Säkerhetsplacerade förvarstagna berövas sina rättigheter

JO har under flera år granskat förhållandena för förvarstagna som placerats inom Kriminalvården, vilket lett till ett antal kritiska uttalanden från JO och att regeringen har uppmärksammats på behovet av ändrade regler.

Bold på chefsJO Elisabeth Rynning Fotograf: JOChefsJO Elisabeth Rynning (foto: Pernille Tofte)

Migrationsverket får under vissa förhållanden besluta att en utlänning som hålls i förvar ska placeras i kriminalvårdsanstalt, häkte eller arrest. Det gäller bland annat om den förvarstagne hålls avskild och av säkerhetsskäl inte kan vistas i Migrationsverkets förvar. JO har vid ett flertal tillfällen kritiserat Kriminalvården för att den inte lyckats skapa praktiska förutsättningar för att förvarstagnas lagstadgade rättigheter ska tillgodoses.

– Jag ser mycket allvarligt på att Kriminalvården inte nått längre med att tillgodose förvarstagnas rättigheter, säger chefsJO Elisabeth Rynning. Det gäller bl.a. rätten till vistelse i gemensamhet och till kontakter med omvärlden.

Det finns även internationell kritik där FN:s kommitté mot tortyr, CPT, har rekommenderat Sverige att upphöra med att placera förvarstagna personer hos Kriminalvården.

– Regeringen måste se över hur regelverket fungerar i praktiken och hur de förvarstagnas rättigheter ska tillgodoses. Jag menar att det finns anledning att starkt ifrågasätta om förvarstagna som inte utvisats på grund av brott över huvud taget ska placeras inom kriminalvården, avslutar Elisabeth Rynning.

-----

För ytterligare information eller vid intervjuförfrågan kontakta Anders Jansson, 08-786 50 98, anders.jansson@jo.se

Läs hela JO-beslutet

Senast uppdaterad 2020-11-12