Riksdagens ombudsmän / Justitieombudsmannen - JO

Senast webbpublicerade beslut

• Beslutsdatum:2021-01-27 Diarienummer:5731-2019

  Social- och arbetsmarknadsnämnden i Lidköpings kommun kritiseras för utformningen av två beslut enligt 11 och 14 §§ LVU samt för att vården av ett omhändertaget barn inte har följts upp enligt 13 a § LVU

  Läs mer

  Sammanfattning

  I maj 2019 omhändertogs AA, född 2017, med stöd av 6 § lagen
  (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. AA placerades i ett s.k. konsulentstött jourhem.
  
  I beslutet uttalar JO kritik mot nämnden för utformningen av det beslut varigenom AA placerades i det aktuella jourhemmet. JO uttalar att det inte framgår av beslutet i vilket jourhem AA ska placeras och att utformningen av beslutet närmast ger intrycket att
  nämnden har överlämnat till konsulentverksamheten att utse ett jourhem. JO konstaterar att det inte är förenligt med vad som i 11 § första stycket LVU anges om att det är nämnden som ska bestämma var den unge ska vistas under vårdtiden.
  
  I beslutet uttalar JO också kritik mot nämnden för att vården av AA inte följts upp i enlighet med 13 a § LVU. JO uttalar att även om ett barn är placerat i ett s.k. konsultentstött jourhem, kvarstår nämndens ansvar för att följa vården enligt 13 a § LVU. Vid placering av ett så pass litet barn som det var fråga om i det här fallet, är det
  enligt JO nödvändigt att nämnden inledningsvis gör regelbundna personliga besök i det hem där barnet är placerat. JO är därför kritisk mot att det i det här fallet dröjde tre månader innan någon från förvaltningen besökte jourhemmet. JO är också kritisk mot
  att nämnden synes ha nöjt sig med de uppgifter som konsulenten lämnade och att förvaltningen under en period på över tre månader inte hade någon egen kontakt med jourhemsföräldrarna.
  
  JO riktar avslutningsvis kritik mot nämnden för utformningen av ett beslut om umgängesbegränsning enligt 14 § andra stycket 1 LVU. Av beslutet framgår inte på vilket sätt umgänget mellan AA och hans föräldrar begränsas eller för vilken tid beslutet gäller. JO konstaterar att det utifrån beslutet är omöjligt för AA:s föräldrar att veta hur och varför umgänget har begränsats, vilket är oacceptabelt när det gäller
  beslut om tvångsåtgärder.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  5731-2019.pdf (86kb)
• Beslutsdatum:2021-01-22 Diarienummer:259-2020

  Kritik mot Kriminalvården, häktet Malmö, för att en intagen endast har getts möjlighet till utomhusvistelse under kvällstid

  Läs mer

  Sammanfattning

  En intagen i häktet Malmö hade under december 2019 och större delen av januari 2020 fått genomföra sin dagliga utomhusvistelse endast under kvällstid.
  
  Enligt tidigare uttalanden från JO är bl.a. frisk luft och ett ordentligt ljusinsläpp förutsättningar för att uppnå syftet med en utomhusvistelse. I beslutet uttalar JO att detta innebär att en sådan vistelse i regel ska ske under dagtid och i dagsljus.
  
  Tillgången till dagsljus är naturligtvis beroende av årstider och geografiska förhållanden. Att intagnas utomhusvistelser bör ske i dagsljus kan alltså utifrån tiden på året och platsen för Kriminalvårdens verksamhet medföra vissa utmaningar när det gäller samordning och planering. JO anser dock att utgångspunkten måste vara att Kriminalvården, så långt det är praktiskt möjligt, ser till att utomhusvistelserna kan ske i dagsljus. Det får enligt JO inte förekomma att en intagen av någon anledning helt och hållet berövas denna möjlighet.
  
