Riksdagens ombudsmän / Justitieombudsmannen - JO

Senast webbpublicerade beslut

• Beslutsdatum:2019-11-06 Diarienummer:5866-2018

  Anmälan mot Finansinspektionen om ett inlägg som publicerades på myndighetens twitterkonto

  Läs mer

  Sammanfattning

  En tjänsteman vid Finansinspektionen publicerade av misstag ett inlägg med negativa åsikter om vissa politiska partier på myndighetens officiella twitterkonto. Inlägget raderades efter ett par minuter. Därefter klargjorde Finansinspektionen offentligt att myndigheten inte stod bakom inlägget.
  
  Enligt chefsJO står det klart att de politiska åsikter som kom till uttryck i twitterinlägget inte uppfyller regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet samt att publiceringen av inlägget skadade allmänhetens förtroende för myndigheten. ChefsJO konstaterar dock att myndigheten inte har brustit i regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet, eftersom publiceringen inte var förenlig med myndighetens riktlinjer. Eftersom den aktuella tjänstemannen har fått en skriftlig tillsägelse för bristande omdöme har chefsJO inte funnit anledning att ytterligare kommentera tjänstemannens agerande.
  
  I beslutet uttalar sig chefsJO även mer allmänt om myndigheters aktiviteter i sociala medier. ChefsJO noterar att myndigheter i allt större utsträckning är aktiva i sociala medier och genom sådana kan uppnå en snabbare och bredare spridning av information till allmänheten. Möjligheten att snabbt sprida information är dock förenad med ett stort ansvar, bl.a. för att informationen uppfyller kraven på saklighet och opartiskhet. Enligt chefsJO bör en myndighet som använder eller överväger att använda ett socialt medium noga överväga vilka risker det medför samt vilka åtgärder och rutiner som krävs för att minimera riskerna.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  5866-2018.pdf (203kb)
• Beslutsdatum:2019-11-06 Diarienummer:923-2018

  Kritik mot Migrationsverket för bristfällig underrättelse om ett beslut

  Läs mer

  Sammanfattning

  Migrationsverket avslog AA:s ansökan om uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov den 17 juni 2016. AA underrättades dock inte om beslutet i samband med detta utan först den 6 februari 2018, d.v.s. ett år och åtta månader efter att beslutet fattats.
  
  I beslutet konstaterar JO att Migrationsverkets handläggning av underrättelsen om beslutet varit förenad med flera brister. Migrationsverket har bl.a. frångått sina egna rutiner för underrättelse om beslut, lämnat felaktig information till AA:s offentliga biträde och inte registrerat allmänna handlingar på det sätt som borde ha skett. Migrationsverket har dessutom, trots påpekande från AA:s offentliga biträde, inte följt upp om AA underrättats om beslutet. JO uttalar att Migrationsverkets agerande har lett till att det tagit oacceptabelt lång tid att underrätta AA om beslutet. Migrationsverket kritiseras för den bristfälliga hanteringen.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  923-2018.pdf (185kb)
• Beslutsdatum:2019-10-30 Diarienummer:3407-2018

  Kritik mot Bildningsstyrelsen i Avesta kommun för att ha kränkt en anställds yttrandefrihet efter ett kritiskt inlägg på Facebook

  Läs mer

  Sammanfattning

  Bildningsstyrelsen har hållit ett klargörande samtal med en anställd med anledning av att hon på sitt privata Facebookkonto uttryckt åsikter om hur kommunens politiker fördelade de ekonomiska resurserna. JO har ansett att åtgärderna stått i strid med det s.k. repressalieförbudet och att de dessutom syftat till att begränsa den anställdas yttrandefrihet.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  3407-2018.pdf (184kb)
• Beslutsdatum:2019-10-22 Diarienummer:3390-2019

  Kritik mot Förvaltningsrätten i Härnösand för långsam handläggning av ett mål om sjukersättning och för brister vid en muntlig underrättelse om ett beslut om förtursförklaring i samma mål

  Läs mer

  Sammanfattning

  I beslutet kritiserar JO en förvaltningsrätt för långsam handläggning av ett mål om sjukersättning. Målet inleddes vid förvaltningsrätten den 12 februari 2018 och bedömdes vara klart för avgörande direkt men avgjordes först den 24 juni 2019, dvs. ett år och fyra månader senare.Den 15 april 2019 beslutade lagmannen att målet skulle handläggas med förtur - eftersom handläggningstiden hade varit oskäligt lång - och att målet skulle avgöras senast den 30 juni 2019. JO kritiserar inte förvaltningsrätten för att den muntligen underrättade parten om beslutet om förtursförklaring, men anser att det borde ha skett i anslutning till att beslutet fattades. JO anser dessutom att en anteckning om underrättelsen borde ha gjorts i det administrativa ärendet om förtursförklaring. Anteckningen gjordes i stället senare i dagboksbladet för målet om sjukersättning. Förvaltningsrätten kritiseras för dessa brister.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  3390-2019.pdf (302kb)
• Beslutsdatum:2019-10-21 Diarienummer:7105-2018

  Kritik mot Socialnämnden i Haninge kommun för att en socialsekreterare upprättat och lämnat in ett yttrande till tingsrätten i ett ärende om verkställighet enligt 21 kap. föräldrabalken

  Läs mer

  Sammanfattning

  Under ett pågående ärende om verkställighet enligt 21 kap.
  föräldrabalken, FB, lämnade en socialsekreterare ett yttrande till tingsrätten.
  
