Riksdagens ombudsmän / Justitieombudsmannen - JO

Senast webbpublicerade beslut

• Beslutsdatum:2020-09-07 Diarienummer:4141-2018

  Uttalanden om saklighet och opartiskhet i Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

  Läs mer

  Sammanfattning

  Socialstyrelsen beslutade den 13 december 2017 om nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. I en anmälan till JO framförde Riksföreningen Psykoterapicentrum klagomål mot Socialstyrelsen om att myndigheten inte följt regeringsformens bestämmelser om saklighet och opartiskhet samt förvaltningslagens jävsbestämmelser vid framtagandet av riktlinjerna, bl.a. för att fem jäviga experter anlitats i arbetet.
  
  JO har granskat Socialstyrelsens formella handläggning av ärendet. Det har innefattat en prövning av dels om Socialstyrelsens grundmodell för att ta fram och besluta om nationella riktlinjer är utformad på ett sätt som beaktar grundlagens objektivitetskrav, dels om det funnits brister vad gäller saklighet och opartiskhet i det aktuella riktlinjearbetet. En central fråga i ärendet har varit vilka uppdrag de externa experter som Socialstyrelsen anlitat faktiskt haft och om det funnits anledning att ifrågasätta dessa experters opartiskhet. JO har inte utvärderat riktlinjernas innehåll och uttalar sig inte om riktlinjerna i sak.
  
  I beslutet uttalar JO att det inte finns anledning att ifrågasätta Socialstyrelsens grundmodell som sådan och konstaterar att modellen framstår som ändamålsenlig att använda i arbetet med att ta fram de nationella riktlinjerna. JO anser vidare att Socialstyrelsen i det aktuella riktlinjearbetet har tillämpat modellen på ett sätt som gör att kravet på saklighet måste anses uppfyllt.
  
  Vidare uttalar JO att förvaltningslagens jävsbestämmelser inte kan anses tillämpliga på de experter som deltagit i riktlinjearbetet men att Socialstyrelsen för att uppfylla regeringsformens krav på opartiskhet har varit skyldig att säkerställa att det inte i fråga om dessa experter har funnits omständigheter som varit ägnade att negativt påverka tilltron till det tillämpade förfarandets objektivitet. JO anser att Socialstyrelsen inte kan undgå kritik för att i det aktuella riktlinjearbetet ha anlitat en extern expert vars objektivitet utifrån sett kunde ifrågasättas. I övrigt har kraven på opartiskhet enligt JO:s mening varit uppfyllda.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  4141-2018.pdf (364kb)
• Beslutsdatum:2020-09-03 Diarienummer:O 13-2020

  Statens institutionsstyrelses åtgärder med anledning av covid-19

  Läs mer

  Sammanfattning

  Under våren 2020 har JO genomfört en granskning av vilka konsekvenser som Statens institutionsstyrelses (SiS) åtgärder för att stoppa smittspridning av covid-19 har fått för intagna i LVM-hem och särskilda ungdomshem. Enligt ett stöddokument som myndigheten har tagit fram ska den fatta beslut om vård i enskildhet för en intagen som är befarat eller bekräftat smittad av covid-19. Syftet med rutinen är att institutionerna ska besluta om en sådan tvångsåtgärd i en hastigt uppkommen situation för att skydda andra intagna från smitta. JO uttalar att utgångspunkten är att ett beslut om vård i enskildhet ska svara mot ett väl definierat vårdbehov hos den enskilde. Avsikten är inte att tvångsåtgärden ska tillgripas för att hantera en akut situation. JO ställer sig därför mycket tveksam till om det är möjligt att tillämpa bestämmelserna på det sättet.