  Av utredningen framgår det att häktet Malmö under en relativt lång tidsperiod har förlagt den intagnes utomhusvistelser till kvällstid. Såvitt framkommit har häktet inte vidtagit några särskilda åtgärder för att försöka se till att den intagne vid någon tidpunkt skulle få möjlighet till utomhusvistelse under dagtid. JO kritiserar häktet för behandlingen av den intagne.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  259-2020.pdf (177kb)
• Beslutsdatum:2021-01-21 Diarienummer:130-2019

  Granskning av Migrationsverkets handläggningstider (medborgarskapsärenden)

  Läs mer

  Sammanfattning

  Sedan flera år är det många som vänder sig till JO med klagomål på långsam handläggning hos Migrationsverket.
  
  Under första halvåret 2019 beslutade JO att utreda nio ärenden som rörde långa handläggningstider inom ärendeslagen medborgarskap, anknytning och asyl, varav två asylärenden där Säkerhetspolisen varit remissinstans. Resultatet av granskningen redovisas i fyra separata beslut, varav detta beslut är ett.
  
  JO har flera gånger tidigare granskat handläggningstiderna hos Migrationsverket. I de granskningar som gjorts efter den kraftiga ökning av migrationen som inleddes under andra halvåret 2015 har JO hittills inte uttalat någon kritik mot verket för långa handläggningstider. JO har i stället uttalat att det ytterst är en fråga för regering och riksdag att se till att Migrationsverket har resurser för att fatta beslut inom rimlig tid.
  
  Utgångspunkten för den granskning som nu redovisas har varit att den kraftiga ökningen av migrationen har klingat av och att Migrationsverket har haft tid att anpassa sin verksamhet efter de nya förhållandena. Trots att det fortfarande kan finnas vissa kvardröjande effekter går det enligt JO:s mening inte längre att ursäkta långa handläggningstider hos Migrationsverket med hänvisning till den situation som uppstod 2015.
  
  JO kritiserar Migrationsverket för långsam handläggning i samtliga granskade ärenden och för passivitet under handläggningen i de flesta av ärendena.
  
  JO gör i ett av besluten uttalanden om Säkerhetspolisens handläggningstider i ärenden som remitterats från Migrationsverket.
  
  Med anledning av det som Migrationsverket och Säkerhetspolisen har uppgett om bl.a. behovet av resurser överlämnar JO sina beslut till Justitiedepartementet för kännedom.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  130-2019.pdf (253kb)
• Beslutsdatum:2021-01-21 Diarienummer:2079-2019

  Granskning av Migrationsverkets handläggningstider (asylärenden)

  Läs mer

  Sammanfattning

  : Sedan flera år är det många som vänder sig till JO med klagomål på långsam handläggning hos Migrationsverket.
  
  Under första halvåret 2019 beslutade JO att utreda nio ärenden som rörde långa handläggningstider inom ärendeslagen medborgarskap, anknytning och asyl, varav två asylärenden där Säkerhetspolisen varit remissinstans. Resultatet av granskningen redovisas i fyra separata beslut, varav detta beslut är ett.
  
  JO har flera gånger tidigare granskat handläggningstiderna hos Migrationsverket. I de granskningar som gjorts efter den kraftiga ökning av migrationen som inleddes under andra halvåret 2015 har JO hittills inte uttalat någon kritik mot verket för långa handläggningstider. JO har i stället uttalat att det ytterst är en fråga för regering och riksdag att se till att Migrationsverket har resurser för att fatta beslut inom rimlig tid.
  
  Utgångspunkten för den granskning som nu redovisas har varit att den kraftiga ökningen av migrationen har klingat av och att Migrationsverket har haft tid att anpassa sin verksamhet efter de nya förhållandena. Trots att det fortfarande kan finnas vissa kvardröjande effekter går det enligt JO:s mening inte längre att ursäkta långa handläggningstider hos Migrationsverket med hänvisning till den situation som uppstod 2015.
  
  JO kritiserar Migrationsverket för långsam handläggning i samtliga granskade ärenden och för passivitet under handläggningen i de flesta av ärendena.
  
  JO gör i ett av besluten uttalanden om Säkerhetspolisens handläggningstider i ärenden som remitterats från Migrationsverket.
  
