Kritik mot en åklagare för att fotografier som använts vid fotokonfrontationer inte togs in i förundersökningsprotokollet

I en förundersökning hade flera förhör hållits där fotokonfrontationer genomförts. Dokumentation från förhören fanns med i förundersökningsprotokollet, men däremot inte fotografierna. Anledningen till det var att åklagaren inte åberopade fotokonfrontationerna som bevisning och att han bedömde att fotografierna omfattades av sekretess.

Ett förundersökningsprotokoll ska ge en trogen bild av det som har förekommit vid förundersökningen och som har betydelse för målet. I beslutet uttalar JO att urvalet av vad som ska ingå i protokollet ska göras med beaktande av objektivitetsprincipen, och åklagaren måste vara vaksam på att han eller hon inte väljer bort sådant som från försvarets synpunkt kan framstå som betydelsefullt. En fotokonfrontation är normalt sett av betydelse för utredningen oavsett resultatet av konfrontationen. Det är knappast möjligt för en försvarare att värdera utfallet av en fotokonfrontation utan att ha tillgång till de fotografier som använts. När fotografierna är av betydelse för utredningen finns det inget rättsligt utrymme att avstå från att ta in dem i protokollet, oavsett om de omfattas av sekretess.

Åklagaren kritiseras för att fotografierna inte togs in i förundersökningsprotokollet.

Vid JO:s utredning kom det fram att Åklagarmyndigheten saknar riktlinjer för hur en fotokonfrontation ska redovisas. JO förutsätter att man har påbörjat ett arbete för att få till stånd enhetliga rutiner för hela Åklagarmyndigheten.