Riksdagens ombudsmän / Justitieombudsmannen - JO

Senast webbpublicerade beslut

• Beslutsdatum:2023-01-27 Diarienummer:2723-2022

  Uttalanden om Riksarkivets handläggningstider vid utlämnande av allmänna handlingar

  Läs mer

  Sammanfattning

  JO:s granskning har avsett handläggningstiderna hos Riksarkivet vid handlingsutlämnanden. I sitt yttrande till JO har Riksarkivet fört fram att myndigheten ställs inför en orimlig situation om skyndsamhetskravet i tryckfrihetsförordningen (TF) ska tolkas på samma sätt för de arkivhandlingar som Riksarkivet förvarar åt hela statsförvaltningen som de handlingar som finns i en myndighets egen verksamhet.
  
  JO konstaterar dock att det inte finns stöd i TF eller dess förarbeten för att särbehandla Riksarkivet vid en begäran om att få ta del av en allmän handling ur de arkiv som förvaras åt statsförvaltningen. Mot bakgrund av omfattningen av dessa arkiv kan det enligt JO i vissa fall vara ofrånkomligt att handläggningen av en begäran om handlingsutlämnande tar en viss tid. Ett grundkrav är dock att handläggningen påbörjas skyndsamt efter att framställningen gjorts.
  
  JO uttalar att Riksarkivets målsättning för handlingsutlämnanden inte är förenlig med TF och är kritisk till att handläggningstiderna vid Landsarkivet i Härnösand inte verkar ha förbättrats nämnvärt sedan JO:s förra granskning i maj 2020. JO kritiserar Riksarkivet för att det tog nästan sex veckor att lämna ut en kopia av en dom som begärts ut.
  
  Enligt JO kan det förväntas att Riksarkivet - i egenskap av statlig arkivmyndighet med särskilt ansvar för arkivverksamheten och arkivvården i landet - agerar som förebild när det gäller att hantera arkivhandlingar och att lämna ut dessa. Myndigheten behöver intensifiera arbetet med att förkorta de långa handläggningstiderna för handlingsutlämnanden.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  2723-2022.pdf (173kb)
• Beslutsdatum:2023-01-26 Diarienummer:8017-2021

  Efter att JO gjort en anmälan till Statens ansvarsnämnd har en rådman tilldelats en varning

  Läs mer

  Sammanfattning

  I anmälningar till JO framförde två ombud klagomål över brister i Värmlands tingsrätts handläggning av två vårdnadsmål. JO:s utredning i ärendet visade att den ansvarige rådmannen hade varit ordförande vid sammanträden för muntliga förberedelser som hölls i de båda målen i juni 2021.
  
  I det första målet framställdes interimistiska yrkanden om umgänge, och enligt JO borde tingsrätten ha tagit ställning till dessa efter den muntliga förberedelsen och i anslutning till det att parterna i juli 2021 hade yttrat sig över socialnämndens s.k. snabbyttrande. Så skedde emellertid först i december samma år efter att tingsrättens lagman tagit över handläggningen och inte förrän då expedierades protokollet från den muntliga förberedelsen. Det hade vidare dröjt flera månader innan rådmannen tog ställning till en ansökan om rättshjälp.
  
  I det andra målet avkunnade rådmannen ett interimistiskt beslut om ensam vårdnad vid den muntliga förberedelsen. Det upprättades dock inte något protokoll och parterna fick således inte del av något skriftligt beslut. Av dagboksbladet framgick inte heller att det hade hållits en muntlig förberedelse eller att det hade avkunnats ett interimistiskt beslut. Rådmannen besvarade inte ombudets efterfrågningar av protokollet och såvitt framgick vidtog han inte heller någon åtgärd för att sammanställa och expediera det. Det skedde först nio månader senare då lagmannen hade tagit över ansvaret för målet.
  
  Enligt JO hade rådmannen gjort sådana fel i tjänsten att det fanns anledning för henne att göra en anmälan till Statens ansvarsnämnd för prövning av frågan om rådmannen skulle meddelas en disciplinpåföljd. Efter att ansvarsnämnden beslutat att tilldela rådmannen en varning enligt 14 och 15 §§ lagen om offentlig anställning och beslutet vunnit laga kraft avslutar nu JO sina tillsynsärenden.
  

