning att uppmärksamma regeringen på de förhållanden som kommit fram.
  Beslutet skickas därför till Regeringskansliet för kännedom. Det skickas även till riksdagen för kännedom.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  1994-2022.pdf (136kb)