Riksdagens ombudsmän / Justitieombudsmannen - JO

Senast webbpublicerade beslut

• Beslutsdatum:2022-05-24 Diarienummer:77-2021

  Kriminalvården, anstalten Saltvik, har inte delat på intagna placerade i samma cell trots att en av dem bekräftats smittad av covid-19

  Läs mer

  Sammanfattning

  I beslutet får anstalten Saltvik allvarlig kritik för att inte ha delat på intagna som varit placerade i samma cell trots att en av dem bekräftats smittad av covid-19. Enligt JO är det inhumant att låsa in en intagen som har testat negativt tillsammans med en intagen som är bekräftat smittad med sjukdomen. Och det kan inte heller anses vara förenligt med bestämmelserna i vare sig fängelselagen, smittskyddslagen eller de europeiska fängelsereglerna.
  
  Utgångspunkten i fängelselagen är att en avskild intagen ska placeras i enrum. Vid den aktuella händelsen beslutade anstalten att avskilja intagna som var bekräftat eller befarat smittade av covid-19. Därefter fick, som Kriminalvården får uppfattas, två intagna som omfattades av avskildhetsbeslut fortsatt dela cell. De tillfrågades inte ens om sin inställning och intagna som bad att få bli placerad i enrum nekades detta.
  
  Det är enligt JO uppenbart att det får anses mer ingripande att låta två avskilda intagna dela cell under sådana förhållanden än om de skulle ha placerats i enrum. I förarbetena till fängelselagen är det inte uttryckligen behandlat om det varit lag-stiftarens avsikt att dubbelbeläggning ska kunna komma i fråga för avskildhetsplacerade. JO konstaterar sålunda att den situation som var aktuell i anstalten Saltvik inte varit föremål för lagstiftarens bedömning.
  
  JO översänder en kopia av beslutet för kännedom till regeringen och till Utredningen om författningsberedskap inför framtida pandemier.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  77-2021.pdf (305kb)
• Beslutsdatum:2022-05-24 Diarienummer:4268-2020

  Anmälningar mot häktet Sollentuna och anstalten Storboda för avskildhetsplaceringar på grund av smittspridning av covid-19. Även frågor om Kriminalvårdens övriga åtgärder och intagnas möjlighet att ta eget ansvar

  Läs mer

  Sammanfattning

  I beslutet uttalar sig JO bl.a. om möjligheten att förlita sig på smittskyddslagens bestämmelser om frivilliga åtgärder för att i häkten och anstalter hindra smittspridning av en allmänfarlig sjukdom. Om det är möjligt att på ett rättssäkert sätt hantera en befarat eller bekräftat smittad intagen med frivillighet så bör ett verksamhetsställe välja det alternativet. Enligt JO måste dock Kriminalvården så långt möjligt säkerställa att det finns en reell frivillighet bakom t.ex. ett beslut om självisolering.
  
  Vidare uttalar sig JO om Kriminalvårdens möjligheter att avskilja en intagen för att hindra smittspridning. Enligt JO bör inte endast det förhållandet att en intagen är bekräftat eller befarat smittad av covid-19 kunna utgöra grund för en avskildhetsplacering. Detta gäller i synnerhet vid en befarad smitta. Om en intagen inte följer smittskyddslagens bestämmelser m.m. kan det emellertid uppkomma situationer i vilka det finns förutsättningar för att placera den intagne i avskildhet.
  
  I beslutet konstaterar JO att häkteslagen, till skillnad från fängelselagen, inte har någon särskild bestämmelse som uttryckligen möjliggör avskiljande för att skydda de intagnas hälsa. Bland annat av den anledningen gör JO en framställan enligt 4 § JO-instruktionen om behovet av översyn av regleringarna om avskildhet. Slutligen skickar JO en kopia av beslutet för kännedom till den utredning som har i uppdrag att se över smittskyddslagen och analysera behovet av nya bestämmelser inför framtida pandemier.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  4268-2020.pdf (310kb)
• Beslutsdatum:2022-05-23 Diarienummer:6649-2020

