Riksdagens ombudsmän / Justitieombudsmannen - JO

Senast webbpublicerade beslut

• Beslutsdatum:2022-06-29 Diarienummer:7954-2021

  Kritik mot lagmannen vid en tingsrätt för att i en brottmålsdom ha tagit in fotografier på den tilltalade och i en annan dom fotografier på målsäganden

  Läs mer

  Sammanfattning

  JO har granskat utformningen av två brottmålsdomar. I den ena domen har tingsrätten bl.a. infogat en närbild på den tilltalade. I den andra domen har tingsrätten tagit in fotografier på målsäganden och hennes hem. Båda domarna innehåller även en mängd andra bilder, t.ex. av påstådda brottsverktyg och blodspår. JO konstaterar att fotografier av en person som tas in i en brottmålsdom blir omedelbart tillgängliga för alla som tar del av domen och innebär att domstolen bidrar till att sprida fotografierna vidare. Enligt JO ska en domstol inte medverka till spridningen av bilder som kan äventyra den enskildes rätt till integritet och skydd för privatlivet. Hon är mycket kritisk till att fotografierna på den tilltalade och målsäganden samt de från målsägandens hem tagits in i de granskade domarna och anser att tingsrätten mer omsorgsfullt borde ha övervägt om det med hänsyn till deras integritet var försvarligt att göra det. Tingsrättens lagman var ansvarig för utformningen av domarna och kritiseras.
  
  I beslutet resonerar JO kring de överväganden som en domare bör göra innan fotografier och andra illustrationer tas in i en brottmålsdom.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  7954-2021.pdf (287kb)
• Beslutsdatum:2022-06-28 Diarienummer:822-2022

  En undersökning av hur socialtjänsten handlägger ärenden om umgängesbegränsning enligt LVU

  Läs mer

  Sammanfattning

  JO får varje år in klagomål som rör umgänge mellan barn som vårdas med stöd av LVU och deras vårdnadshavare. Mot den bakgrunden beslutade JO att genomföra en undersökning av hur socialtjänsten handlägger ärenden om umgängesbegränsning enligt LVU. Inom ramen för undersökningen har JO inspekterat sex socialnämnder och granskat ärenden om umgängesbegränsning. Den centrala frågan för JO:s undersökning har varit hur nämnderna beaktar principen om
  barnets bästa.
  
  JO konstaterar att samtliga nämnder uppgav att de arbetade aktivt med principen om barnets bästa och att den ligger till grund för alla beslut om umgängesbegränsning. JO:s granskning visar dock på en klar skillnad mellan vad nämnderna själva uppgett om att barnets bästa beaktas i handläggningen och vad som dokumenterats och
  redovisats i de granskade ärendena. JO framhåller att de enskilda barnen inte alls var synliggjorda i ärendena i de fall när någon bedömning av barnets bästa inte kom till uttryck i vare sig beslut eller beslutsunderlag, vilket JO ser med stort allvar på.
  
  Barnets rätt till delaktighet består av olika delar: rätten till information, rätten att komma till tals och bli lyssnad på samt rätten till inflytande utifrån ålder och mognad. Barnets rätt till information är en förutsättning för att barnet ska kunna uttrycka sina åsikter t.ex. i frågan om umgänge. Att komma till tals och bli lyssnad på är också en
  viktig förutsättning för att barnet ska uppleva att det fått det inflytande i ett ärende som det har rätt till. När det gäller rätten till delaktighet visar JO:s granskning på brister i alla delar, vilket är oroande.
  
  I beslutet uttalar sig JO även om vissa formella frågor vid hanteringen av ärenden om umgängesbegränsning och ger sin syn på hur de bör hanteras av nämnderna.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  822-2022.pdf (325kb)
• Beslutsdatum:2022-06-23 Diarienummer:961-2020

  Polismyndigheten har med tvång fotograferat en persons mc-väst och körkort utan stöd i lag och därigenom kränkt hans rätt till privatliv enligt artikel 8 i Europakonventionen

  Läs mer

  Sammanfattning

  En man stoppades av polis när han var på väg till en fest i mcmiljö. Polisen kontrollerade mannen och hans bil. I anslutning till detta fick han lämna ifrån sig sin mc-väst och sitt körkort som därefter fotograferades av polisen. Syftet med fotograferingen var att dokumentera att mannen hade varit på platsen och hur han då varit klädd.
  
