Riksdagens ombudsmän / Justitieombudsmannen - JO

Senast webbpublicerade beslut

• Beslutsdatum:2022-09-26 Diarienummer:4751-2021

  Anmälan mot Kriminalvården, anstalten Umeå, angående möjligheten till permission under covid-19-pandemin

  Läs mer

  Sammanfattning

  Beslutet omfattar en redogörelse från Kriminalvården för myndighetens begränsningar av permissionsverksamheten under covid-19-pandemin och hur framför allt intagna med särskilda villkor kompenserats för begränsningarna. JO ger i beslutet sin syn på vissa av Kriminalvårdens åtgärder. Det finns enligt JO skäl för att prioritera intagna som drabbats av inställda permissioner och som har s.k. särskilda villkor. Hon noterar att Kriminalvården under pandemin inom myndigheten påtalade behovet av omprövning av de intagnas särskilda villkor för att de skulle kunna komma vidare i verkställighetsplaneringen.
  
  Genom utredningen har det kommit fram att åtminstone två av anmälarens permissioner ställts in på grund av personalbrist under pandemin. Enligt JO är det naturligtvis beklagligt för den intagne, men hon noterar samtidigt att detta inte ledde till att placeringen av honom i en anstalt av lägre säkerhetsklass fördröjdes. Hon finner inte anledning att uttala någon kritik mot Kriminalvården.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  4751-2021.pdf (156kb)
• Beslutsdatum:2022-09-22 Diarienummer:1211-2021

  Uttalanden med anledning av att polisen genomfört en kroppsbesiktning (urinprovstagning) i den misstänktes bostad

  Läs mer

  Sammanfattning

  Polisen ingrep mot en man utanför hans bostad. Mannen ansågs
  skäligen misstänkt för bruk av narkotika och polisen beslutade att han skulle kroppsbesiktigas genom urinprovstagning. På mannens begäran genomfördes provtagningen i bostaden. I en anmälan till JO förde mannen fram klagomål bl.a. mot att polisen genomförde en husrannsakan i samband med provtagningen.
  
  JO ser inga formella hinder mot att polisen genomför en kroppsbesiktning i form av en urinprovstagning hos en enskild om den enskilde självmant tar initiativ till det och provtagningen kan göras på ett godtagbart sätt, men anger att detta måste betraktas
  som en undantagssituation. JO ser vidare inte något hinder mot att polisen inför provtagningen översiktligt kontrollerar utrymmena i bostaden för att säkra sin trygghet. Enligt JO utgör en sådan kontroll typiskt sett inte en husrannsakan eller ett liknande intrång som enligt regeringsformen kräver stöd i lag. JO understryker dock att det inte
  får förekomma några andra undersökningsåtgärder i samband med kontrollen.
  
  Enligt JO ger utredningen inte stöd för att polisen genomförde en husrannsakan eller ett liknande intrång. Att provtagningen gjordes i mannens bostad och att poliserna av säkerhetsskäl sökte igenom bostaden ger inte anledning till någon kritik. Det har inte heller kommit fram något i utredningen som tyder på att provtagningen i övrigt inte genomfördes på ett godtagbart sätt. Dokumentationen har dock varit bristfällig och Polismyndigheten kritiseras för dessa brister.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  1211-2021.pdf (135kb)
• Beslutsdatum:2022-09-15 Diarienummer:7811-2021

  Arbetsförmedlingen får allvarlig kritik för handläggningen av ett ärende om lönebidrag

  Läs mer

  Sammanfattning

  En kvinna klagade på lång handläggningstid hos Arbetsförmedlingen i ett ärende om lönebidrag. Handläggningstiden i ärendet uppgick vid tidpunkten för Arbetsförmedlingens remissvar till över 18 månader, och något beslut hade då ännu inte fattats. JO är mycket kritisk till handläggningstiden.
  
  Om en myndighet bedömer att avgörandet i ett ärende som har inletts av en enskild
  part kommer att bli väsentligt försenat, ska myndigheten, enligt 11 § förvaltningslagen
  (2017:900), FL, underrätta parten om detta. I en sådan underrättelse ska myndigheten redovisa anledningen till förseningen.
  
  Ärendet om lönebidrag inleddes efter att en arbetsgivare uppgett att denne ville anställa kvinnan med lönebidrag. Arbetsgivaren anses, tillsammans med den arbetssökande, vara part i ärendet. Eftersom informationsskyldigheten enligt 11 § FL gäller gentemot den part som har inlett ärendet borde Arbetsförmedlingen ha underrättat arbetsgivaren när det stod klart att avgörandet i ärendet skulle bli väsentligt försenat.
  
