Riksdagens ombudsmän / Justitieombudsmannen - JO

Senast webbpublicerade beslut

• Beslutsdatum:2021-07-02 Diarienummer:2648-2019

  Allvarlig kritik mot Överförmyndarnämnden i Stockholms stad för handläggningen av ett ärende om kontroll av förvaltning av viss egendom enligt 13 kap. 2 § föräldrabalken m.m.

  Läs mer

  Sammanfattning

  I juni 2012 fick överförmyndarnämnden information om att två minderåriga barn ägde egendom i form av tillgångar på bankkonton som översteg åtta prisbasbelopp. Därmed aktualiserades reglerna om s.k. kontrollerad förvaltning i 13 kap. föräldrabalken, men förutom att skicka ut en skrivelse till barnens vårdnadshavare vidtog nämnden inga åtgärder. Tre år senare fick överförmyndarnämnden veta att barnens far hade avlidit. Först i maj 2016 begärde nämnden uppgifter från banken och fick då besked om att barnens bankkonton avslutats 2012. I november 2016 förordnade nämnden en god man enligt 11 kap. 2 § tredje stycket föräldrabalken bl.a. för att bevaka de underårigas rätt vid utredning gällande de försvunna pengarna. I januari 2018 begärde den gode mannen att bli entledigad. Hon entledigades ett år senare och samtidigt förordnades en ny god man med samma uppdrag.
  
  I beslutet får överförmyndarnämnden sammantaget allvarlig kritik för att bl.a.
  
  - 2012-2016 ha brustit i sin tillsyn över föräldrarnas förvaltning av barnens tillgångar och försummat att handlägga ärendet
  
  - vid förordnandena av de gode männen ha handlat utöver sin behörighet och i strid med den legalitetsprincip som kommer till uttryck i 1 kap. 1 § regeringsformen och 5 § förvaltningslagen
  
  - ha brustit i sin tillsyn över den första gode mannens verksamhet och
  
  - ha dröjt i mer än ett år med att fatta beslut om att entlediga den gode mannen.
  

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  2648-2019.pdf (265kb)
• Beslutsdatum:2021-07-01 Diarienummer:4132-2020

  Det saknas rättsligt stöd för att besluta om ett generellt besöksförbud inom den frivilliga hälso- och sjukvården

  Läs mer

  Sammanfattning

  Under våren 2020 införde Region Västmanland besöksförbud på alla sjukhus i Västerås, Köping, Fagersta och Sala samt inom psykiatrin i Västmanland. Syftet med förbudet var att motverka spridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19. Liknande beslut har fattats i många andra regioner. I detta ärende har chefsJO granskat de formella förutsättningarna för att fatta sådana beslut.
  
  ChefsJO framhåller att det givetvis är mycket angeläget att myndigheter har möjlighet att vidta adekvata och nödvändiga åtgärder för att skydda människors liv och hälsa i händelse av en pandemi. Hälso- och sjukvård ska bedrivas på ett sätt som är tryggt och säkert för patienterna. ChefsJO har därför stor förståelse för att det med hänsyn till spridningen av sjukdomen covid-19 kan finnas behov inom vården av att exempelvis reglera vilka personer som får befinna sig i vårdinrättningens lokaler, i syfte att skydda såväl patienter som sjukvårdspersonal från smitta.
  
  I beslutet uttalar chefsJO att det emellertid saknas rättsligt stöd för att besluta om ett generellt besöksförbud till patienter som vårdas inom den frivilliga hälso- och sjukvården. Hon konstaterar vidare att regionens beslut har inneburit en risk för inskränkningar av enskildas rätt till familjeliv enligt bl.a. Europakonventionen och meddelats utan lagstöd. Regionen har inte heller hanterat frågan korrekt när det gäller patienter som är intagna för viss tvångsvård. ChefsJO är trots den extraordinära situation det varit fråga om kritisk till regionens hantering. Slutligen konstaterar chefsJO att hon tidigare har uppmärksammat regeringen på behovet av en översyn av frågan om besöksrestriktioner inom den frivilliga hälso- och sjukvården. Under pandemin har denna fråga åter aktualiserats och blivit än mer angelägen att hantera. Den kommission som regeringen har tillsatt för att granska åtgärderna under pandemin ska bl.a. analysera om smittskyddslagstiftningen och annan lagstiftning gett samhället ändamålsenliga förutsättningar för att begränsa smittspridningen. Mot denna bakgrund avstår chefsJO från att göra en ny framställning om översyn av lagstiftningen och överlämnar i stället sitt beslut till Coronakommissionen och till regeringen för kännedom.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  4132-2020.pdf (213kb)
• Beslutsdatum:2021-06-30 Diarienummer:4687-2019