  JO anser att fotograferingen rättsligt sett bör betraktas som att den gjordes med tvång. Enligt JO var åtgärden ett ingrepp i det skydd för privatlivet som artikel 8 i Europakonventionen garanterar. För att vara tillåten har fotograferingen därför krävt stöd i lag.
  
  JO konstaterar att det saknades nödvändigt lagstöd för att med tvång fotografera mannens mc-väst och körkort. Polismyndigheten kritiseras för att åtgärden ändå vidtogs och för att den inte dokumenterades på ett godtagbart sätt.
  

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  961-2020.pdf (131kb)
• Beslutsdatum:2022-06-23 Diarienummer:7164-2020

  En frihetsberövad har rätt att ha kontakt med en försvarare som är utsedd i en annan brottsutredning än den som frihetsberövandet avser

  Läs mer

  Sammanfattning

  En advokat som var offentlig försvarare för en frihetsberövad person sökte under en helgkväll kontakt med klienten per telefon. Frihetsberövandet avsåg en annan brottsutredning än den som försvararen var utsedd i. Åklagaren tillät inte kontakten, om inte försvararen förklarade vad samtalet skulle avse.
  
  JO uttalar att en frihetsberövads ovillkorliga rätt till kontakt med sin försvarare måste gälla även en försvarare som är utsedd i en annan brottsutredning än den som frihetsberövandet avser. Med hänsyn till den stränga konfidentialitet som gäller för kontakter mellan en misstänkt som är frihetsberövad och hans eller hennes försvarare uttalar JO vidare att en försvarare inte kan åläggas att berätta något om vad kontakten ska avse.
  
  Det fanns därför inte rättsliga förutsättningar att neka kontakten mellan försvararen och hans klient eller att fråga vad kontakten skulle avse. Däremot hade det varit godtagbart att göra överväganden om det vid tidpunkten fanns praktiska förutsättningar för kontakten.
  
  Vid bedömningen av åklagarens agerande väger JO in att det i författning inte funnits någon tydlig reglering av hur situationen skulle hanteras. Vidare beaktar JO att utredningen inte ger stöd för att kontakten ovillkorligen skulle ha ägt rum den aktuella kvällen eller att det finns anledning att anta att den uteblivna kontakten skulle ha
  begränsat den frihetsberövades möjligheter att förbereda sitt försvar. JO anser dock att åklagaren inte borde ha försökt utröna vad kontakten skulle avse.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  7164-2020.pdf (130kb)
• Beslutsdatum:2022-06-23 Diarienummer:O 1-2021

  Granskning av omständigheterna som gör att det dröjer innan patienter som ges sluten rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning kan ges öppen rättspsykiatrisk vård

  Läs mer

  Sammanfattning

  I beslutet behandlas vilka omständigheter som gör att patienter som ges rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning inte kan få öppen rättspsykiatrisk vård i anslutning till att kliniken bedömt att de inte längre behöver sluten rättspsykiatrisk vård. ChefsJO uttalar att konsekvenserna för dessa patienter är allvarliga. Det leder till en längre vårdtid än nödvändigt i en vårdform som är förenad med frihetsberövande och annat tvång.
  
  ChefsJO konstaterar att det kan ta lång tid att upprätta en samordnad vårdplan med de insatser dessa patienter behöver för att kunna få öppen rättspsykiatrisk vård. Skälet för detta är framför allt att de behöver ha en ordnad social situation, vilket förutsätter ett lämpligt boende. Just tillgången till ett sådant boende blir ofta avgörande för bedömningen av risken för återfall i brottslighet som är av allvarligt slag. En förklaring till att det många gånger dröjer med att ordna ett sådant boende kan vara att kliniken och socialtjänsten gör olika bedömningar av patienternas behov.
  
  ChefsJO konstaterar att samverkanslagens regler om kommuners betalningsansvar inte utgör något incitament för kommunerna att tillhandahålla tillräckliga insatser eftersom dessa regler blir tillämpliga först sedan de åtgärder vidtagits som de ekonomiska incitamenten avser att främja.
  