  Det är rimligt att den enskilde inte hålls ovetande om vad som händer i ett ärende.
  Syftet med 11 § FL är att minska risken för att bristande information om
  handläggningen leder till onödig irritation över fördröjningen, vilket kan leda till att en
  part tar kontakt med myndigheten för att informera sig om handläggningen. Korrekt
  och tydlig information från myndigheten kan medföra att sådana kontakter uteblir och
  därmed i stället ger myndigheten tid att fokusera på att handlägga klart ärendet.
  
  JO konstaterar att i ett ärende med två enskilda parter kan även den part som inte har
  inlett ärendet ha ett berättigat intresse av att få information när ett avgörande försenas. Det är därför lämpligt att en myndighet, inom ramen för sin serviceskyldighet, lämnar samma information om väsentlig försening också till en sådan part. Arbetsförmedlingen borde därför ha informerat även kvinnan om den försening som uppstått.
  
  JO är också kritisk till Arbetsförmedlingens dokumentation i ärendet samt till att
  myndigheten inte besvarade frågor från kvinnan. För de stora bristerna i handläggningen får Arbetsförmedlingen allvarlig kritik.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  7811-2021.pdf (171kb)
• Beslutsdatum:2022-09-15 Diarienummer:4911-2021

  Pensionsmyndigheten kritiseras för alltför passiv handläggning i ärenden där beslutsunderlag behöver hämtas in från utlandet samt för långsam handläggning och bristande information i ett ärende om pension med utlandsanknytning

  Läs mer

  Sammanfattning

  En kvinna som ansökte om allmän pension hade tidigare arbetat i
  Tyskland och Österrike. För att beräkna hennes pension behövde
  Pensionsmyndigheten underlag från tyska respektive österrikiska myndigheter. Pensionsmyndigheten skickade begäran om uppgifter till de utländska myndigheterna och lade ärendet på bevakning i tre år. Under tiden beviljades kvinnan pension genom ett interimistiskt beslut. Uppgifterna från Österrike kom in till Pensionsmyndigheten
  först efter två och ett halvt år. Sammanlagt fick kvinnan vänta i tre år innan hon fick ett slutligt beslut om pension.
  
  I beslutet kritiserar JO Pensionsmyndigheten för den långa och passiva handläggningen. JO konstaterar att fördröjningen berott både på den långa handläggningstiden hos de utländska myndigheterna och på Pensionsmyndighetens egen passivitet. JO är mycket kritisk till Pensionsmyndighetens rutin att regelmässigt sätta en bevakningstid som innebär att myndigheten under tre år inte tar några initiativ
  för att driva ärendena framåt. Pensionsmyndigheten är skyldig att försöka påverka de utländska myndigheterna så att de ärenden som Pensionsmyndigheten är ansvarig för, kan avgöras inom rimlig tid. JO är även kritisk till att kvinnan inte fick information om den väsentliga förseningen. Skyldigheten enligt 11 § förvaltningslagen gäller i
  förhållande till varje enskild part. Generell information på myndighetens webbplats är inte tillräcklig.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  4911-2021.pdf (134kb)
• Beslutsdatum:2022-09-14 Diarienummer:3622-2021

  Försäkringskassan får allvarlig kritik bl.a. för långsam handläggning i ärenden om assistansersättning och för att vid upprepade tillfällen inte ha skickat handlingar till den enskildes ombud

  Läs mer

  Sammanfattning

  Försäkringskassan beslutade att en man inte hade rätt till
  assistansersättning för en viss period. Myndigheten beslutade även att mannen skulle betala tillbaka den ersättning som betalats ut i förskott. Efter överklagande upphävde förvaltningsrätten båda besluten och återförvisade målet som rörde rätten till
  assistansersättning till Försäkringskassan för ytterligare utredning.
  
  JO är kritisk till att Försäkringskassan inte handlade det återförvisade ärendet med den skyndsamhet som krävs. JO anser även att handläggningstiden i ärendet om återkrav har varit oacceptabelt lång och påtalar att det är viktigt att en förnyad utredning inte drar ut på tiden när ett tidigare beslut i samma fråga har upphävts, eftersom den sammanlagda tiden fram till ett slutligt avgörande annars kan bli mycket lång.
  