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  8017-2021 Beslut.pdf (85kb)8017-2021 Slutligt beslut.pdf (146kb)
• Beslutsdatum:2023-01-23 Diarienummer:844-2022

  Kritik mot Kriminalvården, häktet Salberga, för att inte ha möjliggjort utomhusvistelse i tillräcklig omfattning

  Läs mer

  Sammanfattning

  I januari 2022 placerades samtliga intagna vid häktet Salberga i avskildhet med anledning av smittspridning av covid-19. Avskildheten på en av häktets avdelningar varade i tolv dagar. Under hela den perioden var de intagnas möjligheter att vistas utomhus kraftigt begränsade.
  
  JO ifrågasätter inte att smittspridningen i häktet inledningsvis medförde att det saknades praktiska förutsättningar att låta de intagna genomföra en timmes promenad per dag. Häktet hade dock en skyldighet att omedelbart påbörja planeringen och genom olika insatser se till att så snart som möjligt kunna erbjuda de intagna utomhusvistelse i normal omfattning trots det uppkomna läget. Enligt JO var de åtgärder som vidtogs i detta syfte otillräckliga.
  
  JO kritiserar häktet för att inte ha vidtagit nödvändiga åtgärder för att kunna erbjuda de intagna utomhusvistelse i större utsträckning än vad som skett.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  844-2022.pdf (126kb)
• Beslutsdatum:2023-01-20 Diarienummer:7702-2021

  Kritik mot Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall för att patienter inte har möjlighet att tala ostört i telefon

  Läs mer

  Sammanfattning

  Vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall har patienter på en avdelning tillgång till en fast telefon, som är placerad så att personalen kan ha uppsikt över att patienter som har inskränkningar i sin rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster inte ska nyttja den. Telefonens placering medför en risk för att andra patienter eller personal kan höra vad den som pratar i telefonen säger. Patienterna har också möjlighet att använda en telefon i ett konferensrum. Vid sådana samtal är någon ur avdelningspersonalen närvarande av säkerhetsskäl.
  
  ChefsJO har inte någon invändning mot placeringen av den fasta telefonen, så länge de patienter som får använda telefon även har möjlighet att ringa ostört. Någon sådan möjlighet finns emellertid inte. Även om syftet med personalnärvaron i konferensrummet inte är att lyssna på patienternas telefonsamtal blir detta enligt chefsJO en konsekvens av närvaron. Han konstaterar att det inte finns något lagstöd för en sådan åtgärd och kritiserar kliniken för rutinerna. ChefsJO förutsätter att kliniken har vidtagit åtgärder för att komma till rätta med bristerna och att det har lett till att de patienter som har rätt att tala ostört i telefon också kan göra det.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  7702-2021 Webb.pdf (188kb)
• Beslutsdatum:2023-01-12 Diarienummer:376-2021

  Kriminalvårdens användning av spotthuvor

  Läs mer

  Sammanfattning

  Användningen av spotthuvor är en mycket integritetskänslig åtgärd som innebär en inskränkning av den enskildes grundläggande fri- och rättigheter enligt regeringsformen. Det har i flera sammanhang uppmärksammats att åtgärden medför en risk för kvävning och, om den kombineras med fängsel, även en risk för halsskador.
  
  JO konstaterar att Kriminalvården använder spotthuvor i sin verksamhet för att hindra frihetsberövade från att spotta på personal och andra, men att det inom olika delar av myndigheten finns betydande skillnader i tillämpningen och övrig hantering.
  
  Vid sidan av regler om allmänna grunder för ansvarsfrihet finns det inte någon författningsreglering som avser Kriminalvårdens möjligheter att använda sig av spotthuvor eller andra hjälpmedel för att värja sig mot att en intagen spottar. Den huvudsakliga ledningen för myndighetens personal ges i stället i en handbok. Att tillämpningen i olika delar skiljer sig åt illustrerar enligt JO tydligt att nuvarande reglering är otillräcklig. JO anser också att det framstår som en omotiverad skillnad att tillämpningsområdet för fängsel uttömmande har reglerats i fängelselagen och häkteslagen medan så inte är fallet när det gäller användningen av spotthuvor. Det är enligt JO uppenbart att det finns ett behov av att explicit reglera Kriminalvårdens användning av spotthuvor i syfte att åstadkomma en enhetlig och rättssäker tillämpning.
  
  Mot den bakgrunden finner JO anledning att, med stöd av 4 § JO-instruktionen, göra en framställning till regeringen om en översyn av lagstiftningen.
  