  Kritik mot skolledningen på Gymnasium Skövde Västerhöjd i Skövde kommun för att kroppsvisitationer av elever utförts i strid med bestämmelserna i 2 kap. 6 § regeringsformen

  Läs mer

  Sammanfattning

  I samband med skolstarten utförde skolledningen och personalen i en gymnasieskola kroppsvisitationer av eleverna i årskurs 3 genom att kontrollera vad de hade i sina väskor och i vissa fall sina fickor. Anledningen till åtgärderna var att skolan sedan flera år tillbaka haft ordningsstörningar i samband med skolstarten. ChefsJO konstaterar att rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande men att det saknas uttryckligt stöd i lag för rektorn eller läraren att underställa en elev kroppsvisitation. Den omständigheten att eleverna ombads att själva visa upp innehållet i sina väskor eller fickor fråntar inte åtgärderna karaktären av kroppsvisitationer. ChefsJO uttalar att skyddet mot kroppsvisitation är grundlagsfäst och att en inskränkning i det kräver uttryckligt stöd i lag samt att den berörde inte kan frånsäga sig skyddet genom att lämna samtycke till åtgärden. ChefsJO uttalar vidare att man inom skolan har en långtgående tillsynsplikt och i vissa fall skyldighet att ingripa men att åtgärderna i form av kroppsvisitationer som skolan vidtog i det här fallet var lagstridiga och att skolledningen därför inte kan undgå kritik.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  6649-2020.pdf (140kb)
• Beslutsdatum:2022-05-20 Diarienummer:1862-2020

  Kritik mot Byggnadsnämnden i Halmstads kommun bl.a. för att inte ha iakttagit 1 kap. 9 § regeringsformen. Även uttalanden om sanningsplikten enligt 13 kap. 6 § andra stycket regeringsformen vid yttrande till JO

  Läs mer

  Sammanfattning

  I en anmälan till JO framfördes klagomål mot en byggnadsnämnd för att inte ha återupptagit handläggningen av ett återförvisat tillsynsärende. Enligt nämndens svar till JO fick nämnden kännedom om återförvisningsbeslutet först när den i början av mars 2021 mottog remissen från JO.
  
  Genom JO:s utredning har det kommit fram att nämnden inte efterforskade beslutet trots att enskilda redan i början av 2020 påpekade att ett sådant fanns. Utredningen visar också att tjänstemän inom förvaltningen och två av nämndens ledamöter fick uppgift om beslutet långt tidigare än vad nämnden uppger i svaret till JO.
  
  Enligt JO ger omständigheterna intrycket att såväl inblandade tjänstemän som de två ledamöterna avsiktligt undvikit att agera för att handläggningen av ärendet skulle kunna återupptas. JO konstaterar att detta står i strid med kravet på saklighet och objektivitet i 1 kap. 9 § regeringsformen.
  
  Nämndens svar till JO föranleder även uttalanden om den sanningsplikt som följer av 13 kap. 6 § andra stycket regeringsformen vid yttrande till JO.
  

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  1862-2020.pdf (155kb)
• Beslutsdatum:2022-05-19 Diarienummer:6485-2020

  Uttalanden om tre a-kassors tillgänglighet och service under coronapandemin

  Läs mer

  Sammanfattning

  Beslutet behandlar tre anmälningar mot olika a-kassor: Unionens
  arbetslöshetskassa, Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa och Arbetslöshetskassan Alfa. Ärendena gäller svårigheterna för enskilda att komma fram per telefon och att få svar på meddelanden under april-september 2020.
  
  Förvaltningslagens bestämmelser om service och tillgänglighet är vägledande för a-kassorna vid handläggningen av ersättningsärenden. Coronapandemin förde med sig att a-kassorna hade en mycket hög arbetsbelastning under den aktuella perioden.
  Den innebar stora utmaningar för a-kassorna att vara tillgängliga och att tillhandahålla den service som normalt kan förväntas.
  
  I beslutet uttalar JO bl.a. att ersättning från arbetslöshetsförsäkringen är en försörjningsförmån som ofta har en avgörande betydelse för den enskilde. Att tillgängligheten i praktiken upphör, t.ex. genom orimliga väntetider eller uteblivna svar, är oacceptabelt även under perioder av mycket hög arbetsbelastning.
  