  Med anledning av det som Migrationsverket och Säkerhetspolisen har uppgett om bl.a. behovet av resurser överlämnar JO sina beslut till Justitiedepartementet för kännedom.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  2079-2019.pdf (238kb)
• Beslutsdatum:2021-01-21 Diarienummer:659-2019

  Granskning av Migrationsverkets handläggningstider (asylärenden med Säkerhetspolisen som remissinstans)

  Läs mer

  Sammanfattning

  Sedan flera år är det många som vänder sig till JO med klagomål på långsam handläggning hos Migrationsverket.
  
  Under första halvåret 2019 beslutade JO att utreda nio ärenden som rörde långa handläggningstider inom ärendeslagen medborgarskap, anknytning och asyl, varav två asylärenden där Säkerhetspolisen varit remissinstans. Resultatet av granskningen redovisas i fyra separata beslut, varav detta beslut är ett.
  
  JO har flera gånger tidigare granskat handläggningstiderna hos Migrationsverket. I de granskningar som gjorts efter den kraftiga ökning av migrationen som inleddes under andra halvåret 2015 har JO hittills inte uttalat någon kritik mot verket för långa handläggningstider. JO har i stället uttalat att det ytterst är en fråga för regering och riksdag att se till att Migrationsverket har resurser för att fatta beslut inom rimlig tid.
  
  Utgångspunkten för den granskning som nu redovisas har varit att den kraftiga ökningen av migrationen har klingat av och att Migrationsverket har haft tid att anpassa sin verksamhet efter de nya förhållandena. Trots att det fortfarande kan finnas vissa kvardröjande effekter går det enligt JO:s mening inte längre att ursäkta långa handläggningstider hos Migrationsverket med hänvisning till den situation som uppstod 2015.
  
  JO kritiserar Migrationsverket för långsam handläggning i samtliga granskade ärenden och för passivitet under handläggningen i de flesta av ärendena.
  
  JO gör i ett av besluten uttalanden om Säkerhetspolisens handläggningstider i ärenden som remitterats från Migrationsverket.
  
  Med anledning av det som Migrationsverket och Säkerhetspolisen har uppgett om bl.a. behovet av resurser överlämnar JO sina beslut till Justitiedepartementet för kännedom.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  659-2019.pdf (288kb)
• Beslutsdatum:2021-01-21 Diarienummer:8443-2018

  Granskning av Migrationsverkets handläggningstider (ärenden om uppehållstillstånd på grund av anknytning)

  Läs mer

  Sammanfattning

  Sedan flera år är det många som vänder sig till JO med klagomål på långsam handläggning hos Migrationsverket.
  
  Under första halvåret 2019 beslutade JO att utreda nio ärenden som rörde långa handläggningstider inom ärendeslagen medborgarskap, anknytning och asyl, varav två asylärenden där Säkerhetspolisen varit remissinstans. Resultatet av granskningen redovisas i fyra separata beslut, varav detta beslut är ett.
  
  JO har flera gånger tidigare granskat handläggningstiderna hos Migrationsverket. I de granskningar som gjorts efter den kraftiga ökning av migrationen som inleddes under andra halvåret 2015 har JO hittills inte uttalat någon kritik mot verket för långa handläggningstider. JO har i stället uttalat att det ytterst är en fråga för regering och riksdag att se till att Migrationsverket har resurser för att fatta beslut inom rimlig tid.
  
  Utgångspunkten för den granskning som nu redovisas har varit att den kraftiga ökningen av migrationen har klingat av och att Migrationsverket har haft tid att anpassa sin verksamhet efter de nya förhållandena. Trots att det fortfarande kan finnas vissa kvardröjande effekter går det enligt JO:s mening inte längre att ursäkta långa handläggningstider hos Migrationsverket med hänvisning till den situation som uppstod 2015.
  
  JO kritiserar Migrationsverket för långsam handläggning i samtliga granskade ärenden och för passivitet under handläggningen i de flesta av ärendena.
  
  JO gör i ett av besluten uttalanden om Säkerhetspolisens handläggningstider i ärenden som remitterats från Migrationsverket.
  
