Inspektion av Försäkringskassan VO GF Betalning och återbetalning samt GF Kontroll vid kontoret på Telefonplan i Stockholm den 7–9 februari 2023 rörande kontroll- och återkravsverksamheten

Den 7–9 februari 2023 genomförde JO en inspektion av
Försäkringskassans kontroll- och återkravsverksamhet vid kontoret på Telefonplan i
Stockholm. De kontrollutredningar som JO granskade hade alla avslutats med ett
beslut om återkrav. För att få en helhetsbild över ett kontrollärende krävdes tillgång till
både kontroll-, återkravs- och förmånsakterna. Det allmänna intrycket av
verksamheten var mycket gott. Det var tydligt att verksamheten bedrevs på ett i
huvudsak bra och rättssäkert sätt. I de flesta ärenden kom utredningen igång snabbt
efter att en impuls om felaktig utbetalning hade kommit in, och utredningen bedrevs
sedan på ett aktivt sätt. Utredningen både i kontrollärendena och i återkravsärendena
bedrevs enhetligt och metodiskt. Kommuniceringsbreven och beslutsbreven var
enhetligt och pedagogiskt uppställda.

Vid inspektionen noterades dock att kommuniceringsbreven regelmässigt var
utformade så att den enskilde hänvisades till att lämna synpunkter i olika delfrågor till
olika handläggare. Jag är kritisk till detta förfaringssätt som försvårar för den enskilde
att förstå vart han eller hon ska vända sig med sina synpunkter.
Besluten var i de flesta fall väl motiverade i den del som avsåg återkravet. Det fanns
dock utrymme för förbättring, framför allt då det gäller bemötande av den enskildes
synpunkter. Detta ska göras tydligt och individualiserat så att den enskilde förstår
varför synpunkterna inte har ändrat Försäkringskassans bedömning. I de flesta fall
angavs inte i besluten vem som har bevisbördan eller vilket beviskrav som
Försäkringskassan hade tillämpat i ett ärende. I de fall sådana formuleringar fanns
med användes varierande uttryck, vilket gjorde att Försäkringskassans bevisvärdering
ibland blev otydlig.

När det gäller möjligheten till eftergift var både kommuniceringsbreven och besluten
inriktade på de ekonomiska skälen för eftergift. Enligt min mening borde
beskrivningen av vilka eftergiftsskäl som kan komma i fråga vara mer allsidig.
Motiveringarna i denna del var kortfattade och standardiserade. Det gällde särskilt när
eftergift inte beviljades. I vissa fall saknades även en individualiserad motivering i
eftergiftsfrågan.

I ett ärende hade Försäkringskassan fattat ett nytt beslut om återkrav för samma
period som myndigheten tidigare fattat beslut om, utan att bestämmelserna om
ändring av beslut i 113 kap. 3 § socialförsäkringsbalken tillämpades. Jag är kritisk till
hur detta ärende handlades.