Riksdagens ombudsmän / Justitieombudsmannen - JO

Senast webbpublicerade beslut

• Beslutsdatum:2021-04-06 Diarienummer:3286-2019

  Kritik mot Region Skåne för att ha begärt tillgång till patientjournaler från en privat vårdgivare utan att ta hänsyn till vårdgivarens tystnadsplikt

  Läs mer

  Sammanfattning

  Mellan Region Skåne och en privat vårdgivare, psykoterapeuten AA, gällde ett avtal enligt lagen om valfrihetssystem. Som en del av sin uppföljning av avtalet begärde regionen tillgång till AA:s patientjournaler i omaskerat skick. AA hade inte någon skyldighet enligt lag eller förordning att lämna ut uppgifterna till regionen. Han ansåg att ett utlämnande i enlighet med regionens begäran skulle stå i strid med hans tystnadsplikt enligt 6 kap. 12 § patientsäkerhetslagen, som föreskriver att den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso- och sjukvården inte får obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden.
  
  I beslutet uttalar chefsJO bl.a. följande: Bedömningen av om ett utlämnande av vissa uppgifter innebär ett obehörigt röjande måste i första hand göras av den person som lyder under tystnadsplikt och som ombeds dela med sig av uppgifterna. Det är naturligt att också regioner i sina mellanhavanden med privata vårdgivare behöver ta hänsyn till vårdpersonalens tystnadsplikt, både vid utformningen och vid tillämpningen av avtal med privata vårdgivare. Om uppgiftsskyldighet i lag eller förordning saknas är försiktighet påkallad när det gäller att begära att få ta del av uppgifter som omfattas av tystnadsplikten. Även om en region kan anse sig ha skäl för att vilja ta del av patientjournaler kan det inte anses acceptabelt att regionen medverkar till att en privat vårdaktör bryter mot sin tystnadsplikt.
  
  Region Skåne får i beslutet kritik för att inte ha tagit hänsyn till AA:s tystnadsplikt i samband med att regionen begärde tillgång till hans patientjournaler i omaskerat skick. Såvitt utredningen visar gjorde Region Skåne inte några överväganden om hur regionens tillgång till patientjournalerna skulle förhålla sig till AA:s tystnadsplikt, vare sig före sin begäran eller efter det att AA hade påtalat att han ansåg sig förhindrad att lämna ut omaskerade journaler. Enligt chefsJO borde regionen ha försäkrat sig om att den inte skulle medverka till att AA bröt mot sin tystnadsplikt om han följde regionens begäran, åtminstone genom att göra och kommunicera en egen bedömning utifrån gällande regelverk.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  3286-2019.pdf (223kb)
• Beslutsdatum:2021-03-31 Diarienummer:1414-2019

  Örgryte-Härlanda stadsdelsnämnd i Göteborgs stad kritiseras för att dess förvaltning agerade i strid med objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 § regeringsformen när den krävde att en persons medverkan i ett panelsamtal skulle ställas in

  Läs mer

  Sammanfattning

  Festivalen Reclaim Pride hölls i augusti 2018 i lokaler som
  tillhandahölls av Örgryte-Härlanda stadsdelsförvaltning inom ramen för en ungdomssatsning som Göteborgs stad bedriver. En programpunkt på festivalen var en visning av filmen Burka Songs 2.0 och ett efterföljande panelsamtal. Företrädare för stadsdelsförvaltningen krävde inför programpunktens genomförande att en kvinna som medverkar i filmen inte skulle få delta i panelsamtalet så som arrangörerna planerat. Förvaltningen motiverade detta bl.a. med att den inte samarbetar med
  verksamheter eller personer som den inte kan vara säker på ställer sig bakom demokrati och mänskliga rättigheter. Enligt förvaltningen hade kvinnan kopplingar till extrema miljöer.
  
  JO konstaterar att det som utgångspunkt inte är förenligt med objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 § regeringsformen att en myndighet grundar ett beslut enbart på de åsikter som en person ger - eller förväntas ge - uttryck för.
  