  JO konstaterar att tillgängligheten per telefon varit begränsad hos de tre a-kassorna. Situationen förbättrades dock mot slutet av den granskade perioden och JO uttalar därför ingen kritik i den delen.
  
  Anmälningarna till JO rör också klagomål på att a-kassorna över huvud taget inte har besvarat sådana meddelanden som innehållit frågor. Utredningen av anmälningarna mot Unionens arbetslöshetskassa och Arbetslöshetskassan Alfa bekräftar detta.
  Dessa a-kassor kan därför inte undgå kritik för bristande tillgänglighet och service. JO uttalar ingen kritik mot Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  6485-2020.pdf (177kb)
• Beslutsdatum:2022-05-19 Diarienummer:974-2021

  Pensionsmyndigheten kritiseras för bristande tillgänglighet och service

  Läs mer

  Sammanfattning

  JO har under de senaste åren tagit emot flera anmälningar där
  enskilda har klagat på att det är svårt att komma fram till Pensionsmyndigheten per telefon. I december 2019 riktade JO allvarlig kritik mot Pensionsmyndigheten för de brister i tillgänglighet och service som detta innebär (dnr 3555-2019). Efter beslutet har liknande anmälningar fortsatt att komma in till JO. Det var också bakgrunden till att JO i mars 2021 valde att återigen, i detta och i ytterligare ett ärende (dnr 568-2021), utreda frågan.
  
  Av Pensionsmyndighetens remissvar framgår det att myndigheten under en längre tid inte har kunnat besvara alla inkommande samtal samt att det är många samtal som har kopplats bort och inte ens kommit fram till myndighetens telefonisystem för kundservice. I januari 2021 var det en så pass stor andel som 76 procent av de
  inkommande samtalen som kopplades bort. Pensionsmyndigheten får både i detta ärende och i det andra ärende som JO valde att utreda (dnr 568-2021) kritik för de brister i tillgänglighet och service som svårigheterna att komma fram till myndigheten per telefon innebär.
  
  Avslutningsvis hänvisar JO till att han i dag, i två andra ärenden (dnr 5920-2020 och dnr 6365-2020), har kritiserat Pensionsmyndigheten för långsam handläggning av ärenden om bostadstillägg. JO uttalar att en central del av de krav som ställs på god förvaltning är att en enskild som vänder sig till en myndighet får ett beslut inom en
  rimlig tid samt att han eller hon också kan komma i kontakt med myndigheten. Enligt JO är det mycket allvarligt att Pensionsmyndigheten uppvisar brister i båda dessa hänseenden. Det är också något som riskerar att skada allmänhetens förtroende för Pensionsmyndigheten och det är enligt JO av största vikt att myndigheten omgående kommer till rätta med dessa brister. JO uttalar att han kommer att följa utvecklingen på båda dessa områden och att han finner skäl att skicka en kopia av detta beslut till Regeringskansliet för kännedom.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  974-2021.pdf (175kb)
• Beslutsdatum:2022-05-19 Diarienummer:568-2021

  Pensionsmyndigheten kritiseras för bristande tillgänglighet och service

  Läs mer

  Sammanfattning

  JO har under de senaste åren tagit emot flera anmälningar där
  enskilda har klagat på att det är svårt att komma fram till Pensionsmyndigheten per telefon. I december 2019 riktade JO allvarlig kritik mot Pensionsmyndigheten för de brister i tillgänglighet och service som detta innebär (dnr 3555-2019). Efter beslutet har liknande anmälningar fortsatt att komma in till JO. Det var också bakgrunden till att JO i mars 2021 valde att återigen, i detta och i ytterligare ett ärende (dnr 974-2021), utreda frågan.
  
