Riksdagens ombudsmän / Justitieombudsmannen - JO

Senast webbpublicerade beslut

• Beslutsdatum:2021-10-19 Diarienummer:9586-2020

  Fråga om 2 kap. tryckfrihetsförordningen eller 6 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen skulle tillämpas när en kommunanställd i och för sin tjänsteutövning begärde ut allmänna handlingar från en annan myndighet

  Läs mer

  Sammanfattning

  En handläggare vid en överförmyndarnämnd begärde att få
  kopior av beslut som Migrationsverket hade fattat i fråga om en viss person. Migrationsverkets handläggning av begäran drog ut på tiden.
  
  I beslutet behandlar JO frågan om 2 kap. tryckfrihetsförordningen eller 6 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen skulle tillämpas vid handläggningen.
  
  Mot bakgrund av hur begäran såg ut anser JO att det måste ha varit uppenbart för Migrationsverket att begäran gjordes i och för handläggarens tjänsteutövning. Den borde därför ha handlagts med tillämpning av bestämmelsen om informationsskyldighet mellan myndigheter i 6 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen.
  
  Vidare konstaterar JO att det saknas uttryckliga bestämmelser om hur lång tid en prövning enligt den nämnda bestämmelsen får ta men anser att utgångspunkten är att prövningen ska göras med skyndsamhet. JO menar dock att det bör finnas ett förhållandevis stort utrymme att beakta omständigheterna i det enskilda fallet vid
  bedömningen av hur skyndsam handläggningen ska vara. För att underlätta och snabba på hanteringen kan den begärande myndigheten lämpligen ange hur fort den efterfrågade uppgiften eller handlingen behövs. Den myndighet som förvarar
  uppgifterna eller handlingen kan också fråga den begärande myndigheten om behovet och anpassa sin handläggning efter svaret.
  
  JO kritiserar Migrationsverket för att det tog fyra månader att handlägga begäran.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  9586-2020.pdf (139kb)
• Beslutsdatum:2021-10-18 Diarienummer:1188-2020

  Kritik mot Socialnämnden Nordost i Göteborgs kommun för att två handläggare inom ramen för en s.k. barnutredning genomförde ett oanmält hembesök, trots att det inte fanns skäl för det

  Läs mer

  Sammanfattning

  Socialtjänsten fick in en orosanmälan från två föräldrars arbetsgivare. Paret hade nyss fått barn och nämnden inledde en s.k. barnutredning mot bakgrund av uppgifterna i orosanmälan. Därefter genomförde två handläggare ett oanmält hembesök hos paret.
  
  Var och en är enligt 2 kap. 6 § regeringsformen skyddad mot bl.a. husrannsakan eller liknande intrång från det allmännas sida. Skyddet mot intrång får endast begränsas i lag. Socialtjänsten utgör en del av det allmänna och omfattas alltså av bestämmelsen i regeringsformen. Det finns inte någon bestämmelse som ger socialtjänsten rätt att gå in i en enskilds bostad oavsett vad syftet med detta skulle vara.
  
  För att socialtjänsten ska få genomföra ett hembesök inom ramen för en s.k. barnutredning krävs att den enskilde samtycker till hembesöket. Frivilligheten måste vara reell och det får inte vara fråga om att den enskilde samtycker till ett hembesök för att han eller hon känner sig tvingad till det. Utrymmet för att genomföra oanmälda hembesök är mycket begränsat och sådana besök bör endast kunna godtas i undantagsfall, t.ex. om socialtjänsten befarar att det föreligger en nödsituation. Enligt JO fanns det i ärendet inte någon anledning att befara att det rörde sig om en nödsituation och handläggarna borde alltså i förväg ha hört av sig till paret innan
  hembesöket genomfördes för att få deras samtycke till det.
  
  I sitt svar till JO framhöll nämnden att den inte ville ge paret en möjlighet att ge en tillrättalagd bild av förhållandena i hemmet. I beslutet understryker JO att socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för enskildas integritet, och att principerna om självbestämmanderätt och integritet är grundläggande för
  socialtjänstens verksamhet. JO pekar även på att det finns en risk att allmänhetens förtroende för socialtjänsten skadas om myndigheten genomför oanmälda hembesök utan anledning och kritiserar nämnden för att hembesöket genomfördes oanmält.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  1188-2020.pdf (156kb)
• Beslutsdatum:2021-10-15 Diarienummer:5904-2019

  Kritik mot Länsstyrelsen i Östergötlands län för handläggningen av en jävsinvändning mot en bitillsynsman. Även uttalanden om bitillsynsmannens rättsliga ställning

  Läs mer

  Sammanfattning

  En biodlare anmälde en länsstyrelse för bristfällig handläggning av en jävsinvändning som avsåg en bitillsynsman. Jävsinvändningen grundades på att bitillsynsmannen även var biodlare och sålde honung på samma marknader som anmälaren. JO begärde yttrande från länsstyrelsen och från Jordbruksverket. Båda myndigheterna menade bl.a. att bitillsynsmän var att betrakta som egna myndigheter i förhållande till länsstyrelsen.
  