  JO uttalar att det inte går att tolka utredningen på något annat sätt än att det avgörande skälet för kravet att kvinnans medverkan i panelsamtalet skulle ställas in var de åsikter som hon kunde tänkas föra fram. Några sakliga skäl för förvaltningens agerande har inte redovisats. Stadsdelsförvaltningen har därför, särskilt med
  beaktande av det skydd för yttrandefriheten som kommer till uttryck i 2 kap. 1 § regeringsformen, agerat i strid med objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 § regeringsformen. Örgryte-Härlanda stadsdelsnämnd i Göteborgs stad kritiseras för förvaltningens agerande.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  1414-2019.pdf (194kb)
• Beslutsdatum:2021-03-31 Diarienummer:1950-2019

  Allvarlig kritik mot Kriminalvården för att vissa intagna placerade i Fenixbyggnaderna underkastas mer ingripande övervakning och kontroll än vad som är nödvändigt

  Läs mer

  Sammanfattning

  Kriminalvården har tre byggnader med särskilt hög grad av säkerhet och kontroll inrymda i anstalterna Hall, Kumla och Saltvik (s.k. Fenixbyggnader). De byggdes ursprungligen för att ta emot intagna som omfattas av beslut om placering på säkerhetsavdelning enligt 2 kap. 4 § fängelselagen. JO har tidigare kritiserat Kriminalvården för att Fenixbyggnaden i anstalten Saltvik delvis har använts för placering av intagna som inte är säkerhetsplacerade utan som av olika skäl är i behov av skydd. Inom ramen för det här initiativärendet har JO fortsatt att titta på Kriminalvårdens användning av dessa byggnader.
  
  Utredningen har visat att Kriminalvården trots tidigare kritik inte
  vidtagit nödvändiga åtgärder för att förbättra situationen för intagna i behov av skydd som placeras i Fenixbyggnaderna. Dessa intagna underkastas fortfarande mer ingripande övervakning och kontroll än vad som är nödvändigt. JO finner detta mycket anmärkningsvärt. Vidare får Kriminalvården kritik för att myndigheten beslutade att inrätta skyddsplatser i anstalten Hall trots att det där inte fanns samma möjligheter att anpassa verksamheten för dessa intagna som i anstalten Saltvik. Det har också kommit fram att Kriminalvården under JO:s handläggning beslutat att placera fler grupper av intagna som inte omfattas av beslut om säkerhetsplacering i Fenixbyggnaderna. Det är enligt JO en synnerligen bekymmersam utveckling.
  
  JO ifrågasätter inte att Kriminalvården har ett akut behov av fler anstaltsplatser, det talar inte minst den problematiska beläggningssituationen för. Det är dock enligt JO inte en godtagbar anledning för att placera intagna med mer ingripande övervakning och kontroll än vad som är nödvändigt, i strid med fängelselagens bestämmelser. JO understryker att Kriminalvården måste utforma sina anstalter för att kunna tillgodose intagnas behov av t.ex. skydd oavsett vilken grad av övervakning och kontroll den intagne i övrigt har behov av. Hon konstaterar också att Fenixbyggnaderna inte är anpassade för ett flexibelt platsutnyttjande och att det finns tydliga begränsningar i fråga om vilka anpassningar som är möjliga att göra för att kompensera för den slutna miljön.
  
  Sammantaget förtjänar Kriminalvården enligt JO allvarlig kritik för de brister som har uppmärksammats inom ramen för ärendet. En kopia av beslutet skickas till regeringen för kännedom.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  1950-2019.pdf (325kb)
• Beslutsdatum:2021-03-31 Diarienummer:2592-2019

  Ett ingripande enligt 13 § polislagen mot två personer som var belagda med handfängsel och placerade i en polisbuss hade stöd i bestämmelsen eftersom det fanns en fara för att de, om de frigavs på platsen, skulle begå brott mot polisen

  Läs mer

  Sammanfattning

  Vid ett polisingripande mot två män satte de sig till motvärn och
  uppträdde aggressivt, vilket bl.a. ledde till att de misstänktes för våldsamt motstånd. De belades med handfängsel och placerades i en polisbuss. Till platsen kom ytterligare personer, som hade kopplingar till de två männen. Stämningen var aggressiv och de anslutande personerna följde inte polisens uppmaningar. Polisen
  ansåg att det fanns en risk att de två männen kunde bli föremål för ett fritagningsförsök och det beslutades att de skulle omhändertas med stöd av 13 § polislagen.
  