  Av Pensionsmyndighetens remissvar framgår det att myndigheten under en längre tid inte har kunnat besvara alla inkommande samtal samt att det är många samtal som har kopplats bort och inte ens kommit fram till myndighetens telefonisystem för kundservice. I januari 2021 var det en så pass stor andel som 76 procent av de
  inkommande samtalen som kopplades bort. Pensionsmyndigheten får både i detta ärende och i det andra ärende som JO valde att utreda (dnr 974-2021) kritik för de brister i tillgänglighet och service som svårigheterna att komma fram till myndigheten per telefon innebär.
  
  Avslutningsvis hänvisar JO till att han i dag, i två andra ärenden (dnr 5920-2020 och dnr 6365-2020), har kritiserat Pensionsmyndigheten för långsam handläggning av ärenden om bostadstillägg. JO uttalar att en central del av de krav som ställs på god förvaltning är att en enskild som vänder sig till en myndighet får ett beslut inom en
  rimlig tid samt att han eller hon också kan komma i kontakt med myndigheten. Enligt JO är det mycket allvarligt att Pensionsmyndigheten uppvisar brister i båda dessa hänseenden. Det är också något som riskerar att skada allmänhetens förtroende för Pensionsmyndigheten och det är enligt JO av största vikt att myndigheten omgående kommer till rätta med dessa brister. JO uttalar att han kommer att följa utvecklingen på båda dessa områden och att han finner skäl att skicka en kopia av detta beslut till Regeringskansliet för kännedom.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  568-2021.pdf (190kb)
• Beslutsdatum:2022-05-19 Diarienummer:6365-2020

  Pensionsmyndigheten kritiseras bl.a. för långsam handläggning av ett ärende om bostadstillägg

  Läs mer

  Sammanfattning

  Pensionsmyndigheten har under flera år haft problem med långa
  handläggningstider i ärenden om bostadstillägg. I oktober 2019 riktade JO i två beslut kritik mot myndigheten för långsam handläggning av två ärenden om bostadstillägg (dnr 686-2019 och 1833-2019). Efter besluten har liknande anmälningar fortsatt att
  komma in till JO. Det var också bakgrunden till att JO i oktober 2020 valde att återigen, i detta och i ytterligare ett ärende (5920-2020), utreda frågan.
  
  Av Pensionsmyndighetens remissvar framgår det att myndigheten har haft fortsatt stora problem med långa handläggningstider i ärenden om bostadstillägg. JO uttalar att det finns skäl att ifrågasätta om de åtgärder som hittills vidtagits varit tillräckliga
  samt konstaterar att det av Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2021 framgår att enskilda även fortsättningsvis kommer att drabbas av myndighetens problem i det här avseendet. Det som Pensionsmyndigheten angett som förklaring till problemen, bl.a. stora ärendebalanser och brist på handläggarresurser, kan enligt JO inte på något sätt försvara att hanteringen inte kunnat leva upp till kraven under så lång tid som det är fråga om. För det förtjänar Pensionsmyndigheten kritik.
  
  JO kritiserar också Pensionsmyndigheten för handläggningen av ett enskilt ärende som blivit liggande utan åtgärd i över ett år. JO är därutöver kritisk mot att det tog Pensionsmyndigheten nästan tre år från det att förvaltningslagen (2017:900), FL, trädde i kraft den 1 juli 2018, till dess att en rutin för tillämpningen av 11 § FL var på plats.
  
  Avslutningsvis hänvisar JO till att han i dag, i två andra ärenden (dnr 568-2021 och dnr 974-2021), har kritiserat Pensionsmyndigheten för bristande tillgänglighet och service. JO uttalar att en central del av de krav som ställs på god förvaltning är att en enskild som vänder sig till en myndighet får ett beslut inom en rimlig tid samt att han
  eller hon också kan komma i kontakt med myndigheten. Enligt JO är det mycket allvarligt att Pensionsmyndigheten uppvisar brister i båda dessa hänseenden. Det är också något som riskerar att skada allmänhetens förtroende för Pensionsmyndigheten och det är enligt JO av största vikt att myndigheten omgående kommer till rätta med dessa brister. JO uttalar att han kommer att följa utvecklingen på båda dessa områden och att han finner skäl att skicka en kopia av detta beslut till Regeringskansliet för kännedom.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  6365-2020.pdf (191kb)