Riksdagens ombudsmän / Justitieombudsmannen - JO

Senast webbpublicerade beslut

• Beslutsdatum:2018-11-19 Diarienummer:3655-2016

  Stadsområdesnämnd Öster i Malmö kommun får kritik för att inte ha avbrutit ett hembesök i en utredning om rätt till bistånd när syftet med besöket ändrades

  Läs mer

  Sammanfattning

  En kvinna ansökte hos en stadsområdesnämnd om ekonomiskt bistånd till bl.a. hemutrustning. Nämnden genomförde ett anmält hembesök hos kvinnan för att utreda hennes behov av bistånd till hemutrustning. Under hembesöket ändrades syftet med besöket från att utreda kvinnans behov av hemutrustning till att utreda om hon var sambo och om hon överhuvudtaget hade rätt till bistånd av
  nämnden för sin försörjning. En fråga i ärendet är bl.a. om kvinnan samtyckte till att hembesöket fortsatte med det ändrade syftet.
  
  JO uttalar i beslutet att det är av grundläggande betydelse för socialtjänstens arbete att en utredning om bistånd genomförs i samråd med och med samtycke av den enskilde. Socialnämnden ska under en utredning kontinuerligt väga det intrång i den personliga integriteten som en utredning medför för den enskilde mot de intressen som myndigheten ska tillgodose. Socialnämnden har möjlighet att genomföra
  hembesök i en utredning om rätt till bistånd endast om den enskilde samtycker till det.
  
  Enligt JO kan det ifrågasättas om kvinnan förstod att hennes samtycke krävdes för att handläggarna skulle kunna fortsätta hembesöket och att hon hade möjlighet att avbryta besöket när syftet ändrades. Nämnden borde därför enligt JO ha avbrutit hembesöket när syftet med besöket ändrades och tagit upp frågan om samtycke vid ett senare tillfälle. Genom att inte avbryta hembesöket åsidosatte nämnden principer som är av grundläggande betydelse för socialtjänstens arbete. JO kritiserar stadsområdesnämnden för detta.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  3655-2016.pdf (226kb)
• Beslutsdatum:2018-11-19 Diarienummer:6822-2017

  Kritik mot Bolagsverket för användandet av ett ansökningsformulär i vilket den arbetssökande uppmanas att ladda upp en bild av sig själv

  Läs mer

  Sammanfattning

  Bolagsverket använder i sina anställningsärenden ett ansökningsformulär där den arbetssökande ska uppge bl.a. födelsedatum och kön. Den arbetssökande uppmanas även att ladda upp en bild. I beslutet konstaterar JO att många
  myndigheter på motsvarande sätt efterfrågar uppgifter om födelsedatum och kön samt att dessa normalt används för statistiska ändamål eller i andra godtagbara
  syften. JO utgår från att även Bolagsverket efterfrågar uppgifterna i ett godtagbart syfte och ifrågasätter inte att Bolagsverket vid rekrytering fäster avseende endast vid
  sakliga grunder. Det är dock viktigt att även ansökningsformuläret förmedlar detta. Bolagsverket borde därför informera den arbetssökande om syftet med att begära in uppgifter om födelsedatum och kön.
  
  När det gäller uppmaningen att ladda upp en bild saknas det i formuläret uppgift om att detta är valfritt. Det finns därför enligt JO en risk för att en arbetssökande uppfattar
  uppmaningen som obligatorisk och får intrycket att myndigheten fäster avseende vid bilden, och därmed sökandens utseende, i anställningsprocessen. Det kan inte uteslutas att någon enskild till följd av detta avstår från att söka en anställning eller ifrågasätter om myndigheten agerar sakligt och opartiskt. I det sammanhanget
  påminner JO om en av dataskyddsförordningens principer för behandling av personuppgifter, enligt vilken personuppgifter ska vara adekvata, relevanta och inte för omfattande i förhållande till de ändamål för vilka de ska behandlas. JO har svårt att se vilken nytta Bolagsverket i en anställningsprocess kan ha av en bild av den arbetssökande
  och uttalar att det närmast framstår som olämpligt att en myndighet på detta sätt uppmanar en arbetssökande att ladda upp en bild av sig själv. Bolagsverket kan
  inte undgå kritik i den delen. JO uttalar sammanfattningsvis att en myndighet som använder eller avser att
  använda ett ansökningsformulär bör säkerställa att formuläret är utformat på ett sätt som förmedlar att myndigheten vid rekrytering fäster avseende endast vid sakliga grunder och på ett sätt som undviker hantering av fler personuppgifter än nödvändigt.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  6822-2017 webb.pdf (180kb)
• Beslutsdatum:2018-11-16 Diarienummer:410-2017

  Humanistiska nämnden i Örnsköldsviks kommun får kritik för att i ett anställningsärende ha vidtagit åtgärder i strid med det s.k. repressalieförbudet

  Läs mer

  Sammanfattning

  En nämnd har efter att ha erbjudit en anställd inom kommunen arbete på ett HVB-hem återtagit erbjudandet med hänvisning till uttalanden som den anställde gjort på sociala medier.
  
