Alltför hårda förhållanden i häkten

Bild på ChefsJO Elisabeth Rynning Fotograf: JOChefsJO Elisabeth Rynning

JO:s Opcat-enhet har genomfört en serie inspektioner av häkten och konstaterar att många intagna hamnar under liknande förhållanden som häktade med restriktioner, trots att de inte är häktade med restriktioner. Det handlar dels om förvarstagna utlänningar som placerats i häkten, dels personer som är häktade utan restriktioner men som av olika skäl, vanligtvis platsbrist, hamnar på avdelningar för häktade med restriktioner.

Det innebär att t.ex. de förvarstagna kan vara inlåsta på sina bostadsrum 23 timmar om dygnet, under betydligt sämre förhållanden än på Migrationsverkets förvar och utan samma möjlighet att åtnjuta sina lagstadgade rättigheter. Frågan har lyfts av JO tidigare, men problemet kvarstår.

– Det är helt oacceptabelt att förhållandena för frihetsberövade inte lever upp till lagens krav. Detta har tidigare kritiserats av JO och av Europarådets granskningsorgan, CPT, säger chefsJO Elisabeth Rynning.

Inspektionerna fann också att häktade utan restriktioner ofta var isolerade på samma sätt som häktade med restriktioner. Vid inspektionen av häktet i Huddinge fanns 71 intagna utan restriktioner, 31 av dem var placerade på häktets restriktionsavdelningar.

– Utgångspunkten måste vara att dessa intagna ska vistas i gemensamhet om det inte finns skäl enligt häkteslagen att placera dem i avskildhet, säger chefsJO Elisabeth Rynning.

Förekomsten av långvarig isolering i häkte har uppmärksammats av JO och av de internationella organ som granskar Sveriges efterlevnad av sina konventionsåtaganden. Vid Opcat-inspektionerna har det kommit fram att det finns skillnader i häktenas sätt att definiera, mäta och följa upp isoleringsbrytande åtgärder.

– Jag tycker att Kriminalvården bör överväga en föreskrift som reglerar vad som ingår i kriminalvårdens isoleringsbrytande åtgärder samt se till att det rapporteras på ett likvärdigt sätt så att det går att följa under vilka förhållanden de intagna är placerade, säger Elisabeth Rynning.

Kriminalvården ska återrapportera sitt arbete i denna del till JO senast den 31 maj 2018.

Läs protokollet från inspektionen av häket i Huddinge

Om Opcat-inspektionerna

JO har ett särskilt uppdrag som nationellt besöksorgan – på engelska kallat National Preventive Mechanism, NPM – vilket innebär att JO regelbundet inspekterar platser där människor hålls frihetsberövade. En speciell enhet hos JO, Opcat-enheten, arbetar med detta. Syftet är att förebygga att människor som hålls frihetsberövade utsätts för grym, omänsklig, eller annan förnedrande behandling eller bestraffning. Arbetet baseras på 2002 års fakultativa protokoll till FN:s konvention mot tortyr och annan omänsklig behandling (Opcat).

I serien av inspektioner ingår häktena Huddinge (dnr 416-2017), Kronoberg (dnr 417-2017), Gävle (dnr 418-2017), Sollentuna (dnr 419-2017), Storboda (dnr 581-2015), Halmstad (dnr 582-2017) och Ystad (dnr 583-2017)

Senast uppdaterad 2017-12-27