  JO konstaterar att regelverket innebär att bitillsynsmän förordnas av och är underställda länsstyrelsen, att uppdraget när som helst kan återkallas av länsstyrelsen och att ersättning till en bitillsynsman utgår enligt en särskild taxa. JO fann vidare att den aktuella bitillsynsmannen haft kommersiella intressen och bedrivit näringsverksamhet vid sidan av tillsynsuppdraget. Enligt JO talar främst de grundläggande organisatoriska förhållandena emot att en bitillsynsman ska betraktas som en egen myndighet i regeringsformens mening. JO bedömer att bitillsynsmän ska ses som individer till vilka förvaltningsuppgifter har överlåtits med stöd av lag på det sätt som anges i 12 kap. 4 § regeringsformen. JO understryker att grundlagens krav på objektivitet gäller i deras tillsynsverksamhet.
  
  I beslutet kritiseras länsstyrelsen för att inte vare sig ha tagit ställning till anmälarens jävspåstående eller ha vidarebefordrat jävsinvändningen till bitillsynsmannen för hantering.
  

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  5904-2019.pdf (142kb)
• Beslutsdatum:2021-10-14 Diarienummer:3026-2019

  Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Örebro kommun får kritik bl.a. för hur ankomstdagen för handlingar som lämnats in till nämnden via en brevlåda på kommunens servicecenter bestämts

  Läs mer

  Sammanfattning

  AA klagade på socialtjänsten i Örebro kommun och anförde
  sammanfattningsvis att hon gjort flera ansökningar om försörjningsstöd som inte registrerats den dag respektive ansökan lämnades in till kommunen utan först dagen därpå. Örebro kommun yttrade sig och beskrev i yttrandet hur ankomstdagen för handlingar som lämnats in i kommunens brevlåda på kommunens servicecenter
  beräknas. Rutinen innebär bl.a. att brevlådan töms varje morgon och att handlingar som lämnats i brevlådan anses inkomna först när handlingen har nått den ansvariga nämnden.
  
  I beslutet anför JO att en brevlåda av angivet slag måste ses som gemensam för kommunens nämnder. Det var således fel att inte genast registrera AA:s ansökningar i enlighet med 22 § tredje stycket förvaltningslagen. JO kritiserar vidare bl.a. kommunens rutin för att bestämma ankomstdagen för handlingar som lämnats i
  brevlådan på kommunens serviceenhet.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  3026-2019.pdf (121kb)
• Beslutsdatum:2021-10-05 Diarienummer:6952-2020

  Kritik mot Kriminalvården, häktet Göteborg, för hanteringen av en försändelse från en advokat. Även klagomål mot en åklagare vid Göteborgs åklagarkammare

  Läs mer

  Sammanfattning

  I samband med att en offentlig försvarare besökte en av sina klienter i häktet Göteborg gjorde den intagne stödanteckningar för att förbereda sig inför kommande huvudförhandling. Efter besöket lämnade advokaten in ett kuvert med anteckningarna till häktet med avsikt att detta skulle lämnas till klienten. En sådan försändelse ska enligt huvudregeln vidarebefordras till den intagne utan att granskas. Trots detta utförde häktespersonalen en granskning. Dessutom lämnade häktet över försändelsen till Åklagarmyndigheten för prövning av den häktades rätt att ta emot denna. Försändelsen granskades av åklagaren.
  
  I sitt beslut kommer JO fram till att häktets åtgärder strider mot bestämmelserna i 3 kap. 6 § häkteslagen och kritiserar häktet för den felaktiga hanteringen. JO noterar att häktet Göteborg i augusti 2019 fick kritik för en liknande hantering av en försändelse från en offentlig försvarare. Enligt JO är det därför angeläget att häktets arbete med att ytterligare förtydliga rutinerna för posthanteringen följs upp. När det gäller åklagarens granskningsåtgärd konstaterar JO att det inte finns grund för kritik.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  6952-2020.pdf (164kb)
• Beslutsdatum:2021-09-29 Diarienummer:4794-2020

  Polismyndigheten har felaktigt nekat en advokat att närvara som ombud vid ett förhör enligt 16 § polislagen. Även uttalanden om när ett sådant förhör ska hållas

  Läs mer

  Sammanfattning

  En man som var häktad försattes på fri fot efter huvudförhandlingen i brottmålet. I anslutning till detta omhändertogs han av polis, med stöd av 11 § polislagen, i avvaktan på Polismyndighetens beslut om förvar enligt utlänningslagen. Polismyndigheten fattade ett beslut om förvar och därefter hölls ett förhör med mannen enligt 16 § polislagen. Den advokat som var mannens offentliga försvarare i brottmålet begärde att få närvara vid förhöret som ombud för mannen. En tjänsteman vid Polismyndigheten nekade advokaten det, eftersom hon ansåg att advokatens närvaro inte var nödvändig.
  