  Grundlagens skydd för yttrandefrihet innebär bl.a. att det allmänna inte får vidta repressalier mot enskilda som använt sin yttrandefrihet. JO anser att nämndens åtgärd att återta erbjudandet om anställning stred mot det s.k. repressalieförbudet. Nämnden får därför kritik för sitt agerande.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  410-2017.pdf (67kb)
• Beslutsdatum:2018-11-15 Diarienummer:2969-2017

  Kritik mot Arbetsmarknads- och socialnämnden i Malmö kommun för att nämnden inte skyndsamt verkställde en domstols beslut om umgänge med umgängesstöd

  Läs mer

  Sammanfattning

  Tingsrätten beslutade att ett barn skulle ha rätt till umgänge med sin mor i närvaro av umgängesstöd. I domen uttalade tingsrätten att ett umgänge vid kommunens umgängesverksamhet Umgåsen inte uppfyllde barnets behov av stöd och inte heller tillgodosåg syftet att låta barnet bekanta sig med sin mors hemmiljö. Arbetsmarknads- och socialnämnden meddelade föräldrarna att domen inte gick att verkställa i fråga om umgängesstöd och angav att umgänget kunde ske vid Umgåsen.
  
  När en domstol har beslutat om umgänge med umgängesstöd är nämnden skyldig att utse en viss person att medverka vid umgänget (6 kap. 15 c § föräldrabalken). Nämndens uppgift efter domstolens beslut är av rent verkställande karaktär.
  
  Såvitt JO erfarit är det vanligt att en socialnämnd verkställer ett beslut om umgängesstöd genom att tillhandahålla en lokal där det finns personal som kan vara stöd till barnet och föräldern under umgänget. JO uttalar i beslutet att det sättet att verkställa ett beslut om umgängesstöd inte alltid står i överensstämmelse med vad domstolen har förordnat och att det inte finns stöd för att nämnden regelmässigt förlägger allt umgänge med umgängesstöd till en viss lokal.
  
  I det aktuella fallet hade tingsrätten klargjort att ett umgänge på Umgåsen inte var lämpligt. Enligt JO skulle nämnden mot den bakgrunden inte ha fört fram Umgåsen som alternativ utan i stället ha utsett en person att medverka vid umgänget. JO konstaterar att nämndens underlåtenhet att verkställa beslutet om umgängesstöd i praktiken ledde till att barnet under åtta månader gick miste om det umgänge med sin mor som hon hade rätt till enligt tingsrättens dom. JO kritiserar nämnden för den bristande handläggningen.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  2969-2017.pdf (186kb)
• Beslutsdatum:2018-11-14 Diarienummer:4169-2017

  Kritik mot Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd i Stockholms kommun för att en vårdnadshavare inte fick komma till tals i en barnutredning

  Läs mer

  Sammanfattning

  AA och BB har gemensam vårdnad om sonen CC. Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd i Stockholms kommun har genomfört flera barnutredningar om CC. Enligt 11 kap. 2 § socialtjänstlagen ska nämnden genast underrätta den som är berörd av en barnutredning om att nämnden har inlett en sådan utredning. Nämnden kan dröja med att lämna den informationen om det finns särskilda skäl. Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd har dröjt med att lämna information till AA om utredningen 2016 eftersom den verkar ha ansett att AA inte behövde informeras om den. Det synsättet står inte i överensstämmelse med lagstiftningen. Vidare har nämnden underlåtit att försöka komma i kontakt med AA under arbetet med den utredningen trots att den inletts på grund av uppgifter om AA:s agerande. Det ligger i sakens natur att båda vårdnadshavarna ska komma till tals under utredningsarbetet. För bristerna i handläggningen får nämnden kritik.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  4169-2017.pdf (178kb)
• Beslutsdatum:2018-11-12 Diarienummer:2299-2017

  Kritik mot Individ- och familjenämnden i Landskrona kommun för att ha varit alltför passiv i samband med verkställighet av ett gynnande beslut om kontaktfamilj och för att nämnden brutit mot bestämmelsen i 16 kap. 6 f § socialtjänstlagen m.m.

