Kritik mot Södermalms stadsdelsnämnd i Stockholms kommun för handläggningen av ett ärende enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM)

I en ansökan till förvaltningsdomstol om att en ung kvinna skulle beredas vård med stöd av 4 § LVM saknades ett yrkande om omedelbar verkställighet. Domstolen biföll ansökan om vård. Inget förordnande om omedelbar verkställighet av beslutet meddelades i domen. Samma dag som domen inkom till Södermalms stadsdelsförvaltning i Stockholm sändes en begäran om handräckning till polisen för att kvinnan skulle föras till ett LVM-hem. Till följd av denna begäran fördes kvinnan till LVM-hemmet där hon några dagar senare togs in.

Den enhetschef vid förvaltningen som, trots att hon undertecknade ansökan om vård och förde nämndens talan i domstolen, inte uppmärksammade att det saknades ett yrkande om omedelbar verkställighet kan, med hänsyn till att det rörde en så viktig fråga, inte undgå kritik för sin försumlighet. Den tf enhetschef som skickade handräckningsbegäran till polisen och som därvid tog del av domen, men inte uppmärksammade att det saknades ett förordnande om omedelbar verkställighet, kritiseras för att han förbisåg en så viktig förutsättning för verkställighet av domen.

I två andra beslut denna dag uttalar sig JO om dels Statens institutionsstyrelses och LVM-hemmets handläggning av ärendet rörande kvinnan (dnr 6484-2010), dels Kammarrätten i Stockholms handläggning av kvinnans överklagande av förvaltningsdomstolens dom (dnr 6485-2010)