Uttalanden om placering av en häktad med restriktioner i en arrestcell

En intagen i häktet Uppsala placerades i en arrestcell under ett par dagars tid. Enligt Kriminalvården ansvarar myndigheten för driften av arrestverksamheten i Uppsala efter överenskommelse med Polismyndigheten. Denna typ av arrangemang, som medför att häktade intagna kan komma att placeras i arrestceller, har JO uppmärksammat tidigare. Av JO:s utredning framgår att det förekommer att intagna vid häktet placeras på arrestavdelningen på grund av beläggningsläget. Även arrestens s.k. LOB-celler används av häktet vid behov, exempelvis vid allvarliga ordningsstörningar och vid omfattande skadegörelse av häktets celler.

JO konstaterar dock att arrester och häkten är avsedda för olika typer av frihetsberövade. Regleringen i 24 kap. 22 § rättegångsbalken innebär vidare att ett beslut om att en häktad ska vara placerad i en arrest bara kan fattas med hänsyn till utredningsskäl, och det av rätten på åklagarens begäran. Den ordning som har tillämpats vid häktet i detta avseende har alltså inte haft stöd i lag, vilket enligt JO i sig är anmärkningsvärt. JO uttalar också att platsbrist inte utgör någon rättslig grund för att ha kvar en nyligen häktad i polisarrest. Detsamma gäller för intagna som redan vistas i häkte och som därefter förs till en arrest. Inte heller cellens standard har någon avgörande betydelse i detta sammanhang. Även om en arrestcell utrustas enligt vad som gäller i häkte är cellen – de facto – en arrestcell, vilket innebär att regeln i 24 kap. 22 § rättegångsbalken blir tillämplig.

JO har tidigare uppmärksammat regeringen på den aktuella problematiken. Enligt JO illustrerar omständigheterna i ärendet den allvarliga situationen ytterligare, och utredningen tyder på att bestämmelsen i rättegångsbalken återkommande sätts ur spel. JO skickar därför en kopia av beslutet till regeringen för kännedom.