  Sammanfattningsvis uttalar chefsJO att granskningen visar att det behöver vidtas åtgärder för att patienter i sluten rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning mer skyndsamt ska kunna ges öppen rättspsykiatrisk vård. Lagstiftaren har valt att införa ekonomiska incitament för att främja detta. Det är då viktigt att dessa incitament är verkningsfulla. Även andra åtgärder som ökar möjligheterna för patienter att få ett lämpligt boende bör utredas. Situationen för utomlänspatienter bör uppmärksammas särskilt.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  O 1-2021.pdf (211kb)
• Beslutsdatum:2022-06-22 Diarienummer:9727-2020

  Uttalanden om bl.a. motiveringsskyldighet och partsställning vid beslut om förslag till fördelning av vissa forskningsanslag

  Läs mer

  Sammanfattning

  Region Skåne får statliga medel som ersättning för de kostnader som uppkommer i hälso- och sjukvården när dess resurser används för klinisk forskning. Lunds universitet föreslår för regionen hur medlen ska fördelas. En forskare vid universitetet klagade till JO på att hans forskningsgrupp utan motivering från universitetets sida nekats tilldelning av resurser som finansierats av de aktuella medlen.
  
  ChefsJO bedömer att förfarandet för fördelningen av medlen har betydligt större likheter med en arbetsgivares arbetsledningsbeslut än med t.ex. en myndighets handläggning av ansökningar om offentligrättsligt reglerade förmåner. Enligt chefsJO medför det att universitetets beslut om förslag till fördelning av medlen inte har påverkat någons situation på det sätt som krävs för att universitetet skulle ha varit skyldigt att motivera beslutet.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  9727-2020.pdf (191kb)
• Beslutsdatum:2022-06-22 Diarienummer:4547-2021

  Kritik mot Uddevalla tingsrätt för långsam handläggning av ett brottmål och uttalanden om tingsrättens rutiner för utsättning av sådana mål

  Läs mer

  Sammanfattning

  I ett brottmål som avsåg grov kvinnofridskränkning dröjde det nästan ett år efter att åtalet kom in till dess att tingsrätten kallade till huvudförhandling. Förhandlingen ställdes dock in och handläggningstiden började närma sig två år när målet avgjordes. I beslutet konstaterar JO att tingsrätten inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att se till att målet avgjordes inom skälig tid och pekar t.ex. på att flera gärningar var gamla redan när åtal väcktes. JO kritiserar tingsrätten för handläggningen.
  
  I ett annat brottmål, som avsåg olovlig körning, var den tilltalade 17 år gammal när åtalet väcktes. Eftersom den tilltalade var så ung skulle målet hanteras skyndsamt enligt 29 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, men det dröjde fyra månader innan tingsrätten meddelade dom. Även om JO anser att det kan diskuteras om tidsåtgången är förenlig med skyndsamhetskravet finner hon i detta fall inte anledning till kritik.
  
  I beslutet gör JO uttalanden om ansvarsfördelningen för brottmål samt om vikten av tydliga och skriftliga rutiner för utsättning. Enligt henne kan en domstol behöva beakta bl.a. om det finns särskilda faktorer, såsom vad det är för slags brottslighet eller om huvuddelen av bevisningen består av muntliga uppgifter, som gör att ett visst mål bör prioriteras. Domstolen måste dessutom uppmärksamma om tidigare huvudförhandlingar har ställts in och skälet till det. JO framhåller vidare att kravet på skyndsamhet i ungdomsmål medför att det är speciellt angeläget att domstolen efter en inställd förhandling omedelbart sätter ut ett sådant mål på nytt samt att rutinerna innehåller särskilda anvisningar för hur mål med unga lagöverträdare ska hanteras, exempelvis hur skyndsamt domstolen ska kalla till huvudförhandling.
  
  JO gör avslutningsvis vissa uttalanden om utsättning av brottmål under en pandemi.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  4547-2021.pdf (261kb)
• Beslutsdatum:2022-06-22 Diarienummer:9123-2021

  Kritik mot Skogsstyrelsens generaldirektör för att ha agerat i strid med kravet på saklighet och opartiskhet i 1 kap. 9 § regeringsformen

  Läs mer

  Sammanfattning

  Skogsstyrelsens generaldirektör lämnade på begäran ut sin privata e-postadress till en extern aktör. Denne skickade sedan ett meddelande till den adressen, vilket inte diariefördes hos Skogsstyrelsen utan raderades av generaldirektören.
  JO drar av utredningen slutsatsen att det aktuella meddelandet utgjorde en allmän handling. Enligt JO kan generaldirektörens uppgifter om händelsen inte uppfattas på annat sätt än att hans åtgärder syftade till att kringgå handlingsoffentligheten. Ett sådant agerande strider mot regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet. Generaldirektören kritiseras därför för sitt handlande.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  9123-2021.pdf (154kb)