  I beslutet uttalar JO att om den som förvarsbeslutet ska avse är omhändertagen enligt 11 § polislagen måste polislagens förfaranderegler iakttas. Det innebär bl.a. att ett förhör enligt 16 § polislagen ska hållas innan det tillfälliga omhändertagandet upphör
  genom att Polismyndigheten beslutar om förvar.
  
  JO konstaterar att förvaltningslagen är tillämplig vid den handläggning som inleds genom att en polis beslutar att omhänderta en utlänning i avvaktan på Polismyndighetens beslut om förvar. Det innebär att den enskilde i ett sådant fall enligt 14 § förvaltningslagen har rätt att anlita någon som ombud vid det förhör som ska hållas enligt 16 § polislagen. Möjligheten att anlita ett ombud är en rätt för den enskilde och myndighetens bedömning av behovet av ombudets närvaro har således ingen betydelse.
  
  Advokaten fanns på plats i arresten när förhöret skulle genomföras och han var lämplig för uppdraget som ombud. JO kan inte se att det fanns något hinder mot advokatens närvaro vid förhöret. Den omhändertagne mannen borde därför ha underrättats om advokatens begäran och tillfrågats om sin inställning till den.
  
  JO kritiserar Polismyndigheten för att ett förhör enligt 16 § polislagen inte hölls innan omhändertagandet upphörde genom beslutet om förvar och för den bristfälliga hanteringen av advokatens begäran om att få närvara vid förhöret som ombud.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  4794-2020.pdf (145kb)
• Beslutsdatum:2021-09-29 Diarienummer:455-2020

  Försäkringskassan kritiseras för bristande service och bristande beslutsmotivering i såväl ett kommuniceringsbrev som i det efterföljande beslutet

  Läs mer

  Sammanfattning

  I 110 kap. 13 a § socialförsäkringsbalken finns särskilda regler om
  kommunicering i ärenden om sjukpenning. Ett sådant ärende får som huvudregel inte avgöras till den försäkrades nackdel utan att den försäkrade har underrättats om innehållet i det kommande beslutet och fått tillfälle att yttra sig över det. Den försäkrade bör även få ta del av beslutets motivering.
  
  Av 32 § förvaltningslagen framgår att ett beslut, om det inte är uppenbart obehövligt, ska innehålla en klargörande motivering där det framgår vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande. Av förarbetena till bestämmelsen framgår vidare att om en part har gjort invändningar mot faktauppgifter som tillförts ärendet finns det anledning för myndigheten att förklara hur den har bedömt invändningarna.
  
  I beslutet konstaterar JO att de krav på en klargörande motivering som gäller enligt 32 § förvaltningslagen även bör gälla vid en kommunicering enligt 110 kap. 13 a § socialförsäkringsbalken för att den försäkrade ska kunna yttra sig över det kommande beslutet på ett meningsfullt sätt.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  455-2020.pdf (127kb)
• Beslutsdatum:2021-09-28 Diarienummer:5429-2019

  Försäkringskassan kritiseras för utformningen av fem beslut om utbetalning av assistansersättning. Myndigheten får även kritik för att inte ha uppfyllt sin serviceskyldighet

  Läs mer

  Sammanfattning

  Försäkringskassan har genom tre beslut för olika perioder avvisat
  den enskildes ansökningar om assistansersättning. Av motiveringarna till besluten framgår att Försäkringskassan trots allt prövat rätten till utbetalning för dessa perioder i sak. Det är av stor vikt att en myndighet är klar över skillnaden mellan att avslå och
  avvisa en ansökan och att en ansökan avvisas först när det inte är möjligt att pröva den i sak. Det framstår även som oklart vad som varit den egentliga motiveringen för besluten. Försäkringskassan har heller inte angett i beslutsmeningen vilken tidsperiod besluten rör. Det är särskilt viktigt att det är tydligt vad som omfattas av ett beslut när en myndighet under kort tid fattar flera beslut som rör olika tidsperioder.
  
  Försäkringskassan hade även kunnat formulera två beslut för andra tidsperioder på ett tydligare sätt.
  
  JO är sammantaget kritisk till den bristfälliga utformningen av samtliga fem beslut.
  
  I beslutet uttalar JO även att Försäkringskassan, inom ramen för sin
  serviceskyldighet, borde ha kontaktat assistansanordnaren under handläggningstiden och informerat om att ytterligare handlingar behövdes innan det var för sent att komplettera ansökningarna för respektive månad. Försäkringskassan får kritik för att ha underlåtit att göra det.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  5429-2019.pdf (138kb)