  Med anledning av det som Migrationsverket och Säkerhetspolisen har uppgett om bl.a. behovet av resurser överlämnar JO sina beslut till Justitiedepartementet för kännedom.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  8443-2018.pdf (306kb)
• Beslutsdatum:2021-01-19 Diarienummer:1325-2020

  Kritik mot Malmö tingsrätt för bl.a. utformningen av beslut om umgänge med umgängesstöd

  Läs mer

  Sammanfattning

  JO har i ett initiativärende granskat om Malmö tingsrätts utformning av beslut om umgänge med umgängesstöd stått i överensstämmelse med bestämmelserna i 6 kap. 15 c § föräldrabalken. I JO:s beslut konstateras att tingsrätten har en slags överenskommelse med socialnämnden om att det normalt inte behöver hämtas in något yttrande innan tingsrätten beslutar om umgänge med umgängesstöd. Det har resulterat i en ordning där tingsrätten endast sporadiskt begär yttranden från socialnämnden innan beslut fattas, vilket inte är förenligt med den skyldighet som föreskrivs i föräldrabalken att inhämta ett yttrande inför varje sådant beslut. Vidare förordnar tingsrätten regelmässigt att umgänge ska ske i en umgängeslokal kallad Umgåsen, i stället för att ett umgängesstöd ska medverka vid umgänget. I endast ett av de granskade besluten har tingsrätten tidsbegränsat umgängesstödet. Tingsrätten har i de flesta av de granskade avgörandena förordnat att umgänget ska ske på viss tid eller den tid som bestäms i samråd mellan Umgåsens personal och parterna. JO understryker att det är rättens uppgift att bestämma tid för umgänget och att det inte finns något författningsstöd som gör det möjligt för rätten att delegera beslutsfattandet kring utformningen av umgänget till socialnämnden.
  
  JO är mot denna bakgrund kritisk till hur tingsrätten har utformat förordnandet om umgängesstöd i de granskade avgörandena. I sitt beslut gör JO också vissa uttalanden om ansvarsfördelningen mellan tingsrätten och socialnämnden i mål där ett sådant umgänge aktualiseras.
  

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  1325-2020.pdf (285kb)
• Beslutsdatum:2021-01-14 Diarienummer:8068-2018

  Kritik mot Bergsstaten för långsam handläggning av ett ärende om bearbetningskoncession m.m.

  Läs mer

  Sammanfattning

  I juli 2012 inleddes ett ärende om bearbetningskoncession vid Bergsstaten. Bergmästaren beviljade den sökta koncessionen i maj 2013. Bergmästarens beslut överprövades därefter av såväl regeringen som Högsta förvaltningsdomstolen. I juni 2016 upphävde regeringen beslutet och lämnade tillbaka ärendet till bergmästaren för ny behandling. Handläggningen har sedan dess pågått hos Bergsstaten.
  
  I beslutet konstaterar chefsJO att den utdragna handläggningstiden till övervägande delen verkar bero på den tid som främst sökandebolaget har fått till sitt förfogande för att lämna in vissa kompletteringar och yttranden. ChefsJO uttalar att även om en handläggningstid om fyra år typiskt sett framstår som mycket lång måste man vid bedömningen av vad som utgör en rimlig handläggningstid beakta ärendets beskaffenhet och komplexitet. Det måste dock i sammanhanget också beaktas att det, utöver sökanden, även finns fastighetsägare och andra sakägare som berörs av det aktuella ärendet. Det är även mot denna bakgrund viktigt att handläggningen bedrivs på ett så effektivt och snabbt sätt som möjligt och att ärendets avgörande inte fördröjs i onödan.
  
  Enligt chefsJO ger omständigheterna uttryck för att Bergsstaten inte har agerat med tillräcklig fasthet i sammanhanget och har varit alltför generös med att bevilja sökta anstånd. Myndigheten kritiseras för detta. ChefsJO uttalar även kritik mot Bergsstaten för att myndighetens ställningstagande i fråga om vilandeförklaring inte har dokumenterats genom ett formellt beslut.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  8068-2018.pdf (270kb)