  Läs mer

  Sammanfattning

  Individ- och familjenämnden i Landskrona kommun beslutade i juli2015 att bevilja bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen i form av kontaktfamilj för ett
  barn.
  
  När nämnden yttrade sig till JO i augusti 2017 hade den, enligt vad som kommit fram i utredningen, ännu inte verkställt beslutet om kontaktfamilj.
  
  I beslutet kritiseras nämnden för att ha varit alltför passiv i sina ansträngningar att verkställa beslutet om kontaktfamilj för barnet.
  
  Under utredningen kom det även fram att nämnden brutit mot skyldigheten enligt 16 kap. 6 f § socialtjänstlagen att rapportera till Inspektionen för vård och omsorg att
  beslutet om att bevilja kontaktfamilj inte blivit verkställt.
  
  JO framhåller i beslutet att rapporteringsskyldigheten i 16 kap. 6 f § socialtjänstlagen är av grundläggande betydelse för den statliga tillsynen av kommunerna och att det är en allvarlig brist i handläggningen att nämnden inte rapporterat det inträffade till Inspektionen för vård och omsorg. Nämnden kritiseras även i det avseendet.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  2299-2017.pdf (173kb)
• Beslutsdatum:2018-11-12 Diarienummer:2401-2017

  Kritik mot Socialnämnden i Haninge kommun för bristande uppföljning av en s.k. barnutredning som en extern konsult har arbetat med

  Läs mer

  Sammanfattning

  En socialnämnd inledde den 30 juni 2016 en s.k. barnutredning efter att ha fått in en orosanmälan. Nämnden gav en konsult i uppdrag att genomföra utredningen. Konsulten hade inte någon fast anställning vid nämndens förvaltning utan var inhyrd som konsult via ett konsultföretag. Utredningen blev klar den 25
  januari 2017.
  
  I beslutet konstateras att utredningen borde ha slutförts i slutet av oktober 2016 med hänsyn till tidsfristen på fyra månader enligt 11 kap. 2 § andra stycket socialtjänstlagen. Utredningen drog dock ut på tiden och slutfördes först omkring sju månader efter att den inleddes. Nämnden hade inte fattat något beslut i ärendet om att förlänga utredningstiden.
  
  I beslutet kritiseras nämnden för bristande styrning och kontroll av utredarens arbete. Felen ledde till att utredningen tog för lång tid och till bristande dokumentation.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  2401-2017.pdf (190kb)
• Beslutsdatum:2018-11-07 Diarienummer:6908-2016

  Kritik mot Polismyndigheten för att kroppsvisitationer genomfördes utan att det fanns grund för det och uttalanden om polisens bemötande av en person som filmade ingripandet

  Läs mer

  Sammanfattning

  I samband med en huvudförhandling i en tingsrätt där två
  medlemmar i en motorcykelklubb var tilltalade kom andra medlemmar till domstolen. Polisen avlägsnade en person som störde den allmänna ordningen i domstolsbyggnaden. När klubbmedlemmarna protesterade mot avlägsnandet utanför domstolen beslutade polisen att kroppsvisitera dem. Beslutet grundades bl.a. på att polisen tidigare anträffat farliga föremål på medlemmar i samma klubb och på personernas agerande på platsen. När de tilltalades offentlige försvarare filmade ingripandet försvårade två poliser för honom att filma genom att ställa sig i vägen. En
  av poliserna höll upp sin mobiltelefon som om hon filmade honom.
  
  JO uttalar att polisens erfarenheter av att anträffa farliga föremål tillsammans med en persons agerande mot polisen och det sammanhang detta sker i kan ligga till grund för ett antagande att han eller hon förberett sig för en konfrontation med polisen och att vapen eller andra farliga föremål därför skulle anträffas vid en kroppsvisitation. JO
  konstaterar dock att utredningen inte ger stöd för att personerna som kroppsvisiterades utanför tingsrätten agerade på ett sådant sätt att det, tillsammans med polisens tidigare erfarenheter, fanns grund för beslutet om kroppsvisitation. Polismyndigheten kritiseras för att kroppsvisitationerna genomfördes utan att det fanns grund för dem.
  
  JO gör även uttalanden om polisens bemötande av den som filmar ett polisingripande och vikten av att poliser agerar professionellt och korrekt.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  6908-2016.pdf (208kb)