  JO uttalar att bedömningen av förutsättningarna för en åtgärd enligt 13 § polislagen måste utgå från agerandet hos den person som ska bli föremål för ingripandet. Ett omhändertagande kan inte motiveras enbart med att polisen vill kunna kontrollera andra personers närvaro på en plats. En individuell bedömning ska göras för var och en som berörs.
  
  JO finner dock att omständigheterna var sådana att det fanns en omedelbar och konkret fara för att de två männen, om de frigavs på platsen, skulle begå en straffbelagd handling eller störa den allmänna ordningen. Det fanns därför grund för att ingripa mot dem enligt 13 § polislagen. För att avvärja faran hade det dock, enligt
  JO:s bedömning, varit tillräckligt att avlägsna dem från platsen.
  
  JO kritiserar Polismyndigheten för att personerna tillfälligt omhändertogs trots att ett avlägsnande hade varit tillräckligt och för att den förmansprövning som gjordes var bristfällig. Polismyndigheten kritiseras också för att det inte hölls några förhör med de omhändertagna enligt 16 § polislagen, för brister i den löpande prövningen av förutsättningarna för frigivande och för att dokumentationen av omhändertagandena var bristfällig i flera avseenden.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  2592-2019.pdf (200kb)
• Beslutsdatum:2021-03-29 Diarienummer:7309-2018

  Avslutande av initiativärende om långsam handläggning av tvistemål

  Läs mer

  Sammanfattning

  Efter en inspektion av Borås tingsrätt i oktober 2018 beslutade JO att i ett särskilt ärende utreda tingsrättens handläggning av tre tvistemål, i vilka det inte hade vidtagits några handläggningsåtgärder under flera år. Samtidigt beslutade JO att inleda förundersökningar om tjänstefel i förhållande till tingsrättens lagman och en rådman. Efter avslutad förundersökning väckte JO åtal mot de båda domarna, och de dömdes av hovrätten för tjänstefel till dagsböter. Domen mot rådmannen vann laga kraft, medan lagmannen överklagade domen. Högsta domstolen ändrade hovrättens domslut endast på det sättet att tiden för brotten justerades. Genom Högsta domstolens dom är den straffrättsliga prövningen avslutad och JO avslutar ärendet.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  7309-2018.pdf (117kb)
• Beslutsdatum:2021-03-18 Diarienummer:4225-2019

  Kritik mot Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö för att ha tillämpat en ordning som innebär generella inskränkningar av patienternas rätt att inneha viss egendom

  Läs mer

  Sammanfattning

  En rättspsykiatrisk klinik har haft rutiner för hantering av patienters tillhörigheter som inneburit generella och långtgående inskränkningar av deras rätt att inneha egendom i patientrummen. ChefsJO konstaterar att en patient som är intagen på en rättspsykiatrisk sjukvårdsinrättning utöver narkotika och liknande heller inte får inneha "annan egendom" som kan skada honom eller henne själv eller någon annan eller vara till men för vården eller ordningen på vårdinrättningen. Vad som är sådan annan egendom ska avgöras efter en bedömning i varje enskilt fall och det finns inte lagstöd för att generellt inskränka patienters rätt att inneha viss egendom. Inte heller framstår det som rimligt att brandskydds- eller hygienskäl skulle kunna utgöra tillräcklig motivering för klinikens detaljerade och långtgående begränsningar. Kliniken förtjänar enligt chefsJO kritik för att ha tillämpat en ordning som saknar rättsligt stöd.
  
  ChefsJO uttalar även att smycken med ett högt ekonomiskt värde får anses utgöra sådan egendom som bland patienter kan vara till men för vården eller ordningen på vårdinrättningen. Det kan därför efter en bedömning i det enskilda fallet finnas förutsättningar att vägra en patient att inneha sådana smycken och omhänderta dem.
  
  Vidare framhåller chefsJO vikten av en korrekt och noggrann dokumentation vid förvaring, omhändertagande och återlämnande av patienters tillhörigheter. Om tillhörigheter med högt ekonomiskt värde eller egendom som är särskilt stöldbegärlig förvaras för en patients räkning är det enligt chefsJO lämpligt att dokumentation även sker genom fotografering.
  