  Det framgick även att Försäkringskassan vid flera tillfällen hade skickat beslut och kommuniceringsbrev direkt till mannen trots att han hade ombud. Det förekom också att handlingar skickades enbart till ett ombud, trots att mannen vid de aktuella tidpunkterna hade flera ombud med fullmakt. JO uttalar att brister av detta slag kan få
  allvarliga konsekvenser, som t.ex. att den enskilde missar en omprövnings- och överklagandefrist. När kommuniceringsbrev inte skickas till ombudet innebär det dessutom att kommuniceringsskyldigheten enligt 25 § förvaltningslagen (2017:900)
  inte kan anses ha uppfyllts. Mot bakgrund av den kritik som tidigare riktats mot Försäkringskassan ser JO allvarligt på de brister som framkommit i denna del.
  
  Utredningen i ärendet visar att Försäkringskassan även har brustit i service och att myndigheten inte har uppfyllt sin dokumentationsskyldighet. JO konstaterar att Försäkringskassans hantering av mannens ärenden varit så bristfällig att detta sammantaget leder till allvarlig kritik.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  3622-2021.pdf (133kb)
• Beslutsdatum:2022-09-14 Diarienummer:6898-2021

  Kritik mot Integritetsskyddsmyndigheten för handläggningen av en begäran om att få ta del av allmänna handlingar och för brister i serviceskyldigheten

  Läs mer

  Sammanfattning

  Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, besvarade frågor från en enskild genom att i ett standardsvar hänvisa till sin webbplats. Enligt JO förutsätter en sådan ordning att myndigheten har en beredskap och organisation för situationer där frågeställaren inte har möjlighet att ta del av digital information eller inte nöjer sig med en sådan hänvisning. I det här fallet lämnade inte IMY besked om huruvida myndigheten kunde lämna ytterligare information utöver vad som framgick på webbplatsen, trots att den enskilde uttryckligen ställt en sådan fråga. IMY kritiseras för detta och för dröjsmål med att lämna ut allmänna handlingar.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  6898-2021.pdf (179kb)
• Beslutsdatum:2022-09-12 Diarienummer:9396-2021

  Kritik mot Kriminalvården, anstalten Skänninge, för att en intagen fick felaktig information om möjligheten att genomgå allergiutredning i anstalten

  Läs mer

  Sammanfattning

  En intagen som påstod att han var allergisk mot bl.a. vissa typer av fisk och önskade specialkost, fick felaktig information från anstaltens sjukvård om möjligheterna att göra ett allergitest. Anstalten får kritik för detta. Enligt JO framstår anstaltens hantering som delvis nonchalant och den har inte varit förenlig med fängelselagen.
  
  JO har tidigare uttalat att en förutsättning för att en intagen ska få specialkost på grund av allergi är att allergin är dokumenterad. I detta beslut tillägger JO att det är rimligt om Kriminalvården erbjuder intagna möjlighet att genomgå allergiutredning om en påstådd allergi inte är medicinskt dokumenterad före intagningen. Vidare konstaterar hon att det av myndighetens handbok på området framgår att utgångspunkten ska vara att den intagnes egna uppgifter om allergi är korrekta. Hon har naturligtvis inte någon invändning mot detta, men framhåller vikten av att intagna vid behov får genomgå allergiutredningar.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  9396-2021.pdf (174kb)
• Beslutsdatum:2022-09-12 Diarienummer:1406-2021

  Kritik mot Kriminalvården, frivården Sollentuna, för att ha överträtt repressalieförbudet i förhållande till en anställd som använt sin yttrandefrihet på Facebook

  Läs mer

  Sammanfattning

  En anställd vid Kriminalvården blev inkallad till personalsamtal sedan det kommit till myndighetens kännedom att hon gett uttryck för vissa åsikter på Facebook. Vid samtalen informerades hon om att det kunde vara lämpligt att hon låser sin Facebookprofil så att den inte är offentlig. Därefter hölls ytterligare samtal mellan den anställda och en annan arbetsgivarrepresentant. Dessa handlade bl.a. om att Facebookprofilen hade varit offentlig och vilka konsekvenser detta kunde få.
  
  JO anser att de aktuella samtalen inte kan uppfattas på annat sätt än att Kriminal-vården varit missnöjd med att den anställda hade spridit sina åsikter offentligt på Facebook. Samtalen har innefattat missnöjesyttringar och tillrättavisande uttalanden som syftat till att få henne att begränsa spridningen av sina åsikter. JO:s slutsats är att de åtgärder som Kriminalvården vidtagit till följd av att den anställda använt sin yttrandefrihet har stått i strid med repressalieförbudet. Myndigheten får kritik för det inträffade.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  1406-2021.pdf (206kb)