  JO uttalar att det inte finns något lagligt stöd för en socialnämnd att på eget initiativ yttra sig till domstolen i ett ärende om verkställighet enligt 21 kap. FB. Varken nämnden eller en enskild tjänsteman bör därför på eget initiativ yttra sig till domstolen i ett sådant ärende. När ett yttrande, trots avsaknad av lagligt stöd, ändå lämnas in till
  domstolen av någon från socialtjänsten finns det enligt JO också en stor risk för att nämnden kan uppfattas som partisk redan genom att yttrandet upprättas. Utrymmet för en enskild tjänsteman att skriva ett yttrande i ett ärende om verkställighet, utan att nämnden uppfattas som partisk, är därför ytterst begränsat. Enligt JO är det aktuella yttrandet inte heller begränsat till en redogörelse för faktiska omständigheter, utan det innehåller åsikter och framstår i delar närmast som en partsinlaga.
  
  I beslutet konstaterar JO att handläggningen inte har skett i enlighet med de krav på opartiskhet och saklighet som uppställs i 1 kap. 9 § regeringsformen, RF, och nämnden kritiseras både för att yttrandet över huvud taget upprättades och för att det lämnades in till tingsrätten.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  7105-2018.pdf (76kb)
• Beslutsdatum:2019-10-15 Diarienummer:1138-2018

  Vissa frågor om Rättsmedicinalverkets hantering av humanbiologiskt material. Även kritik mot myndigheten för att ha brustit iserviceskyldigheten

  Läs mer

  Sammanfattning

  Beslutet rör Rättsmedicinalverkets hantering av humanbiologiskt
  material som tas om hand i samband med rättsmedicinska obduktioner. ChefsJO konstaterar att myndighetens hantering av sådant material till viss del är oreglerad och att ärendet på ett tydligt sätt illustrerar det mycket otillfredsställande i detta
  förhållande. Regeringen har genomfört en översyn av regelverket för
  Rättsmedicinalverkets verksamhet, vilken dock ännu inte lett till lagstiftning. ChefsJO lämnar därför över en kopia av beslutet till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) för kännedom.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  1138-2018 .pdf (188kb)
• Beslutsdatum:2019-10-15 Diarienummer:3160-2017

  Kritik mot Region Norrbotten och en hälsocentral inom regionen för bristfälliga rutiner i frågor om sekretess och utlämnande av uppgifter

  Läs mer

  Sammanfattning

  En polis kontaktade en sjuksköterska vid en hälsocentral med
  frågor om en person som tidigare hade varit patient där. Sjuksköterskan gick in i patientens journal och lämnade ut vissa sekretessbelagda uppgifter om patienten utan att någon sekretessbrytande bestämmelse var tillämplig.
  
  ChefsJO beslutade att inleda en förundersökning om dataintrång och brott mot tystnadsplikten eftersom hon ansåg att det fanns anledning att anta att sjuksköterskan hade gjort sig skyldig till brott. Förundersökningen lades senare ned och utredningen fortsatte i detta ärende. Sjuksköterskans handlande hade även anmälts till
  Inspektionen för vård och omsorg (IVO). IVO uttalade kritik mot sjuksköterskan för att muntligen ha lämnat ut sekretessbelagd uppgift om patienten till polisen. ChefsJO valde med anledning av IVO:s beslut att främst rikta in sin fortsatta granskning av
  ärendet på regionens och hälsocentralens ansvar för det inträffade.
  
  I beslutet konstaterar chefsJO att anställda inom hälso- och sjukvården visserligen har ett personligt ansvar när det gäller handlande som kan utgöra sekretessbrott och dataintrång. I det här fallet måste dock en starkt bidragande orsak till det inträffade
  enligt chefsJO ha varit bristfälliga regionala och lokala rutiner samt otillräckliga utbildningsinsatser för personalen. ChefsJO uttalar att det tillämpliga regelverket är komplicerat och att det är angeläget att det finns korrekta och tydliga rutiner på detta mycket viktiga område. Såväl regionen som hälsocentralen kritiseras för de
  konstaterade bristerna.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  3160-2017.pdf (228kb)
• Beslutsdatum:2019-10-15 Diarienummer:5310-2018

  Kritik mot Kriminalvården, häktet Uppsala, för flera brister i hanteringen av en intagens vistelse vid en sjukvårdsinrättning

  Läs mer

  Sammanfattning

  En kvinnlig intagen i häktet Uppsala genomgick en medicinsk
  abort vid en sjukvårdsinrättning. Av utredningen framgår att den intagna fick bära fotfängsel under stora delar av vistelsen på sjukhus och att medföljande personal, varav en manlig, var närvarande i behandlingsrummet. Frågor om Kriminalvårdens säkerhetsbedömningar i samband med intagnas vistelser
  vid sjukvårdsinrättningar är ofta återkommande i ärenden hos JO. ChefsJO ser därför anledning att än en gång påminna om vikten av att Kriminalvårdens riskbedömningar är individualiserade samt att säkerhetsarrangemangen vid transporter och utevistelser
  är anpassade efter den intagnas aktuella tillstånd och situation. Vidare understryker chefsJO att Kriminalvården bör förbereda planerade besök inom hälso- och sjukvården så att en tillfredsställande säkerhetsnivå kan upprätthållas utan onödiga
  kränkningar av de intagnas integritet och värdighet. ChefsJO uttalar även att utgångspunkten måste vara att särskilt integritetskänsliga vårdsituationer ska hanteras av personal av samma kön som den intagna och att Kriminalvården bör se till att ha en bemanning som möjliggör detta.
  
  ChefsJO är kritisk till att häktet inte vidtog tillräckliga åtgärder under förberedelsen av sjukhusbesöket för att underlätta situationen för den intagna och minska behovet av bevakning och fängselanvändning under vistelsen. Häktet får även kritik för att inte ha säkerställt att kvinnlig personal fanns tillgänglig under hela sjukhusvistelsen och för bristande dokumentation.

  Ladda ner beslutet i sin helhet (nytt fönster)

  5310-2018.pdf (204kb)