  Vidare uttalar JO att Kriminalvården i avvaktan på en tydlig rättslig reglering behöver förvissa sig om att tillämpningen av tvångsåtgärden omgärdas av restriktivitet, proportionalitet och enhetlighet samt korrekt dokumentation.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  376-2021 WEBB.pdf (322kb)
• Beslutsdatum:2023-01-11 Diarienummer:2902-2022

  Kritik mot Kriminalvården för att en intagen under lång tid förblev placerad i avskildhet till följd av den ansträngda beläggningssituationen

  Läs mer

  Sammanfattning

  En intagen som placerades i avskildhet av konstellationsskäl förblev avskild under några månader eftersom det saknades en ledig s.k. SRI-plats i någon anstalt av säkerhetsklass 1.
  
  JO kritiserar Kriminalvården för att avsaknaden av en sådan plats resulterade i att den intagne var placerad i avskildhet under lång tid. Hon uttalar att det inte är förenligt med vare sig bestämmelsen i 2 kap. 1 § fängelselagen eller en human kriminalvård, och inte heller ägnat att underlätta återanpassning i samhället.
  
  Ärendet illustrerar på ett tydligt sätt de följder som den fortsatt mycket höga beläggningen får, här för myndighetens möjlighet att besluta om adekvata placeringar och s.k. inre differentiering. Av utredningen framgår att bl.a. antalet SRI-platser är förhållandevis få men att behovet är stort. Enligt JO framstår det som angeläget att Kriminalvården i samband med de ut- och nybyggnationer som pågår av häkten och anstalter överväger behovet av att inrätta fler sådana platser.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  2902-2022.pdf (136kb)
• Beslutsdatum:2022-12-22 Diarienummer:1008-2021

  Kultur- och fritidsnämnden i Nyköpings kommun har hanterat en förfrågan från ett politiskt parti om att hyra en lokal i strid med objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 § regeringsformen

  Läs mer

  Sammanfattning

  Nyköpings kommun nekade partiet Alternativ för Sverige att hyra
  en lokal av kommunen med hänvisning till kommunens regler för lokalbokning. En företrädare för partiet efterfrågade vid upprepade tillfällen en mer utförlig motivering till varför man inte fick hyra en lokal, men utan att få det. JO konstaterar att det är först i yttrandena till JO som kommunen presenterade sina närmare skäl till varför partiet inte fick hyra en lokal (risk för ordningsstörningar). Enligt JO borde kommunen ha gett företrädaren en motivering när han frågade efter det.
  
  Det förhållandet att kommunen först i yttrandena till JO uppgav de närmare skälen till varför partiet nekades uthyrning kan enligt JO uppfattas som att kommunen vid tidpunkten för sitt besked till partiet inte hade gjort några sådana överväganden eller att kommunens ställningstagande i själva verket vilade på någon annan grund. Hänvisningen endast till risken för ordningsstörningar framstår enligt JO som en efterhandskonstruktion.
  
  JO konstaterar att kommunens hantering av partiets förfrågan inte har levt upp till regeringsformens krav på objektivitet. Kultur- och fritidsnämnden i Nyköpings kommun kritiseras för det och för den bristande motiveringen i svaret till partiet.
  
  I beslutet gör JO även uttalanden om huruvida en viss klausul i uthyrningsreglerna är förenlig med regeringsformens objektivitetsprincip.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  1008-2021.pdf (134kb)
• Beslutsdatum:2022-12-21 Diarienummer:5665-2021

  Kritik mot Trafiknämnden i Region Stockholm för långsam handläggning av framställningar om utlämnande av allmänna handlingar

  Läs mer

  Sammanfattning

  Två personer begärde vid flera tillfällen ut en stor mängd e-post från Trafik-nämnden i Region Stockholm.
  
  JO konstaterar att trafiknämndens handläggning har präglats av påtagliga och allvarliga brister. Bristerna tyder enligt JO på att det hos nämnden inte finns tillräckliga kunskaper om tryckfrihetsförordningens skyndsamhetskrav och andra grundläggande regler för utlämnande av allmänna handlingar. JO uttalar att det med tanke på de fel som uppstod tidigt under handläggningen och de påstötningar som personerna gjorde med anledning av felen är mycket anmärkningsvärt att nämnden inte gjorde större ansträngningar för att hantera personernas begäran korrekt. JO är sammantaget mycket kritisk till trafiknämndens hantering.
  

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  5665-2021.pdf (142kb)