  Enligt JO:s mening bör det kunna begäras av intagna i SiS institutioner att de tar ansvar för sin situation och frivilligt bidrar till att motverka smittspridning av en allmänfarlig sjukdom. Utgångspunkten bör därför vara att myndigheten ska ge en intagen med befarad eller bekräftad smitta de möjligheter som behövs för att han eller hon ska kunna ta det ansvar som åligger denne enligt smittskyddslagen att skydda andra mot smittrisk. Den praktiska innebörden av det är att hemmet behöver ordna så att den intagne kan vistas där frivilligt skild från övriga intagna under så lång tid som krävs för att det ska kunna konstateras att den intagne inte längre smittar. Det ligger ett stort ansvar på personalen att förklara för den intagne att åtgärden inte vidtas inom ramen för tvångsvården utan bara kan ske om den enskilde samtycker till den. Det får inte förekomma att personalen utsätter den intagne för direkta eller indirekta påtryckningar genom att t.ex. uppge att de kommer vidta tvångsåtgärder om den intagne inte samtycker till åtgärden.

  Det kan inträffa att en intagen inte samtycker till att frivilligt vara skild från övriga intagna. JO utesluter inte att det kan uppstå en situation där en intagen, som är befarat eller bekräftat smittad av en allmänfarlig sjukdom, genom sitt agerande utgör en sådan fara för andra intagna att det finns skäl att fatta ett beslut om avskiljande. I ett sådant fall kan beslutet inte syfta till annat än att avvärja en hastigt uppkommen och potentiellt farlig situation. En sådan åtgärd kan enligt JO:s mening inte ersätta de åtgärder som kan behöva vidtas med stöd av smittskyddslagen. Situationen kan vara sådan att det uteslutande är en uppgift för smittskyddsläkaren att fatta beslut om tillfällig isolering eller ansöka hos förvaltningsrätten om att en sådan åtgärd beslutas.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  O13-2020.pdf (296kb)
• Beslutsdatum:2020-08-31 Diarienummer:7480-2019

  Kritik mot HR-chefen i Laholms kommun för hanteringen av en begäran om att få ta del av allmänna handlingar

  Läs mer

  Sammanfattning

  En reporter vid en tidning skickade ett mejl till HR-chefen i Laholms kommun och frågade om det fanns några personalärenden gällande kommunens gatuingenjör. Reportern begärde även att få ta del av "eventuella varningar, uppsägning, överenskommelse om upphörande av anställning el liknande".
  
  När begäran gjordes hade kommunen fattat ett beslut om att stänga av gatuingenjören från hans tjänst. HR-chefen besvarade dock reporterns förfrågan med att det inte fanns några sådana dokument som reportern efterfrågade.
  
  JO anser att reporterns begäran inte kan förstås på något annat sätt än att den omfattade avstängningsbeslutet och att HR-chefen rimligen inte heller kan ha gjort någon annan tolkning. JO kritiserar HR-chefen för att hon lämnat en vilseledande uppgift och fördröjt utlämnandet av en allmän handling. Hon kritiseras också för att senare i ett telefonsamtal ha ställt en fråga till reportern om varför han var så intresserad av det aktuella personalärendet, vilket stred mot efterforskningsförbudet i tryckfrihetsförordningen.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  7480-2019.pdf (178kb)
• Beslutsdatum:2020-07-22 Diarienummer:6705-2019

  Anmälan mot Kriminalvården, anstalten Brinkeberg, om brister i samband med hanteringen av ett urinprov och uttalanden om dokumentation vid sådan provtagning

  Läs mer

  Sammanfattning

  En intagen i anstalt som hade lämnat ett urinprov klagade på att han inte fick närvara när hans urin hälldes över i ett provrör som märktes med hans personuppgifter. Av anstaltens rutiner för drogprov följer att den intagne ska befinna sig i närheten för att bevittna att allt har gått rätt till, om det inte av säkerhetsskäl är lämpligare att personalen utför kontrollen på egen hand. Det framgick inte av någon dokumentation om den intagne hade fått närvara vid anstaltens hantering av urinprovet.
  
  JO konstaterar att ett positivt urinprov kan ligga till grund för ett beslut att tilldela den intagne en varning enligt fängelselagen och därmed även leda till inskränkningar beträffande den fortsatta verkställigheten. En intagen kan begära omprövning av en varning och i ett senare skede överklaga beslutet till förvaltningsdomstol. Enligt JO talar därför rättssäkerhetsskäl med styrka för att Kriminalvården bör dokumentera om den intagne har varit närvarande vid myndighetens hantering av dennes urinprov eller getts möjlighet att vara det.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  6705-2019.pdf (141kb)