  Avslutningsvis konstaterar chefsJO att det finns otydligheter vid tillämpningen av de bestämmelser som rör hantering av patienters egendom inom den rättspsykiatriska vården och den psykiatriska tvångsvården. ChefsJO har i februari 2020 gjort en framställning till regeringen om en översyn av den aktuella lagstiftningen i vissa avseenden. Eftersom det här beslutet rör tillämpning av samma bestämmelser översänds en kopia till regeringen för kännedom.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  4225-2019.pdf (268kb)
• Beslutsdatum:2021-03-05 Diarienummer:639-2020

  Kritik mot Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö för att ha lämnat felaktig information till en patient om utgången i ett brottmål m.m.

  Läs mer

  Sammanfattning

  Personal vid en rättspsykiatrisk klinik har lämnat information till en patient om utgången i ett brottmål efter att enbart ha fått muntliga uppgifter från en annan domstol än den som handlade det aktuella målet. Informationens innebörd skulle ha varit mycket ingripande för patienten om den varit korrekt. Trots att uppgifterna var felaktiga i grundläggande avseenden och patienten flera gånger påtalade att de inte kunde stämma tycks det ha dröjt elva dagar innan kliniken vid kontakt med rätt domstol fick korrekt information. Under den tiden drogs patientens rätt till utevistelse in.
  
  ChefsJO uttalar att en grundläggande förutsättning när kliniken ska informera en patient om innehållet i en dom eller ett beslut är att kliniken har tillgång till det aktuella avgörandet. I det här fallet borde kliniken ha gjort ytterligare efterforskningar genom att kontakta rätt domstol och efterfråga avgörandet innan patienten informerades. ChefsJO är mycket kritisk till klinikens hantering. Hon framhåller vidare vikten av att information om domar och beslut lämnas med respekt för patientens integritet samt under sådana former att patienten har möjlighet att i lugn och ro ta del av informationen, ställa eventuella frågor och få lämpligt stöd av personalen.
  
  ChefsJO konstaterar också att begreppen frigång och permission inte används på ett konsekvent och korrekt sätt i patientens journal samt att det tycks finnas bristfälliga kunskaper hos klinikens personal om innebörden och rättsverkningarna av olika beslut om patienters utevistelser. ChefsJO påminner om att dokumentationen om utevistelser måste vara tydlig samt att det är viktigt att de vedertagna termerna används och att de används korrekt. Kliniken kritiseras för de brister som uppmärksammats. ChefsJO är också kritisk till att kliniken dröjt med att överlämna en kallelse till domstolsförhandling till patienten.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  639-2020 .pdf (206kb)
• Beslutsdatum:2021-02-26 Diarienummer:3196-2020

  Allvarlig kritik mot Hyres- och arrendenämnden i Linköping för brister vid hanteringen av en fråga om jäv m.m.

  Läs mer

  Sammanfattning

  En ledamot i Hyres- och arrendenämnden i Linköping uppträdde som ombud vid ett av nämndens sammanträden. Nämndens ordförande uppmärksammade detta när sammanträdet inleddes och tog upp frågan om jäv. JO delar bedömningen att det förelåg en jävssituation. Det finns emellertid ett absolut förbud för icke lagfarna ledamöter av en hyres- och arrendenämnd att uppträda som ombud i den nämnd som de tillhör. Av den anledningen borde nämnden enligt JO ha lyft detta med ombudet. I vart fall borde nämnden ha tagit ställning till jävsfrågan. I stället fortsatte nämnden sammanträdet och gjorde en eventuell prövning av jävsförhållandet beroende av utgången i ärendet. Några dagar senare avgjorde nämnden ärendet i sak. Hyres- och arrendenämnden försökte hantera jävsfrågan även vid utformningen av skälen för det slutliga beslutet. Enligt JO säger det sig dock självt att det inte är möjligt att läka den brist som det inneburit att nämnden inte hanterat frågan om jäv så snart den uppkom. JO uttalar vidare att det slutliga beslutet i ärendet har innehållit både värderande omdömen och överväganden som inte har med själva saken att göra. Sammanfattningsvis har nämndens hantering inte varit förenlig med grundläggande bestämmelser om jäv och rättegångsombud och inte heller med regeringsformens krav att myndigheter i sin verksamhet ska iaktta saklighet och opartiskhet. Hyres- och arrendenämnden i Linköping får allvarlig kritik.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  3196-2020.pdf (156kb)