  Kritik mot Länsstyrelsen i Norrbottens län för långsam handläggning av ett ärende om EU-stöd

  Läs mer

  Sammanfattning

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  4687-2019.pdf (129kb)
• Beslutsdatum:2021-06-30 Diarienummer:2876-2020

  Allvarlig kritik mot Länsstyrelsen i Uppsala län för långsam handläggning av ärenden om jordbruksstöd och mot Statens jordbruksverk för brister i it-systemen m.m.

  Läs mer

  Sammanfattning

  : I en anmälan framfördes klagomål mot en länsstyrelse för långsam handläggning av flera ärenden om jordbruksstöd. Av utredningen framkom att länsstyrelsen 2020 hade ett stort antal ärenden om jordbruksstöd från 2015-2017 vilka inte hade kunnat avgöras med hänvisning till brister i de it-system som Jordbruksverket ansvarade för. JO beslutade att inhämta yttranden från länsstyrelsen och Jordbruksverket.
  
  I beslutet gör JO uttalanden om bl.a. förvaltningslagens krav på skyndsamhet och underrättelse om förseningar samt om myndigheters prioriteringar i förhållande till 1 kap. 9 § regeringsformen.
  
  Länsstyrelsen får bl.a. allvarlig kritik för att under flera år ha underlåtit att fatta beslut i ärenden som varit klara för avgörande. JO förutsätter att länsstyrelsen snarast avslutar och avgör såväl anmälarens som andra äldre ärenden.
  
  Beträffande Jordbruksverket drar JO slutsatsen att ledningen brustit i planering och tillhandahållande av det nya it-systemet 2015 och därefter samt att även ha försummat att beakta de förvaltningsrättsliga krav som gäller för handläggningen hos både Jordbruksverket och länsstyrelserna. JO anser att Jordbruksverket förtjänar allvarlig kritik för dessa brister.
  
  Enligt JO tyder de knapphändiga yttranden som både länsstyrelsen och Jordbruksverket har lämnat på att myndigheterna inte har tagit frågorna på fullt allvar. JO finner detta mycket bekymmersamt.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  2876-2020.pdf (313kb)
• Beslutsdatum:2021-06-30 Diarienummer:3566-2020

  Granskning av Arbetsmiljöverkets ageranden i fråga om personlig skyddsutrustning vid hanteringen av brukare med möjlig covid-19 efter ett s.k. skyddsstopp på ett vård- och omsorgsboende

  Läs mer

  Sammanfattning

  Arbetsmiljöverket beslutade den 7 april 2020 att vid vite förbjuda patientnära arbete på Serafens vård- och omsorgsboende i Stockholm. I beslutet angav Arbetsmiljöverket som villkor för att förbudet skulle upphöra att personalen måste bära adekvat skyddsutrustning. Den uttryckliga innebörden av det villkoret var att visir skulle användas i kombination med munskydd. Två dagar efter beslutet deltog Arbetsmiljöverket i en samverkanskonferens som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) kallat till. På mötet deltog även andra myndigheter i den s.k. pandemigruppen. Efter mötet publicerade Arbetsmiljöverket dels en egen, dels en myndighetsgemensam informationstext på sin webbplats där det i huvudsak angavs att beslutet om Serafen var ett beslut som rörde den aktuella arbetsplatsen och att arbetsgivare och skyddsombud ska göra en lokal riskbedömning av verksamheten när det gäller personlig skyddsutrustning inom omsorgen.
  
  JO konstaterar att det som kommit fram i granskningen inte ger stöd för påståendet att Arbetsmiljöverket agerat i strid med den objektivitetsprincip som kommer till uttryck i 1 kap. 9 § regeringsformen (RF). Utredningen i ärendet visar inte enligt JO att
  Arbetsmiljöverket, efter samverkanskonferensen, ändrat uppfattning i frågan om vilka krav som ska ställas på personlig skyddsutrustning vid möjlig covid-19. Det framgår inte heller att Arbetsmiljöverket tagit ovidkommande hänsyn eller låtit sig påverkas på annat sätt under den granskade perioden.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  3566-2020.pdf (259kb)
• Beslutsdatum:2021-06-30 Diarienummer:1914-2020

  Anmälningar mot Kriminalvården, anstalten Hall, om placering av intagna i avskildhet under kollektiv arbetsnedläggning m.m.

  Läs mer

  Sammanfattning

  I februari och mars 2020 placerades ett stort antal intagna i avskildhet med stöd av 6 kap. 5 § fängelselagen i ungefär två veckor för att de kollektivt hade lagt ned arbetet. JO slår fast att det är en mycket ingripande åtgärd att hålla intagna avskilda från varandra i två veckors tid. Under den period som JO har granskat vidtog anstalten dock åtgärder för att begränsa tiden som de intagna hölls isolerade, genom att bl.a. låta dem vistas i gemensamhet på fritiden. I beslutet konstaterar JO att anstaltens sätt att hantera situationen ledde till att de intagna inte var avskilda från varandra mer än några timmar åt gången. JO finner inte anledning att kritisera anstalten.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  1914-2020 .pdf (179kb)
• Beslutsdatum:2021-06-30 Diarienummer:1754-2020

  Kritik mot Kriminalvården, anstalten Kumla, för placering av intagna i avskildhet under flera dygn med anledning av kollektiv arbetsnedläggning

  Läs mer

  Sammanfattning

  I februari och mars 2020 placerades ett stort antal intagna i avskildhet med stöd av 6 kap. 5 § fängelselagen för att de kollektivt hade lagt ned arbetet. Under de tre tidsperioder som JO har granskat var de intagna avskilda mellan två och drygt fem dygn. JO kritiserar anstalten Kumla eftersom det enligt hennes mening är tydligt att de aktuella avskildhetsplaceringarna har pågått längre än vad som får anses rymmas inom ramen för den bestämmelse som låg till grund för anstaltens beslut.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  1754-2020.pdf (168kb)
• Beslutsdatum:2021-06-23 Diarienummer:2965-2019

  Allvarlig kritik mot Socialnämnden i Mariestads kommun för att ha placerat en flicka hos hennes morföräldrar och sedan överlåtit ansvaret för henne på dem, trots att det stått klart för nämnden att flickan hade ett vårdbehov m.m.

  Läs mer

  Sammanfattning

  Den 13 februari 2019 inledde socialtjänsten en utredning om barnet BB med anledning av att socialnämnden mottagit en orosanmälan från polisen om förhållandena hemma hos hennes mamma, AA. Samma dag placerades BB av socialnämnden hos hennes morföräldrar med stöd av 4 kap. 1 § socialtjänstlagen. Anledningen till placeringen var att BB skulle skyddas från att hamna i
  missbruksmiljöer. Den 20 februari 2019 meddelade BB:s mormor att hon inte fått tjänstledigt och att hon och hennes man inte kunde ha BB fortsatt placerad hos sig.
  
  Nämnden lade den 22 februari 2019 fram en överenskommelse som innebar att AA tillsammans med BB skulle bo hos morföräldrarna. De skulle enligt överenskommelsen bl.a. ständigt kontrollera var AA och BB befann sig och de skulle även ha BB hos sig när de var lediga.
  
  I beslutet konstaterar JO att överenskommelsen innebar att BB var fortsatt placerad av nämnden hos morföräldrarna och att den därför ansvarade för att BB fick god vård. JO är kritisk till att det inte fattades ett beslut om placeringen och framhåller att den
  omständigheten ledde till en osäkerhet för alla inblandade om vem som ansvarade för vad under placeringen. Vid tiden för överenskommelsen hade BB:s föräldrar gemensam vårdnad om henne, men nämnden hämtade trots detta inte in faderns samtycke till placeringen, vilket nämnden också får kritik för.
  
  JO påpekar vidare att nämnden inte tagit sitt ansvar för BB under den tid som hon var placerad utanför det egna hemmet. I stället överlät nämnden ansvaret för henne på morföräldrarna, trots att de påtalat att de inte hade möjlighet att ta det ansvaret. Nämnden kände till den svåra situation som AA befann sig i, och det är därför särskilt allvarligt att nämnden då inte tog sitt ansvar för BB. Enligt JO:s mening ligger det nära till hands att se överenskommelsen som ett försök från nämndens sida att avtala bort sitt lagstadgade ansvar för BB. JO slår fast att något sådant inte får förekomma och att en socialnämnd aldrig kan frånsäga sig ansvaret för ett placerat barn.
  
  I beslutet uttalar JO allvarlig kritik mot socialnämnden för de omfattande brister som kommit fram i ärendet.
  

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  2965-2019.pdf (156kb)